Ämne: Bästa lösningen för högsta möjliga temperatur på kölbäraren.

[Baltic]

Hej

Jag har en befintligt anläggning med grundvattenvärmepump.
En Nibe 1225 med en enormt stor plattvärmeväxlare (köpt begagnad) mellan grundvatten och köldbärare.
Temperaturen på köldbäraren in är väldigt hög året om.
Vattentemperaturen på grundvatten är i princip årsmedeltemperaturen för orten.
I södra Skåne cirka 11 grader.
I värmeväxlaren förloras någon grad trots storleken.
Inkommande köldbärare är alltid minst 9 grader året om.
Nackdelen är att det krävs energi för att ta upp grundvattnet.

V håller nu på att modernisera ett annat hus på en annan tomt i södra Skåne.
Det finns plats och goda möjligheter för såväl grundvatten, bergvärme eller jordvärme.
Det kommer troligen bli en pool som också ska värmas.
Vi tror oss veta att en modern frekvensstyrd värmepump förmodligen passar bättre ihop med en kollektorslang i ett borrhål eller i mark.
En modern frekvensstyrd värmepump har troligen även frekvensstyrda cirkulationspumpar för köldbäraren.
Den kommer troligen arbeta på "halvfart" den mesta tiden.
Att pumpa upp grundvatten på halvfart är inte lätt.
Ofta har man en vattenpump som är till eller från.

Vilken temperatur är det egentligen möjlig att få i ett bergvärmehål?
Vattnet i ett begrvärmehål står väl ofta i princip stilla.
Köldbärarslangen på väg ner är placerad precis bredvid köldbärarslangen på väg upp.
Köldbäraren är ju som kallast när den lämnar värmepumpen och bör vara som varmast när den vänder längst ner i borrhålet.
På väg upp bör ju köldbäraren kylas av igen eftersom den ligger nära den kalla slangen som kommer från värmepumpen.
Temperaturen på köldbäraren bör ju inte kunna bli högre än medelvärdet av temperaturen längst upp i borrhålet och längst ner i borrhålet?
Tänker jag rätt?
Går det att förbättra detta (med enkla lösningar)?
Principen bör väl bli densamma även om borrhålet är djupt.
Vilken temperatur håller köldbäraren in, på en rätt dimensionerad bergvärmeanläggning?

En jordvärmekollektor bör inte ha samma problem.
Köldbärarslangen från värmepumpen är aldrig nära köldbärarslangen tillbaks till värmepumpen.
Vilken temperatur håller köldbäraren in, på en rätt dimensionerad jordvärmeanläggning?
Vilken temperatur håller köldbäraren in, på sommaren om marken där kollektorn är nergrävd är exponerad av solens värmande strålar?

Jag vill inte ha någon Luft/vatten-värmepump.
(Pga ljudnivå och sabotagerisk)

Mvh Torbjörn

[Roland]

Vilken temperatur är det egentligen möjlig att få i ett bergvärmehål?
Vattnet i ett begrvärmehål står väl ofta i princip stilla.
Köldbärarslangen på väg ner är placerad precis bredvid köldbärarslangen på väg upp.
Köldbäraren är ju som kallast när den lämnar värmepumpen och bör vara som varmast när den vänder längst ner i borrhålet.
På väg upp bör ju köldbäraren kylas av igen eftersom den ligger nära den kalla slangen som kommer från värmepumpen.
Temperaturen på köldbäraren bör ju inte kunna bli högre än medelvärdet av temperaturen längst upp i borrhålet och längst ner i borrhålet?
Tänker jag rätt?

I mellerst Sverige är bergets temperatur runt 7 grader. Det är vanligt att man har noll grader på ingående köldbärare vintertid. Det betyder ett värmeuttag på ca 30 W/m aktivt borrhål.

Man bör räkna med stillastående grundvatten, rör det sig är det en bonus. Det beror på sprickor i berget och hur terrängen ser ut i vilken mån grundvattnet rör sig.

Under normala förhållanden värms köldbäraren hela tiden under sin passage genom borrhålet. Den är varmast när den lämnar borrhålet. Den värms visserligen betydligt långsammare än längre ner i borrhålet beroende på att temperaturdifferensen mot berget är mindre och att den kalla slangen stjäl en del värme men den värms i alla fall.

Markslingor brukar dimensioneras för effektuttag på 10-15 W/meter slang. Temperaturer vet jag inget om.

[944_Driver]

Får jag spekulera så tror jag den extra kostnaden för grundvattenlösning äter upp vinsten av varmare köldbärare. Den extra pumpen kostar elförbrukning och både pump och värmeväxlare kostar pengar i inköp.

// Magnus

[25fOCUS]

Vad har du för pump i hålet, går den att varvtalsreglera, det får du fråga tillverkaren om, kanske en drivning efter behovet, en riktig frekvensomvandlare kan styras på 0- 10 V eller 0 - 20 mA efter ett Delta T , men måste undersökas om det går

[en.knapp]

Det finns koaxialkollektor att sätta i hålet istället för vanlig kollektorslang, typ den här http://www.thermexcollector.com/.

Borde ge lite högre temp in i maskinen. Kostar dock antagligen betydligt mer.

[Roland]

Tittade på Thermex hemsida. Där står det att "Kollektorns design möjliggör effektivare utvinning av energi ur borrhålet med cirka 70%". Jag har svårt att förstå det. Ca en tredjedel av värmeöverföringsmotståndet ligger i borrhålet, resten i berget. Effektiviteten kan inte öka 70% totalt. Möjligen menar man att värmeöverföringen i själva borrhålet ökar 70% vilket skulle ge en förbättring av värmeöverföringen totalt med 16%. Det motsvarar 1 - 1,5 grader högre temperatur på köldbäraren.

