Ämne: Återladdning

[Patrik_f]

Det som Lexus skriver om är den rätta vägen att gå.
Återställning av en utarmad energikälla .
Ska mer effekt effekt in skall det till en kompletterings
Borrning plus återställnings åtgärder.

Om er konsult föreslår dubbelt uttag på befintliga
Borrhål  . Byt ut han

Ja, det är så jag tänker. Tyvärr har denne konsult styrelsens oinskränkta förtroende och mandat. Men vi ska ha extrastämma om några veckor angående just återladdningsstationen.

[Lexus]

Är det någon på den stämman som vet något om geoenergi och återladdning?

[Patrik_f]

Är det någon på den stämman som vet något om geoenergi och återladdning?

Haha, INGEN i föreningen har nån susning kan jag lova
Det normala är ju att lita på styrelsen, att den har gjort en gedigen och objektiv beredning av ärendet. Så det ska mycket till för att styrelsens förslag inte ska gå igenom.

[Hastings]

Om det inte går att påverka styrelsen pga okunskap kanske man kan påverka den tekniska utformningen. Se till att inkoppling av återvinning eller  köldmediekylaren  INTE kopplas mot returen till berget.

Det är ju en vinst att köra värmeåtervinning  eller köldmediekylaren  direkt in i värmepumparna. Återladdningen ,om den sker har ju samma långsamma uttag ur berget men på en några grader högre nivå.  Rakt in i VP ger alltid en effektivitetvinst och  och när värmepumparna står går värmen vidare till berget.

Som Lexus skrev arbetar Köldmediekylaren mot  luft som är varmare än berget en stor del av året. Värmeåtervinning opererar ju året om och bidrar därmed mer.

[Patrik_f]

Såhär skriver styrelsens konsult:
Vi kommer ta så mycket som möjligt från uteluften ända ned till 0 C!
Vi kommer således återladda berget kraftigt OCH spara berget tills kylan kommer.
Återladdningen kommer således inte sitta på det något varmare som kommer från berget utan det kalla som skall till berget.
Med värmepumpar som täcker all effekt och har COP 3,0 vid kyla bör man utan problem kunna halvera energin, särskilt med tanke på att en total ombyggnad i så hög grad kan effektivisera varmvattenproduktion, temperaturekonomi och reglering.

Konsulten anger värmebehovet 15,7 kW/C för röda sidans 14 000 m2/ 150 lägenheter.
Pga prestige kommer knappast synpunkter från en simpel boende att beaktas..

[B]

Såhär skriver styrelsens konsult:
Vi kommer ta så mycket som möjligt från uteluften ända ned till 0 C!
Vi kommer således återladda berget kraftigt OCH spara berget tills kylan kommer.
Återladdningen kommer således inte sitta på det något varmare som kommer från berget utan det kalla som skall till berget.
Med värmepumpar som täcker all effekt och har COP 3,0 vid kyla bör man utan problem kunna halvera energin, särskilt med tanke på att en total ombyggnad i så hög grad kan effektivisera varmvattenproduktion, temperaturekonomi och reglering.

Konsulten anger värmebehovet 15,7 kW/C för röda sidans 14 000 m2/ 150 lägenheter.
Pga prestige kommer knappast synpunkter från en simpel boende att beaktas..

Ner till 0 g 😂 ute !

Han vet inte vad han snackar om

[Lexus]

Konsulten anger värmebehovet 15,7 kW/C för röda sidans 14 000 m2/ 150 lägenheter.

Om man tittar på de siffror du presenterade i trådens första inlägg, så ger det ett effektbehov på 740 kW vid DUT eller 20,5 kW/°C.

(räknat på 90 000 gradtimmar, 3° egenvärme, 21° rum samt DUT -18°.)

[Roland]

Konsultens påståenden känns lite tveksamma. Värmebehovet är 2300 MWh/år. Maximalt värmebehov är ca 800 kW varav ca 50 kW är för varmvatten. Värmepumarnas nominella effekt är 6 x 88 = 528 kW men då de troligen kommer att arbeta med minusgrader på ingående köldbärare blir den verkliga effekten lägre. Effekttäckningen blir ca 60%. Det är inte så att värmepumparna täcker hela effektbehovet när det är som kallast ute. Jag skulle tro att när det blir kallare än ca -6 grader kommer det att behövas tillsatsvärme.

En effekttäckning på 60% betyder att värmepumparna kommer att leverera lite över 90% av husets årliga värmebehov. Antar vi 93% blir kalkylen följande:
Värmepumparna levererar 2300 x 0,93 = 2140 MWh och drar 713 MWh el (COP=3).
Tillsatsvärmebehovet blir 0,07 x 2300 = 161 MWh.
Totalt köpt energi blir alltså 874 MWh + 40 MWh för direktelen = 914 MWh att jämföra med dagens 1398 MWh.

