Ämne: Uterum, sk pensionärskuvös som förvärme av ventilation?

[Jisse]

Om man leker med tanken att man har en inglasad, isolerad altan i rakt söderläge, och denna "pensionärskuvös" bara står tom, dvs den används inte överhuvudtaget, kan man då LÄMPLIGEN använda denna kuvös som ett förvärmningsutrymme för inluften till huset?

Dvs man har en ventil in till den inglasade altanen och en ventil som går från inglasningen till övriga huset, dvs man tar in friskluften från uterummet istället för från uteluften direkt?

Borde väl i princip vara att anse som en större typ av luftsolfångare?

Om det är lämpligt att förvärma luften på detta viset, bör man använda en fläkt för att öka luftflödet och höja verkningsgraden på energin man kan tillgodogöra sig ifrån "kuvösen", eller skulle man kunna nyttja en i närheten placerad luftvärmepumps cirkulationsläge för att öka inflödet från den inglasade altanen och in till huset?

Om det är görbart, vad kan man förvänta sig för mängd tillförd energi per m2 glasyta?

Om man för sakens skull räknar med att man har en glasyta om 6 m2 rakt i syd, kompletterat med 4 m2 luftburen solfångare, + 3 m2 glasyta mot öst, kompletterat 2 m2 luftburen solfångare, dvs 10 m2 solinstrålning rakt i syd och 5 m2 solinsttålningsyta rakt mot öst, vad kan man räkna med i mängd tillförd energi på årsbasis på dessa, företrädesvis räknat på perioden 15 februari - 1 juni och för perioden 1 september - 31 oktober?

[Tågråttan]

Att ta in friskluften via uterummet har jag kört i många år, dock inte sen vi installerade bergvärme.

Eftersom jag har FTX så växlar mycket av värmen tillbaka ut i det fria igen, när uterummet blir över 31 grader så slutar min FTX att värmeväxla och det blir för varmt inomhus sommartid, då vårsolen visar sig och stänger av värmeväxlingen så blir det för kallt på kvällen/natten.

Hade det funnits en smart styrning som reglerade allt efter hur jag ville att temperaturerna skulle vara inomhus så skulle det varit perfekt.

[Carl N]

Man kan ju räkna lite olika men en rimlig siffra är kanske max 1 kW/m2 i solinstrålning, beroende på vinkel, material, väder osv.... när solen lyser....
Så om man tar hänsyn till jordens rotation, väder osv så är en medelsiffra på 75 W/m2 rimlig på en pensionärskuvös i söderläge om man räknar bort vinter och sommar enligt de angivna datumen.
Om man då lite grovt multiplicerar med 15 så kommer man få 1,1 kW gratis i genomsnitt, vilket inte är att förakta.
Det skulle motsvara 4300 kWh på ett år, dock är det inte jämnt utspritt direkt.

Jag har själv en kuvös på fritidshuset, isolerad och fin, jag kan nyttja denna från april - oktober med bara solvärme, trots att den ligger i väster och norrsluttning.
Så här års så måste man öppna upp, annars blir det uppåt 50 C därinne när eftermiddagssolen lyser på, så nog går det att få en del gratisenergi med glasrutor i rätt riktninng.

Ska väl tillägga att du bör ha ett alternativt luftintag på sommaren, mot norrsidan.

[Jisse]

Att ta in friskluften via uterummet har jag kört i många år, dock inte sen vi installerade bergvärme.

Eftersom jag har FTX så växlar mycket av värmen tillbaka ut i det fria igen, när uterummet blir över 31 grader så slutar min FTX att värmeväxla och det blir för varmt inomhus sommartid, då vårsolen visar sig och stänger av värmeväxlingen så blir det för kallt på kvällen/natten.

Hade det funnits en smart styrning som reglerade allt efter hur jag ville att temperaturerna skulle vara inomhus så skulle det varit perfekt.

Har du använt självdrag då, eller någon typ av "fläkt"?

Indirekt och spekulativt känns det ju som att en bortglömd "vinst" utöver den värme man faktiskt skullr känna rent fysiskt är ju att det borde? krävas betydligt mindre tillförd energi bara av den anledningen att tilluften under en stor del av året är förvärmd utan att man direkt känner av det, dvs hur kallt kan det vara ute för att solen ska "orka" förvärma luften i någon större utsträckning, tex genom att bidra med 100 watt/m2 solinstrålad yta?

