CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Svenska apotek med tillstånd
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
Kampanj från Polarpumpen!.
Varför betala dyrt för nåt enkelt?
Allt om Luft/luft-värmepumpen!

Funktion

Luft/luft-värmepumpen hämtar sin energi ur utomhusluften, I utedelen sitter en fläkt som blåser stora mängder (normalt ca 2500 m3/h) luft genom en s.k. förångare där köldmediat hettas upp och överförs till inomhusdelen/inomhusdelarna (det finns värmepumpar med 2 eller fler innedelar). Det upphettade köldmediat kyls sedan av i innedelens kondensor och innedelen avger då värme. Styrningen av förångning och kondensering är en relativt komplicerad process, och inte alla tillverkare har lika effektiva värmepumpar. Speciellt inte när utetemperaturen blir låg. För att förångning/kondensering skall fungera så bra som möjligt styrs i de allra flesta luft/luft-värmepumparna både fläktarnas och kompressorns varvtal - allt för att uppnå ett så optimalt förhållande som möjligt för värmepumpen. Vid temperaturer under ca +5ºC så frostar utedelen på, automatisk avfrostning sker då för att utedelens kapacitet inte skall bli för låg, även här sker avfrostningen på olika sätt på de olika fabrikaten, vissa avfrostar enbart utifrån den utetemp som för tillfället råder, medan andra mäter temperaturen, både ute, och på det upphettade köldmediat - när köldmediats temperatur blir för låg i förhållande till utetempen så triggas en avfrostning. På vissa värmepumpar används en kombination av dessa två avfrostningsprinciper, d.v.s. att de, till en viss gräns, avfrostar beroende på köldmediats temperatur i förhållande till utetempen, för att sedan övergå till att avfrosta enbart beroende på utetemp när det blir riktigt kallt. Verkningsgraden COP är låg vid temperaturer under -15 grader. Relativt stora skillnader finns dock mellan tillverkarna. För nordliga delar av landet är det viktigt att hitta en värmepump som ger både hög uteffekt och hög COP vid låga utetemperaturer. Läs gärna Råd och Röns tester här innan köp, det kan ge en bild av vilka tillverkare som lyckats bäst med optimeringen av sin styrning och avfrostning. Även Promotelec presenterar mätvärden för uteffekter och COP på olika luft/luft-värmepumpar, dock inte på svenska språket...


Skillnader mellan luft/luft-värmepumpar och Luft/vatten-värmepumpar


Luft/luftvärmepumpens funktion kan du sedan tidigare (om du läst ovanstående) men skillnaderna mellan luft/luft och luft/vatten-värmepumparna, vilka är dom? Det finns flera, men den största skillnaden gäller på vilket sätt värmen distribueras i huset, luft/vatten-värmepumpen kopplas normalt ihop med det befintliga vattenburna systemet och värmer på så sätt både huset (antingen via radiatorer, golvvärme eller fläktradiatorer) och tappvarmvattnet. De kan, givet att verkningsgraden är likvärdig, därför ge en större besparing än luft/luft-värmepumpen om man sedan tidigare har ett vattenburet system.


Vem passar luft/luft-värmepumpen bäst för?

Jag brukar lite skämtsamt säga att en luft/luft-värmepump passar bäst för en ungkarl som bor i ett litet hus (<100 m2) med öppen planlösning och byggt i ett plan. Killen ifråga skall oftast duscha på jobbet, och sköter det mesta av sitt matintag utanför huset! Skämt åsido kan man väl säga så här: Den optimala luft/luft-värmepumpskunden är den som har:
  • Ett hus med öppen planlösning
  • Direktverkande el
  • Liten tappvarmvattenförbrukning
  • Inte så stora krav på jämn temperatur i alla rum (ibland stänger man ju en dörr av misstag)
  • Helst ett hus byggt i ett plan
 
Naturligtvis kan man spara pengar med en luft/luft-värmepump även i hus med vattenburen värme och byggt i fler än ett plan, faktum är att luft/luft-värmepumpen nog är den värmepump som snabbast tjänar in sig, detta oavsett vilken hustyp man har! Men, och detta är ett viktigt men, den spar inte mest pengar varje år! Långsiktigt skall man därför överväga noga vilket val man gör. Om man vet med sig att man tänkt bo länge i sitt hus, kanske har barn, eller avser skaffa, och att man ändå kanske inom några år måste göra investeringar i sitt uppvärmningssystem, ja då skall man titta på de andra alternativ som finns.