Det blir ingen halvering av köpt energi. Det blir däremot en avsevärd minskning av behovet av tillsatsvärme men det verkar inte vara det konsulten syftar på.

Påståendet ”Vi kommer ta så mycket som möjligt från uteluften ända ned till 0 C!” är rätt intetsägande. När temperaturen går ner mot noll grader blir det inte mycket effekt som återladdningen bidrar med men det är ju ändå så mycket som möjligt med tanke på hur anläggningen är dimensionerad.

[Rickard]

Såhär skriver styrelsens konsult:
Vi kommer ta så mycket som möjligt från uteluften ända ned till 0 C!
Vi kommer således återladda berget kraftigt OCH spara berget tills kylan kommer.
Återladdningen kommer således inte sitta på det något varmare som kommer från berget utan det kalla som skall till berget.
Med värmepumpar som täcker all effekt och har COP 3,0 vid kyla bör man utan problem kunna halvera energin, särskilt med tanke på att en total ombyggnad i så hög grad kan effektivisera varmvattenproduktion, temperaturekonomi och reglering.

Konsulten anger värmebehovet 15,7 kW/C för röda sidans 14 000 m2/ 150 lägenheter.
Pga prestige kommer knappast synpunkter från en simpel boende att beaktas..

OM vi antar att KB är minusgrader när utetempen är 0 grader så kommer käldmedievärmaren att frosta igen.
Det behöver sannolikt vara några plusgrader i luften för att det skall fungera som önskat, och finnas avfrostningsautomatik, men det kanske finns.

[Gäst 999]

https://www.vvsforum.se/nyheter/2020/augusti/inga-moderna-varmepumpar-kan-tina-permafrosten-i-stromstad/



Här är en ganska intressant läsning om en ny lösning

[Patrik_f]

En effekttäckning på 60% betyder att värmepumparna kommer att leverera lite över 90% av husets årliga värmebehov. Antar vi 93% blir kalkylen följande:
Värmepumparna levererar 2300 x 0,93 = 2140 MWh och drar 713 MWh el (COP=3).
Tillsatsvärmebehovet blir 0,07 x 2300 = 161 MWh.
Totalt köpt energi blir alltså 874 MWh + 40 MWh för direktelen = 914 MWh att jämföra med dagens 1398 MWh.

Det blir ingen halvering av köpt energi. Det blir däremot en avsevärd minskning av behovet av tillsatsvärme men det verkar inte vara det konsulten syftar på.

Det har gjorts simulering med mindre effekttäckning(vad jag förstår) och då barkar temperaturen i borrhålen åt h....e.

[Patrik_f]

https://www.vvsforum.se/nyheter/2020/augusti/inga-moderna-varmepumpar-kan-tina-permafrosten-i-stromstad/



Här är en ganska intressant läsning om en ny lösning

Drömlösning, om det funkar.

[Rickard]

Borde inte även denna lösning få problem med påfrostning vid kallare väder än några plusgrader.
Borde kunna bli rena ispaketen som riskerar spräcka solcellerna om man inte stänger av cirkulationen under en viss utetemp?
"– Vi håller fortfarande på med utvärderingen samtidigt som vi gör lite styrmässiga förändringar i värmepumpar och annat för att optimera driften."

Uttalandet kan vara ett konstaterande av detta.

[Gäst 999]

Borde inte även denna lösning få problem med påfrostning vid kallare väder än några plusgrader.
Borde kunna bli rena ispaketen som riskerar spräcka solcellerna om man inte stänger av cirkulationen under en viss utetemp?
"– Vi håller fortfarande på med utvärderingen samtidigt som vi gör lite styrmässiga förändringar i värmepumpar och annat för att optimera driften."

Uttalandet kan vara ett konstaterande av detta.

Som det ser ut så har dom en shunt på solcellerna som öppnar mer efter den effekt som finns

[Roland]

På väg till återvinningscentralen i morse tog jag en liten omväg för att titta på den befintliga återladdningsenheten. Den var ca 2x4 meter med 4 fläktar à ca 500 W. Temperaturdifferensen in/ut var 2,0 grader men då flödet inte är känt säger det inget mer än att enheten fungerar.

I simuleringen har man räknat med 96% energitäckning och det kan mycket väl bli så. Man har räknat med en COP över året på 3,7 exklusive tillsatsvärmen. Jag tycker det verkar högt med tanke på att det måste vara radiatorer i husen och kalla borrhål men pumparna har hög effekt och det brukar ge högre verkningsgrad. 

Enligt simuleringen blir nettouttaget värme från borrhålen 763 MWh/år. I dagsläget anses värmeuttaget vara 876 MWh/år vilket ger alldeles för kalla borrhål. Stämmer siffrorna ger återladdningsenheten i kombination med de nya värmepumparna ingen större minskning av värmeuttaget från berget, minskningen blir bara 13%. Som jag ser det kommer borrhålen även fortsättningsvis att vara för kalla.