Ämne: Vad skiljer låg och högtemp radiatorer åt?

[Rickard]

För att återgå till frågan om låg eller högtempsraddar. Har inte läst hela tråden eftersom den ganska snart förändrades till energi, ved etc.
Så med risk för att upprepa .
Det finns egentligen inget som heter låg eller högtempsraddar. Varför man anger effekten vid olika temperaturer är helt enkelt det att man tidigare dimensionerade värmesystem och radiatorer efter sk. 80/60 system (DT50) Vid DUT. Mao. 80graders framledningstemp och 60grader i returtemp. Efter SBN 80 (svensk byggnorm -80). Skulle värmesystemen dimensioneras med 55/45 (DT30). DT50 resp DT30 är helt enkelt mellanskillnaden av, medeltemperaturen över radiatorn minus rumstemperaturen.  Tex. 80/60=70-20=DT50.

Vet inte om det var en förklaring eller en fråga, gissar på förklaring.
Håller dock inte med om att det inte finns "hög och lågtempradiatorer", en enkelpanelradiator utan konvektionsflänsar måste anses vara en högtempradiator och en 3-radig med konvektionsflänsar måste anses vara en lågtempradiator "i dagligt tal" även om man de facto kan tapetsera väggarna med enkelpanelradiatorer och få till ett lågtempsystem även med dessa.

I de flesta fall behövs (om fönsterna sitter på normal höjd) det 2-radiga radiatorer med konvektionsflänsar för att åstadkomma ett lågtempsystem på den yta som finns tillgänglig under ett normalt hus fönsterpartier.

[purjo__]

Rent krasst handlar det bara om hur man dimensionerar. Det finns ju inte heller nån lågeffekts- resp högeffektsvärmepump...

[Rickard]

Men som svar på trådstartarens fråga så kan man "i dagligt tal" säga att det finns högtempradiatorer, de tunna moderna radiatorerna med bara en rad ÄR högtempradiatorer, som KAN dimensioneras för att fungera som lågtempradiatorer.

För de som är mer insatta kan man väl säga att det inte finns hög och lågtemp - allt beror vem man vill förklara för, och hur  många ord eller tecken man kan avvara för att förklara.

Att bara svara "det finns inga högtempradiatorer" stämmer inte i min värld i alla fall. 

[Perak]

Vad jag ville förklara var att det egentligen inte finns hög eller lågtempraddar. Däremot hög eller lågtempererade värmesystem. Inklusive radiatorer. Vill man sänka temperaturen i ett "högtempsystem" Vilket kallas för 80/60 system till ett "lågtemp" tex (55/45). Så kan man med stor sannolikhet kompensera en del av effektförlusten med en större radiator. Så långt är vi överens. Men eftersom det handlar om hela systemet, så är det inte helt säkert att övriga systemet klarar av att leverera ett flöde som är tillräckligt för att kompensera den lägre temperaturen.
Många hus från sent 60 tom tidigt 80tal har ofta j-ävligt klena ledningar. För att inte tala om 1 rör system. Som man kan ställa till ännu mer knas med, om man sätter en för stor radiator i kretsen. Går man och köper en "lågtemp radiator" och sätter in den som nr2 i en ettrörskrets kommer garanterat inte efterföljande raddisar få tillräckligt med varmt vatten. Byter du alla på den kretsen kommer  garanterat inte flödet räcka till. Men behovet är ju fortfarande konstant.
Vet inte om jag konstrar till det i onödan. Kanske det

[svenske kocken]

Hur går det om du sätter det stora elementet sist i en ettrörsslinga?

[Rickard]

Vad jag ville förklara var att det egentligen inte finns hög eller lågtempraddar. Däremot hög eller lågtempererade värmesystem. Inklusive radiatorer. Vill man sänka temperaturen i ett "högtempsystem" Vilket kallas för 80/60 system till ett "lågtemp" tex (55/45). Så kan man med stor sannolikhet kompensera en del av effektförlusten med en större radiator. Så långt är vi överens. Men eftersom det handlar om hela systemet, så är det inte helt säkert att övriga systemet klarar av att leverera ett flöde som är tillräckligt för att kompensera den lägre temperaturen.
Många hus från sent 60 tom tidigt 80tal har ofta j-ävligt klena ledningar. För att inte tala om 1 rör system. Som man kan ställa till ännu mer knas med, om man sätter en för stor radiator i kretsen. Går man och köper en "lågtemp radiator" och sätter in den som nr2 i en ettrörskrets kommer garanterat inte efterföljande raddisar få tillräckligt med varmt vatten. Byter du alla på den kretsen kommer  garanterat inte flödet räcka till. Men behovet är ju fortfarande konstant.
Vet inte om jag konstrar till det i onödan. Kanske det

Ursprungsfrågan gällde en person som undrade "vilken typ av radiatorer" han hade.
Då är det relevant att försöka förklara vilken typ av konstruktion man normalt hittar på "högtemp" respektive "lågtemp" radiatorer - eller system - när vi talar om ett befintligt system.
Därav min fabless för att inte ge mig i just detta fall, även om du har rätt i sak.

