Ämne: Fastställa energiförbrukning

[RicoRider]

Hallå där!
Jag försöker fastställa min årliga energiförbrukning inför en dimensionering av en trolig bergvärmeinstallation. Idag eldar jag enbart med ved och har en Baxi Solo Innova 50 kW-panna i en slinga med 2x2500 liter acktank, som laddas upp av pannan med laddomat. Ur dessa tankar tas sen värmen och shuntas med en ESBE styrning till ev värmeväxlare som växlar in värmen i radiatorkretsen. Radiator kretsen går sedan via 12-15 meter kulvert i marken in till boningshuset. Även varmvatten går ju via kulvert efter att ha värmts i en slinga i den ena acktanken.

Pannan är i gott skick enligt sotaren och uppges ha en verkningsgrad på 91% när den var ny. Ackarna är stora rätblockformade tankar som står dikt ann varann i ett hörn av pannrummet mot två ytterväggar. De är hemisolerade, så att säga. Köptes sannolikt "nakna". Både pannrum och tankarna är nog rätt bristfälligt isolerade. Uppskattningsvis 95 mm mineralull i väggarna och ungefär detsamma runt själva tankarna. Jag märker sommartid, då det är långt mellan eldningarna, att pannrummet håller oönskat hög värme. Jag upplever också alltid att spånskivebeklädnaden på tankarna in mot pannrummet är lite varmare än rummet på nåt vis...

Hela systemet är från 2010.
 
Vad har man för förluster i ett sånt system? Jag vill såklart inte underdimensionera, men heller inte räkna åt helvete för högt heller.

Jag förbrukar ca 30 kubik (travad) blandved per år. Hur ska jag tänka för att fastställa min reella förbrukning i kWh? Jag kommer att koppla bergvärmen direkt på radiatorkretsen inne i huset och således försvinner kulvert-/acktank-/värmeväxlarförlusterna.

Jag tänker att mina 30 kubik motsvarar 45000 kWh vid 100% verkningsgrad om man räknar 1500 kWh/kubik. Efter förbränning i pannan är det ju ca 40950 kWh (45000x0,91 enormt högt räknat, då verkningsgraden säker anges under ABSOLUT bästa förutsättningar) som laddas som värme i utgående vatten in i ackarna. Värmeväxlaren är av typen motströmsvärmeväxlare, vilket jag efter lite googling inser är i princip förlustfri. Låt säga 96% verkningsgrad. Då är vi på 39312 kWh (40950x0,96). Då är ju frågan kring ackarna. Jag skulle ju tro att det läcker en hel del där. Vad kan vara rimligt att tro? Försvinner 20%? Eller kanske 10% för att räkna konservativt... Då borde jag ligga på dryga 35000 kWh om jag räknar högt överallt. Sen har vi kulverten, men den får ligga utanför beräkningen tror jag.

Realistiskt är kanske 80% på pannan, 96% växlare (den gör väl sitt jobb kan man anta) och 80% ackarna, vilket då skulle ge 0,61x45000= knappt 28000 kWh.

Är jag ute och cyklar eller finns det lite substans i mina lekmannamässiga beräkningar och antaganden?

[Carl N]

För att bedöma rimligheten så är det bra om vi vet vad som finns på andra sidan med?
Husets ålder, storlek, skick, isolering och georgafiskt läge?
Om pannrummet är fristående från huset (gissar jag) så är det rimligt att förlusterna inte kommer huset tillgodo.

[RicoRider]

Nu förstår jag inget alls. Hur kan ”vad som finns på andra sidan” vara av intresse för att bedöma relevansen i mina uträkningar/antaganden? Jag vet att jag förbrukar 30 kubik (travat) blandad ved, som vid perfekt förbränning kan frigöra ca 45000 kWh i värmeenergi. Det jag sen vill veta är om mina antaganden om verkningsgrader och förluster kan anses rimliga. Jag beskriver min panna, mina acktankar och dess lokalisering och isolering. Jag skriver att jag har en kulvert på 12-15 meter som sannolikt har vissa förluster. Kulvert borde indikera att pannrummet är fristående från boningshuset. Jag har aldrig hört att man drar en kulvert 15 meter i onödan om pannrummet ligger i huset.

