Ämne: Nibe 1255 , Officiell tråd.

[Bergen77]

Jeg tror ikke Magnus har så fin kurve som han påstår, men det vil vel vise seg om han deler lesetilgang med oss. Send gjerne IM.

Jeg valgte tankløsning for at varmepumpen skulle ha en enkel oppgave, levere konstant temperatur og det er det hele. You had one job!

Jeg ønsker meg en varmepumpen som ikke bryr seg om hverken overskudd eller underskudd. Dette tar ventilene seg av. Jeg ønsker meg en varmepumpe som lager temperatur som bestillt. GM modellen fungerer ikke for oss som har romtemperaturregulering. Når man foreslår at man skal fjerne romtermostatene for å gjøre forholdene til varmepumpen bedre er det noe i veien med varmepumpen og ikke boligen.

MrBond, jeg har ikke registert problemer med flow hos meg men så jobber jo pumpen kun mot tanken da så jeg har nok mer enn 5L hele tiden. Jeg trender COP nå, virker å ligge litt lavere enn når jeg bruker Nibes effektmåling, mulig de skryter på seg mer COP enn reellt.

[MrBond]

Du får lavere COP når du bruker Nibe sine sensorverdier for flow, BT2 og BT3 for å kalkulere effekt? VW-software for bragging rights?
NTC'ene jeg koblet opp på tur og retur måler lavere deltaT enn hva Nibe BT2 vs BT3 gjør. Men, så måler jeg turen på et 20mm PEX-rør og retur på et 1" stålrør, så kan bli noe forskjell i varmeoverføringen der kanskje.
Skal se om jeg flytter NTC'en som måler tur over på 1" stålrøret fra turen også, så blir det kanskje annerledes.

[Bergen77]

Ja det stemmer, jeg leser ut BT2 og BT3 via modbus samt flowmåler som også sitter i Nibe pumpen. Altså bruker jeg de samme kildene som effektberegningen til Nibe elektronikken.
I tilleggg leser jeg fra effektmåler og beregner COP. Ligger litt lavere enn om jeg bruker effekten varmepumpen sier den har produsert.

Om det er noe VW software skal jeg ikke spekulere i men rart at jeg ikke får de samme resultatene ja.

[Magnus Karlsson]

Bergen77, jag har termostater aktiva och har bra reglering. Dock har jag några slingor utan termostater för att få till minimiflödet.

MrBond, du kan ha varma golv, bara du gör injusteringen. Jag ska återkomma till det.
Vad menar du med alla har problem? Vad jag vet är det bara ni 2 som "kräver" den höga kurvan.
Det finns någon till som har flödesproblem pga felinställning (enligt mig), jag har givit ett förslag där som inte har testats, vad jag vet.

Delta t modellen skulle kunna påverka gm-modellen, i princip.
Men gm används för underskott/överskott. Om delta t är någorlunda konstant både när underskottet uppstår och när det jobbas bort, så blir resultatet rätt i alla fall.
Det är därför vb-pumpen håller delta t på "rätt".

Temperaturregulering for systemer der man har ønsker å ha konstant temperatur på tilførselen.
Kallas även fast kondensering. Googla det. Passa också på och leta upp en vp-tillverkare som fortfarande använder sig av det.

Det är inte så stor mening med att visa mina grafer denna vecka, det är så varmt ute så den går on/off.
Men ni kan se på denna: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=63599.390
Det finns två grafen på sidan, den nedre har fler kurvor.

[MrBond]

Jeg kan sikkert prøve en av de innebygde kurvene også - hvis du tror det blir noe bedre.
Slik jeg ser det burde ikke pumpen kjøre med forhøyd frekvens når varmebehovet mellom 1000w og 1500w - da kan den gå nesten kontinuerlig på lågste frekvens.
Og tilsvarende når varmebehovet er 1500-2300w og varmepumpen absolutt burde gå kontinuerlig men likevel öker frekvensen så mye at den får flere korte stopp - særlig etter varmvannsproduksjon o.l.
Og slike korte onödige stopp er det jeg snakker om at det virker til å være noe alle har i når varmebehovet er lågt.

Når varmebehovet er over ~2300w er det ikke noe problem. Da syns jeg pumpen ser ut til å reguleres seg bra inn. BT2 blir gjerne noen grader for høg etter varmvatten, når den skal "ta igjen tapte GM".
Så det er evel helst når det er så varmt ute at pumpen går delvis on/off som er mest interessant.
Det er mellom 1000 til 2000watt at min pumpe  har flest dager med driftstid og her reguleringen kunne fungert bedre.

