Ämne: Stor Luftsolvärme anläggning!

[Art Deco]

Plexiglas eller Lexan fixar värmen, plexi brukar åldras efter c:a 10 år och bli vit och grumlig, medans lexan som nästan kostar dubbelt så mycket ska klara dubbla tiden. Kanalplast riskerar nog att bli skev/bucklig om temp blir hög under längre tid.

Tänkte kolla en sak med herr luftsolfångare:
Eftersom du använder vanlig svart plåt eller takplåt som absorbator betyder väl detta att den kommer att svänga snabbt i temperaturer om t.ex solen går i moln, har du provat med tjockare material för att kolla "trögheten" i ditt system.

Vad skulle hända om man provar att topptrimma typ att skippa plåten och i stället sätta in aluminium-kylare som man använder inom elektronikkylning, där man då har platta sidan mot solen och kylbafflarna inåt, dels borde trögheten göra att den borde ge jämnare värme och förmodligen får man ut mer värme med denna kylare än vanlig svartplåt.

Bifogar bild + data på en typ av aluminium-kylare:

[boek]

Säkert blir det både jämnare värme och några procents högre verkningsgrad på luftsolfångaren, men till vilket pris?

Min åsikt är att bygga så enkelt och billigt som möjligt. Vill man ha en jämnare temperatur så är det enklaste och billigaste sättet att göra solfångaren större.

Men det är klart har man ett gäng alukylare som ligger och skräpar so, why not?

[A80TD]

Hej och tack för svaren ang. kanalplast till luftsolfångare.
Jag ska kolla på priser för resp. material och så får vi se vad det blir.

MGKea: Jag kan tänka mig att vätska är effektivare. Vill man mellanlagra energin är det nog ett måste. Luftmodellen är dock billigare och enklare att bygga. Jag vill ventilera och hålla nere luftfuktigheten i ett oisolerat uthus/garage och där borde det passa med en luftsolfångare.

Art Deco: Aluminiumkylarna skulle nog bli utmärkta absorbatorer, just av de skäl du nämner. Frågan är vad kvadratmeterpriset blir. Det är bra att få en stor yta som överför värmen till luften. En takplåt blir brännhet och en del av den energin strålar tillbaka ut genom glaset samtidigt som mycket av luften som passerar igenom inte får närkontakt med plåten.

Jag har funderat på att försöka förbättra takplåtsvarianten genom att fästa remsor av aluminiumplåt bockade till L-profil på baksidan. Utöver det skulle man kunna tänka sig att ta upp mängder av små hål i plåten och på så vis tvinga luften att flöda tätt över plåtens yta. Samma princip som kyler brännkammare m.m. i jetmotorer.

Solarventis variant med filtabsorbator är ochså intressant. Där sugs luften igenom absorbatorn över hela ytan.

Man får göra en avvägning, förstås. Hur mycket pengar och arbete ska man lägga ner per kvadratmeter, jämfört med att öka ytan i stället. Det kan hänga på hur mycket utrymme man har.


Mvh/ Göran

[Luftsolvärme]

Hejsan! Trevligt med lite olika funderingar och ideer ang LSF! Ja, när det gäller "Aluminiumkylarna" så stämmer det att dom "lagrar" energin bättre, men funderar på om inte värmeförlusterna äter upp vinsten?? Jo, är det kallt och solen går i moln så borde väl den tjocka Aluminiumen släppa värmen utåt också?? Sen borde den kräva mer solenergi att få upp värmen också.. En tunn plåt är ju snabbare att få upp värmen, samt när solen går i moln så hinner ju fläkten snabbt "suga åt" sig all värme in till huset!

När det gäller att ev öka verkningsgraden på absorbatorn finns det ju många alternativ! Själv så kör jag jämt med ganska tunna luftkanaler, alltså luften nära absorbatorn, samt låter luften "färdas" så lång väg som möjligt i LSF:en!

Mvh. Johan     

[Art Deco]

Tesen att värmen inuti luftsolfångaren strålar ut igen till nackdel för dess konstruktion borde kunna avhjälpas enkelt.

Sätter man i e-glas med oxidskitet inåt "fastnar" värmen inne i luftsolfångaren ( den håller tillbaka all infra-värme).
Finns även olika typer av solskyddsfilm som gör exakt samma sak- att hålla tillbaka värmen, däremot finns risken att det blir så varmt inuti att filmen helt enkelt lossnar från plexi eller vanligt glas.

Det handlar då alltså om att UV in omvandlas till värme-värme ligger i lägre frekvensbandet, UV ligger i det högre, därav får man då en "värmefälla" beroende på hur oxidskiktet är gjort. Man skulle också kunna göra så att man har dubbelglas, glaset närmast absorbatorn är av e-typ med oxidskikt inåt och sen vanlig plexi eller tunt fönsterglas ytterst utåt och med en luftspalt på c:a 2-4 cm, sen låter man uteluften först gå emellan yttre och inre glas för att kyla ned e-glaset lite (vilket då förvärmer luften lite utan att påverka alu-profilen bakom e-glaset) innan luften sen går bakom absorbatorn och värms upp helt.

Men för att kunna kolla detta krävs en värmekamera, det går nog att trimma detta rejält, grejen är att kunna maxa ut under mindre dis/molnighet då just IR-värmen ger mest och UV ger minst, därav mitt tänk på oxid typ E-glas.

[Luftsolvärme]

Tesen att värmen inuti luftsolfångaren strålar ut igen till nackdel för dess konstruktion borde kunna avhjälpas enkelt.