Jag beskriver sen att jag vill placera en bergvärmepump inne i huset. Alltså vill jag kunna dimensionera den utifrån den del av den totala energin från veden som kommit in i huset genom kulverten. Kulvert, tankar, panna och värmeväxlare kommer inte att ge några förluster då bergvärmen aldrig går genom dessa pryttlar. Och någon ofullständig förbränning av veden kommer inte jag att behöva fundera på. Det som blir kvar av vedeenergin efter alla förluster är den energin jag vill ersätta och dimensioner efter. Om jag sen värmer upp en skoteroverall med vattenburen skrevvärme i ett fyrmanstält på sibiriska tundran, eller om jag, mot all förmodan och rimlighet, ska dra runt 6000 kvadratmeter golvvärme i mitt palats i Sahara är ju helt irrelevant i sammanhanget.

…eller missar jag nåt här?

[tyke]

Måhända lite ödmjukhet…

[25fOCUS]

Start på ruta 1. När du eldar så fylls tankarna till en temp, vilken
När är värmen slut i tankar, ca - 10 ute, shunten står då max öppen, vid max öppen shunt, finns ingen värme kvar i tankar. Vad är tempen då
Vid vilken temp i tankarna startar du att elda, för att inte få kallt i huset.
Är det bara element eller blandat golvvärme/element

[Börje__]

För att bedöma rimligheten så är det bra om vi vet vad som finns på andra sidan med?
Husets ålder, storlek, skick, isolering och georgafiskt läge?

[Carl N]

Nu förstår jag inget alls. Hur kan ”vad som finns på andra sidan” vara av intresse för att bedöma relevansen i mina uträkningar/antaganden? Jag vet att jag förbrukar 30 kubik (travat) blandad ved, som vid perfekt förbränning kan frigöra ca 45000 kWh i värmeenergi. Det jag sen vill veta är om mina antaganden om verkningsgrader och förluster kan anses rimliga. Jag beskriver min panna, mina acktankar och dess lokalisering och isolering. Jag skriver att jag har en kulvert på 12-15 meter som sannolikt har vissa förluster. Kulvert borde indikera att pannrummet är fristående från boningshuset. Jag har aldrig hört att man drar en kulvert 15 meter i onödan om pannrummet ligger i huset.

Jag beskriver sen att jag vill placera en bergvärmepump inne i huset. Alltså vill jag kunna dimensionera den utifrån den del av den totala energin från veden som kommit in i huset genom kulverten. Kulvert, tankar, panna och värmeväxlare kommer inte att ge några förluster då bergvärmen aldrig går genom dessa pryttlar. Och någon ofullständig förbränning av veden kommer inte jag att behöva fundera på. Det som blir kvar av vedeenergin efter alla förluster är den energin jag vill ersätta och dimensioner efter. Om jag sen värmer upp en skoteroverall med vattenburen skrevvärme i ett fyrmanstält på sibiriska tundran, eller om jag, mot all förmodan och rimlighet, ska dra runt 6000 kvadratmeter golvvärme i mitt palats i Sahara är ju helt irrelevant i sammanhanget.

…eller missar jag nåt här?

Din uträkning är inget fel på, men att räkna på ved är ingen exakt vetenskap, det finns ved och ved om man säger så.
Energin i ved beror på en massa saker, hur väl man travar, vedens kvalitet mm.
Hur stora förlusterna blir är ju också mellan tumme och pekfinger, man får ju anta dessa.
Så vill du har hjälp så kan du svara på frågorna... eller skit i det.

[25fOCUS]

Att beräkna energi i ved, är lite som att gasa och trampa på bromsen samtidigt. det är vad som hamnar i tankarna som är avgörande och hur länge som dom räcker för husets behov. Många faktorer som påverkar vad som kommer ur en panna.

[RicoRider]

Jag erkänner att jag är amatör, nykomling, ”Nybörjare" och kanske borde varit lite ödmjuk. Jag ber om ursäkt för det. I bland kan jag kanske låta lite för raljant i mitt skrivna ord. Sorry!

Jo, visst kan jag svara på frågorna. Det är ju inga hemligheter kring var jag bor eller information om byggnaden mm. Jag fattade bara inte hur det kunde vara relevant i sammanhanget och jag anser fortfarande inte att någon av er hittills riktigt har övertygat mig om vad som skulle göra det relevant. Möjligen begriper jag att frågan om golvvärme eller radiatorer är relevant, då det ju ger en indikation på vilken temperatur som går fram till huset och således svarar om hur långt ned i temperatur jag kan ”suga ur” tankarna. I övrigt tycker jag att det kommit en del andra relevanta frågor som inte har med ”andra sidan” att göra och de ska jag försöka svara på.