Låt dig inte luras av de glättiga annonserna

Uteffekten som anges för luft/luft-värmepumparna är uppmätta vid +7 grader ute, när de i princip är som effektivast och ger den högsta uteffekten, på vintern när det är riktigt kallt ger de bara ca 50% av den uteffekt som anges i reklamen. "Gano" har gjort ett talande diagram över detta, och jag infogar med glädje detta i denna genomgripande luft/luft-värmepumpsartikel.
Kurvorna motsvarar Sanyo 124 (kraftfull värmepump), IVT 12FR (stor värmepump) och Mitsubishis 25 GA (liten värmepump).
Hustypen är ett hus med direktverkande eluppvärmning, och byggt på 70-talet, med ca 20 cm mineralull i väggar och bjälklag, och så här ser det ut!



Slutligen under denna punkt kan man väl sammanfatta det så här: Luft/luft-värmepumpen är en "säker" investering så till vida att den i princip garanterat tjänar in sig på 2-4 år, den ger dock ingen besparing vad gäller tappvarmvatten, och den klarar inte av att sprida värmen till alla utrymmen, t.ex. ekonomidel och garage, källare och övervåningar om den placeras i markplanets bostadsdel.

I hus byggda i fler än ett plan kan man naturligtvis sätta in en värmepump med två eller fler innedelar, eller 2 värmepumpar. Det blir dock dyrare, och payoff-tiden kan bli något längre även om den årliga besparingen ökar.

Luft/luft-värmepumpens fördelar

   
  • Billig
  • Relativt enkel (billig) att installera
  • Kan även kyla hyset när det är varmt ute
  • Kort återbetalningstid, oftast intjänad på 2-4 år
  • Vissa personer (många) upplever att de får ett bättre inomhusklimat. tack vare de luftfilter som värmepumparna är utrustade med

Luft/luft-värmepumpens nackdelar

   
  • Buller, fläktarna hörs, speciellt när de går på höga varvtal, vilket är viktigt ur effektivitetssynpunkt. Detta gäller både ute och innedelen
  • Ingen tappvarmvattentillverkning, minskar den möjliga besparingen
  • I hus som inte har öppen planlösning och/eller i hus byggda i mer än ett plan så blir den procentuella besparingen liten p.g.a. att värmepumpen inte kommer åt att värma hela huset
  • Luftfilter och kondensor behöver rengöras, med någon eller några veckors mellanrum
  • Dålig verkningsgrad vid utetemperaturer under -10ºC, vid -15ºC ger de flesta värmepumparna bara ca 1.5-2.0 i COP
  • Annat uppvärmningssytem "måste" finnas, när det är som kallast ger de som minst uteffekt! Om "det andra" uppvärmningssystemet är i dåligt skick kan det innebära relativt höga totala driftskostnader för uppvärmningen, även om själva värmepumpen tjänar in sig
 

Att tänka på innan köp

Det finns sannerligen en hel del att välja på! Jag tycker att man skall köpa ett beprövat fabrikat, eller ett fabrikat som man har fått goda referenser på.
Köp helst värmepumpen inklusive installation, det ger dig bästa garantierna, och borgar för en bättre funktion eller ett gratis åtgärdande av problemen - om de skulle uppstå.
Se till att den värmepump du väljer är anpassad för svenskt klimat, både med avseende på funktionen och avfrostningen/avrinningen av avfrostningsvattnet.
Välj en värmepump med R410A som köldmedium, de har högre verkningsgrad och ger en större årlig besparing, speciellt på kallare breddgrader.
Köp en "inverter", d.v.s. en varvtalsstyrd värmepump, den ger bättre verkningsgrad och som regel en lägre genomsnittlig ljudnivå.
Tag gärna in referenser med avseende på installatören, det är trots allt installationen som skall säkerställa maximal besparing och minimalt bekymmer med buller/drag och värmespridning.
Köp inte för liten värmepump, tänk på att en 6 kW värmepump bara ger ca 2-3 kW värme vid -15ºC.
Välj med omsorg, läs testerna som jag länkat till ovan, och läs på mer i värmepumpsforums luft/luft-värmepumpsavdelning som du hittar här: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?board=26.0
Tag gärna in fler än en offert, kolla nätet, stora installationsföretag som ELON, (IKEA!), Ahlsell, YORK m.fl har ofta kampanjer på vissa modeller.
Scanna även av tillverkarnas svenska hemsidor för att se om de har riktade kampanjer.
Om du köper installationen, kom ihåg att det finns stor risk för att garantierna inte gäller på värmepumpen om den som installerar inte är ackrediterad. Att sälja en installation inkl. drifttagning av ej ackrediterad aktör är dessutom olagligt, alla yrkesmässiga installationer måste ske av ett ackrediterat företag.
I vissa kommuner krävs tillstånd för att få installera luft/luft-värmepump, detta p.g.a. bullret utomhus, kolla med din kommun vad som gäller där just du bor.

