Ämne: Bergvärmeinstallation hyresfastighet

[Lexus]

Av de timmar som redovisade effekt i ditt Excel-dokument, så var det 731 timmar utav 744 möjliga. Under dessa timmar förbrukades 7,4 MWh d.v.s. 10,36 kWh/h som medel.

Om man går på Boverkets "normalförbrukning" för tappvarmvatten i flerbostadshus, så ger det en förbrukning på 10,5 MWh/år eller 1,2 kWh/h.

För januari med -8,3° (Nyby/Vännäs) som medel, ger det ett värmeeffektbehov på 9,16 kW för rumsvärme och 1,2 kW för varmvatten d.v.s. totalt 10,36 kW räknat på rumstemperatur +17° och 4° egenvärme.

Omvandlat till effektbehov vid DUT blir det 14,95 kW rumsvärme plus 1,2 kW varmvatten d.v.s. 16,15 kW.

Räknat på 120 000 gradtimmar gör det 43,5 MWh rumsvärme plus 10,5 MWh varmvatten, totalt 54 MWh.

Det gör att du kan välja en frekvensstyrd värmepump utan beredare i storlek 16-18 kW samt en slingberedare på 500-750 liter, där varmvattnet värms i slingan. Fördelen med att varmvattnet värms i slingan är att värmepumpen jobbar då med en stor volym och kan gå med högre frekvens, i jämförelse med att värmebäraren snurrar i slingan.

[FredrikJonsson77]

 

Av de timmar som redovisade effekt i ditt Excel-dokument, så var det 731 timmar utav 744 möjliga. Under dessa timmar förbrukades 7,4 MWh d.v.s. 10,36 kWh/h som medel.

Om man går på Boverkets "normalförbrukning" för tappvarmvatten i flerbostadshus, så ger det en förbrukning på 10,5 MWh/år eller 1,2 kWh/h.

För januari med -8,3° (Nyby/Vännäs) som medel, ger det ett värmeeffektbehov på 9,16 kW för rumsvärme och 1,2 kW för varmvatten d.v.s. totalt 10,36 kW räknat på rumstemperatur +17° och 4° egenvärme.

Omvandlat till effektbehov vid DUT blir det 14,95 kW rumsvärme plus 1,2 kW varmvatten d.v.s. 16,15 kW.

Räknat på 120 000 gradtimmar gör det 43,5 MWh rumsvärme plus 10,5 MWh varmvatten, totalt 54 MWh.

Det gör att du kan välja en frekvensstyrd värmepump utan beredare i storlek 16-18 kW samt en slingberedare på 500-750 liter, där varmvattnet värms i slingan. Fördelen med att varmvattnet värms i slingan är att värmepumpen jobbar då med en stor volym och kan gå med högre frekvens, i jämförelse med att värmebäraren snurrar i slingan.

 

Så fantastiskt detta forum med alla hjälpsamma superkunniga människor!
Lexus du verkar sjukt kunnig må jag då säga!
Nu fick jag äntligen grepp på det här med extern vvb. Slingberedaren är alltså inte fylld med tappvatten utan vatten från värmesystemet? Och tappvattnet värms genom slingan som går genom tanken. Har jag fattat det rätt då? Isf måste det väl vara bra om den är tillräckligt stor så att tappvattnet inte kyler ner tanken så lätt?

[FredrikJonsson77]

Av de timmar som redovisade effekt i ditt Excel-dokument, så var det 731 timmar utav 744 möjliga. Under dessa timmar förbrukades 7,4 MWh d.v.s. 10,36 kWh/h som medel.

Om man går på Boverkets "normalförbrukning" för tappvarmvatten i flerbostadshus, så ger det en förbrukning på 10,5 MWh/år eller 1,2 kWh/h.

För januari med -8,3° (Nyby/Vännäs) som medel, ger det ett värmeeffektbehov på 9,16 kW för rumsvärme och 1,2 kW för varmvatten d.v.s. totalt 10,36 kW räknat på rumstemperatur +17° och 4° egenvärme.

Omvandlat till effektbehov vid DUT blir det 14,95 kW rumsvärme plus 1,2 kW varmvatten d.v.s. 16,15 kW.

