Ämne: Uppgradera radiatorer

[Dopinus]

Första inlägget här för mig. Har dock surfat runt här ett par månader...

Vi flyttade in i detta hus 2010 (225 m2 enplansvilla, 73 m2 källare/garage). Då fick vi med en bergvärmepump Thermia diplomat 12. 2st borrhål på 90meter vardera.
Under åren så har vi hunnit byta varmvattenberedare, blandarventil, cirkualtionspump och lite annat smått o gott. När displayen säckade ihop så bestämde vi oss att köpa en ny pump. Det blev en Thermia Inverter Large.
Den blev installerad 1november 2018. Sedan dess har kompressorn gått dygnet runt utan en enda pause. Det känns lite väl mycket tycker jag.
Vi har en enormt hög kurva enligt mig själv. Vid 0°c ute har vi en framledning på ca 47°c.

De flesta rum har en-radiga radiatorer. Vi har 15 element i huset och kanske 3st i garaget/källaren.
Våran matsal har golvvärme och usla skjutdörrar (4sektioner). Ca 3,5m takhöjd.
I den gamla delen av huset (byggt 1896) har vi 3radiga element, modell gamla (tror jag) och även ett nytt 2radigt.

Finns det någon vinning i att byta ut de enradiga radiatorerna till 2 eller 3 radiga? Kan man då få ner framledningen?
Eller är det mer värt att skaffa en fläktkonvektor eller luft/luft värmepump (frugan vill ändå ha, pga. Kyla på sommarn).

Justa ja, jag har ett delta t på 4° på varma sidan vid pumpen, ifall det kan hjälpa?

Tack på förhand och så vill jag passa på att önska alla en god jul och gott nytt år.

[Dopinus]

Tänkte tillägga att jag ännu inte kollat delta på varje element än. Jag får köpa en IR-termometer.

Är det ekonomiskt försvarbart att byta element eller blir det dyrare än att låta kompressorn gå och betala elen istället?

[Roland]

47 grader fram vid noll ute är högt. När är den nyare delen av huset byggd? Har man byggt till ett gammalt hus i nyare tid brukar det bli blandat grova och smala rör med åtföljande konstig fördelning av radiatorvattenflödet. Köpet av IR-termometer kan betala sig på några månader.

Om det är försvarbart att byta några radiatorer eller inte visar sig först när de radiatorer som finns är rätt intrimmade. Jag kunde sänka värmekurvan rätt ordentligt när jag ströp flödet till några radiatorer som mer eller mindre kortslöt flödet.

Fyra graders differens är ok på en Thermiapump. Det är R410 som köldmedium och det fungerar bra med en liten värmebärardifferens.

Minsta effekt för kontinuerlig drift är 5 kW och det verkar rätt rimligt att huset har behövt mer värme än det sedan start. Man var snål med borrhålsdjupet förr i tiden.  Man brukade också dimensionera pumparna rätt snålt, ofta bara för 50-60% av husets maximala värmebehov. Hur fungerade den gamla pumpen? Vid vilken utetemperatur började elpatronen gå in?

[Ralleballe]

Om du nu ska byta radiatorer är det väl lika bra att byta till moderna sådana med konvektorplåtar.

[Dopinus]

47 grader fram vid noll ute är högt. När är den nyare delen av huset byggd?

Hur fungerade den gamla pumpen? Vid vilken utetemperatur började elpatronen gå in?

Den nya delen är byggd 1979.
Den gamla pumpen fungerade väl rätt ok, fast elpatronen gick ganska mycket tyckte jag.
Vid vilken temperatur minns jag inte men skulle tro kring -10 kanske. Men som sagt är jag ytterst osäker. Det var inget jag tänkte på då.

Så 4grader delta vid pumpen är okey, det var skönt att veta, tack.

Hur bör deltat vara vid varje enskilt element, är det mellan 7-10grader?

Om ett eller fler element kortsluter och man åtgärdar dem, kan man verkligen sänka framledningen till alla andra då utan att de andra rummen kyls ner?

[Dopinus]

Om du nu ska byta radiatorer är det väl lika bra att byta till moderna sådana med konvektorplåtar.

Ja, det låter vettigt.

[Roland]

Om det behövs tillsatsel vid -10 kan det inte ha blivit så många timmar per år så att det blev kännbart. Då bör det fungera helt utan tillsatsel med nya pumpen.

