Ämne: Hjälp!! Enrörssystem eller tvårörssystem?

[tranceblast]

Jo , det där är 2-rörsystem. Men ett underligt ställe att sätta termostatventilen. 

Tycker att det ser ut att vara en termostat med en extern känselkropp som förmodligen sitter monterad i närheten till elementet, så det ser ok ut i mina ögon.

Yes, helt rätt! Elementet sitter ca 1meter ifrån termostaten.

Fast man får intrycket att radiatorn sitter på andra sidan väggen på den bilden. 

Ja det kan ju se ut så. Rören går in i väggen men dom kommer ut nere vid elementet, varför man har dragit rören i väggen den lilla biten vet jag inte 

[UffeTrader]

Hej, Mitt allra första inlägg på detta forum, som jag fann efter att jag köpt LL Värmepumpar! Två till vår kåk ( en till gäststugan) samt två till företagets lokaler. Fungerar kanon bra!
Men det var inte det jag ville ventilera, utan 1-rör kontra 2-rörs system på radiatorerna med vattenburet.

I vår kåk som är byggd 1980, så är det installerat ett en-rörs system, där tillopp och retur ändå går intill varandra! - Jag fattar inte varför man DÅ väljer en-rörs?
Rören är mkt smala, kanske 12 mm utvändigt och av typ prisol.

Jag har tre radiator slingor  i huset som är av typ en plan, en efter varje långsida samt en i ekonomidelen. Har acktank med elpatron samt Vedpanna.
Original satt en (1) cirkulationspump som matade alla tre slingorna parallellt, med följden att minst en slinga frös varje vinter

Har installerat en separat cirk pump för varje radiator slinga, och sedan dess fungerar det kanon.

Men jag har hela tiden trott, att ett en-rörs system kräver en högre fram-ledningstemperatur än ett två-rörs system!?
Anledningen är väl då att varje tillkommande radiator kyler ner tilloppstemperaturen en aning, så att den sista radiatorn i slingan får en betydligt lägre temperatur på tilloppet!

Men jag kanske har fått det hela om bakfoten?

Ni som är experter på det här, har det ingen betydelse om det är 1-rör eller 2-rörs system?
Jag har funderingar på en Luft-Vatten med el-tillskot vid köldknäppar, när vedpannan gjort sitt, och då kan det vara viktigt att veta det.

Seriös vedeldning under 13 år, med 30-40 kbm/år medför att man blivit lite trött på allt, sågande, klyvande och kånkande

Uffe

[svenske kocken]

Framledningstemperaturen beror i första hand radiatorns förmåga att värma luften och inte mer än marginellt på om det är ett eller två rörs system. Men det är naturligtvis viktigt att både rör och element och pump dimensionerat rätt men det gäller oavsett ett eller två rör. Orsaken till ettrör är att det oftast går mindre rör och därmed blir billigare att installera. Jag har ettrörssystem med två slingor på varje våning (två plan) och konvektorelement vid minus 20 grader har jag ca 49 grader som framledningstemperatur och 21 grader inne och har aldrig upplevt några problem även mitt hus byggt 1980. Jag har sedan några år bergvärme men innan dess eldade jag ved när jag orkade eller så körde jag med min elpanna.

[hplp]

En-rörs system fungerar så att radiatorerna efterhand blir överdimisionerade i varje slinga eftersom värmevattnet kyls alteftersom. Men för att få tillräckligt med värme även från den sista radiatorn måste temp hållas uppe. Inte ovanligt med över 60 grader när det är riktigt kallt. Skulle tro att man därför kallar det högtemp-system. Det är mycket lättare att få en bra verkningsgrad på två-rörsystemet då returen i regel är kallare, man måste inte hålla 60 grader för att det sista elementet ska få 40. En fläktkonvektor som sista i varje slinga borde kunna ge bättre cop även i en-rörs systemet. Jag har en-rörs och det fungerar utan fläktkonv men märker när det blir kallt att systemet vill ha varmare vatten för att räcka till. Som nu -12 och framledning på 54 ºC sjunker temp till ca 20 ºC i några rum.

