Ämne: 6kw BVP utan borrhål

[GDS-Jan]

Nej med så korta drift tider spelar det ingen roll men som hos mig går vp rätt länge och står rätt länge då kanske det märks på luften om man har ett nytt hus som är tät alltså.

Vad jag säger är att min lösning på 6kw är bättre än Nibes.
Och det vet Nibe.

Det är aldrig bra att frysa något för att momentan effekt blir lägre.

När jag visade att en F600P (3kw) är jävligt bra så introducerade CZ helt plötsligt CX35.

Konstigt. De har alltid skryt med 5kw FLVP?

Det är fler än Nibe som läser trådar här.

[GDS-Jan]

Nu har Nibe gett mig en 6kw pump och i princip sagt att jag ska visa att jag är bättre.
Det kommer jag att göra.

Och jag vet vem i Markaryd som har ritat F750.

Du kommer att bli brädad 

[Smurfen.]

Det bör inte vara så svårt att slå en flvp men prova att slå den på samma byggyta 60*60*2000 så har du en riktig utmaning. Vill man ha billig värme kan man ju faktiskt gräva eller borra det krävs inte djupt (dyrt) hål för att ta ut så pass lite effekt som du planerar att göra fast det är ju att fuska

[GDS-Jan]

Satt och läste i installatörshandboken för 1145.

Om man ansluter innegivaren kan man tydligen välja önska innetemp på pumpen istället för att köra kurva.

Frågan är hur det påverkar framledningen?

[Smurfen.]

Den jobbar efter kurvan i alla fall men innegivaren kompenserar för ev fel. Om du ställer rumgivarfaktor på 2,3 så sänker den framledningens börvärde med 2,3 grader för varje grads över temp eller höjer framledningen om det är undertemp. Man kan ställa rumgivarfaktor mellan 0 till 6.

[GDS-Jan]

Den jobbar efter kurvan i alla fall men innegivaren kompenserar för ev fel. Om du ställer rumgivarfaktor på 2,3 så sänker den framledningens börvärde med 2,3 grader för varje grads över temp eller höjer framledningen om det är undertemp. Man kan ställa rumgivarfaktor mellan 0 till 6.

Jo det förstår jag men det du beskriver är kurvförskjutning med rumsgivarpåverkan.

Den har även en inställning där man bara väljer rumstemp 5-30 °C.
Det var det läget jag funderade på hur den väljer framledning?

[GDS-Jan]

Nån som vet vad senaste firmware på Nibe Uplink fixar?
Är det värt att trycka i den eller finns det problem?

Den senaste mjukvaruversionen som finns tillgänglig för anläggningen är 3105R6, som släpptes 2013-02-05. Ladda ned den och följ instruktionerna nedan för att uppdatera anläggningen.

Om anläggningen för närvarande har en programvaruversion lägre än 3000R3 måste du först installera UPGRADE_v3000R3.nibe innan du kan installera en ny programvara. Ladda då hem båda versionerna och spara på ett USB-minne. Om inte anläggningen automatiskt föreslår programvara med versionsnummer 3000R3 i menyn "uppdatera programvaran", navigera till "välj annan fil", tryck OK och välj mjukvaran UPGRADE_v3000R3.nibe. Välj därefter "starta uppdatering". När UPGRADE_v3000R3.nibe har installerats (stapeln har nått 100% och anläggningen startat om) kommer den automatiskt att starta installationen av den andra programvaran du sparade ner på USB-minnet.

F1145-6
Ladda ned: UPGRADE_v3000R3.nibe (1,6 MB, MD5: 372de4daa93b44d452fd0be9cb7326b2)
Ladda ned: 66520211243001_v3105R6.nibe (1,4 MB, MD5: a9f6f0965473005642b3977924f2bc8b)

[GDS-Jan]

Jag tänkte använda min F600 tank som volymförstorare.
Då får jag nästan 350l vatten till värmepumpen vilket borde göra få starter och långa driftstider.

Den gamla laddslingan för VV tänkte jag inte koppla in alls.
Den kan användas i framtiden till något roligt.

Jag sätter en termostat på uteluft/LFS som startar fläkt när det är varmare än -10 ute i solfångaren.
Då blir pannrummet blandningskammare mellan inne och uteluft.

[Smurfen.]

Jo det förstår jag men det du beskriver är kurvförskjutning med rumsgivarpåverkan.

Den har även en inställning där man bara väljer rumstemp 5-30 °C.
Det var det läget jag funderade på hur den väljer framledning?