Är deltaT över pumpen 4 grader blir deltaT över radiatorerna också 4 grader i medeltal (ska man vara noga: flödesvägt medeltal). Det går inte att ha 7-10 grader över radiatorerna och 4 grader över pumpen.

Det som händer när man stryper flödet till en radiator som kortsluter flödet är att flödet till de övriga radiatorerna blir högre. Därmed ökar returtemperaturen, radiatorns medeltemperatur och därmed värmeavgivningen ökar. Man därför sänka framledningstemperaturen något och bibehålla samma temperatur i rummet. Nu är deltaT över pumpen bara 4 grader så det blir kanske inte så stor effekt som när man har 7-10 grader och det kanske finns radiatorer med deltaT en bra bit över 10 grader. Det är inte så stor skillnad i den effekt radiatorn avger om det är ingen eller 5 graders temperaturdifferens över den men kommer man över 10 blir det skillnad.

Tänk på att mäta deltaT först när pumpen har gått ca en kvart så att det värmda radiatorvattnet har hunnit cirkulera genom radiatorerna. Problemradiatorer brukar vara de som är små, t.ex. i badrum eller hallar, eller de som sitter nära värmepumpen.

[Dopinus]

Jag har precis köpt en IR-termometer.
Har dock inte använt den än.

Hur och var på radiatorerna ska jag mäta?
Är det på själva radiatorn eller på rören.
Borde väl vara på framsidan av radiatorn, då jag har (det kallas koppel väl?) På nästan alla radiatorer utom i gamla delen av huset.

Och på golvvärmen förståss (den tror jag dock kortsluter).
Jag har en egen cirkulationspump för golvvärmen. Ska man sänka hastigheten på den för att öka deltat ifall det är för lågt?

Har fortfarande svårt att greppa hur flöde och delta fungerar, och mycket annat inom värme också. Ber om ursäkt ifall det är jobbigt att förklara, har försökt hitta bra information på nätet.

Här har dock varit bästa stället att lära sig då ni är så hjälpsamma, tack alla!

[youji]

Jag har precis köpt en IR-termometer.
Har dock inte använt den än.

Hur och var på radiatorerna ska jag mäta?
Är det på själva radiatorn eller på rören.
Borde väl vara på framsidan av radiatorn, då jag har (det kallas koppel väl?) På nästan alla radiatorer utom i gamla delen av huset.

Och på golvvärmen förståss (den tror jag dock kortsluter).
Jag har en egen cirkulationspump för golvvärmen. Ska man sänka hastigheten på den för att öka deltat ifall det är för lågt?

Har fortfarande svårt att greppa hur flöde och delta fungerar, och mycket annat inom värme också. Ber om ursäkt ifall det är jobbigt att förklara, har försökt hitta bra information på nätet.

Här har dock varit bästa stället att lära sig då ni är så hjälpsamma, tack alla!

Det är sällan vi byter ut samtliga radiatorer när vi installerar/byter ut pumpar utan det blir mer i dom rummen som ser tveksamt ut om effekten inte räcker till så tänk lite vilka rum som känndes kalla.

[Roland]

Mät på rören eller vid rörens in- och utlopp på radiatorn. Det fungerar inte att mäta på omålade metallytor, mät där det är målarfärg.

Vad gäller golvvärme där det också finns radiatorer som behöver högre framledningstemperatur än golvvärmen finns det tre temperaturer, framledningen från värmepumpen, ingående golvvärmeslingan och retur golvärmeslinga (som också är retur till pumpen).  Temperaturskillnaden mellan ingående och returslingan brukar man hålla runt 5 grader för att golvet inte ska kännas ojämnt varmt. Temperaturskillnaden mellan framledningen från pumpen och returen får bli vad den blir, förmodligen blir den över 10 grader.

[Dopinus]

Det är sällan vi byter ut samtliga radiatorer när vi installerar/byter ut pumpar utan det blir mer i dom rummen som ser tveksamt ut om effekten inte räcker till så tänk lite vilka rum som känndes kalla.

Det är nog bara ett rum som känns varmare än de andra och det är sovrummet, där har vi en 2raders radiator. Jag har strypt ner med termostaten lite för att få ner värmen.

[Dopinus]

Mät på rören eller vid rörens in- och utlopp på radiatorn. Det fungerar inte att mäta på omålade metallytor, mät där det är målarfärg.