Hur mycket kan man spara?

Jag brukar säga att en besparing (i ett eluppvärmt hus) normalt ligger på ca 20-25% av den tidigare totala energiförbrukningen. Större besparingar än så kan dock göras om man har rätt förutsättningar enligt de beskrivningar jag gjort ovan, räkna dock inte med mer än 50% på den tidigare totala energiförbrukningen. Ju större hus man har, desto lägre blir den totala procentuella besparingen, störst besparing (i procent) får man i hus med liten yta, öppen planlösning, byggt i ett plan. Om du avser köra din värmepump som kylmaskin på sommaren, räkna med avsevärt mindre procentuell besparing. I reda siffror påstår jag att en normal förväntad besparing i en "normalvilla" ligger i intervallet 4000 - 7000 kWh/år.

Vad kostar det?

En normal installation kostar idag ca 15000 - 25000 kr, om du väljer fler innedelar så tillkommer naturligtvis ytterligare ett antal tusenlappar.

Men att installera själv då?

Visst kan man göra det! Det finns dock ett antal tänkvärda saker att reflektera över innan man går åstad och beställer sin värmepump.

Vem skall göra köldmedieinstallationen? Om du gör det själv faller i princip alla garantier, jag kan i alla fall inte ge några exempel på där garantin gäller i fallet där installationen sker på egen hand (och där ingrepp i köldmediekretsen krävs). De garantier som finns om man installerar själv brukar innefatta att maskinen måste demonteras och skickas på verkstad, ett ingrepp som innebär att du måste köra tillbaka köldmediet till ytterdelen, och lossa rören mellan utedel och innedel. Vad det innebär är att du, när du får tillbaks maskinen måste kona om rören och vakuumsuga maskinen igen, nåt som blir rätt kostsamt om du inte kan göra det själv.
Det bästa är förstås om du kan köpa tjänsten att få din maskin installerad av ett ackrediterat företag, det brukar dock vara svårt att hitta företag som tar på sig den typen av uppdrag, om du lyckas hitta ett, tänk på att de i de allra flesta fallen (alltid?) bara lämnar garanti på installationen, inte på maskinen - skulle värmepumpen gå sönder och du vill ha den reparerad på garantin så måste den ändå skickas, om du inte köper en "vanlig" reparation av ett lokalt företag. Det finns massor av exempel på lyckade "självutförda" installationer, så visst kan det fungera bra, som jag ser det skall man dock "ha råd" att misslyckas innan man ger sig på den typen av affärer.

I övrigt skall man tänka på att kolla garantierna, kolla värmepumpens beteckning noga, så att du inte köper en värmepump som inte är i nivå med de bästa, det finns INGEN anledning att köpa en billig värmepump som ger en lägre besparing än en något dyrare.

Offertförfrågan?
Är du en av forumets besökare som söker information inför köp eller utbyte av värmepump?
Fyll gärna i vår offertförfrågan nedan för att få offerter från företag som finns i just din närhet.
Du fyller i förfrågan på ett par minuter, formuläret innehåller 2 sidor, postadressen (sidan 2) används för att kunna delge lokala företag just din förfrågan.
En förfrågan via vår tjänst genererar normalt upp till 3 offerter.

<script src="https://leazard.io/js/1/form?key=P8MdtrdgCRxagGsKVve9xQJT1PzeXsMvzuIy6164tZ5DXiVV0KhB9S1lmk78CCY&form=varmepump"></script> <div id="leazard-form"></div>

Så här svarar du på ett befintligt inlägg
  • När du läser en annan medlems inlägg och vill svara på det, klicka på "Svaraknappen"
  • Nu öppnas ett fönster där du om du vill kan editera rubriken (rekommenderas inte) och i den stora textrutan skriva ditt svar.
  • Ovanför textrutan finns det en uppsättning smileys, som du kan använda för att förtydliga ditt inlägg, om du skämtar, så kan detta förtydligas med en blinkande smiley.
  • Vill du bifoga en bild, en pdf-fil eller liknande? Klicka på länken "Bilagor och andra tillval" som du hittar just nedanför textrutan, och bläddra dig fram till bilden eller filen på din dators hårddisk.
  • När du är färdig kan du förhandsgranska ditt inlägg, och rätta eventuella stavfel
  • När du känner dig nöjd med vad du åstadkommit, klicka på "Posta"

För att undvika sidoscrollning har vi satt en gräns för bredden som är 700 px, är bilderna större än så förminskas de och en länk till den fullstora bilden adderas under själva bilden som visas i inlägget.

