Ämne: Flexibilitet gällande uppvärmningssystem vid nybyggnation

[karlmb]

Hmm, men om man funderar ett slag, och inte har tummen mitt i handen, vilket man ju inte har om man funderar kring detta...:
Arbetsinsatsen att sätta dubbla skivor där de dessutom måste släpas upp på en öveervåning, borde ju rimligen vida överstiga den totala arbetsinsats under min tid här på jorden (om vi inte flyttar) som det innnebär att tvingas söka reglar och/eller använda förstärkningsplattor de gånger ngt tungt ska hängas upp på de färdiga väggarna.
Visst, 90cm skivor minskar arbetet något, det hade jag inte tänkt på, men det kan ju funka även med glespanel. Jag tänker att med glespanel så kommer givetvis ibland en tavla eller väggklocka att behöva sättas emellan två råsponter, men å andra sidan så kan man rätt ofta  anpassa infästningspunkter i höjdled så frågan är hur mkt sämre glespanel egentligen är.
Visst, det blir ingen skivverkan, men hur ofta behövs egentligen det?

[bopakoster]

Visst, det blir ingen skivverkan, men hur ofta behövs egentligen det?

Alright, det behövs ingen skivverkan i en färdig kåk när man tilläggsisolerar inåt. Så visst funkar det med glespanel att fästa gipsskivor i, men det kan du gör i reglar likaväl. Min (amatör-) syn på saken är att det är lätt att bära råspont till övervåning i förhållande till OSB-skivor, så lätt att det kompenserar medarbetat och priset med att sätta råsponten tätt, (innehar förstås en dyckertpicka så det går fort, kompletterar med lite skruv )

[Puckonen]

Det lär bli dåligt med konsensus i frågan.

Att regla på för att slippa förstöra ångspärren är klokt. Dessutom blir det ju lite extra isolering om man dessutom isolerar mellan de påreglade reglarna. Jag hade kört 45x70 på cc60 och dubbelgips om jag ville dra el utan att förstöra ångspärr och isolera mera, 45x45 samt enkelgips om det är snålt med utrymme och varje cm räknas.

Massiva kortlingar bakom alla upphängda prylar i badrummet och där en spik/skruv enbart i gips inte duger vid upphängning blir det mollyplugg (bättringsmålas måste det oavsett vad man haft för junk i väggen). VET man vart TV och garderober/skensystem skall upp kan man ju korta la med valfri skiva på dessa platser elternativt sätta trä+gips enbart på dessa väggar. Skall ngt riktigt tungt upp på väggen i efterhand torde det objektet vara så stort att åtminstone EN av dina cc60 reglar träffas och övriga infästningar klarar sig med molly. Annars får man regla på cc40 (eller cc45 om man sätter 90-skivor). Att regla på cc30 för att helgardera sig inför valet av 90 eller 120-skiva gör ju bara att man blir vansinnig när man skall börja borra för elen genom reglarna när skruvdragaren inte får plats i facken mellan reglarna.

Lycka till och svettas lugnt!

[svenske kocken]

Man behöver inte regla tätare för att man använder 90 skiva, man lägger skivan. Det man kan behöva är att kapa bort några cm om rummen är lite större men det måste man troligen även om skivan ska stå.

[karlmb]

Hmm, tack för inputen, sorry att jag kapade tråden..!
Att man kan ha 45 eller 70 reglar istället för råspont är ju också en lösning..har valt 195 + 45 som väggisolering på öv, men 45 el 70mm till är ju inte fel har jag begripit numera sedan jag börjat med kilowattjakten!
Att lägga skivorna ner är inte dumt alls tror jag, grejen är att utefter långsidorna är nog väggarna inte mer än 200-210 cm höga så det blir mindre spill med tex en 90 + en 120 skiva...
(3 gavlar kommer att gå upp i nock så där kvittar det)
Plats blir det nog tillräckligt även med 70mm ytterligare väggtjocklek så det tål att funderas på. En nackdel jfrt med glespanel är dock att en regel är mindre än hälften så smal som en råspontbräda, om man ser till att hitta ställen att dra i något rejält.
I badrum etc blir det givetvis kortlingar på de vanliga ställena.
Men kom att tänka på ett annat problem, det är väl bäst om man sätter bitar av råspont bakom varje enkelgipsskarv om man lägger skivorna ner..?
Som man bara skruvar fast i gipsen innan skarven bildas? Blir ju en del pill med det men..

[svenske kocken]

Ska du ha eldosor i väggen så passar det perfekt med skivor, med råspont blir det lite meckigare då "djupet" blir fel och man får använda en dyrare dosa. Sätt liggande OSB och stående gips. 70 mm reglar för installationsutrymme då blir det lättarbetat och bra. Det är knappast en slump att det är det "vanliga" sättet att bygga väggar i dag (om man inte kör på snikvarianten med enkelgips).

