Ämne: Energianvändning, el eller fjärrvärme?

[Gonzo]

Jag har grunnat över vad som är mest energieffektivt.

Att köra ut el via kabel till en värmepump eller att köra ut fjärrvärme via kulvert?

Någon som vet?

Själv är jag ganska övertygad om att elen är betydligt mer effektiv med mindre förluster under vägen och tar man sedan dessutom tillvara värmen i luft, berg eller jord/sjö så...........


Jag kan ju ha fel, men jag tror inte det.

Om det gäller spillvärme från en industri eller sopor så är det klockrent att docka detta till hus och ta tillvara, men när man eldar kol, pellets och annan dynga...

[Carl N]

Jepp, jag håller med, det är bättre att elda med pellets direkt i huset än att värma med pelletseldad fjärrvärme.

Finns däremot, som i Sundsvall, en riktig sopförbränningsanläggning eller som i Luleå, rikligt med spillvärme från en industri så är ju fjärrvärme bra.

[Gonzo]

Ja, det har ju blivit lite av ett mantra att fjärrvärmen är så miljövänlig.

Men, spillet måste ju vara enormt!

Pellets lokalt torde ju vara optimalt, men hur är det med att ta hem el?
Även om elen producerats mindre miljövänligt torde ju energiförlusterna bli mindre och därför ett bättre miljöval totalt sett.

[swepri]

En aspekt, som inte jag har tänkt på tidigare, är kraftledningarna. Det har blivit aktuellt just i mitt område när det nu ska byggas en ny 400 kV-ledning - sydvästlänken.

Oron är stor bland boende och lantbrukare där ledningen ska fram.

Det känns som om lokal produktion är säkrare och inte så storskalig, men kräver kanske mer transport av bränsle/restprodukter.

/Paj

[Carl N]

Pellets lokalt torde ju vara optimalt, men hur är det med att ta hem el?
Även om elen producerats mindre miljövänligt torde ju energiförlusterna bli mindre och därför ett bättre miljöval totalt sett.

Jo, själva eltransporten ger väl betydligt mindre förluster än fjärrvärme, men verkningsgraden på ett pelletseldat elkraftverk är nog inte så imponerande tyvärr.

[PerJ]

Hej

Normalt räknar man med att förlusterna i ett fjärrvärmenät ligger mellan 10-15% av levererad mängd värme.

I det svenska elnätet försvinner i storleksordningen 10 % av all inmatad el som värme i ledningar och transformatorer, sk överföringsförluster.

Dvs förlusterna är ganska likvärdiga, speciellt om man tar hänsyn till produktionskostnaden som är väsentligt lägre för värme än för el.

I de flesta större fjärrvärmenät har man elproduktion i kombination med värmeproduktion. Spillvärmen som blir vid elproduktionen värmer stan. I många fjärrvärmenät så installerar man extra kylare för att kunna öka elproduktionen när värmebehovet är lågt, dvs man ökar förlusten för att kunna producera mer el. (tex Norrköping och Nyköping)

PerJ

[Carl N]

Normalt räknar man med att förlusterna i ett fjärrvärmenät ligger mellan 10-15% av levererad mängd värme.

I det svenska elnätet försvinner i storleksordningen 10 % av all inmatad el som värme i ledningar och transformatorer, sk överföringsförluster.

Det handlar väl om helt olika transportsträckor. 

[larryd]

Ja, verkligen...

det är litet som att jämföra äpplen med--äppelmarmelad. Transportkostnaden för el är ju från framställningsplatsen (vattenturbinen, kärnkraftanläggningen, gränskabeln, vindkraftverket etc).

Men för pellets -- fällning av träd, transport till pelletsfabriken, transport till fjärrvärmeanläggningen, transport av värmen till slutanvändaren.

Om jag förstått inlägget rätt, så täcker siffran 10-15% bara sista ledet? Vad blir helheten. Kanske 30%??

Påminner litet om etanolsyndromet destillera från socker -- transportera från Brasilien -- sälj skattefritt för att kompensera för alla transportkostnader. Inte ens Brasiljenarna själva använder etanol just nu -- för dyrt.

[Carl N]

det är litet som att jämföra äpplen med--äppelmarmelad. Transportkostnaden för el är ju från framställningsplatsen (vattenturbinen, kärnkraftanläggningen, gränskabeln, vindkraftverket etc).

Men för pellets -- fällning av träd, transport till pelletsfabriken, transport till fjärrvärmeanläggningen, transport av värmen till slutanvändaren.

Fast i kärnkraftsfallet så måste ju uranet grävas upp och anrikas först... 

[larryd]

Yepp...

och i pelletsfallet så måste fröna samlas in, sås, skogen planteras, skyddas från insekter och djur, växa upp och gallras först.

[PerJ]

Hej,

Idag är det få större kraftvärmeverk som eldas med pellets eftersom priset är för högt. Skogsflis är ett vanligare bränsle. Läste en MKB för ett tag sedan för ett fliseldat kraftvärmeverk på i storleksordningen 30 MW el och 60 MW värme. Där räknade de med att flisframställningen och transporterna tar ungeför 4% av levererad energimängd.

När det gäller förlusterna för kärnkraft kan så är de i storleksordningen 70%, 1/3 del el och 2/3 värme. Det mesta blir värme som går ut i sjön med kylvattnet. Elen använder man till en värmepump med COP 3. Man stoppar in 1/3 el tar 2/3 värme från sjön och får 3 delar värme. I detta fallet är värmepumpen distribuerad fjärrvärme. 1/3 del går i elledningen och 2/3 går via naturen som värme... Inte mycket kommer från solen...

