0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Citat från: muy skrivet 03 januari 2009, 23:45:49 För att verkligen nyttja värme från jorden behöver hålet vara flera hundra meter (eller så skall man bo på Island). I annat fall så är det mer tur/otur hur man lyckas...................Kolla upp dina givare då de kan visa helt åt pepparn. Borrhålen dimensioneras utifrån att det inte är någon grundvattenströmning alls. Finns det strömmande grundvatten är det en bonus. Mitt borrhål var helt tätt. Mer än en vecka efter borrningen var det präktigt eko från botten, det tog lång tid innan man hörde ploppet från en fallande sten. Borrhålet fungerar som det ska göra med värme från berget. I det här fallet var det ordentligt med is på både inkommande och utgående köldbärarslang. Då måste det vara minusgrader. Vi får hoppas att Magnuz hör av sig så småningom och berättar vad han kom fram till.
För att verkligen nyttja värme från jorden behöver hålet vara flera hundra meter (eller så skall man bo på Island). I annat fall så är det mer tur/otur hur man lyckas...................Kolla upp dina givare då de kan visa helt åt pepparn.
2) Min brineslinga är 416 m. Ett varv tar 18 min 30 sek. Det kan jag se på en termometer med tiondelsgrader. Då skulle man åtminstone kunna jämföra med en anläggning med kontrollerat borrdjup och samma VP och inställning på cp. En enkel möjlighet för att kunna uppskatta eff. borrdjup.
Ta istället 1 värde mellan vbfram på 35 och 50 som den nu går emot och när den gör vvSamma värden på brine in
Igår talade jag med förre ägaren och frågade efter borningsprotokoll. Något sådant hade han inte sett. Han frågade om det var något han borde fått. Ja, det är ju säljarens rapport på hur det gick. Förre ägaren svarar då: "nja, det blev lite problem tror jag. Det blev nog inte 140 meter. Kanske 120..."
...De 500 -1000 kr kan mycket väl vara låga. Pumpens COP ändrar sig med nästan 4 % per grad. Jag brukar schablonmässigt räkna med 2,5 - 3 %. Ändringens storlek beror på om pumpen arbetar mot golvvärme eller radiatorer och vad det är för typ av kompressor. ...
Kompressorn orkar väl höja framledningstemperaturen lite mer till följd av ökad KB-in, detta ingår inte i den beräknade COP-höjningen?
Jag startar värmepumpen och tidtagaruret samtidigt. Efter några minuter har temperaturen stabiliserats på ett visst värde. Detta värde är sedan stabilt tills en plötslig tempförändring sker på termometern. Den förändringen rör sig om 0,3 - 0,8 grader. Då har brine gåttett varv.Ett eventuellt tips. Jag har en kalibrerad digitaltermometer med tiondelar. Jag har satt känselkroppen på en grövre metalltråd. Tog bort säkerhetsventilen på volymkärlet. Körde ner känselkroppen genom volymkärlet på brine in. Sänkte ner den så att den kom under brine in. Äntligen rätt brinetemp kan mätas. Det visar sig att vid låga temperaturer är brine in betydligt kallare än visningen. Allmänt kan jag säga att felvisningen på brine in är flera grader. Mycket osäkra värden med inbyggd tempmätare. Jag har 4 värmepumpar. Allavisade mellan 1-3 grader fel.Det skulle vara intressant att veta din brine in Magnuz. Jag misstänker att din brine är betydligt kallare än visningen. Kan Du mäta genom volym kärlet? Möjliggör rördragningen det?(Upptäckte vid brine in mätningen att temp i mitten av röret och ytterkant gav en tempskillnad på 0,5-0.8 grader. Detta ger ex på hur svårt det är att mäta temp på brine in)
Jag hade några vanliga termometrar med en sladd till givare. Skickade dem med min hustru till jobbet där hon kunde jämföra med rätt visning. En av dem var i det närmaste perfekt.Hade din granne möjligen samma vp? Eller om du kunde hitta någon som hade samma vp och inställning på cp med korrekt eller kontrollerat effektivt borrdjup. Då skulle man genom att ta tid på brine ett varv kunna få en uppfattning om flödet. En kortare slinga bord föranleda en kortare varvtid.Förmodligen säger temperatur och varvtid en hel del.
Beräkningen avser förhållandena när pumpen går hela tiden. Vår och höst är effektuttaget mindre och då blir skillnaden mellan borrhålet som det är och som det borde vara mindre. Sommartid när pumpen gör varmvatten blir det knappt någon skillnad alls då den inte går längre tid än det tar för köldbäraren att snurra ett varv i slangen. Skillnaden i årsCOP blir något mindre än det beräknade värdet.
Tillsatselen är svår att få grepp på. Minskningen där beror på vad det är för typ av klimat. Resonemanget är rätt i princip. Uppstår största delen av behovet av tillsatsel när utetemperaturen är strax under vad pumpen klarar utan tillsatsel så blir vinsten av ökad effekt från pumpen stor. 15 % är minskningen i elförbrukning för en viss produderad värmemängd. Ökningen i pumpens uteffekt är större, nästan 5 % per grad.
Där ser man. Räknar man på temperaturskillnaderna och jämför med grannens värden bör det saknas ca 30 meter. Det var väl samma effekt på pumpen?