Ämne: Dubbdäck kontra friktionsdäck. Statestik över olycksfrekvens eftersökes.

[tyke]

Hej 

Nu har vi här i östra Sverige återigen drabbats av halka eller som kvällstidningarna brukar få till det som Halk Chock.

Såg två bilar i diket idag på mindre vägar där jag bor. Visst glashalt men det känns lite självförvållat när folk ger sig ut på blankis med i mina ögon undermåliga däck! Dvs friktionsdäck.

Tror säkert att friktionsdäck kan ha sitt berättigande på rätt underlag. Likväl som dubbdäck på barmark inte är helt optimalt.

Nåväl. Min undran är om det finns någon undersökning angående olycksfrekvens dubbdäck kontra friktionsdäck. Menar då inte däcktester som biltidningar gör utan statistiskt säkerställda undersökningar. Som tex anger hur mkt större risk man kan råka utför en skada om man har det ena eller det andra ?

Statsmakten har ju en vision av att trafiken inte skall skörda några offer, samtidigt som de vill styra in oss på att använda dubbfria vinterdäck.
Tex genom förbud som på Hornsgatan i Stockholm.

Mv h tyke 

["joka"]

Med ett par riktigt saipade friktionsdäck blir man fårvånad att de är såpass bra utan de där dubben 
Sen ska man ju alltid köra efter hur fårhållandena är, tror många nötter troe att med V-hjul kan man gasa på som på sommaren, är det då dubb i dem med så blir förtroendet för däcket större.
Jag kör med friktionsdäck och kommer så att fortsätta  Thumbsup
Tror du verkligen det finns statistik på det 
Googla den där Robert Collin, han har ju sina bestämda åsikter om hur allt ska gå till, mao på hans sätt och inget annat 

[BiggerDigger]

Mina friktonsdäck funkar ochså bra. Aldrig mer dubb

[109an]

Måste säga att bra friktionsdäck i kombination med ABS/ESP fungerar förvånansvärt bra, men är det blankis så slår inget dubb

["joka"]

Måste säga att bra friktionsdäck i kombination med ABS/ESP fungerar förvånansvärt bra, men är det blankis så slår inget dubb

Nej det kan jag hålla med dig om  Thumbsup
Men ett dåligt dubbat-däck kontra ett bra friktions-däck på is är nog inte skillnaden så stor som ma kan tro.
Dubbdäcken är nog klart överreklammerade samtidigt som friktionsdäcken får alldeles för mkt ris...

[tyke]

Hej 

Va inte meningen att pådyvla någon min åsikt. Eller trampa någon på tårna !
Därför skrev jag " Tror säkert att friktionsdäck kan ha sitt berättigande på rätt underlag. Likväl som dubbdäck på barmark inte är helt optimalt "  :,v(

Vore intressant att få reda på om det finns undersökningar inom detta område. Sverige är ju iaf i toppklass vad det gäller utredningar å långbänkar....
" Min " gissning är att det finns statestik över detta.

Mv h tyke 

[svenske kocken]

Även jag har provat friktionsdäck och jag säger ALDRIG mer, bor man där det inte är is och snö på vägarna kanske men där det råder "riktigt" vinterväglag är det ingen höjdare. Eftersom jag ligger ute lite på vägarna ( lite över 3000 mil/år) måste mina däck fungera i alla väglag. Mina dubbfria blev "sommardäck" efter en vinter.

[Ewald]

Dubbdäck är kanske en fördel om man kör på is. Annars klarar man sig väl bra med  friktionsdäck. Hade aldrig några problem med friktionsdäcken, men efter 2 eller 3 år behövs det nya däck i alla fall. Beror också hur mycket man kör. De gamla kan man då använda som sommardäck  Thumbsup

Själv har jag friktionsdäck och de fungerar bra. Även om jag åker upp på en berg fungerar och fungerade det alltid bra med friktionsdäck (Semperit och Gislaved).

Sist när det var snö måste jag dock vända eftersom mina nuvarande vinterdäck inte har tillräckligt profil/mönsterdjup 

Men i morgon anländer troligtvis mina nya vinterdäck  Thumbsup

[Ewald]

Och ja, jag känner till Vägverkets nollvision, dvs att ingen ska dödas eller bli allvarlig skadad i trafiken.

["joka"]

Sammanfattning
Effekter av vinterdäck


Dubbade vinterdäck räddar liv i trafiken. Men samma däck skördar också liv. Dammet som bildas när dubbarna sliter mot vägbanan fastnar i våra lungor och gör oss sjuka.
Klarar vi att behålla väggreppet utan att köra i diket när det gäller luftkvalitet och hälsa?

Under sen vinter och tidig vår stiger halterna av inandningsbara partiklar längs tungt trafikerade vägar. Luften lever inte upp till gällande miljökvalitetsnorm.
Skadliga partiklar i luften har olika källor, men bilisternas användning av dubbade vinterdäck är tveklöst en av de viktigaste.
Ett snabbt och effektivt sätt att minska partikelmängden är att fler bilister, särskilt i storstäderna, väljer dubbfria vinterdäck, så kallade friktionsdäck.
Men valet av vinterdäck är inte en enkel avvägning mellan ökad trafiksäkerhet och minskad hälsorisk. Den samlade forskningen visar att det finns flera andra faktorer som påverkar, eller påverkas av, valet av vinterdäck.