[Jisse]

Man kan ju räkna lite olika men en rimlig siffra är kanske max 1 kW/m2 i solinstrålning, beroende på vinkel, material, väder osv.... när solen lyser....
Så om man tar hänsyn till jordens rotation, väder osv så är en medelsiffra på 75 W/m2 rimlig på en pensionärskuvös i söderläge om man räknar bort vinter och sommar enligt de angivna datumen.
Om man då lite grovt multiplicerar med 15 så kommer man få 1,1 kW gratis i genomsnitt, vilket inte är att förakta.
Det skulle motsvara 4300 kWh på ett år, dock är det inte jämnt utspritt direkt.

Jag har själv en kuvös på fritidshuset, isolerad och fin, jag kan nyttja denna från april - oktober med bara solvärme, trots att den ligger i väster och norrsluttning.
Så här års så måste man öppna upp, annars blir det uppåt 50 C därinne när eftermiddagssolen lyser på, så nog går det att få en del gratisenergi med glasrutor i rätt riktninng.

Ska väl tillägga att du bör ha ett alternativt luftintag på sommaren, mot norrsidan.

Ja, det är förstås som det brukar vara med solenergi, den ger mest då man minst behöver energin, men som ett gratis tillskott är den förstås alltid välkommen, och det är ju alltid trevligt då den behagar att skina.

Fick iden om att det skulle kunna vara gångbart med relativt enkla medel om förutsättningarna sas redan finns på plats.

Utöver de 4300 kwh du anger ovan som den potentiella "vinsten" som kan tänkas härledas till att man lyfter inluften/tillförd energi under den tidsperiod som jag angav i trådstarten, hur mycket skulle man kunna tänkas "vinna" ifråga om antal kwh genom att ha markförlagda rör för förvärmning av luften under de kallaste delarna av året, dvs tiden utöver den i trådstarten specificerade?

Väl medveten om att det råder delade meningar om dessa markförlagda tilluftsrör mtp eventuell mögeltillväxt osv, men rent teoretiskt, hur mycket energi skulle man kunna spara genom att ha den typen av markvärmerör, och hur många samt vilken dimension skulle krävas för tillräckligt luftflöde för 100 m2 hus?

[Tågråttan]

Har du använt självdrag då, eller någon typ av "fläkt"?

Indirekt och spekulativt känns det ju som att en bortglömd "vinst" utöver den värme man faktiskt skullr känna rent fysiskt är ju att det borde? krävas betydligt mindre tillförd energi bara av den anledningen att tilluften under en stor del av året är förvärmd utan att man direkt känner av det, dvs hur kallt kan det vara ute för att solen ska "orka" förvärma luften i någon större utsträckning, tex genom att bidra med 100 watt/m2 solinstrålad yta?

FTX är mekanisk till och frånluftsventilation, jag använde bara en flexslang upp till uterummet och lät den ordinarie fläktmotorn suga luft därifrån istället. Det var en enkel åtgärd eftersom husets inkommande ventilationsluft går in under uterummet.

Att ta hela årets ventilationsluft från uterummet och kyla ner uterummet är nog inte speciellt bra för mig, tjänar på att uterummet istället får fungera som en extraisolering mot huset. Har ca 6m2 fönsteryta ut mot uterummet och det är dom fönster som har husets sämsta isoleringsförmåga.


Vi hade en termometer som gick till 70 men sen var det ytterligare ett antal grader som låg utanför mätskalan, en sommar när vi inte hade öppnat upp skjutdörrarna eller fönster så hade termometern exploderat.

[Jisse]

Aha, ja om man har mkt dåligt isolerade fönster mot utglasningen så är den nog en bra isolering i sig.

[Rickard]

En luftvärmepump tar aldrig in luft utifrån, den cirkulerar bara luften.
Det finns ett par undantag som faktiskt har en liten slang de tar in luft utifrån via, men de diskuteras mer eller mindre aldrig.
Tror det säljs ytterst få av dessa.

[Carl N]

Ja, det är förstås som det brukar vara med solenergi, den ger mest då man minst behöver energin, men som ett gratis tillskott är den förstås alltid välkommen, och det är ju alltid trevligt då den behagar att skina.