Räknat på 120 000 gradtimmar gör det 43,5 MWh rumsvärme plus 10,5 MWh varmvatten, totalt 54 MWh.

Det gör att du kan välja en frekvensstyrd värmepump utan beredare i storlek 16-18 kW samt en slingberedare på 500-750 liter, där varmvattnet värms i slingan. Fördelen med att varmvattnet värms i slingan är att värmepumpen jobbar då med en stor volym och kan gå med högre frekvens, i jämförelse med att värmebäraren snurrar i slingan.

Lexus, Nu har jag fått upp ögonen för Thermia Atlas 18kw. Den ger 545 liter varmvatten. Jag har sparlatorer på alla tappställen så jag tror faktiskt att de 545 litrarna skulle räcka gott och väl. Till saken hör att fyra av de sex lägenheterna är mindre lägenheter där det normalt bor en person. Går det fortfarande att räkna hem pump med slingberedare? Har för mig att dessa slingberedare är ganska dyra?

[Lexus]

Hmm....ja det är nog en sanning som inträffar endast på vintern när det är kallt och en tidig morgon.

På vintern då värmepumpen jobbar med någorlunda höga temperaturer till radiatorerna, och då samtidigt producerar varmvatten via hetgasväxlaren så att temperaturen i varmvattenberedaren kanske blir 80°.

När det börja tappas varmvatten från beredaren, så är det inte längre möjligt att leverera så stora mängder varmvatten då hetgasväxlaren endast kan leverera en mindre effekt.

På sommaren har du ingen nytta av den funktionen, så då blir det vanliga varmvattenladdningar via kondensorn. Då blir det inga 545 liter.

[Lexus]

Är kallvattnet 13° och beredaren 92° så får du ut 545 liter.

[Bull Geotherm/Bergvärme]

Hej!

Har en hyresfastighet i Vännäs i Västerbotten där jag idag har fjärrvärme. Uppvärmd yta idag är 360m2 fördelat på fyra lägenheter och trapphus, tvättstuga mm. Håller också på att bygga två till lägenheter på vindsplanet. Dessa blir på ca 30m2 så totalt ca 420m2 uppvärmd yta. På fakturaspecifikationen på fjärrvärmen står det att jag har en beräknad årsförbrukning på 51,3 Mvh. I januari var förbrukningen 9 Mvh. Går det att utifrån dessa uppgifter svara på ungefär vilken storlek på pump jag skulle behöva? Antar att jag också behöver en sådan där bufferttank för varmvatten?

Har hyresgästerna badkar? (Högre förbrukning av varmvatten)
Tonåringar o barnfamiljer förbrukar mer.
Hur är huset huvudsändning?
Hyr gästerna motorvärmare?
Spis/ugn. Takvåning kanske klarar sig m glas häll, m 2 zoner…

(Induktionshällar drar mycket just i början, dom kokar vattnet fort)
Andra får fylla på mer fakta, men skriver ned hur tal du kan använda

√3 x400V x16a=11kwh*
√3 x400V x20a=13,8*
√3  x400v x25a =17,3*

[FredrikJonsson77]

Hej igen.

Nu hade jag bestämt att köra på en 18Kw Nibe och 2x250m borra. Den data jag fått ut från fjv-lev visar ju att väldigt många av timmarna är effekten under 18Kw. Men nu blev jag ändå lite osäker på det här med framkedningstemperatur. Laddar upp bilder på hur det ser ut på min regulator. Där är kurvan ställd på 0,6 vilket motsvara ca 52 grader i framledningstemp. Sedan är vredet för paralellförskjutning satt på +3 vilket jag då tolkat att framledningstemperaturen är 55 grader men parallellförskjutning +3 kanske inte alls handlar om grader!? Har frågat Danfoss och de klarar inte att svara på detta då de säger att regulatorn är för gammal. Mycket märkligt tycker jag!
Ska jag behöva bära ut en frys och stoppa in utegivaren i ?
Vore ju illa om jag egentligen behöver mycket högre framledningstemp. Kan man dra någon slutsats av min installerade radiatoreffekt som jag redovisat längre upp??

