Här kommer en översättning på det finska testet i Rakennus Maailma 6/06. Hoppas att Tekniikan Maailma/Rakennus Maailma inte misstycker att jag återger testet här. Jag vill samtidigt poängtera att min översättning är bara en del av hela reportaget och uppmanar alla som förstår språket att köpa tidningen.
Ni får ursäkta det styva språket men det blir lätt så vid översättning från finska. Och eftersom finskan är ett språk med många nyanser, där en bokstav i ordet kan helt ändra meningens betydelse, så kan jag heller inte garantera att att allt blivit 100% rätt översatt.
Jag har inkluderat egna kommentarer med kursiv stil.
Så här utfördes testet.De i mätningarna använda metoder, utrustningar och anläggningar är återgivna här efter.
I testerna har tillämpats tesmetoder för luftvärmepumpar enligt standarden SFS-EN 14511. Apparaterna har testats genom att använda utetemperaturerna +7, 0, -7, -15, -20grader och med vid dessa förekommande luftfuktigheter. Med dessa omständigheter har man försökt återge typiska finska användningsomständigheter.
För COP-beräkningen har tillämpats standard 14511. Bl.a. har hela apparatens elförbrukningen mätts för att bättre återger användingsförhållanden.
(övers. anm. istället för att bara mäta kompressorn??!!) Enligt standarden gjordes de första mätningarna efter en halv timmes körning. I dessa mätningar ingick således inte inverkan av pumparnas avfrostning.
Eftersom avfrostningarnas längd och frekvens varierar beroende på apparaten, och dessa har en påverkan på värmepumpens totala verkningsgrad, ville man ha med dessa i resultatet. Enda möjligheten att genom ut dess inverkan var att uföra mätningarna under tillräckligt lång tid. Därför gjorde vi extra tester, i vilka apparaterna belastades en vecka vid varje testtemparatur.
Dessutom undersökte vi den i standarden CEN/TS 14825 för dellaster använda COP-mätningar, men eftersom dess testarrangemang är exakt de samma som i standard 14511 och tillverkarna hänvisar i allmänhet bara till det senare, dellastmätningar utfördes inte på alla pumpar och behandlas inte i våra resultat.
KlimatrumI testerna användes ARC -17/-50+70 klimatrum för att förverkliga omständigheterna utomhus. I testarrangemanget användes +7, 0, -7, -15, -20 grader. Klimatrummets temperatur kontrollerades med direkt kylnings- och värmesystem. Eftersom klimatrummet har ett direktkondenseringssystem, kan man uppnå -50...+70grader.
Rummets mindre dörr hade ersatts med en vägg, på vilken monterades uteenheten på klimatrumssidan och inneenheten på laboratoriesidan. Klimatrummets luft befuktades med 2 stycken förångande luftfuktare av så kallad UFO-typ, vilka placerades på rummets golv. Klimatrummets relativa luftfuktighet mättes med TSI 8386 Velocicalc Plus ventilationsmätare. Den relativa luftfuktigheten dokumenterades i mätperiodens början och i dess slut och i beräkningarna användes deras medelvärde.
TemperaturerVid temperaturmätningarna användes termopar av K-typ, i vilka ledningarnas material är nickelcrom och nickelaluminium med entt funktionsområde på -100 till +1300 grader. Termoparen kalibrerades innan mätningarna med hjälp av vattnets trippelpunkt/kokpunkt. I beräkningarna användes dessa kalibrerade mätningarna.
Termoparen kopplades till dataloggern Agilent HP 34970A, som ändrade signalerna till standardsignaler
(meddelanden?) och vidare läsbara. Dataloggern var kopplad till en dator, vilket möjliggjorde lagring av mätresultatet i dator med hjälp av BenchLink-programmet. Uteluftens (klimatrummets) utetemperatur mättes i bordshöjd d.v.s. på ca. 1 meters höjd från golvet. Temperaturen på den luft som cirkulerade genom uteenheten mättes med termopar fästade vid fläktens skyddshölje. Termoparen fästes vid fläktenheten på mellanhöjd. Inneenhetens temperaturer mättes enligt bilden nedan mitt på insuget och på utblåsningen både på ena sida och på mitten.
Av utblåsningsluftens båda termopar beräknades ett medelvärde som användes i beräkningarna som utblåsningsluftens temperatur. Inneenhetens inomhustemperaturgivare isolurades med skummgummiisolering och försågs med ett termopar. Med detta eftersträvades en situation där apparaten hela tiden skulle gå på full effekt i en temperatur av 30grader.
(övers.anm. så här korkade kan de inte vara, det måste vara en felskrivning av redaktörerna eller en feltolkning av mig)Laboratoriets lufttryckLaboratoriets lufttryck mättes med en Davis Wizard väderstation. Stationen kalibrerades innan mätningarna med en kvicksilverlufttrycksmätare. Lufttrycket användes i mätningarna.
ElförbrukningenDen av värmepumparna förbrukade elenergin mättes med Tchno Line-elmätningapparatur. Elförbrukningen skrevs in i mätdagboken efter varje slutförd testperion. Hela apparatens förbrukade energi mättes. (övers.anm. vilken förbrukning skulle man kunna låta bli att mäta på en L/L?)
LuftmängdInneenhetens blåsluftmängd mättes med Ahlborn Almemo 2290-1 multimeter, till vilken anslutits en luftflödes givare. Luftmängden mättes slumpvis över utblåsningsöppningen. De erhållna mätresultaten bokfördes och i beräkningarna användes ett 5-seriers medeltal. Uppmätt lufthastighet omräknades till luftflöde [m3/h] genom att använda inneenhetens utblåsningsöppnings area.
(övers.anm. i testet står inget huruvida luftflödesmätaren kallibrerades eller ej)LjudmätningInneenhetens ljudnivå mättes med integrerande ljudmätaren MIP 7078. Ljudet från inneenheterna mättes på 1, 3, och 5m´s avstånd med använda av A-???
nånting. I bedömningen har använts medelvärdet av 10 mätningar på 3 meters avstånd.
Övers.länkar:
Ventilationsmätare:
http://www.comfort-control.se/ventilation/8386.pdfDatalogger:
http://www.home.agilent.com/agilent/product.jspx?cc=SE&lc=swe&ckey=1000001313:epsg:pro&nid=-536900534.536881544.00&id=1000001313:epsg:proDatalagringsprogram:
http://www.home.agilent.com/agilent/editorial.jspx?cc=SE&lc=swe&ckey=778242&nid=-536900534.536881544.02&id=778242Mätare för luftflödet:
http://www.cebit.se/katalog/temperatur/amr-2290.htmlOm något verkar som rappakalja så säg till så försöker jag skriva det tydligare.
gäster: 1042
dolda: 0
användare: 10