[Uffen]

Prova att öka deltaT något. Det var den sista pusselbiten som fick min anläggning att gå bra efter det att vi säkerställt att det alltid finns flöde genom VP

[Magnus Karlsson]

Det närmar sig, MrBond. När du kör in ca 31 grader, motsvarar det dina 2300w. Skulle du istället bara köra in 28 grader, kanske det skulle närma sig 1500 w. Jämvikt, och allt blir bra.
Du kan strypa ner effekten med injusteringen.

[MrBond]

Jeg har logg på energibehovet på huset mitt.
Effektbehov vs utetemperatur er nesten helt stabilt på (22-utetemp)x85 ,  (+/-12% standardavvik)
Så 5 grader = 1445w
0grader = 1870w
-5 grader = 2295w

Hadde varmvattenproduksjon for et tag sen.
Nå er det -6 ute , og at the moment kjører pumpen på 4800watt for å ta igjen GM... Selv om BT2 er 36.6,  S1 er 34.6, BT3 30.6.
Temp i allrommet ramlet litt mens varmvannet kjørte, til 21.5 vs 21.9 setpoint, så ventilene til disse två slyngene står på 80% - men det er i praksis full flow.
Størsteparten av flödet går til allrommet 2 slynger.

Jeg forstår ikke hvorfor den skal dra på så hardt etter varmvannsproduksjon!
Fresh uplink bilagt:

[MrBond]

Og jeg har endret GMstart til -200/1000 - bare for å prøve noe annet.
For -100/600 ble jo ingen umiddelbar suksess heller...

[Bergen77]

Siden du linker til ditt tidligere innlegg Magnus så kan vi godt ta en titt på det igjen:


Etter din første varmtvannsproduksjon øker frekvensen alt for mye, den drar i vei opp i 55Hz eller deromkring for å falle ned på rundt 30Hz. Den skal hente inn GM som du mener.
Så ser det ut til at GM legger seg på rundt -100, kanskje litt over. Hos meg legger den seg på -30 av en eller annen grunn noe som gjør den lettere utsatt for unødvendige stopp.
Så ser vi at GM øker og frekvens synker, dette skyldes vel i hovedsak at beregnet temperatur senkes som følge av varmere utetemperatur. Du får ett stopp selv om temperaturavviket er veldig lite, dette stoppet hadde kanskje kommet likevel men jeg synes det kommer for raskt. Man ser også hvordan GM spretter opp etter at varmtvannsproduksjon avsluttes, noe som også ville gitt stopp selv om GM lå på -30 før varmtvannsproduksjon.
Nå ser jeg ikke videre forløp så vet ikke om pumpen gikk i on/off, men jeg ser GM stiger noe som taler for on/off men også at utetemp synker noe som taler for at GM snart vil stabiliseres og synke igjen.

Kanskje du vil dele en loggene dine?

[MrBond]

Igår endret til kurve 5 og deltaT til 8 grader v DUT -20.
Kurve 5 var nesten helt identisk med kurven jeg hadde laget selv - men skillnaden med om pumpen kjører deltaT på 6 eller 4 grader er ganske stor mtp på å få nok flöde til allrom, tror jeg.
Resultat i huset er at den ikke klarer å holde 22grader på allrommet. Ligger på 21.1 nå, ventilene maks åpne, men slyngene får ikke nok flöde til å avgi tilstrekkelig watt på allrommet. Temperaturen ut er den samme som med min kurve, men returen er lavere. 
Må enten strupe ned badene mere, endre til kurve 6 eller redusere deltaT igjen for å få nok varme dit.

Gulvene på allrom (stue/kjøkken) har sponplater med cc30 spor, alu fordelingsplater, 6mm gips, Kährs Tuplex , og 14mm eikeparkett.
Desverre gir kombinasjonen, særlig Tuplex parkettunderlaget, litt for låg varmegjennomgang... :/

[Magnus Karlsson]

Bergen77, som du har sagt, den har one job to do, dvs hålla framledning så när börvärde som möjligt.
Innan första vv-laddningen är framledningen 3,9 grader under börvärde, men det är före den har börjat reglera. Sedan kommer 50 minuter vv-laddning, så jag skulle vilja påstå att mitt underskott är ganska stort i detta läge. Den drar på till 54 hz, men är aldrig mer än 2 grader över bör. Det tar ca 8 timmar att köra in underskottet. Då skulle jag inte påstå att den har dragit på för mycket.