Nån sån funktion finns inte. Du ställer in den önskade inne tempen så att vp kan kompensera framledningskurvan med hjälp av innegivaren efter den rumsgivarfaktor du ställt in.

[Erik Bengtsson]

Enligt Energimyndigheten går ungefär 15% av uppvärmningsenergin i ett hus bort i ventilationen. Den energi som maximalt skulle kunna fås ut genom att ta tillvara på energin i frånluften genom en värmepump med COP 3 borde då vara 15% * 3 / (3 -1) = 22,5%. Klart att detta inte räcker till att värma huset, trots att jag räknat mycket fördelaktigt, såvida man inte också lagrar värme från sommar till vinter. Det finns dessutom  värmeväxlare man kan ha i ventilationen i stället för frånluftsvärmepump.

Skal man lagra energi genom att tina och frysa is, då är det frågan om hur detta skall gå till utan att isen man frusit isolerar värmeövergången för mycket. På rör eller dylikt i vatten med glykolvatten i lossnar inte isen vid avfrostning om man inte smälter nästan all is.

Fryser man vatten i ett kärl genom att kyla utsidan då är risken stor att kärlet fryser sönder. Är frys och tiningscyklerna många då får man dessutom kalkylera med materialutmatning. Avfrostar man inte måste ytan värmeöverföringen sker på vara väldigt stor. Kanske att det går att underkyla vatten om det pumpas runt snabbt och att man sedan låter is byggas på där vattnet saktar in. Hur man än gör borde det bli svårt att få allt vatten i en tank att frysa utan att värmeövergången blir dålig i slutet.

[pjoffen]

Enligt Energimyndigheten går ungefär 15% av uppvärmningsenergin i ett hus bort i ventilationen. Den energi som maximalt skulle kunna fås ut genom att ta tillvara på energin i frånluften genom en värmepump med COP 3 borde då vara 15% * 3 / (3 -1) = 22,5%. Klart att detta inte räcker till att värma huset, trots att jag räknat mycket fördelaktigt, såvida man inte också lagrar värme från sommar till vinter. Det finns dessutom  värmeväxlare man kan ha i ventilationen i stället för frånluftsvärmepump.

Enligt Energimyndigheten kan en modern frånluftsvärmepump spara upp till 65 procent av energibehovet enligt deras senaste test av frånluftsvärmepumpar. I huset på 180m2 med ett energibehov av 22500kWh/år sparades som mest 14400kWh, jag tror inte det finns någon värmeväxlare (FTX-system) som sparar så mycket, jag har då inte sett någon sådan i alla fall?

http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Testerresultat/Testresultat/Franluftsvarmepumpar-2012/

[GDS-Jan]

Enligt Energimyndigheten går ungefär 15% av uppvärmningsenergin i ett hus bort i ventilationen. Den energi som maximalt skulle kunna fås ut genom att ta tillvara på energin i frånluften genom en värmepump med COP 3 borde då vara 15% * 3 / (3 -1) = 22,5%. Klart att detta inte räcker till att värma huset, trots att jag räknat mycket fördelaktigt, såvida man inte också lagrar värme från sommar till vinter. Det finns dessutom  värmeväxlare man kan ha i ventilationen i stället för frånluftsvärmepump.

Jag vet inte hur du räknar men det är inte rätt iallafall.

Om du tar en F750 och suger ut 280m3/h 20 °C och kyler det till -20 °C så är det 4kw kyleffekt.
Ganska precis vad en en 6kw VP behöver för att prestera COP3.

Rätt dimensionerat så skall dessa 280m3/h motsvara dina 15% i ventilationsförlust.

Då är det fortfarande 5kw värmeeffekt netto och utan tillskott av elpatron.

Eller? 

[Erik Bengtsson]

Jo man kan naturligtvis ha en frånlufsvärmepump som kyler ner frånluften till långt under utomhustemperaturen och därmed få ut mer effekt än vad som går åt till att värma tilluften. I annat fall blir värmen man får ut ur frånlufsvärmepumpen inte mer än det som går åt att värma tilluften plus tillförd elektrisk energi. Vad räknar ni med för andel av husets energi som går åt till att värma tilluft?