Ovan är ett annorlunda sätt att se på en värmepump i ett energisystem.

Fjärrvärmeproduktion i de flesta större nät sker i kombination med elproduktion, spillvärmen från elproduktionen värmer fjärrvärmenätet. Idag är elpriserna så höga att värmekraftverken går runt på att producera el. värmen de levererar är täcker kapitalkostnader och vinst.

PerJ

[Art Deco]

Borde ramas in och hängas upp i hönshuset Rosenbad i de rödgröna korridorerna.

Har en egen fundering här:
Hos oss bryter man upp gatorna för fjärrvärme vilket lett till totalt kaos med alla inblandade entreprenörer.
Fjärrvärmerören får ensamrätt i kommunal mark, leder fram 110 ºC varmvatten med stora energiförluster på vägen.
Med nästan samma diameter som fjärrvärmerören har vill man lägga naturgasrör på botten i Östersjön som då i princip kan ge nästan en mindre nation full energiteckning med samma rördiameter som vi gräver ned i gatan. Nu ska man lägga ner gasen i 25% av stockholms stadsdelar ( till förmån för fjärrvärme). Då fjärrvärmen liknar ett vanligt radiatorkoppel innebär detta att om något händer på mataren måste hela systemet stängas av för service = många frusna. Gasledningarna går olika vägar och är mindre i diameter men transporterar mer energi än vad ett fjärrvärmerör klarar av. Nu måste också 15.000 hushåll få nya elmatare indragna när gasspisen åker ut så det Fortum lägger ned vinner man på nya elkunder, snacka om kapitalförstöring.

[Gano]

Min fråga är:

Är verkningsgraden verkligen så hög som 85 % i ett fjärrvärmesystem räknat på ett helt år ? De flesta större städer ligger i södra Sverige i milda klimatzoner (stockholm-Uppsala, Göteborg, Malmö) med en relativt kort eldningssäong. Många månader kommer systemet bara att transportera fram varmvattenbehov, vilket borde ge en verkningsgrad på kanske 50%.

Min misstanke är att siffran 85% motsvarar ett driftfall under eldningssäongen, eller har jag fel ?

Sedan ska man komma ihåg att bruk och industrier som levererar spillvärme kan komma att läggas ner, flyttas eller effektiviseras så att levererad energivolym minskar eller försvinner. Det har faktiskt redan hänt. I ett tidsperspektiv är spillvärmen kortsiktig.

Jag tror på långsiktiga lösningar som ökad isolering av hus, solvärme, värmepumpar samt energieffektivare apparater/belysning. Det räcker för att vi ska bli självförsörjda på el från vatten och vindkraft.

MVH/Gano

[T-bird]

Den svenska vindkraftsbranschen växer så det knakar.Det senaste året har 90 nya företag gett sig in i kampen om blåsten. Antalet planerade projekt räcker nu för att nå riksdagens mål, men företagen ställer sig frågande till om tiden är tillräcklig.
Den starka tillväxten har gjort att svensk vindkraft på allvar kan vara på väg ur startblocken. Bland företagen råder optimism.
Sveriges tio kärnkraftsreaktorer producerar 70 TWh per år.
Enligt en rapport från Energimyndigheten finns landytor för vindkraft som kan ge 510 TWh per år.

Omkring 16 procent av världens energikonsumtion utgjordes år 2005 av elektrisk energi. Mindre än 16 procent av elektriciteten alstrades medelst kärnkraft. Ungefär 2.5 procent av världens energi var således kärnkraftbaserad. (Då kärnkraftsförespråkarna anger siffran 7 procent, räknar de även in den spillvärme, vilken kyls bort utan att nyttiggöras.) Med dagens nivå på användningen uppges de utvinningsvärda uranreserverna räcka i c:a 60 år; detta framgår bl.a av rapporter från den oberoende tankesmedjan Energy Watch Group. (Endast reserver med tillräckligt hög uranhalt är av intresse; att världshaven innehåller stora mängder uran av ytterst låg koncentration saknar betydelse.) Om /all elektricitet/ vore kärnkraftsgenererad skulle således reserverna räcka något tiotal år; om /all energi/ alstrades av kärnkraft skulle de räcka i mindre än två år.
Klart att vi skall ha KÄRNKRAFT, även om det inte är förnyelsebart!
Eller skall vi bygga fler vindkraftverk som ger förnyelsebar energi?
Men det är ju klart att då får våra barn och barnbarn inget avfall att passa i hundratusentals år!

[Roland]

Omkring 16 procent av världens energikonsumtion utgjordes år 2005 av elektrisk energi. Mindre än 16 procent av elektriciteten alstrades medelst kärnkraft. Ungefär 2.5 procent av världens energi var således kärnkraftbaserad. (Då kärnkraftsförespråkarna anger siffran 7 procent, räknar de även in den spillvärme, vilken kyls bort utan att nyttiggöras.)

All energi blir till spillvärme så småningom. Av energin i den bensin (ca 20 % förluster i raffineringen) som hälls i tanken kommer kanske 20 % fram till drivhjulen. Den energin blir till värme i luften och vägbanan. Är målet för resan på samma höjd som startpunkten är allt spillvärme som inte nyttiggörs. Samma sak med energin till bostaden. Värmen läcker ut genom väggarna eller försvinner via ventilationsluften. Om man inte räknar kWh primärenergi, var drar man gränsen mellan nyttig energi och spillvärme?