För att bifoga bilder från hårddisk eller kamera, gör som i nedanstående beskrivning:
(Bilden visar hur det ser ut när du klickat på "svara" eller "Nytt ämne" och skall skriva ditt inlägg)


(Under konstruktion)

Allt om Luft/vatten-värmepumpen!

Funktion

Luft/vatten-värmepumpen hämtar sin energi ur utomhusluften, I utedelen sitter en fläkt som blåser stora mängder (normalt ca 2500 - 5000 m3/h) luft genom en s.k. förångare där köldmediat värms upp och överförs till inomhusdelen, i de flesta fall en "panna" med inbyggda elpatroner för tillskottsvärme när värmepumpens kompressor på egen hand inte kan tillföra tillräcklig effekt. Det uppvärmda köldmediat kyls sedan av i innedelens kondensor och värmen övergår till värme i husets vattenburna värmesystem. Styrningen av förångning och kondensering är en relativt komplicerad process, och inte alla tillverkare har lika effektiva värmepumpar. Speciellt inte när utetemperaturen blir låg. Vid temperaturer under ca +5ºC så frostar utedelen på, automatisk avfrostning sker då för att utedelens kapacitet inte skall bli för låg.
Verkningsgraden, COP, är låg vid temperaturer under -10 grader. Relativt stora skillnader finns dock mellan tillverkarna. För nordliga delar av landet är det viktigt att hitta en värmepump som ger både hög uteffekt och hög COP vid låga utetemperaturer. Läs gärna Energimyndighetens tester innan köp, det kan ge en bild av vilka tillverkare som lyckats bäst med optimeringen av sin styrning och avfrostning. (Tipsa mig gärna om tester)


Skillnader mellan luft/vatten-värmepumpar och mark, sjö eller berg-värmepumpar

Luft/vattenvärmepumpens funktion kan du sedan tidigare (om du läst ovanstående) men skillnaderna mellan luft/vatten och mark, sjö eller berg-värmepumparna, vilka är dom? Det finns flera, men den största skillnaden gäller vid vilken temperatur värmen hämtas, på en mark, sjö eller bergvärmepump tar man värme ur marken, sjövatten eller berggrund, och temperaturen är i normalfallet rätt stabil på mellan +10 och -1°C, dessa värmepumpar ger därför en större besparing än luft/vatten-värmepumpen när det är kallt ute.
Till nackdel för luft/vatten-värmepumpen kan man räkna upp dels behovet av avfrostning, då värme körs in i utedelen för att få isen att smälta, och dels på den sämre COP som fås när "värmetaget" håller en lägre temperatur.
Sommartid kan dock luft/vatten-värmepumpen ha en högre verkningsgrad än mark, sjö eller bergvärmepumpen då temperaturen i luften ofta är högre än i mark, sjö eller berg. Tyvärr står sommaren i de allra flesta fall av en liten del av årets totala energibehov, och därför blir som regel årsmedelverkningsgraden lägre på en luft/vatten-värmepump än på mark, sjö eller bergvärmepumpar, räkna med en årsmedelverkningsgrad som är ca 2.0 till 3.0 på en luft/vattenvärmepump och ca 3.5 till 4.8 på en mark, sjö eller bergvärmepump.


Vem passar luft/vatten-värmepumpen bäst för?

En luft/vatten-värmepump passar bäst för dig som bor där det sällan är kallare än -10 grader, och i ett hus som har vattenburet värmesystem eller där man avser konvertera till vattenburet värmesystem.
Den optimala luft/vatten-värmepumpskunden är den som har:
Vattenburet värmesystem.
Sällan kallare än -10 °C ute.
Så stor del av sin årliga förbrukning som möjligt under sommarhalvåret (t.ex. de som har utomhuspool).
Möjlighet att vid behov värma med ved, pellets eller annan extern värmekälla när värmepumpen inte på egen hand räcker till.
Ett vattenburet värmesystem som klarar att hålla huset varmt med låg framledningstemp även när det är som kallast ute.
 