[25fOCUS]

Jepp det gäller att skriva så det passar ens intentioner med att försöka sälja så mycket möjligt  av ev ens egen produkt och att då ta till den högsta %  utan att ljuga är inte fel. Men det är dom faktiska förhållanden som naturen ger oss som räknas, inte teoretiska. Klart den ger ett litet bättre värde, sant även att KB blir någon grad varmare, vad det blir i verkningsgrad ( säger inte COP ) kan ingen säga utan driften på exakt lika anläggningar jämnförs, och var hittar man sådan förhållanden, NADA finns inte

[Baltic]

Tack för alla svar.
En köldbärare IN som inte är varmare än noll på vintern känns trist när man är ”van” vid cirka nio grader.

Den befintliga anläggningen har en liten enfas jet-pump på 370 watt (den minsta som går att hitta).
Vattenpumpen står på marknivå och grundvattenytan är cirka en meter ner.
Brunnsröret har en gång används för dricksvatten och går ner till kalkberget cirka 15 meter ner.
Det går att plocka upp ”hur mycket vatten som helst”, men värmepumpen behöver inte så mycket.
Det går så klart att frekvensstyra även en vattenpump.
Det skulle också gå att använda en stor hydropresstank och reglera flödet med en motorventil.
Man kan som alternativ ha en enklare on/off-värmepump med extra akumulatortank för långa driftperioder.
En lösning med grundvatten är enklare för en on/off-värmepump.


Vi får fundera vidare.

[Hastings]

är det nån som tittat på  denna teknik med luftinjektering ?

https://energybooster.se/produkter1/borrh%C3%A5ls-booster

[Roland]

Luftinjektering har diskuterats tidigare. Jag har för mig att det skulle byggas någon rätt stor anläggning i Göteborg som skulle använda den tekniken.

Som vanligt är jag en grinig jävel när det gäller sådana här saker. Det står på hemsidan att borrhålsmotståndet minskar 28%. Alltså motståndet i borrhålet som är ca 1/3 av totala värmöverföringsmotståndet. Stämmer 28% blir det totalt 9% bättre värmeöverföring vid kontinuerlig drift. I normala fall betyder det en grad högre köldbärartemperatur vilket förbättrar COP med 2-3% beroende på om det är golvvärme eller radiatorer i huset.

Att luftinjektering skulle öka tillströmningen av vatten från omgivande berg förutsätter att det finns sprickor i berget. I så fall borde temperaturskillnaden mellan omgivande grundvatten och borrhålet också ge upphov till cirkulation av vattnet.

Illustrationen visar att luftslangen går ner till botten av borrhålet. Är borrhålet 200 meter djupt krävs en kompressor som kan ge luft med ett tryck på 20 bar för att det ska kunna bli något luftflöde. Det är alltså inga hobbygrejor det handlar om. Har värmepumpen en kompressor som drar 2 kW skulle luftinjektering minska dess elförbrukning med 40-50 W. För att det ska vara någon energimässig vinst får komprimeringen av luften inte dra högre effekt än det.

Man bör också tänka på att har luften komprimerats till 10-20 bar blir det inte så mycket bubblor längst ner i borrhålet även om det bubblar rätt bra längst upp i borrhålet. Har man tagit hänsyn till det när man anger värdet för förbättringen?

Jag skulle vilja se en opartiskt utförd mätning av nyttan med luftinjektering och kostnaden för det innan jag tror på idén. 

[TS Comfort AB]

Ursäkta om jag kapar tråden lite men verkar vara rätt ”ämne”

Om man sätter en köldmediekylare på köldbäraren gällande bergvärme för att med uteluftens hjälp när det är ”varmt” ute få hjälp att öka på temperaturen bör då den sitta innan ner i hålet eller efter hålet På väg in till anläggningen ?

Någon form av reglering så inte uteluften kyler vid minusgrader behövs då men är tanken helt idiotisk Och/eller inte ekonomiskt försvarbar ?

[Hastings]

till Roland. jag var misstänksam mot luftinjektering och har inte sett någon objektiv mätning. därav mitt inlägg. Man skuule ju kunna yttnyttja värmen i den komprimerade luften - Fniss.....

Till TS comfort.  ska man höja brintemp och vara säker på nyttan så är det bäst på vägen in  in i VPn. Hålet är verkligen black box eller varför inte svarr hål..... Jag värmde med solfångare tidigsre och kunde inte se någon skullnad på hösten även om jag hade håltemp på 12 C u sommaren..

Du föreslår en FLM som drivs när utetemp > än brunnens temp.

[TS Comfort AB]

Är det någon som provat med köldmediekylare och fått någon uppfattning på om det ens är lönt?

[25fOCUS]

Är det någon som provat med köldmediekylare och fått någon uppfattning på om det ens är lönt?

Tveksamt om det  fungerar, tänk själv hur många Kw ( kanske 6- 7 st ) som tappas ur berget och tempen sjunker radikalt med uttaget, då måste en återvinning ha en kraftig ökning av KB , är det möjligt att få till det med någon form av återvinning, det är nog omöjligt att få en hög temp på KB med det. Tror ingen har provat med att förvärma några garder med EL-patron och räknat på vad det ger då en VP har en större verkningsgrad, det kostar nog mer än det smakar att försöka få till något. Hur år hålet strömmande vatten blir att värma grannens hål , helt stillastående ja kanske, då ska det nog vara ett kål utan vatten som fyllts på.

[TS Comfort AB]

Tanken var nu att att kylaren sitter efter hålet och får då hjälp av uteluften att ”gratis” höja temperaturen .