Nyttan med dubbar

Friktion är nyckeln till ett bra väggrepp.
Forskningen visar att på is, i synnerhet slät is, ger dubbade vinterdäck betydligt större friktion än dubbfria.
Men en förutsättning är att dubbarna sticker ut ordentligt från däcksytan. Är utsticket mindre än en knapp millimeter kan dubbdäcket rent av ge sämre isgrepp än friktionsdäcket. Sommardäck är avsevärt halare på is än vinterdäck av båda sorter.
På skrovlig is är skillnaderna mellan däckstyperna mindre, men rangordningen är densamma.
I snö och slask innebär dubbar ingen fördel, friktionen bestäms i stället av mönsterdjupet. Minst 4 och helst 5 mm bör det vara. Vintern kan också bjuda på salta och våta vägbanor. Då är det över huvud taget ingen fördel att ha vinterdäck på bilen. De försämrar bromsfunktionen med mellan 10 och 20 procent jämfört med sommardäcken! Vinterdäckens friktion mot en våt vägbana blir till och med sämre ju större mönsterdjupet är.

 Antisladdsystem hjälper

Däck med hög friktion är inte det enda botemedlet mot halkrelaterade trafikolyckor.
Två svenska studier visar att bilar med antisladdsystem (ESP) löper betydligt mindre risk att råka ut för sladdolyckor jämfört med bilar utan.
Vägverket rekommenderar numera detta system vid nybilsköp.
ESP kan dock inte fullt ut kompensera för bristande friktion mellan däck och vägbana. När det är riktigt halt har ESP liten effekt.
Antisladdsystem förutsätter att bilen har låsningsfria bromsar (ABS). Men för bilar som enbart är utrustade med ABS har forskningen inte kunnat visa någon tydlig olyckssänkande effekt.


Den mänskliga faktorn

Undersökningar som gjorts, framför allt i Norge och Finland, tyder på att den som har dubbdäck tar större risker i trafiken än den dubbfrie föraren.
Vid dåligt väglag håller dubbdäcksbilister högre hastighet och kortare avstånd till framförvarande bil jämfört med bilister som gått över till dubbfria vinterdäck. Detta gäller särskilt vid högre hastigheter, i synnerhet på motorväg, visar en finsk studie.
Enligt en norsk undersökning har dubbdäck ingen olycksreducerande effekt när det redan råder vinterväglag, snarare tvärtom.
Det är bara när väglaget plötsligt försämras som dubbdäcken verkar ha en positiv effekt. Även i de fall då föraren missbedömer väglaget tycks dubbdäck kunna minska olycksrisken.

Sparade liv

Forskningen om den vinterdäckslag som infördes i Sverige 1999 visar att lagen varje år räddar mellan fem och nio människor undan trafikdöden. Dessutom slipper 40 till 60 personer att skadas allvarligt i halkrelaterade olyckor. Främsta orsaken är att de allra flesta bilister numera följer lagen och verkligen använder vinterdäck.
Den svenska statistiken tyder inte på någon skillnad i olycksfrekvens mellan bilar med dubbdäck respektive dubbfria vinterdäck.
Norska studier har gett liknande resultat, medan forskning från Finland och Island tyder på att dubbade däck kan medföra en något lägre olycksrisk än friktionsdäck.

Dubbar och luften

Valet av vinterdäck har stor betydelse för hur mycket vägbanan slits och därmed för partikelhalten i luften. Även om partiklar också bildas exempelvis vid förbränning, så är vägslitaget på många platser den dominerande källan.
Undersökningar i Stockholm, där drygt 70 procent av bilisterna använder dubbdäck vintertid, tyder på att vägslitaget orsakar åtta gånger så mycket inandningsbara partiklar som släpps ut via bilarnas avgaser.
Mängden partiklar varierar kraftigt under året. Under mars och april, när gatorna börjar torka upp, ligger partikelhalterna regelmässigt minst tre gånger så högt som normalt. Det råder ett starkt samband mellan andelen bilar med dubbdäck och partikelhalterna i luften.
Jämförande studier visar också att partikelhalterna i Stockholm är betydligt högre än i andra europeiska storstäder, där dubbdäck inte används.

Andra miljöeffekter

Buller är en annan miljöeffekt som påverkas av däcksvalet. Mätningar visar att friktionsdäck är den tystaste däckstypen, till och med något tystare än sommardäcken. Dubbdäcken bullrar mest och skillnaden är som störst med nydubbade däck i måttliga farter.
Om användningen av dubbdäck minskade kraftigt skulle möjligheter öppnas för nya, ”tystare” vägbeläggningar – beläggningar som idag är mycket oekonomiska, eftersom de snabbt slits ned av dubbdäcken.
Friktionsdäck har lägre rullmotstånd än såväl sommardäck som dubbade vinterdäck. En bilist som går över från dubbat till dubbfritt sänker sin bränsleförbrukning – och därmed också sina utsläpp av koldioxid – med mellan 3 och 5 procent.
Spridning av tungmetaller och polyaromatiska kolväten, från däcksmaterialet, är ytterligare ett par miljöeffekter som har eller misstänks ha samband med dubbdäcksanvändningen.
Det vägdamm som dubbarna orsakar gör att bilar tvättas oftare under vintern. Detta resulterar i ökade utsläpp av lösningsmedel från tvättmedlen som då används.

