Ämne: Bästa möjliga COP

[kullabacken]

En annan fråga. Har t.ex NIBE bara en KB-pump och en framledningspump?

ja dom har ju det

[Mats Bengtsson]

........
Men det blir en massa fler start och stopp. Nästan fem gånger så många. riskerar man inte att detta äter upp vinsten?

Varför skulle start och stopp påverka negativt?

Man måste ta köldbärarsidan med i kalkylen också om man skall vara noga. Med långa gångtider får man i snitt lägre köldbärartemperatur.

När jag tänkte på antalet start och stopp menade jag ur hållbarhessynpunkt. För många start/stopp anses ju slita på pumpen, och korta ner dess livslängd. Vet inte vare sig var gränsen går eller hur stor påverkan är, men det verkar finnas en gemensam syn att antalet start/stopp sliter?

Vad gäller köldbärarsidan: Då vi jobbar med samma snittemperatur och samma energiförbrukning har den längre gångtiden också en längre stopptid, så i snitt bör även köldbärartemperaturen vara densamma? Samtidigt, om vi trodde det skiljde vet vi väl inte var på kurvan för kondenseringstemperatur vi befinner oss, och därmed inte hur skillnaden i köldbärartemperatur slår utöver vad vi redan skattat när det gäller COP-faktorn?

--- Mats ---

[Rickard]

När det gäller just CTC kan man ju misstänka att de har en lågre COP än sina huvudkonkurrenter, och varför då?
Ja, jag noterar att de inte testats i de tester som gjorts av olika aktörer, i mina ögon finns nog möjligheten att de inte vill vara med just av anledningen lägre COP.

Jag kan naturligvis ha helt fel, men det skulle vara extremt intressant att se om de kan hävda sig gentemot Nibe, Thermia och IVT.
OM de har likvärdig COP är ju faktum att deras värmepumpar av flera skäl kan vara väl så intressanta som de övrigas.

Ingen risk för legionella.
Mindre pendling av framledningstemp, tack vare shuntventilen, villket ger mindre knäppningar i rör och radiatorer.
Frånvaron av växelventil, den kanske största problemkällan i de flesta värmepumparna.

[Roland]

Måste man inte då också ta med att värmepumpen inte är särskilt effektiv den första  tiden efter start?

Det borde man göra men jag tycker det verkar som om det inte är många sekunder det handlar om. Jag har dock inga vederhäftiga mätningar som visar det utan det är bara ett intryck jag har fått.

Det finns annat som spelar in också. Radiatorernas värmeavgivning ökar snabbare än övertemperaturen då strålningen ökar snabbt med temperaturen. Det är därför man måste knäcka raka reglerkurvor för att få jämn innetemperatur vid stora variationer i utetemperaturen. 

[Roland]

Vad gäller köldbärarsidan: Då vi jobbar med samma snittemperatur och samma energiförbrukning har den längre gångtiden också en längre stopptid, så i snitt bör även köldbärartemperaturen vara densamma?

Nej, och det av samma anledning som att radiatortemperaturen blir högre vid intermittent drift. Följ köldbärartemperaturens förändring under en driftcykel. Det är inte en rak linje utan en böjd kurva.

[Mats Bengtsson]

Vad gäller köldbärarsidan: Då vi jobbar med samma snittemperatur och samma energiförbrukning har den längre gångtiden också en längre stopptid, så i snitt bör även köldbärartemperaturen vara densamma?

Nej, och det av samma anledning som att radiatortemperaturen blir högre vid intermittent drift. Följ köldbärartemperaturens förändring under en driftcykel. Det är inte en rak linje utan en böjd kurva.

Ok. Vad skall lägga sin för samband/antagande/formel för att även få med detta?

--- Mats ---

[Roland]

Ok. Vad skall lägga sin för samband/antagande/formel för att även få med detta?

--- Mats ---

Vet inte, jag har gjort halt i beräkningarna där.

[Avensis]

Hej.
Klicka på länken till min hemsida.
Klicka så på länken till temperaturkurvorna.

Se på köldbärartemp. Se hur den är stabil ett litet tag för så att sjunka.
Se hur den sjunker mer vid långa körningar.
Se hur tempdiff KBin/KBut minskar när det produceras värmre vatten. Det betyder att pumpen tar ut mindre energi ur borrhålet. Samtidigt brukar den mer ström.

Se hur bra det kalla returvattnet skiktas i acktank2 och hur pumpen alltid jobbar med det kallaste vattnet. Oavsett.
Det betyder förbättrad COP på grund av acktanken.
Som en bonus ger det hälften så manga start/stopp.

Se hur tempdiff start/stopp inte längre er dom vanliga 0 till +5 grader över framledning.
Mer lika med +4 till -3 utan att framledningstemp påverkas speciellt mycket.

Tillsammans ger det här mig bättre total COP och långa gångtider.

Om det blir bättre än t.ex. Rickards NIBE vet jag inte, men jag behöver inte dom mycket stora tempvariationerna på framledningen för att få långa gångtider iaf. Knäppningar är inte något problem alls.

Så i praktiken? Jag har nästan 100% flytande kondensering - om man bortser från dom vanliga CTC varmvattenkörningarna givetvis