En värmepump oavsett typ klarar att värma luft eller vatten till en temperatur ca 65 grader högre än den värmekälla som används som "värmetag", det innebär i princip att en luft/vatten-värmepump i ett hus som kräver 55 grader varmt vatten till radiatorerna när det är -10 °C kallt ute inte klarar att värma huset om det blir kallare än -10°C ute.
En bergvärmepump skulle i detta fall kunna värma vattnet med ytterligare ca 10 grader då berget sällan blir kallare än 0 grader.
Man får alltså ofta lite mer eltillskott när man värme huset med luft/vattenvärmepump, och detta i sin tur (tillsammans med avfrostningsbehovet) gör att årsmedel-COP blir lägre.

Låt dig inte luras av de glättiga annonserna

Uteffekten som anges för luft/vatten-värmepumparna är uppmätta vid +7 grader ute, när de i princip är som effektivast och ger den högsta uteffekten, på vintern när det är riktigt kallt ger de bara ca 50% av den uteffekt som anges i reklamen.

Luft/vatten-värmepumpens fördelar jämför med mark, sjö och bergvärme:

Billigare
Relativt enkel (billig) att installera.
Ofta något kortare återbetalningstid beroende på en lägre investeringskostnad.
Hög verkningsgrad sommartid, bra t.ex. för de som värmer en pool, eller driver en camping där en stor del av förbrukningen sker sommartid.

Luft/vatten-värmepumpens nackdelar:
   
Buller, fläkten i utedelen hörs, speciellt när de går på höga varvtal, vilket är viktigt ur effektivitetssynpunkt.
Klarar inte att producera särskilt varmt vatten när det är riktigt kallt ute, under -10°C.
Utedelen behöver rengöras.
Dålig verkningsgrad vid utetemperaturer under -10ºC, vid -15ºC ger de flesta värmepumparna bara ca 1.5-2.0 i COP och många stänger av sig helt vid -15 till -20°C.
Energitillskott i form av el, ved eller liknande "måste" i de allra flesta fall finnas, för när det är som kallast ger kompressorn som minst uteffekt!  

Att tänka på innan köp

Det finns sannerligen en hel del att välja på! Jag tycker att man skall köpa ett beprövat fabrikat, eller ett fabrikat som man har fått goda referenser på.
Köp helst värmepumpen inklusive installation, det ger dig bästa garantierna, och borgar för en bättre funktion eller ett gratis åtgärdande av problemen - om de skulle uppstå.
Se till att den värmepump du väljer är anpassad för svenskt klimat, både med avseende på funktionen och avfrostningen/avrinningen av avfrostningsvattnet.
Tag gärna in referenser med avseende på installatören, det är trots allt installationen som skall säkerställa maximal besparing och minimalt bekymmer.
Köp inte för liten värmepump, tänk på att en "10 kW" värmepump bara ger ca 5 kW värme vid -15ºC.
Välj med omsorg, läs testerna som jag tipsar om ovan, och läs på mer i värmepumpsforums luft/vatten-värmepumpsavdelning som du hittar här: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?board=34.0
Tag gärna in fler än en offert, kolla nätet eller använd Värmepumpsforums kostnadsfria oberoende offerttjänst som du hittar på www.energioffert.se
Scanna även av tillverkarnas svenska hemsidor för att se om de har riktade kampanjer.
I vissa kommuner krävs tillstånd för att få installera luft/vatten-värmepump, detta p.g.a. bullret utomhus, kolla med din kommun vad som gäller där just du bor.
Stäm även av med dina grannar innan du köper, hur ställer de sig till din tänkta placering av utedelen?

Hur mycket kan man spara?

Jag brukar säga att en besparing normalt ligger på ca 40-50 % av den tidigare totala energiförbrukningen. Större besparingar än så kan dock göras om man har rätt förutsättningar enligt de beskrivningar jag gjort ovan, räkna dock inte med mer än 55 % på den tidigare totala energiförbrukningen. Störst besparing (i procent) får man i hus där andelen hushållsel är låg, och där man har en större andel av förbrukningen än vanlig under sommarhalvåret.
I reda siffror påstår jag att en normal förväntad besparing i en "normalvilla" med ca 30 000 kWh förbrukning/år (varav ca 7000 kWh i hushållsel) innan installation ligger i intervallet 13 000 till 15 000 kWh/år.

Vad kostar det?

En normal installation kostar idag ca 70 000 till 120 000 kr, större värmepumpar med modern teknik (inverterstyrd kompressor) kostar mer än mindre värmepumpar med äldre teknik (on/off-kompressor)

Installera själv?