[Rdx]

Anser att det är helt fel som du säger hplp.  Temperaturen som krävs i framledningen beror inte ett dugg på om det är ett eller tvårörssystem utan på hur radiatorerna är dimensionerade.  Det är inte ett dugg lättare att få bra verkningsgrad på ett tvårörssystem och det finns inte någonting som talar för att ett tvårörssystem skulle vara mer/bättre lämpat för VP-drift än ett ettrörssystem.  Snarare tvärtom då, att ett ettrörssystem har den fördelen att det alltid garanterar ett flöde genom VPn.

Jag har ett hus med ettrörssystem och ett med tvårörssystem, båda i Gbg-området.  Huset med ettrörssystemet körde förra natten ut ca 50 grader medan det med tvårörssystem körde ut 70 grader.

Försök inte få det till att det skulle vara något ovanligt heller...  Ett och tvårörssystem har absolut INGENTING med hög eller lågtemp-system.

[hplp]

Ridax:
http://www.energikontor.se/_files/pdf/trygg_v%C3%A4rmepump_folder_flerfast.pdf 
 http://www.hvac.lth.se/publikationer/TVIT-5000/TVIT-5004.pdf
Jag får medge att ett tvårörs system kan vara högtemp, men jag har aldrig sett något. (sid 25 länk 2)
Att dimisioneringen är av stor betydelse har jag inte emotsagt, tvärtom.
Jag skrev " Inte ovanligt med över 60 ºC" Kunde klart skivit "vanligt" . de är lätt att vara efterklok.
För övrigt får den intresserade ögna igenom länkarna själv gärna googla också, det finns hur mycket som helst att läsa. Jag har ett en-rörs högtemp-system som drevs av en gaspanna och numera av en IVT490. Det samt den kunskap jag på olika sätt skaffat är vad jag kan dela med mig av.

[Rdx]

Ditt påstående blir inte rätt bara för att andra säger samma felaktigheter.  Jag vet att det är en vanlig missuppfattning att ettrörssystem är samma sak som högtempsystem.  Det märker man ju ofta av frågorna här på forumet där folk med ettrörssystem ofta i princip räknar bort värmepump bara för detta, helt i onödan, vanligtvis för att någon okunnig installatör har förmedlat detta.

Jag har inte läst igenom länkarna helt, men i alla fall den första är ju närmast patetiskt felaktig.  Kan du t.ex. förklara påståendet nedan för mig:

"Enrörssystem som inte har så stora temperaturfall har väldigt stora flöden vilket kan leda till missljud. Värmepumpens cirkulationspump och växlare är inte dimensionerade för höga flöden."


Hur kan värmepumpens växlare inte vara dimensionerad för ett flöde för att upprätthålla rätt deltaT när deltaT enbart beror på flödet genom den och VPns effekt?  Är det inte som att påstå att VP-tillverkaren har skjutit sig själv i foten genom att placera en växlare som inte klarar av rätt flöde?  Och i så fall, hur har detta med ett eller tvårörssystem att göra?  Hur klarar tvårörssystemet av att få rätt deltaT över VPn om inte ettrörssystemet kan det?

På vilket sätt fungerar ett tvårörssystem bättre i så fall?  Då kan man väl precis lika gärna säga att ett tvårörssystem inte är lämpligt för värmepump eftersom det inte går att få det flöde och den avkylning som växlaren behöver.

Sedan har du antagligen inte träffat på speciellt många tvårörssystem, om du "aldrig sett något" högtempsystem.  Återigen, högtemp eller lågtemp har ingenting att göra med hur vattnet distribueras till radiatorerna utan ENBART hur mycket värme som radiatorerna kan avge.  Jag gissar att det finns FLER högtemp tvårörssystem än högtemp ettrörssystem i totala siffror räknat.  Högtemp-system var vanligare tidigare (då det i princip bara installerades tvårörssystem), då värmekällan i regel var en panna där det eldades något (koks, olja, gas, ved eller liknande) och då hade man automatiskt höga temperaturer i systemet.