När det gäller 25fOCUS frågor kan jag på rak arm svara på en del:
Jag brukar brassa på tanken till max och då når jag 85-90 grader i toppen, drygt 85 i mellan skiktet och mellan 80-85 i botten. Då jag i min villfarelse hittills inbillat mig att jag behöver dryga 60 grader i framledningstemp till mina radiatorer av äldre snitt (sektionsradiatorer) vid kallaste väderlek (-25 grader) brukar jag då elda på igen när toppen börjar närma sig 60-65 grader. När det är mildare, som det oftast är, låter jag det falla till runt 50 grader i toppen. Jag anser att jag har god skiktning i tanken då den från full laddning ofta drar ur bottenlagret ned till under 50 grader innan mellanskiktet börjar påverkas nämnvärt. Möjligen knallar det neråt 80 när botten är vid 50.

Frågan om temperaturen vid det aktuella fallet: -10 grader ute osv. Där har jag inte testat, men om jag försöker dra mig till minnes så snackar vi nog en topptemp på runt 50 och mellan och botten runt 30. Då börjar huset tappa rumstemperaturen. Vid -10 behöver jag runt 50 grader i framledning.

Carl N: Dina kompletterande frågor rörande hur väl veden är travad och dess kvalitet förstår jag relevansen i. Det påverkar självklart hur mycket energi som tillslut lagras i tanken. Kvaliteten anser jag vara god. Blandved ca 50/50 björk/barrträd. Travandet kan jag inte bedöma riktigt, men den är rätt grovt kluven i dryga 50 cm-längder och travad parallellt i vedskjulet, alltså inte varannat skikt i 90 grader. Så ganska tätt travat, kan jag väl tycka. Att man får anta förlusten mellan tumme och pekfinger är ju precis vad jag försökt göra i min uträkning och den ursprungliga fråga rörde ju just precis det. Hur anser ni, som är lite mer insatta, att mina antaganden verkar? Jag vill ju inte luras att räkna för lågt heller...

25fOCUS sista inlägg med (den något otydliga) liknelsen om att ”gasa och bromsa” samtidigt, säger ju egentligen allt om problematiken. Det är så jag tänker. Jag vill försöka fastställa hur mycket av den travade vedens energi som kommer huset tillgodo efter alla energiomvandlingar på vägen, för att med den energin kunna dimensionera mig BVP som skall stå i källaren "på andra sidan" och by-passa allt från kulvert och bortåt.

Nu kommer i alla fall lite information från ”andra sidan”:
Huset ligger i Kedjeåsen norr om Karlskoga. På en rullstensås. Någon mil från Loka Brunn. Vi har "samma" vatten som Loka. Dock utan möjlighet att välja citrus eller granatäpple...

DVUT (1 dygn) i Karlskoga -18,5 grader, men i Karlskogas Alaska (som jag brukar kalla Kedjeåsen) så bör det vara minst någon grad lägre, vilket också bekräftas av att Hällefors några mil norr om Kedjeåsen ligger på -20,2 grader.

1,5-plans timmerhus byggt 1907 (eller 1904 eller kanske tidigare ändå?!), Källare, kallvind med ”ståhöjd” då takvinkeln är väldigt brant. Lite som ett brutet tak som man glömt att bryta in mot nocken. Detta gör att halvplanet uppe inte har så mycket snedtak. 6 tums timmer, mycket bristfällig tilläggsisolering utvändigt på vissa väggar (?!?!), stående lockpanel utvändigt, masonit och flera lager tapet invändigt. Blandade fönster. Dock mest tvåglas av mycket gammalt snitt. Dessa skall ersättas med treglas i sommar. Runt 200 kvm boyta. Bottenvåningen har 3 meter i takhöjd. Uppe är det lite mer normalt kring 2,4 m, skulle jag tro.

Boningshuset är på en gavel ihopbyggt med en f.d. handelsbod. Denna är undermåligt isolerad och ej uppvärmd i dagsläget. Inget värmesystem finns alls, förutom en luft/luftvärmepump i ett rum där min musikstudio huserar. Bortanför handelsboden (ca 12 meter från boningshuset) finns pannrummet som sitter i hop med handelsboden. Därav kulvert som går i en båge utanför huskropparna mellan pannrum och källaren i boningshuset.