Man kan få en pytteliten tunn radiator att bli en lågtempradiator om man sätter den i ett tillräckligt litet rum, som en toalett på 1 m2 t.ex.

[cougar]

För att återgå till frågan om låg eller högtempsraddar. Har inte läst hela tråden eftersom den ganska snart förändrades till energi, ved etc.
Så med risk för att upprepa .
Det finns egentligen inget som heter låg eller högtempsraddar. Varför man anger effekten vid olika temperaturer är helt enkelt det att man tidigare dimensionerade värmesystem och radiatorer efter sk. 80/60 system (DT50) Vid DUT. Mao. 80graders framledningstemp och 60grader i returtemp. Efter SBN 80 (svensk byggnorm -80). Skulle värmesystemen dimensioneras med 55/45 (DT30). DT50 resp DT30 är helt enkelt mellanskillnaden av, medeltemperaturen över radiatorn minus rumstemperaturen.  Tex. 80/60=70-20=DT50.

Vid lågtemp sker all uppvärmning via konvektion så en lågtempsrad måste ha konvetorplåtar, vid högtemp sker hälften av uppvärmningen via stålning.
Resten är en dimensioneringsfråga.

[Perak]

Så en konvektor är mao en optimal "lågtempsradiator"?
Om det nu är så att det finns "lågtempraddar" och "högtempraddar". Varför har fabrikanterna oftast två avgivningstabeller på Samma radiator? Allt handlar ju om att täcka uppvärmningsbehovet.

[cougar]

Så en konvektor är mao en optimal "lågtempsradiator"?
Om det nu är så att det finns "lågtempraddar" och "högtempraddar". Varför har fabrikanterna oftast två avgivningstabeller på Samma radiator? Allt handlar ju om att täcka uppvärmningsbehovet.

Ja, en konvektor är lågtemp i ungefär samma klass som golvvärme.
En radiator som är klassad som lågtemp kan ju fortfarande användas i ett högtempsystem bara att den har högre effekt enligt den tabellen, därav de två angivelserna.

[Churchill]

En detlj som också spelar roll är höjden på radiatorn en högre radiator skapar mer skorsteneffekt och avger mer värme per yta än en låg som med samma yta fastt längre
 Det är viktigt att tänka på vid fönster som får nästan ner till marken.

[Smurfen.]

Jag har för mig att en låg radiator avger mera värme per yta 

[Lmf]

Jag har för mig att en låg radiator avger mera värme per yta 

Helt riktigt
Om vi jämför båda radiatorerna vid
framledning 75°C
retur 65°C
och rum 20°C


Och jag kollar Lenhovdas MP radiatorer eftersom jag har deras effekttabell på datorn samt att jag valt de radiatorer som ligger närmast varandra sett till yta.
En radiator som är 200mm hög och 2800mm lång enkelpanel = 0,56m² avger 642Watt

En radiator som är 740mm hög och 800mm lång enkelpanel = 0,59m² avger 592Watt

Så trots att den höga radiatorn har lite större yta så avger den mindre

Tittar vi på dubbelpanel utan konvektorplåtar blir siffrorna följande
1002Watt för det låga och 897watt för det höga

Och med dubbelpanel med konvektorplåt blir det följande
1356watt för det låga och 1119Watt för det höga.

[Churchill]

Deras priogram är gjort med Delta på 50 grader vilket är europa standard men. Har du även en låg radiator med 75 grader i toppen får du regäl skyts på luften.
Fins det någon mätning på radiatorer från 35 grader i tillopp och 20 i rummet?

Jag är övertygad om att då syns effekten av att ellementen behöver ha en viss höjning av lufttemperaturen för att luften ska stiga genom radiatorn.

Det är nog så att här har vi ett sätt att skilja på hög och lågtemperatur system.

[Lmf]

Då provar vi med de siffrorna också ( jag antar en returtemp på 25°C eftersom du inte angivit någon men deltat blir bara runt 8°C) 
framledning 35°C
retur 25°C
och rum 20°C

En radiator som är 200mm hög och 2800mm lång enkelpanel = 0,56m² avger 75Watt

En radiator som är 740mm hög och 800mm lång enkelpanel = 0,59m² avger 67Watt


Och för dubbelpanel utan konvektorplåtar blir siffrorna följande
114Watt för det låga och 95watt för det höga

Och dubbelpanel med konvektorplåt blir det följande
145watt för det låga och 120Watt för det höga.

Så även med låga tempar vinner den låga radiatorn i avgiven effekt.

[Churchill]

Men  det bygger på en tabell som är gjord för delta 50 grader inte för faktiska provningar det är en simulering och den blir inte bätre än datan som är inmatad.
Om du läser längs upp i tabbellen står där hänvisning till en EN244 standard är det någon som vet vad den innebär?

Jag tror inte att det tar hänsyn till annat än 50 grader  Delta
Någon som har den standarden och kan visa vad den innehåller?