Vad gäller golvvärme där det också finns radiatorer som behöver högre framledningstemperatur än golvvärmen finns det tre temperaturer, framledningen från värmepumpen, ingående golvvärmeslingan och retur golvärmeslinga (som också är retur till pumpen).  Temperaturskillnaden mellan ingående och returslingan brukar man hålla runt 5 grader för att golvet inte ska kännas ojämnt varmt. Temperaturskillnaden mellan framledningen från pumpen och returen får bli vad den blir, förmodligen blir den över 10 grader.

Är det då smart att använda "tejp-tricket", typ eltejp på rören?

Då ska jag alltså mäta mellan kopplet och radiatorn eller innan kopplet? Blir svårt att mäta efter då det sitter i princip direkt på själva radiatorerna.


Jag ska försöka ta en bild (kanske hinner imorgon) på golvvärmens in/ut så ska ni få se och förmodligen skratta lite. Det ser inte alls ut som hos andra med golvvärme.
Min inkommande till golvvärme kommer från samma rör som till radiatorerna. Sedan sitter det som en rundgång/koppel innan cirkulationspumpen.
Utgående kommer från "rundgången/kopplet" och går till radiatorernas återledning in till pumpen.
Det kanske hade varit betydligt bättre/mer ekonomiskt att ha en egen shuntgrupp i pumpen för golvvärmen?
Just ja, jag har fått en ny termostat och givare till golvvärmen som sitter precis innan cirkpumpen (som står på högsta hastighet).

Är det värt att prova sänka hastigheten eller finns det stor risk att det blir kallare i rummet då?

[Roland]

Tejp fungerar bra. Mät på rören innan kopplet om det är enklast. I och med att det är temperaturen på framledningen som är börvärdet kommer lägre flöde att betyda att det blir lite svalare inne. Returtemperaturen, och därmed radiatorernas medeltemperatur, blir ju lägre när flödet minskas och framledningen har konstant temperatur. 

[Dopinus]

Tejp fungerar bra. Mät på rören innan kopplet om det är enklast. I och med att det är temperaturen på framledningen som är börvärdet kommer lägre flöde att betyda att det blir lite svalare inne. Returtemperaturen, och därmed radiatorernas medeltemperatur, blir ju lägre när flödet minskas och framledningen har konstant temperatur.

Skulle man då kunna säga att högre flöde ger varmare i rummet men kanske lägre delta?

Vi har egentligen inte för varmt i något rum (utom sovrummet, har dragit ner lite på termostaten). Alla andra termostater är på max.
Ändå har vi galet hög framledning.
Min tanke var då att vi kanske har radiatorer (eller golvvärnen) som kortsluter (alltså har i princip samma fram- som returtemperatur).
Har jag rätt i termen kortslut samt tanken?

Vill tacka dig Roland att du tar dig tiden att hjälpa/ge oss svar till mig och min familj, det är väldigt uppskattat.

[Roland]

Skulle man då kunna säga att högre flöde ger varmare i rummet men kanske lägre delta?

Dt stämmer. Fast är det bara 4 graders temperaturdifferens över pumpen blir det ingen markant skillnad. Det är en annan sak om man går från 10 till 5 graders skillnad.

Vi har egentligen inte för varmt i något rum (utom sovrummet, har dragit ner lite på termostaten). Alla andra termostater är på max.

Det betyder att radiatorerna i alla rum behöver bytas om ni vill ha ner framledningstemperaturen. Idealet hade varit om det hade varit för kallt i ett rum och termostaterna ströp flödet till radiatorerna i de andra rummen. Då hade man kunnat få ner framledningstemperaturen genom att byta enbart radiatorn i det kalla rummet.

Ändå har vi galet hög framledning.
Min tanke var då att vi kanske har radiatorer (eller golvvärnen) som kortsluter (alltså har i princip samma fram- som returtemperatur).
Har jag rätt i termen kortslut samt tanken?

Det kan också vara så att radiatorernas förmåga att avge värme är väl liten i förhållande till husets värmebehov. Fast det känns lite tveksamt att det skulle vara fallet för den nybyggda delen. Efter första oljekrisen 73-74 började man isolera bättre än tidigare. Termen kortslut är rätt använd men om det är problemet vet vi först när IR-mätningarna har gjorts.