Visst kan man göra det! Det finns dock ett antal tänkvärda saker att reflektera över innan man går åstad och beställer sin värmepump.

De garantier som finns om man installerar själv brukar innefatta att maskinen måste vara fackmannamässigt installerad, fel som beror på fel som begåtts vid installationen kanske inte täcks av garantier, och vattenskador som beror på brister i installationen kanske inte täcks, eller innebär att din självrisk blir högre an annars.
Kolla med tillverkaren innan du installerar själv, garantierna kan skilja beroende på tillverkare/importör vid installationer som inte gjorts av företag som ingår i deras återförsäljarnät.

I övrigt skall man tänka på att kolla garantierna, kolla värmepumpens beteckning noga, så att du inte köper en värmepump som inte är i nivå med de bästa, det finns INGEN anledning att köpa en billig värmepump som ger en lägre besparing än en något dyrare.

Tänkte samla lite länkar till olika tester på värmepumpar.

Energimyndighetens Bergvärmetest

Energimyndigheten - Luft/luft-värmepumpar

Energimyndigheten - Luft/Vattenvärmepumpar

Finsk test av Luftvärmepumpar

Det var vad jag hittade just nu, maila mig gärna fler länkar till tester på värmepumpar av alla typer.

Mail: rickard@varmepumpsforum.com

Senast uppdaterad: 2010-12-11 16:59
Författare: Rickard Marklund

Lönar det sig verkligen?
Den ständiga frågan!
Lönar det sig verkligen att investera i värmepump? Den frågan ställer sig de flesta (som inte redan investerat). Här kommer jag att redovisa några av de tankar jag har i denna fråga.

Luft/luft-värmepump.
Mycket populärt investeringsalternativ för de som idag har direktverkande el. Kort payoff-tid, normalt 2-4 år.

Läs mer om luftvärmepumpen här. (länk kommer)

Luft/vatten-värmepump
Ett bra alternativ för de som bor i södra sverige, sparar inte riktigt lika mycket som en mark eller bergvärmepump, men har den stora fördelen att de värmer både huset och tappvarmvattnet. En brist som de flesta luft/vatten-värmepumparna har är att de stoppar helt vid temperaturer under -10 till -15ºC. Nu har det dock börjat komma nya typer av luft/vatten-värmepumpar som arbetar med R410A som köldmedium, dessa värmepumpar fungerar i de flesta fallen oavsett utetemperatur, de ger ingen vidare bra verkningsgrad vid riktigt kallt väder, men de är ändå effektivare än direktverkande el...

Investeringskostnaden för en komplett luft/vatten-värmepumpsinstallation ligger på ca 75-100 000 kr, det finns naturligtvis extremer åt båda håll, men generellt, för en väl fungerande anläggning ligger priset i det området.

Fördelarna med luft/vatten-värmepump är:

Lindrig installation, ingen grävning, ingen borrning och kräver inte stort utrymme.
Ger värme både för huset och tappvarmvattnet
Med en anpassad elpanna så fungerar tillskottet på ett bra sätt, störningsfri funktion
Höjer värdet på fastigheten, inte lika mycket som en mark eller bergvärmepump gör, men ändå.

Nackdelarna:

Relativt låg verkningsgrad vid minusgrader ute
Vissa typer av luft/vatten-värmepumpar riskerar att frysa sönder vid längre strömavbrott om de inte dräneras.
Livslängden, min synpunkt, är kortare än för en mark eller bergvärmepump, men förmodligen i paritet med den för luft/luft-värmepumparna.
Kan bullra en del, utomhus, det gäller att tänka till lite vid placeringen av utedelen - kanske ta ett samtal med grannarna innan man bestämmer platsen...
En del anser att utedelen är ful.
Rätt dyrt, kan i vissa fall ge en rätt lång payoff-tid.
Jag har gjort en Kalkyl med Nibes program för beräkning av kostnader, besparingar och återbetalningstid, och så här ser det ut för en villa i Sundsvallsområdet med 22500 kWh/år i förbrukning för värme och tappvarmvatten, hushållsel ej medräknad.




Markvärmepump (jordvärme)
I mina ögen det bästa alternativet om man har plats nog att gräva ned den mängd kollektor (slang) som behövs, normalt ca 20-30 000 kr billigare än bergvärme och om man har de rätta polarna kanske ännu billigare (Läs: känner nån med grävmaskin, de brukar gräva mer eller mindre för nöjets skull...)