Sektionsradiatorer av äldre snitt i boningshuset. Tvårörssystem med ganska feta rördimensioner. Bifogar amatörskiss på dagens värmesystem. Kulverten är av isolerad 4-rörsmodell med plaströr och har fått bedömningen "bra och modern" av VVS:are som var på plats.

Det blev lite av ett mastodontinlägg. Min upplevelse av hur vissa forum tar emot stora mängder information/text är att de oftast ger upp och läser inte. Man får ingen respons alls. Det var också en anledning till att jag höll det mycket kort inledningsvis.

[kWhalp]

Jag erkänner att jag är amatör, nykomling, ”Nybörjare" och kanske borde varit lite ödmjuk. Jag ber om ursäkt för det. I bland kan jag kanske låta lite för raljant i mitt skrivna ord. Sorry!

Jo, visst kan jag svara på frågorna. Det är ju inga hemligheter kring var jag bor eller information om byggnaden mm. Jag fattade bara inte hur det kunde vara relevant i sammanhanget och jag anser fortfarande inte att någon av er hittills riktigt har övertygat mig om vad som skulle göra det relevant. Möjligen begriper jag att frågan om golvvärme eller radiatorer är relevant, då det ju ger en indikation på vilken temperatur som går fram till huset och således svarar om hur långt ned i temperatur jag kan ”suga ur” tankarna. I övrigt tycker jag att det kommit en del andra relevanta frågor som inte har med ”andra sidan” att göra och de ska jag försöka svara på.

När det gäller 25fOCUS frågor kan jag på rak arm svara på en del:
Jag brukar brassa på tanken till max och då når jag 85-90 grader i toppen, drygt 85 i mellan skiktet och mellan 80-85 i botten. Då jag i min villfarelse hittills inbillat mig att jag behöver dryga 60 grader i framledningstemp till mina radiatorer av äldre snitt (sektionsradiatorer) vid kallaste väderlek (-25 grader) brukar jag då elda på igen när toppen börjar närma sig 60-65 grader. När det är mildare, som det oftast är, låter jag det falla till runt 50 grader i toppen. Jag anser att jag har god skiktning i tanken då den från full laddning ofta drar ur bottenlagret ned till under 50 grader innan mellanskiktet börjar påverkas nämnvärt. Möjligen knallar det neråt 80 när botten är vid 50.

Frågan om temperaturen vid det aktuella fallet: -10 grader ute osv. Där har jag inte testat, men om jag försöker dra mig till minnes så snackar vi nog en topptemp på runt 50 och mellan och botten runt 30. Då börjar huset tappa rumstemperaturen. Vid -10 behöver jag runt 50 grader i framledning.

Carl N: Dina kompletterande frågor rörande hur väl veden är travad och dess kvalitet förstår jag relevansen i. Det påverkar självklart hur mycket energi som tillslut lagras i tanken. Kvaliteten anser jag vara god. Blandved ca 50/50 björk/barrträd. Travandet kan jag inte bedöma riktigt, men den är rätt grovt kluven i dryga 50 cm-längder och travad parallellt i vedskjulet, alltså inte varannat skikt i 90 grader. Så ganska tätt travat, kan jag väl tycka. Att man får anta förlusten mellan tumme och pekfinger är ju precis vad jag försökt göra i min uträkning och den ursprungliga fråga rörde ju just precis det. Hur anser ni, som är lite mer insatta, att mina antaganden verkar? Jag vill ju inte luras att räkna för lågt heller...

25fOCUS sista inlägg med (den något otydliga) liknelsen om att ”gasa och bromsa” samtidigt, säger ju egentligen allt om problematiken. Det är så jag tänker. Jag vill försöka fastställa hur mycket av den travade vedens energi som kommer huset tillgodo efter alla energiomvandlingar på vägen, för att med den energin kunna dimensionera mig BVP som skall stå i källaren "på andra sidan" och by-passa allt från kulvert och bortåt.

Nu kommer i alla fall lite information från ”andra sidan”:
Huset ligger i Kedjeåsen norr om Karlskoga. På en rullstensås. Någon mil från Loka Brunn. Vi har "samma" vatten som Loka. Dock utan möjlighet att välja citrus eller granatäpple...