Sätter man i e-glas med oxidskitet inåt "fastnar" värmen inne i luftsolfångaren ( den håller tillbaka all infra-värme).
Finns även olika typer av solskyddsfilm som gör exakt samma sak- att hålla tillbaka värmen, däremot finns risken att det blir så varmt inuti att filmen helt enkelt lossnar från plexi eller vanligt glas.

Det handlar då alltså om att UV in omvandlas till värme-värme ligger i lägre frekvensbandet, UV ligger i det högre, därav får man då en "värmefälla" beroende på hur oxidskiktet är gjort. Man skulle också kunna göra så att man har dubbelglas, glaset närmast absorbatorn är av e-typ med oxidskikt inåt och sen vanlig plexi eller tunt fönsterglas ytterst utåt och med en luftspalt på c:a 2-4 cm, sen låter man uteluften först gå emellan yttre och inre glas för att kyla ned e-glaset lite (vilket då förvärmer luften lite utan att påverka alu-profilen bakom e-glaset) innan luften sen går bakom absorbatorn och värms upp helt.

Men för att kunna kolla detta krävs en värmekamera, det går nog att trimma detta rejält, grejen är att kunna maxa ut under mindre dis/molnighet då just IR-värmen ger mest och UV ger minst, därav mitt tänk på oxid typ E-glas.

Har faktiskt diskuterat just E-glas med oxidskikt med min glasmästare och han sa att just dom glasen har mycket sämre ljusgenomsläpp så summan lär blir den samma!?

Mvh. Johan

[Art Deco]

Stämmer om du kör Pilkingtons 4mm E-glas, men det finns andra e-glas modeller som bara är några % lägre, sen är det frågan om procentuell reduktion av synligt ljus, vad avser UV och infraröda bandet är det ganska små skillnader och det är här som värme är intressant.

[Gano]

Såg ett examensarbete som gällde solfångare med lågenergiglas. Tyvärr minns jag inte var, men man fick ut mer energi under vintern och mindre under sommaren. Inte helt galet med andra ord. Frågan är bara hur man väger extrakostnaden mot fördelarna...

MVH/Gano

[Luftsolvärme]

Hejsan!

Ja, man kanske skulle ta och "forska" lite i detta med olika glastyper...

Mvh. Johan

[MGKea]

Är mycket intresserad av projektet. På en av bilderna kan man se en trälåda med en luft/vatten värmeväxlare. Är jag med om den del som bara har en öppning är inkommande och övriga är utgående?

[MGKea]

Plexiglas eller Lexan fixar värmen, plexi brukar åldras efter c:a 10 år och bli vit och grumlig, medans lexan som nästan kostar dubbelt så mycket ska klara dubbla tiden. Kanalplast riskerar nog att bli skev/bucklig om temp blir hög under längre tid.

Tänkte kolla en sak med herr luftsolfångare:
Eftersom du använder vanlig svart plåt eller takplåt som absorbator betyder väl detta att den kommer att svänga snabbt i temperaturer om t.ex solen går i moln, har du provat med tjockare material för att kolla "trögheten" i ditt system.

Vad skulle hända om man provar att topptrimma typ att skippa plåten och i stället sätta in aluminium-kylare som man använder inom elektronikkylning, där man då har platta sidan mot solen och kylbafflarna inåt, dels borde trögheten göra att den borde ge jämnare värme och förmodligen får man ut mer värme med denna kylare än vanlig svartplåt.

Bifogar bild + data på en typ av aluminium-kylare:

Intressant! Tror att vätska skulle passa fint. Däremot är kylelement profiler enormt dyra om man köper dessa på Elfa. Går det att få tag i till ett bättre pris så skulle det vara ku all prova.

[Luftsolvärme]

Kul att du är intresserad av mitt projekt MGKea!! Jo. det här med olika absorbatorer, den här typen kör tyska Gremmer med: http://www.afs-solar.com/assets/images/twin_solar_konzept_mit_beschriftung.jpg Alltså aluprofil som på sätt o vis liknar "alukylare"! Ok, liknande aluprofiler borde inte vara så jätte dyra, men i sista änden blir nog "hederlig" plåt billigaste...

Ang, din fråga om "trälådan" så den sidan med 2 hål inkommande och utgående retur från L/V-växlaren, och den sidan med 1 hål blir tilluft till huset.

Mvh. Johan   

[MGKea]

Man kan kanske ta vanlig korrigeradplåt och göra något med som man kan köra vätska igenom på undersidan och låsa inne solen på andra...

[Luftsolvärme]

Hejsan alla!

Ja, då var min anläggning igång lite provisoriskt http://www.solenergiutveckling.se/husprojekt3.html och nu börjar liksom allt det roliga!!

Men jag har en liten fundering och fråga till församlingen här om passiv funktion av en LSF! Jo, en LSF har ju förmågan att höja tempen mer eller mindre dagtid oavsett väder så länge det finns luftflöde genom LSF!! Kör man uteluft så kan man ju få flöde genom LSF av husets ventilation/undertryck. Men om man kör med återcirkulation genom LSF, alltså husets returluft genom LSF. Kan man då få någon form av "termisk verkan" som skapar självcirkulation av luften genom LSF?? Nu kommer jag kunna prova detta i praktiken framöver, men är redan nu nyfiken på frågan!

Mvh. Johan     

[claese]

Vågar du ha kanalfläkten på varma sidan av solvärmaren? jag har bränt 2 st på det sättet.De brukar inte tåla mer än 60 grader under längre tid så det gäller att ha ordentligt flöde. Självcirkulationen blev i stort sett försumbar i mitt fall då jag precis som i ditt fall har hålen på samma höjd.