Sedan är det lustigt som de skriver på sid 25 länk 2 som du pekade på och hur de bortförklarar problemet med högtemp-system.  Där skriver de:

"Man kan även toppvärma radiatorvattnet med elpatron till ca 65°C om önskas. (Nibe Fighter 310P)"


Hur bra skulle då det fungera egentligen?  Om man skall toppvärma stigaren med elpatron för att komma upp i rätt "högtemp"-temperatur, så skulle man ju få strypa flödet kraftigt för att få ned temperaturen i returen så att VPn skall göra någon nytta.  Hur får då skribenten ihop det systemet?  Stryper man flödet för att få ner returtempen så minskar man ju automatiskt den avgivna effekten och då tappar man ju det man vann på att spetsa stigaren med el.  Alldeles nyss så skrev ju din andra länk att tvårörssystem var så bra för att de hade ett så lågt deltaT....

[Åslund]

Bara en parentes...
Vi har enrörsystem vilket har till följd att temperaturen på den sista radiatorn i kretsen alltid är lägre än på den första. Så nog spelar det roll.

/Åslund

[Rdx]

Om ditt enrörssystem är rätt dimensionerat så är den sista radiatorn större i förhållande till den yta den skall värma upp jämfört med t.ex. den första radiatorn för att kompensera för att den får kallare vatten.  Alltså spelar det ingen roll att det är ett enrörssystem utan det enda som avgör är hur stora radiatorerna är i förhållande till rumsvolymen vilket avgör vilken temperatur som måste skickas ut i radiatorkretsen.  Sedan går det att höja cirkulationen i enrörssystemet vilket gör att skillnaden mellan första och sista radiator minskar vilket ytterligare ökar kapaciteten i systemet.

[overlander]

Många äldre enrörs system kräver dessuttom inte särskilt höga flöden då dom ofta är konstruerade för självcirkulation.

[Åslund]

Om ditt enrörssystem är rätt dimensionerat så är den sista radiatorn större i förhållande till den yta den skall värma upp jämfört med t.ex. den första radiatorn för att kompensera för att den får kallare vatten.  Alltså spelar det ingen roll att det är ett enrörssystem utan det enda som avgör är hur stora radiatorerna är i förhållande till rumsvolymen vilket avgör vilken temperatur som måste skickas ut i radiatorkretsen.  Sedan går det att höja cirkulationen i enrörssystemet vilket gör att skillnaden mellan första och sista radiator minskar vilket ytterligare ökar kapaciteten i systemet.

Ja så var det nog innan man satte in radiatorer på övervåningen också... Nu funkar det sådär.

[Rdx]

Hur det är just i ditt fall vet jag inte och det avgör ju heller inte principfrågan om ettrörssystem skulle vara något problem eller inte. Men även i ditt fall skulle det säkerligen inte vara något problem att lägga till en övervåning, bara man gör rätt.

[khmalmberg]

Hej,
jag spinner vidare med för mig ett högintressant ämne. Till nästa vintersäsong skall huset uppdateras med ett nytt värmesytem från dagens vedeldning i kombipanna med en liten acktank. Huset är byggt 1980 och har 1-rörsystem med tre "husslingor" och en biyteslinga. Vi är i första hand intresserade av en värmepumpslösning och i andra hand ett modernt vedeldningsystem. Frågan är hur väl 1-rörsytemet skulle fungera med vp? I kväll med -6 C är framledningen drygt 50 C, innebär det att vi har ett högtempsystem? Eller hur vet man det? Jag har efter att ha läst en del andra trådar förstått att det går att optimera systemet genom att strypa radiatorer och justera flöden, men hur långt (mot ett vp vänligt radiatorsytem) kommer man då?

[svenske kocken]

Är ventilerna på elementen fullt öppna? För att veta vilket typ av system du har måste man veta hur mycket värme elementen avger. Men är ventilerna fullt öppna på elementen och du måste köra ut 50 grader vid -6 så har dom lite för dålig värmeavgivning för att passa en VP. Ev skulle du kunna köpa några större element och ta bort några små för att sedan flytta om dom lite större till dom platserna som dom mindre har.