Bättre då att ha en uteluftvärmepump och eventuellt värmeväxling i ventilationen. För skall man maximera COP-talet, då bör värmepumpen kyla vid så hög temperatur som möjligt och värma vid så låg temperatur som möjligt. En värmepump kokar och kondenserar freon  eller dylikt vid en och samma temperatur om pumpen inte är väldigt komplicerad. Det är då inte så effektivt att kyla frånluften från rumstemperatur med köldmediets koktemperatur, lägre än frånluften slutligen blir, detta samtidigt som tilluften värms med en kondenstemperatur högre än rumstemperaturen. Roterande värmeväxlare kan ha upp till 85% verkningsgrad (http://www.svenskventilation.se/?id=1379), så om frånluften inte kyls lägre än till noll grader C med värmepump, då borde mer värme fås ut genom värmeväxling om utomhustemperaturen underskrider 20 - (0 – 20)/ 0,85 = ca –3,5 grader C. Alltså argument för att värmeväxling och uteluftvärmepump är effektivare både verkningsgradsmässigt och effektmässigt, eftersom mest effekt går åt när det är som kallast ute och temperaturdifferansen vid värmeväxling inte borde bli lägre med en värmepump i mellan än direkt luft till luft.

[GDS-Jan]

Jo man kan naturligtvis ha en frånlufsvärmepump som kyler ner frånluften till långt under utomhustemperaturen och därmed få ut mer effekt än vad som går åt till att värma tilluften. I annat fall blir värmen man får ut ur frånlufsvärmepumpen inte mer än det som går åt att värma tilluften plus tillförd elektrisk energi. Vad räknar ni med för andel av husets energi som går åt till att värma tilluft?

Bättre då att ha en uteluftvärmepump och eventuellt värmeväxling i ventilationen. För skall man maximera COP-talet, då bör värmepumpen kyla vid så hög temperatur som möjligt och värma vid så låg temperatur som möjligt. En värmepump kokar och kondenserar freon  eller dylikt vid en och samma temperatur om pumpen inte är väldigt komplicerad. Det är då inte så effektivt att kyla frånluften från rumstemperatur med köldmediets koktemperatur, lägre än frånluften slutligen blir, detta samtidigt som tilluften värms med en kondenstemperatur högre än rumstemperaturen. Roterande värmeväxlare kan ha upp till 85% verkningsgrad (http://www.svenskventilation.se/?id=1379), så om frånluften inte kyls lägre än till noll grader C med värmepump, då borde mer värme fås ut genom värmeväxling om utomhustemperaturen underskrider 20 - (0 – 20)/ 0,85 = ca –3,5 grader C. Alltså argument för att värmeväxling och uteluftvärmepump är effektivare både verkningsgradsmässigt och effektmässigt, eftersom mest effekt går åt när det är som kallast ute och temperaturdifferansen vid värmeväxling inte borde bli lägre med en värmepump i mellan än direkt luft till luft.

Jag tycker att du ordbajsar och inte riktigt vet vad du pratar om 

Om en FTX har 85% effektivitet drar du då bort de 15% i ventilationsförlust eller är det 100%-15%?
Eller menar du att ventilationsförlusten är större än 15% med tilluft i väggventiler?

Jag tror inte du har riktig koll.
En FLVP kyler inte frånluften enbart med energin i den som en FTX.

I min FLVP kokar köldmediat vid -40 °C

Vad jag förstod av din första uträkning på 22,5% så tror du att det är energin i frånluft x COP som blir energi i kondensorn, vilket är fel.

Det är kyleffekten i förångaren + kompressorenergi som hamnar i kondensorn.
 

[gossen]

Jag vet inte hur du räknar men det är inte rätt iallafall.

Om du tar en F750 och suger ut 280m3/h 20 °C och kyler det till -20 °C så är det 4kw kyleffekt.
Ganska precis vad en en 6kw VP behöver för att prestera COP3.

Rätt dimensionerat så skall dessa 280m3/h motsvara dina 15% i ventilationsförlust.

Då är det fortfarande 5kw värmeeffekt netto och utan tillskott av elpatron.

Eller? 

Men kan man verkligen kyla luften 40k med en normal värmepump?
Testade lite snabbt i coolpack och jag får vid normala förhållande och 40k över förångaren, samt 40grader i kondensering en hetgas på 118-119*C (värmecop~3,1). Och med tanke på att nibe i F750 manualen specar en hetgas på 100*C vid -5*C i förångartemp i jämförelse så känns det som att hetgasen borde bli hyffsat hög i din uppställning? Kanske inget man vill köra under längre tid om det stämmer.
Eller hur ser det ut i verkligheten?