DVUT (1 dygn) i Karlskoga -18,5 grader, men i Karlskogas Alaska (som jag brukar kalla Kedjeåsen) så bör det vara minst någon grad lägre, vilket också bekräftas av att Hällefors några mil norr om Kedjeåsen ligger på -20,2 grader.

1,5-plans timmerhus byggt 1907 (eller 1904 eller kanske tidigare ändå?!), Källare, kallvind med ”ståhöjd” då takvinkeln är väldigt brant. Lite som ett brutet tak som man glömt att bryta in mot nocken. Detta gör att halvplanet uppe inte har så mycket snedtak. 6 tums timmer, mycket bristfällig tilläggsisolering utvändigt på vissa väggar (?!?!), stående lockpanel utvändigt, masonit och flera lager tapet invändigt. Blandade fönster. Dock mest tvåglas av mycket gammalt snitt. Dessa skall ersättas med treglas i sommar. Runt 200 kvm boyta. Bottenvåningen har 3 meter i takhöjd. Uppe är det lite mer normalt kring 2,4 m, skulle jag tro.

Boningshuset är på en gavel ihopbyggt med en f.d. handelsbod. Denna är undermåligt isolerad och ej uppvärmd i dagsläget. Inget värmesystem finns alls, förutom en luft/luftvärmepump i ett rum där min musikstudio huserar. Bortanför handelsboden (ca 12 meter från boningshuset) finns pannrummet som sitter i hop med handelsboden. Därav kulvert som går i en båge utanför huskropparna mellan pannrum och källaren i boningshuset.

Sektionsradiatorer av äldre snitt i boningshuset. Tvårörssystem med ganska feta rördimensioner. Bifogar amatörskiss på dagens värmesystem. Kulverten är av isolerad 4-rörsmodell med plaströr och har fått bedömningen "bra och modern" av VVS:are som var på plats.

Det blev lite av ett mastodontinlägg. Min upplevelse av hur vissa forum tar emot stora mängder information/text är att de oftast ger upp och läser inte. Man får ingen respons alls. Det var också en anledning till att jag höll det mycket kort inledningsvis.

Hej!

Har du/någon provat använda programmet Nibe VPdim för att göra beräkningen från ved-till-VP?

Du har rätt liknande förutsättningar som min svärfar.

25-30 m³ staplad ved/år.
50kW vedpanna, ~85% verkningsgrad, 170 m², timrad, tilläggsisolerad kåk, byggår, sekelskiftet i slutet på 1800-talet. Söder om Umeå, vid kusten, DVUT typ -23°C om jag minns rätt.

Han fick installerat en 7 kW Boschpump till 2x400m jordvärmeslingor, och kör direkt på radiatorerna, det visade sig vara OK, men lite för klent då det ofta blåser huggorm från havet på vintern, och elpatronen måste då delvis gå in då klimatskalet läcker som en Viktoriansk basketkorg.

Han har dock kvar vedpannan och spetsar med den då det är som kallast/blåsigast, så slutet gott, allting gott.

Så ja, parametrarna på andra sidan har betydelse   

[Carl N]

Hej!
Om man antat att huset kräver ca 70 W/m2 i max effekt (tumregel för gamla oisolerade hus) så blir det 14 kW
Energibehovet kan man då uppskatta om man mulitplicerar med 2900 och då blir det 40000 kWh.
Så jag tror att dina förluster kanske är mindre än du beräknat, 28000 kWh låter lite för lite i så fall.
Möjligt att tumregeln är i överkant så sanningen är kanske nånstans däremellan, kanske 34000 kWh ?

[Rickard]

En Nibe 1256-18 eller motsvarande storlek från annan leverantör skulle jag tro är det mest ekonomiska valet, vill du vara absolut säker på 100% effekttäckningsgrad behöver du nog annars en fastighetspump på 20-25 kW och då drar kostnaderna iväg rejält.
Jag tror också att en schablonberäkning är bättre än att försöka räkna bakåt från vedförbrukningen, 70 W/m2 ger 14 kW effektbehov, och den värmepumpen jag nämner ovan ska ge 15 kW nominell uteffekt, vad nu det innebär, man jag gissar att det är vid 55 graders framledningstemp och 0 grader på inkommande.
Kanske går hitta exakt vad det betyder om du letar.