Fick iden om att det skulle kunna vara gångbart med relativt enkla medel om förutsättningarna sas redan finns på plats.

Utöver de 4300 kwh du anger ovan som den potentiella "vinsten" som kan tänkas härledas till att man lyfter inluften/tillförd energi under den tidsperiod som jag angav i trådstarten, hur mycket skulle man kunna tänkas "vinna" ifråga om antal kwh genom att ha markförlagda rör för förvärmning av luften under de kallaste delarna av året, dvs tiden utöver den i trådstarten specificerade?

Väl medveten om att det råder delade meningar om dessa markförlagda tilluftsrör mtp eventuell mögeltillväxt osv, men rent teoretiskt, hur mycket energi skulle man kunna spara genom att ha den typen av markvärmerör, och hur många samt vilken dimension skulle krävas för tillräckligt luftflöde för 100 m2 hus?

Känner några som har markrör för sin ventilation och de är nöjda med detta.
De har ett ganska långt rör så att luften värms vintertid till ca 0 C innan det kommer in i huset.
Det blir även en kylning på sommaren som de upplever positiv.

Mellan tumme och pekfinger om man antar att luften värms i snitt 5 C så får man ut ca 0.2 kW i medeleffekt på ett 100 m2 hus.
Detta gäller nog bara vintertid under max 4 månader så då blir det ca 570 kWh.
Ingen upphetsande siffra, men detta är värderoberoende värme, tillgänglig dygnet runt.

Jag räknade på 35 l/s, det behövs kanske 150 mm rör för att komma under 2 m/s i lufthastighet?
Längden kan jag bara gissa, men 100 meter kanske?

[Jisse]

En luftvärmepump tar aldrig in luft utifrån, den cirkulerar bara luften.
Det finns ett par undantag som faktiskt har en liten slang de tar in luft utifrån via, men de diskuteras mer eller mindre aldrig.
Tror det säljs ytterst få av dessa.

Nej, jag är införstådd i att en luftvärmepump inte"tar in" luft, men med den luftrörelse som sker inomhus över innerdelen och i kombination med en närbelägen friskluftsventil så bör väl rimligen självdraget stärkas till viss del iom att pumpens innerdel levererar varmare luft än sin omgivning?

Tror alltså inte att luftvärmepumpen drar in luft från ute- till innedelen, men den bör väl till viss del upprätthålla det befintliga självdragssystemet som finns, och då bör ventilationsgraden påverkas olika beroende på var friskluftsventilerna monteras i förhållande till pumpen?

[Rickard]

Nja, självdraget fungerar nog bättre ju mer man tillåter luften att stå still och skikta sig - kallt vid golvet och varmt under tak, det gör att "skorstensverkan" blir större och självdraget ökar. Min egen högst personliga uppfattning skall sägas.
Däremot så hjälper det ju till att sprida frisk luft från rum med tilluftsventiler till rum som saknar dessa, och beroende på värmepumpsmodell så finns ju både luftfilter, och i vissa fall joniserande funktioner som kan hjälpa till att rena luften man andas in, vilket kan upplevas som en komforthöjande funktion.
I cirkulationsläge (som du skrev) så levererar inte luftvärmepumpen någon högre temp än den temp rummet i sig håller.

[Jisse]

Nja, självdraget fungerar nog bättre ju mer man tillåter luften att stå still och skikta sig - kallt vid golvet och varmt under tak, det gör att "skorstensverkan" blir större och självdraget ökar. Min egen högst personliga uppfattning skall sägas.
Däremot så hjälper det ju till att sprida frisk luft från rum med tilluftsventiler till rum som saknar dessa, och beroende på värmepumpsmodell så finns ju både luftfilter, och i vissa fall joniserande funktioner som kan hjälpa till att rena luften man andas in, vilket kan upplevas som en komforthöjande funktion.
I cirkulationsläge (som du skrev) så levererar inte luftvärmepumpen någon högre temp än den temp rummet i sig håller.

Aha, ja det var bara en spontan känsla att en luftvärmepump borde öka på självdraget, men det går kanske på ett ut, eller tom minskar det.

Det är kanske även ganska situations och platsbundet vilken inverkan som självdraget får beroende på llvp'ns placering i förhållande till befintliga till och frånluftskanaler samt planlösningar beroende på hur luftflödet går i aktuell fastighet tänker jag.

[Rickard]

Precis.