Väldigt tacksam för hjälp 🙏

[Carl N]

Rent logiskt så blir det svårt att få upp temperaturen högre om fjärrvärmen levererar under 18 kW och värmesystemet avger 20 kW vid DUT.

[FredrikJonsson77]

Förstår inte riktigt vad du menar. Har du lust att förklara lite mer? Jag tänkte att energiinnehållet kan vara mindre volym fjärrvärmevatten men till högre temperatur?

Rent logiskt så blir det svårt att få upp temperaturen högre om fjärrvärmen levererar under 18 kW och värmesystemet avger 20 kW vid DUT.

[25fOCUS]

FJV- värme kan inte ta slut och har direkt ingen begränsning och kommer med upp till mellan 90 - 100 C, när det är  som kallast ute, samt att det finns oändligt med VV. En VP har sin begränsning i tempen, den kan som max ge ca 60 C och kanske lite till med el-patron. Men då får den jobba bra hårt. Och ska ha ellement för lågtemp. 2 X 250 meter hål, ska då kunna ge ca 12 kW som bäst och kan minska rätt bra om den får gå nästan kontinuerligt ( kyler ner hålen )  Allt är beroende på var fastigheten är i landet.
Kolla in specarna ordentligt, dom är lite luddiga skrivna med effekter vid lägre framledningstemp, en del säger att våra VP klarar att ge XXX även om KB blir minusgrader, men därom står inget i specarna, vilka minusgrader. Bara att dom fungerar, blir det minus på KB, sjunker uttaget från hålen i förhållande till tempen i dom.
Så ta det lite med en nypa salt, alla ska vara bäst och skriver så. Finns alltid små och stora fallgropar att åka i. Har du en VP på  18 kW så ska den hämta ca 12 kW från hålen och räknar man på det rakt av, så blir det ca 30 W per meter hål och då inte medtaget var nivån på vattnet är i hålen. S.k aktivt hål.
Så i slutändan, allt är inte guld som glimmar, det finns även kattguld.

[FredrikJonsson77]

Tack för svar.

Jo, jag är med på allt det där. Jag har försökt att noggrant analysera min förbrukning av fjärrvärme. Januariförbrukningen 2024 som var kallare är 2025 låg på 9MWh. Det är 12kw i snitt/timme. MEN, som jag sa tidigare, jag är osäker på vad jag har för framledning vid DUT eftersom kurvan är paralellförskjuten och Danfoss kan inte svara på hur mycket värdet av paralellförskjutning påverkar framledningstemperaturen.

Hur vet man om man har radiatorer för låg temp? Jag har med hjälp av Lenhovdas tabeller kunnat fastslå att jag har ca 56watt/m2 i lägenheterna.

FJV- värme kan inte ta slut och har direkt ingen begränsning och kommer med upp till mellan 90 - 100 C, när det är  som kallast ute, samt att det finns oändligt med VV. En VP har sin begränsning i tempen, den kan som max ge ca 60 C och kanske lite till med el-patron. Men då får den jobba bra hårt. Och ska ha ellement för lågtemp. 2 X 250 meter hål, ska då kunna ge ca 12 kW som bäst och kan minska rätt bra om den får gå nästan kontinuerligt ( kyler ner hålen )  Allt är beroende på var fastigheten är i landet.
Kolla in specarna ordentligt, dom är lite luddiga skrivna med effekter vid lägre framledningstemp, en del säger att våra VP klarar att ge XXX även om KB blir minusgrader, men därom står inget i specarna, vilka minusgrader. Bara att dom fungerar, blir det minus på KB, sjunker uttaget från hålen i förhållande till tempen i dom.
Så ta det lite med en nypa salt, alla ska vara bäst och skriver så. Finns alltid små och stora fallgropar att åka i. Har du en VP på  18 kW så ska den hämta ca 12 kW från hålen och räknar man på det rakt av, så blir det ca 30 W per meter hål och då inte medtaget var nivån på vattnet är i hålen. S.k aktivt hål.
Så i slutändan, allt är inte guld som glimmar, det finns även kattguld.

[Lexus]

Hur vet man om man har radiatorer för låg temp? Jag har med hjälp av Lenhovdas tabeller kunnat fastslå att jag har ca 56watt/m2 i lägenheterna.