[karlmb]

Hmm, får räkna på det där. Dosor kostar förstås lite extra men.. 45 reglar blir lite billigare än 70 och då kunde man sätta dosorna i dem istället för att använda specialdosor och glespanel. Hmmm

[villvetamer]

Hmm, tack för inputen, sorry att jag kapade tråden..!

Ingen fara Karl. Har själv haft semester i 4 veckor så det var bra att någon höll tråden vid liv 

För att återgå till tidigare funderingar om husbygget, delentreprenad och vad man kan göra själv så har sommarens värmebölja kickat igång tankar om att köra på frikyla från borrhålet i vårt husprojekt. Till saken hör att jag är extremt känslig för övertemperaturer och mår riktigt dåligt när det blir för varmt inomhus. Senaste månaden har varit ett smärre h-vete där jag och sambon bott i lite olika hus med olika ventilation. Samtliga har dock varit varma.

Hur funkar det om man skall komplettera sitt FTX-aggregat (som står bredvid värmepumpen i tvättrumet) med ett vattenbatteri för efterkylning av tilluften med hjälp av brinevätskan?
Säg att man tar ett Enervent Pelican: http://www.enervent.fi/unit.asp?menuid=20130&langid=2&countryid=200
Det står aggregatet är dimensionerat så man får plats med kylbatteri.
-Hur ser själva kopplingen ut mellan brine och kylbatteri?
-Är det någon form av värmeväxlare så att kylbatteriet har sin egen vätska eller är det brinevätska som cirkulerar?
-Vrider man bara på/av en kran då (nån form av by-passkoppling) när man vill kyla/stänga av kyla?
-Vad bör man tänka på gällande kondensvatten? Gissar att man har man nått litet tråg under vätskebatteriet samt nån form av avtappning ner i golvbrunnen.

Många frågor och funderingar.   

[Puckonen]

Har inga svar på dina frågor specifikt, men är du nu väldigt känslig så bör du dessutom överväga att på ngn plats i huset sätta in fläktkonvektor för kylan. Kyleffekten via FTX är inte gigantiskt och vad jag förstått av andra som kopplat in kyla via FTX klarar lösningen endast att dämpa/motverka temperaturstegringen och inte sänka tempen. Iofs bättre än inget, men i ditt stora hus är nog risken än hägra att endast "dämpning" erhålls. För att inte få kondensproblem i/på kanaler/luftdon kan inte luften kylas hur mycket som helst en var fuktug sommar dag. Nedre gränsen tror jag är ca 15-17 grader och det ger inte mycket effekt med tanke på volymen luft som kommer in i huset medelst ventilation.

Kanske inte så roligt i ett nytt modernt hus att ha en "klump" på väggen, men har man ngt litet undangömt "nygg" i huset att montera en konvektor på så bör det absolut övervägas. Tror även att det finns ngn form av infälld takplatta man kan montera för frikyla, men jag har ingen koll på effekt och estetik...
/Saknar frikyla och undrar varför jag inte gick emot min fru när hon inte villa ha det installerat

[villvetamer]

bör du dessutom överväga att på ngn plats i huset sätta in fläktkonvektor för kylan

Är det något i stil med denna du menar puckonen:
http://www.ultravarme.se/?10,ultra-pfp-080-(v)
Hur funkar det rent rör-installationsmässigt: dvs. kör man in brinen till konvektorn? samt är det problematiskt med dränerings/kondensslang? (blir väl kondens nånstans i konvektorn förutsätter jag).

Tror även att det finns ngn form av infälld takplatta man kan montera för frikyla

Pratar vi kylbafflar i miniatyr samt för villor?
Är det brinevätska som passerar direkt genom dessa eller har man nån värmeväxlare där värme från bafflarna växlas över till brinevätskan?

[Smurfen.]

Man brukar nog oftast köra brine genom fläktkonvektorn direkt men brine är brandfarligt och rördragning ska i så fall ske med metall. Ibland väljer man att montera en värme växlare och kör då vanligt vatten till kylan och rördragningen kan ske utan hänsyn till brand fara och då kan man koppla så att man även kan värma med samma konvektor. Kondens blir det så alla rör måste vara kondensisolerade men tex armaflex om man inte kan dra kondens slang till avlopp finns det pumpar som går att montera eller om man måste välja en konvektor med inbyggd pump är lite osäker där 

[Zyberdude]

Ska du ha eldosor i väggen så passar det perfekt med skivor, med råspont blir det lite meckigare då "djupet" blir fel och man får använda en dyrare dosa. Sätt liggande OSB och stående gips. 70 mm reglar för installationsutrymme då blir det lättarbetat och bra. Det är knappast en slump att det är det "vanliga" sättet att bygga väggar i dag (om man inte kör på snikvarianten med enkelgips).