Fördelarna:

Hög besparing
Hög verkningsgrad
Bra energitäckningsgrad
Lång livslängd
Inget eller lite störande buller
Höjer husets värde markant
Frikyla är möjlig
En stor del av investeringskostnaden består i extremt långlivad anläggningsdel, kollektorn, den antas ha en livslängd på 50 - 100 år och kan , om man vill, därför mer eller mindre undantas från den kostnad som ligger till grund för "payoff-tidsberäkningar".
Nackdelarna:

Stor påverkan på tomten vid förläggning av kollektorn
Hög investeringskostnad
Relativt lång payoff-tid (beroende på hur man räknar)
Sämre kapacitet på eventuell frikyla jämför med bergvärmealternativet.
Markvärme har av någon outgrundlig anledning hamnat lite i skymundan, de flesta stirrar sig blinda på bergvärme trots att markvärme nästan alltid blir billigare, värmefunktionen är normalt lika bra, men frikyla fungerar lite sämre än med bergvärmepump p.g.a. den högre temp som ytjorden håller, speciellt i slutet av sommaren. I mitt tycke är jordvärme det alternativ som skall väljas om man har plats för kollektorn.

En jordvärmepump kostar i intervallet 35-65 000 kr till en normal villa, lite beroende på tillverkare och huruvida den innehåller varmvattenberedare eller ej, den totala investeringskostnaden för jordvärme ligger på ca 80- 110 000 kr, då med installation, kollektor, ködbärarvätska och installation inräknat i priset. Det går att köpa billigare, men kan även kosta mer i "överhettade" områden.
Om man installerar på egen hand kan man komma undan så billigt som ca 70 000 kr med allt inräknat.

Jag har gjort en Kalkyl med Nibes program för beräkning av kostnader, besparingar och återbetalningstid, och så här ser det ut för en villa i Sundsvallsområdet med 22500 kWh/år i förbrukning för värme och tappvarmvatten, hushållsel ej medräknad.





Bergvärme
Bergvärme har tagit sverige med storm, 10 000-tals anläggningar har installerats de senaste åren, men den stora efterfrågan har på senare tid, speciellt i storstäderna pressat upp kostnaderna till nivåer som gör det "svårt" att räkna hem den inom en rimlig tid. Det finns dock flera fördelar med bergvärme som man inte ser utan att ordentligt begrunda hela bilden av investeringen.

Fördelarna:

Hög besparing
Hög verkningsgrad
Bra energitäckningsgrad
Lång livslängd
Inget eller lite störande buller
Höjer husets värde markant
Frikyla är möjlig och fungerar bra större delen av sommaren, bättre ju längre norrut du bor, detta tack vara bergets lägre "grundtemperatur".
En stor del av investeringskostnaden består i extremt långlivad anläggningsdel, borrhål/kollektor, de antas ha en livslängd på 50 - 100 år och kan , om man vill, därför mer eller mindre undantas från den kostnad som ligger till grund för "payoff-tidsberäkningar.
Liten påverkan på tomten
Nackdelarna:

Hög investeringskostnad
Lång payoff-tid (beroende på hur man räknar)
Bergvärme är ett "säkert" kort, stor besparing, liten påverkan på tomten, ger dig dessutom friheten att nyttja din mark till annat än en jordvärmekollektor. Jag tror att bergvärme är ett bra alternativ för många, främst för de som bor utanför storstäderna där det nu börjar bli hutlöst dyrt med bergvärme.

Det stora problemet med bergvärme är de payoff-kalkyler som görs... I dessa räknas kostnaden för borrhål och kollektor alltid in, detta trots att livslängden på dessa två delar av anläggningen har en väldigt lång livslängd. Husets värde stiger mycket kraftigt med en bergvärmepump installerad, min bedömning är att halva investeringskostnaden kan räknas hem i ett högre värde på huset, räknar man dessutom med 50-100 års livslängd på borrhål/kollektor så kan man nog se bergvärme som det allra bästa alternativet när det gäller miljövänlig och "billig" uppvärmning.

En bergvärmepump kostar i intervallet 35-65 000 kr till en normal villa, lite beroende på tillverkare och huruvida den innehåller varmvattenberedare eller ej, den totala investeringskostnaden för bergvärme ligger på ca 100-150 000 kr för en normalvilla.
Om man själv installerar själva värmepumpen och upphandlar borrningen på egen hand kan man komma undan billigare, dock utan den trygghet som totalentreprenaden innebär.