Är 56 W/m² vid ΔT30° d.v.s. 30° diff mellan radiator och rum?

I så fall har du 20 kW effekt vid 55° på framledningen räknat på 360 m².

Det är klart godkänt för värmepumpsdrift.

[Carl N]

Förstår inte riktigt vad du menar. Har du lust att förklara lite mer? Jag tänkte att energiinnehållet kan vara mindre volym fjärrvärmevatten men till högre temperatur?

Uteffekten beror på tempdiff mellan radiatorerna och luften. Om radiatorerna avger 20 kW med 50 C framledning och 20 C inne så kan inte temperaturen på radiatorerna bli högre om man tillför 18 kW värme och alla radiatorer är inkopplade.

[Rickard]

Nibe 1256-18 ser ut att kunna ge upp till 65 grader på framledningen, och ger strax under 18 kW med 0 grader på inkommande KB och 55 grader fram.
Tycker det låter som att det skulle kunna fungera, risken är förstås att det krävs mer effekt när det blir riktigt kallt, och att du då inte kan få till en fungerande anläggning.
Det som händer om 18 kW inte räcker till är att elpatronen går in för att stötta (max 9 kW) och det driver upp framledningstempen så högt att det finns en risk att kompressorn löser ut på högtrycks eller driftspressostaten vid ca 65 grader.
Det så då händer är att du tappar 17-18 kW effekt, som ska ersättas med de max 9 kW som elpatronen ger, och det är ingen fungerande lösning.
OM det skulle hända kommer elpatronen hela tiden gå på 9 kW och kompressorn kommer starta när temperaturen på framledningen faller, och trycker sjunker, den kommer gå en stund, men stanna på driftspressostaten igen om/när temperaturen kommer till ca 65 grader.

Man kan eventuellt lösa detta genom att tillföra elvärme via värmefläktar som avlastar värmepumpen en del, men det kräver i så fall att du har fungerande termostater i de rum som värms med värmefläktarna, så att det blir "mer värme över" till övriga delar av fastigheten.

3 graders parallellförskjutning ska ge tre grader varmare framledning, det är inte "3 grader varmare i huset", får det kan ingen veta vad som krävs för att så ska bli fallet, det beror på värmeavgivande yta och fastighetens energibehov.
Räkna alltså kallt med att +3 på parallel ökar tempen med 3 grader på framledningen.

En annan sak som kan vara värd att ha i åtanke är att det är mycket ovanligt att radiatorsystem är perfekt injusterade, att det behövs 55 grader fram idag, kanske inte stämmer efter en genomgång av systemet där man justerar grundflöden och kollar upp om alla termostater fungerar som de ska.

Vilket behov av framledningstemp man behöver bestäms i princip av fastighetens kallaste rum, kanske går det byta till en större radiator på några få ställen som gör att behovet av framledningstemp blir lite lägre om det skulle uppstå problem längre fram.

[Henrikthom]

Hej igen.

Nu hade jag bestämt att köra på en 18Kw Nibe och 2x250m borra. Den data jag fått ut från fjv-lev visar ju att väldigt många av timmarna är effekten under 18Kw. Men nu blev jag ändå lite osäker på det här med framkedningstemperatur. Laddar upp bilder på hur det ser ut på min regulator. Där är kurvan ställd på 0,6 vilket motsvara ca 52 grader i framledningstemp. Sedan är vredet för paralellförskjutning satt på +3 vilket jag då tolkat att framledningstemperaturen är 55 grader men parallellförskjutning +3 kanske inte alls handlar om grader!? Har frågat Danfoss och de klarar inte att svara på detta då de säger att regulatorn är för gammal. Mycket märkligt tycker jag!
Ska jag behöva bära ut en frys och stoppa in utegivaren i ?
Vore ju illa om jag egentligen behöver mycket högre framledningstemp. Kan man dra någon slutsats av min installerade radiatoreffekt som jag redovisat längre upp??

Väldigt tacksam för hjälp 🙏

Observera att nibe säger att slangen till borrhålet måste gå upp en dimention när borrhålet är över 200 meter djupt.
Nu kommer jag inte ihåg om det är 45 mm eller 50 mm du måste ha enligt Nibe. Men kontakta Nibe i frågan så får du rätt svar.