Har ni kollat in eljos dosa typ vp2? Den har gängad fästring så den är enkel att skruva ut om dosan är för långt in i väggen.

[svenske kocken]

Ja, och det finns olikt "höga" fästringar men priset är 3 - 4 ggr så högt som för en standarddosa, men det är en mycket bra dosa.

[villvetamer]

Man brukar nog oftast köra brine genom fläktkonvektorn direkt men brine är brandfarligt och rördragning ska i så fall ske med metall. Ibland väljer man att montera en värme växlare och kör då vanligt vatten till kylan och rördragningen kan ske utan hänsyn till brand fara och då kan man koppla så att man även kan värma med samma konvektor. Kondens blir det så alla rör måste vara kondensisolerade men tex armaflex om man inte kan dra kondens slang till avlopp finns det pumpar som går att montera eller om man måste välja en konvektor med inbyggd pump är lite osäker där 

Tack för svar Smurfen!
Känns som det blir till att klura vidare på detta med komfortkylan/frikylan. Trodde själv, innan jag läst Puckonens inlägg, att brine som kyler tilluften räckte, men kommer att få tänka om några varv.
Jag vill dock klura vidare på kyleffekt och FTX ett tag till innan jag helt släpper tanken

Enligt en installationsteknisk bok jag läst så är formeln för bortförd värmeeffekt:
P = q*Cp*p*(T_rumsluften-T_tillluft).

q = luftflödet (m3/s), vi sätter det till 65 l/s (rimligt värde med tanke på det hus vi tänker oss, ca 180m2).
Cp=Specifika värmekapaciteten för luft, 1000j/kg C
p = densitet för luft, 1,2kg/m3
T_uteluft = utetemperaturen
T_tilluft = tilluftens temperatur. Denna bör ej understiga rumsluftens värde med mer än 8 grader C.
Om vi förutsätter att rumsluften är 25 grader samt önskvärd temp på tilluften till 17 grader, så blir effekten motsvarande: P = 1000*1,2*0,065*(25-17) = 624 W. Det är alltså ca 624 W som skall kylas bort.

Vad jag är lite osäker på är vad detta innebär om man sedan ser till Brinetempen (Bergvärme) samt flödet på brinevätskan, dvs. för att klara kyla bort de 624W. Jag gick in på enervents hemsida och laborerade med deras kalkylator för ett aggregat (Pingvin): http://enervent.fi/fan_info_page.asp?menuid=20106&modelid=1&sideid=2&fanid=8&controlid=5&heatingid=3&coolingid=4&langid=2&countryid=200&toggle1=1
Stoppade in värdena ovanför samt lät defaultvärden finnas kvar (bl.a. brintemp 7 grader C). Resultatet framgår av bilden nedanför och om jag tolkar informationen rätt så kan man med en brintemp på ca 7 grader och ett flöde på 0,036 l/s klara att kyla bort värmebehovet.

Är detta rimliga värden? (brintempen, flödet och kyleffekten)
Reflektioner?

[V-S]

Som någon nämnde här tidigare så är det svårt att få någon effekt av kylning i tilluften. De dryga 600 W som du räknat fram är effekten du kan kyla tilluften med. Ditt kyleffektbehov i huset för att lyckas sänka temperaturen är betydligt större än så. Med ditt luftflöde på 65 l/s har du en omsättning av luften på cirka 0,5 oms/h samtidigt som solen gassar mot tak, fönster och fasad. Även om du blåser in 17 °C kommer inte innetemperaturen att sjunka till en mycket mer behaglig nivå i relation till vad det kostar!

Om jag skulle satsa på kyla i tilluften skulle jag koncentrera det till vissa rum. Sovrum och teverum tex. Men om du däremot skaffar en fläktkonvektor likt Puckonens förslag kan du brassa på med en betydligt högre kyleffekt som sprids i huset med fläkten. Nackdelen är förstås att det kan upplevas som fult, att det är relativt dyrt för de få timmar man använder det (iaf ett normalår), störande ljud från fläkten och att brinerören måste vara brandskyddade.

(Vi byggde nytt i fjol och valde att inte installera kyla från borrhålet. Just de här veckorna är det varmt men med forcerad ventilation och vädring på kvällarna i kombination med mörkläggning dagtid blir det drägligt och betydligt billigare än vad det hade kostat att installera kyla. Men då är vi inte särskilt känsliga för värmen heller..)