När gm närmar sig -100, efter andra vv-laddningen, är den max 1 grad över bör. Jag tycker att den gör ett ganska bra jobb.

Men du tycker då att om den inte hade dragit på till 54 hz, så skulle den inte ha stoppat? Det är 13 timmar mellan 54 hz och stoppet. Nog för att det är en bra regulator, men den kan inte förutspå vädret 13 timmar framåt

I slutet ligger framledningen 0,7 grader över bör, och hur det såg ut efter det vet du lika bra som jag. Och regulatorn. (Ingen aning med andra ord)

[Magnus Karlsson]

MrBond, du behöver identifiera den slinga som behöver mest flöde (effekt), dvs strypning 0. Normalt är det den längsta slingan, men i ditt fall kan det vara någon annan. Ta bort den termostaten, och justera värmen i det rummet med kurvan.

Sedan kan du ta bort övriga termostater, och justera så det blir lagom varmt i alla rum.
Det kan hända att du behöver sänka kurvan vartefter du stryper, för varje slinga du stryper kommer att skicka energin till övriga slingor.

Sätt sedan tillbaka termostaterna. Eventuellt ökar du parallell-justeringen 1 steg, för att ha lite effekt i reserv.

Men bestäm dig för vilket delta t vid DUT du vill ha före justeringen. Jag skulle sätta det som är beräknat.

[Magnus Karlsson]

Bergen77, hur ser ditt värmesystem ut nu? Har du byggt ut eller renoverat? Mera slingor?
Hur många kvm med slingor?
Hur många slingor?
Har alla slingor egen termostat?

[MrBond]

Magnus Karlsson,

MEN! dette er en avsporing og har ikke sammenheng med hvorfor reguleringen inte er så bra som den burde og forårsaker endel onödige stopp fordi den kjører på for høg frekvens og senker frekvensen for trögt.
Og for Bergen77 sitt tilfelle, hvis han ønsker " fast kondensering" - og stabilt 40grader ut fra pumpen - eller ennu bedre stabil BT25 på 40 grader i tanken - hvorfor skal ikke pumpen kunne levere det?!

Jeg føler på ingen måte min pumpe er et lost case.
Når det er kaldt er det ingen tvil om at det er allrommets två slyngor som trenger mest effekt.
Allrommet er jo 55 m2 og er dermed nesten halve huset. Og er også rommet med mest fönster-areal.
Disse har null strypning. Men, er helt avhengige av termostatene siden varmebehovet i rommet er mye større når vi er hjemme og oppe, har på lys, lager mat, etc.
Om natten og når vi er ute av huset trengs mer varme.

På sommeren 'sløser' man på en måte varme på baderommene fordi vi ønsker høg nok temperatur på gulvene. (varmen forsvinner jo da ut med ventilasjonen)
Så varmebehovet er ikke balansert i forhold til varmetapstall for rommene og i forhold til temperatur ute vs inne.

Et case er jo når det er sommer skal all varmen til bad+bad+vaskerom.
Pumpen produserer 1500watt -  og den vil gå on/off med 30% dutycycle siden rommene har behov for 500w.

På motsatt side fins caset når det er -20 ute.
Da er det allrommet som krever mest effekt. Jeg har estimert at oppmot trengs hit  55m2 ut fra varmetapstall til rommet.

Jeg har prøvd å ta hensyn til nettop dette med måten jeg har regulert slyngene - men jobber jo med å finpusse/optimalisere.
Det er ingen tvil om at bad+vaskeroms slynger må en del strypning for at allrom skal få mest flow når det er kaldt.
Soverommene har jeg null strypning på siden de har termostater, og normalt sett bare skal hurtigvarmes t.ex. om barnene skal på rommet å leke og vil ha tempen fra 19->22  så snabbt som mulig.
Og så blir det riktig interessant når jeg kobler inn en slynge med viftekonvektor i garasjen. Den vil sannsynligvis jobbe med høg deltaT men låg flow.

Jeg oppdaterte mitt excel-ark for disse to ektrem-case. Det blir jo bare guesstimates, men tror ikke det er helt urimelig gissning.
Jeg reduserte deltaT til 7 v DUT -20 , enligt dette. Da tror jeg kurve 5 kan fungere, men må nok strupe litt mer på badene+vaskerommet da.
deltaT v DUT påvirker jo uten tvil hvor bratt varmekurve man må ha også.