Hälsa och samhällsekonomi

Det är väl känt att såväl dödlighet som sjukhusinläggningar och akutbesök ökar när partikelhalten i luften är hög. Besvär från andningsorganen samt hjärt- och kärlsjukdomar är de vanligaste symtomen. En färsk studie från Stor-Stockholm tyder på att partiklar från vägdamm är minst lika hälsofarliga som partiklar av annat ursprung.
Däcksvalet har också en mer direkt samhällsekonomisk betydelse, genom den förslitning av vägbeläggningen som dubbdäcken orsakar. Det var kostnaderna för detta slitage som gjorde dubbdäcken omstridda, innan konsekvenserna för miljö och hälsa uppmärksammades på allvar.
Dessutom ökade olycksriskerna på grund av spårbildning.
Slitstarkare vägbeläggningar och övergången till lättviktsdubb har gradvis förbättrat situationen. De senaste mätningarna från Stockholmsområdet tyder dock på att den positiva trenden nu brutits.
Förutom trafiksäkerhet, miljö och hälsa samt vägslitage hänger däcksvalet samman med faktorer som framkomlighet och privatekonomi.

Samhällsekonomisk slutsats

Det har bara gjort ett fåtal studier av den samhällsekonomiska kostnaden respektive nyttan av dubbdäcksanvändningen. Mycket forskning återstår.
En enda metod som löser alla problem lär bli svår att hitta. Troligare är att en kombination av styrmedel måste tas till, inriktade på att ”rätt” bilar ska använda ”rätt” däck på ”rätt” plats.

Källa: VTI rapport 543 Effekter av vinterdäck

["joka"]

Och här kommer det mer info...

Medans det här finns en annan studie 

Listan om info ang statistik kan göras lång, lite mer info 

Men det är inte lag på vinterdäck på fordon som har en högre totalvikt än 3.5ton, än.
Dock ska mönsterdjupet vara minst 5mm 
Lite info om det finnes här och där  Thumbsup

Här har den förståndige uttalat sig om hur det SKA gå till, då menar jag Robert Collin 

["joka"]

Sen skulle inte vi behöva sitta och fundera på detta om det bara kunde underhållas på ett riktigt sätt efter vägarna 

Det ska:

Plogas i tid och riktigt.
Saltas på vägarna och då i tid.
Grusas vid behov.
Det ska finnas fyllda sandlådor i backar med funktionsdugligt grus i.

Om detta kunde skötas på ett riktigt vis så skulle alla kunna använda sig av friktionsdäck  Thumbsup

Jag tillbringar såpass många mil på vägarna om året att jag vet vad det talas om, är rent allmänt alldeles för dåligt vägunderhåll vintertid 

Sen talas det om 0-vission på vägarna, hur fasen går tankarna egentligen 

[tyke]

Hej 
Stiligt Joka! 
Med risk för att sticka ut hakan ang Motormännens uttalande ang ökad risk för dödsolyckor med fordon som har friktionsdäck. (om den nu stämmer) !
Så skulle fordonsägare som kör med friktionsdäck betala en högre försäkringspremie gentemot dom som kör med dubbdäck......

Med samma logik som att yngre försäkringstagare betalar mer i försäkring IOM att de står för fler olyckor/ kostnader.

M v h tyke 

["joka"]

Hej 
Stiligt Joka! 
Med risk för att sticka ut hakan ang Motormännens uttalande ang ökad risk för dödsolyckor med fordon som har friktionsdäck. (om den nu stämmer) !
Så skulle fordonsägare som kör med friktionsdäck betala en högre försäkringspremie gentemot dom som kör med dubbdäck......

Med samma logik som att yngre försäkringstagare betalar mer i försäkring IOM att de står för fler olyckor/ kostnader.

M v h tyke 

Ja nu måtte du la bli nöjd 

Men håller inte med dig där...
Isf vore det mer rättvist att de som körde med huvudet, oavsett ålder skulle få billigare premie hos försäkringsbolagen  Thumbsup

["joka"]

Nu utökar jag tråden en aning 

Men när blev det lag på vinterdäck i Sverige 
Har för mig att när jag fick körkort vid 18:års ålder, att det året inte var lag på vinterdäck, kan oxå var att det var det första året som lagen gällde, minns dåligt och jag kanske minns fel 
Fick mitt körkort i Maj, samma år som jag blev 18år. Är född i Februari 1983.
Vilket år fick jag då körkortet, orkar inte räkna men kan lagen om vinterdäck ha kommit i samband med det, inte att det blev lag för att just jag fick körkort men ni fattar