[RicoRider]

Tack för snabba och uttömmande svar. När det gäller räkningen från 70 W så har jag ju gjort den sedan tidigare och kom fram till ungefär det ni gjort. Dock ökade jag lite ytterligare med Watten, men 100 W kanske är att ta i...

Jag siktar nu hur som helst på en S1256-18 eller en Thermia Atlas 18. 2x180 m aktivt hål.     

Så tanken med vedenergiberäkningen var för att se att jag landar ungefär i samma socken och det tycker jag nog att jag gjort.

kWhalp; jag har inte testat VPdim. Googlade, men det finns bara till windowsbaserade burkar och de är tyvärr portförbjudna här i kåken/studion. Men ska kolla upp det. Hur som helst lät 7 kW lite till 170 kvm. Jag hade en IVT C7 till min kåk på 130 kvm med 120 m borrhål. Det här var år 2000.

Självklart har parametrarna på andra sidan betydelse vid slutgiltig dimensionering av pumpen, men vid försök att svara på min initiala fråga så ser jag fortfarande inte någon mening i att veta kvm, isoleringsgrad, hustyp, geografisk placering osv. Som jag tidigare sagt så visst är frågan om radiatorer eller golvvärme relevant. Möjligen är det intressant med DVUT också då för att kunna ta i beaktande förlusterna i pannrummet.

Hur som helst så känner jag mig rätt nöjd med svaren. TACK ÅTERIGEN!

[Rickard]

kvm, isoleringsgrad, hustyp, geografisk placering är det enda som betyder något, att räkna på vedförbrukning är omöjligt, speciellt om man blandar in kulvert.
Det kan säkert ge en fingervisning, men i så fall mer som stöd till det man kan komma fram till om man utgår från kvm, isoleringsgrad, hustyp, geografisk placering.
Så ser jag på saken i alla fall.

[RicoRider]

Jo, jag håller med. Det är för många okända faktorer på vedsidan, det förstår jag. Det blir ingen exakt vetenskap.

Det enda jag vet med säkerhet kring den "sidan" är att jag bränner av 30 kubik travad blandved varje år. Resten är ju luddigt. Så mer än 45 000 kWh går i alla fall inte åt till värme och varmvatten, förutsatt att man kan lita på 1500 kWh/kubik då, vilket ju sannolikt är beräknat på "perfekt travad" och optimalt torr ved, samt fullständig förbränning, vilket jag sannolikt inte har. Så det enda vi kan säga är att jag inte förbrukar mer än 45 000 kWh i alla fall.

Det jag frågade om från första början var ju just rimligheten i mina antaganden kring verkningsgrader och förluster i "processtegen" fram till att varmt radiatorvatten kommer in i huset. Inget annat. Alltså hur mycket mindre än 45 000 kWh skulle man kunna tänka sig kommer mitt hus tillgodo. Jag krävde inte exakta svar och jag förstår att det är osäkert, men en rimlighetsbedömning kanske någon skulle kunnat göra och det var ju faktiskt så att jag fick lite svar som indikerade att jag inte var helt ute och cyklade. 

Den "andra sidan" har jag redan räknat på från andra hållet, men även den uträkningen är ju högst osäker och består av en massa antaganden. Eller hur? Visst, jag har radiatorer av äldre modell, men vad säger det egentligen. Jag har 6" timmer i väggen, lite masonit, 2-3 lager tapet, delvis tilläggsisolering 45 mm utvändigt och sen lockpanel (stående). Gamla och en del nyare fönster. Jag bor i Karlskoga och det finns statistik på DVUT osv. Det är ju ingen exakt vetenskap på den "sidan" heller utan ger "en fingervisning" på samma vis som vedsidan.

Det man skulle kunna göra är att utföra en fullständig mätning av energiåtgången över hela temperaturspannet genom att tillföra och logga erforderlig energi till kåken och reglera så att man konstant håller 20 grader inne och sedan samtidigt styr omgivningstemperaturen. En mycket långsam upprampning från -30 till kanske +20. Möjligen får man då en kurva på vilken energi huset kräver vid resp. utetemperatur.

Ännu bättre är att sätta in en energimätare i systemet och mäta över ett års tid. Det ska jag fan fundera på att göra när jag väl installerar bergvärmen.

Hur som helst. Jag är nöjd med svaren. Tack för engagerade och initierade diskussioner.