Jag har gjort en Kalkyl med Nibes program för beräkning av kostnader, besparingar och återbetalningstid, och så här ser det ut för en villa i Sundsvallsområdet med 22500 kWh/år i förbrukning för värme och tappvarmvatten, hushållsel ej medräknad.




Sammanfattning
Som jag ser det så kan alla typer av värmepumpar vara ett bra alternativ, allt beror på hur mycket man kan/vill investera, vilken typ av uppvärmningssystem man har sedan tidigare och hur man räknar payoff-tiden på de olika delarna av systemet. Konvertering av hus med direktverkande el kan vara intressant, men främst för de som gör allt, eller det mesta, i egen regi. Även konvertering höjer husets marknadsvärde markant och kan, beroende på hur man räknar, vara en god affär.

Intressant at se är att payoff-tiden som regel blir kortare ju mindre investering man gör, låt dock detta inte lura er, kolla även på de besparingar man gör på lång sikt, tag dessutom i beaktande att husets värde stiger mer ju mer optimalt uppvärmninsgsystem du satsar på. Skulle man dessutom slå ut kostnaderna för kollektorn på 50-100 år så skulle payoff-tiden bli riktigt bra på mark eller bergvämeexemplet.

För att få bästa möjliga offert, oavsett vilken värmepump ni väljer och var i landet ni bor, prova gärna värmepumpsforums egna gratis och oberoende offerttjänst www.energioffert.se

Senast uppdaterad: 2010-08-15 18:16
Författare: Rickard Marklund

Allt du behöver veta om slutna expansionskärl!
Slutna expansionskärl

Frekvent här på forumet så uppkommer diskussionen om att trycket varierar i systemet, säkerhetsventiler som droppar, läcker systemet? Osv. Etc.

•   För det första så SKA trycket variera i ett system med slutet expansionskärl!
•   Vilket tryck har i systemet beror på husets höjd och aktuell drifttemperatur.
•   Minsta önskvärda tryck beror på systemets höjd
•   Högsta tillåtna tryck beror på maximalt tillåtet tryck, säkerhetsventilen.

Varför behövs expansionskärl?
Vattnet expanderar när temperaturen stiger, t.e.x så ökar volymen ca 1,5% från 20ºC till 60ºC. Det vattnet måste få plats någonstans i systemet, annars läcker det ut via säkerhetsventilen, eller den svagaste länken i systemet börjar läcka.

Lägsta tryck
Man vill aldrig få undertryck någonstans i systemet. Detta för att undvika att luft sugs in i ventilspindlar etc, som man senare måste lufta ur när trycket stiger. Det lägsta trycket ska upprätthållas när systemet är avstängt/kallt, företrädelsevis på sommaren.

Det lägsta trycket i ett system får man på den högsta punkten i rörsystemet, där vill man ha minst 0,5-1 meter vätskepelare övertryck, alltså 0,05-0,1 bar. Detta ger då minsta önskvärda tryck vid expansionskärlet enligt följande:

Lägsta tryck [bar] = (rörsystemets högsta punkt [m] – expansionskärlets nivå [m]) *0,1 + 0,1

Högsta tryck
Beror vanligen på säkerhetsventilens öppningstryck som i sin tur bestäms av hållfastheten på ingående komponenter i systemet.

Slutna expansionskärl
Består av två utrymmen, en gasfylld sektion och en sektion som är anslutet till systemet. De olika sektionerna avskiljs med ett membran som buktar fram och tillbaka så att tryckjämvikt fås mellan de två sektionerna. När vattnet expanderar i systemet fylls expansionskärlets vattensida med vatten, membranet trycks över mot gassidan, gasen komprimeras och trycket i expansionskärlet stiger. Här gäller i princip allmänna gaslagen:

Trycket * Volymen = konstant

Oftast är den gasfyllda sektionen fylld med lite extra gas, så kallat förtryck. (normalt mellan 0,5 och 1,5 bar beroende på fabrikat och artikelnummer) Förtrycket innebär att gassidan håller ett högre tryck än atmosfärstryck när vattensidan är helt tom på vatten.

Förtrycket ska justeras in för aktuellt system för att expansionskärlet ska fungera optimalt. Detta görs genom att antigen släppa ut eller fylla på lite luft i luftnippeln på kärlet. Detta måste göras när expansionskärlet inte är anslutet till systemet, inget tryck får finnas på vattensidan om membranet. Här slarvas det ofta vid installation av expansionskärl! Är förtrycket för högt så kommer trycket i systemet att sjunka som en sten när trycket i anläggningen understiger förtrycket. Ett för högt förtryck innebär också att expansionskärlet volym inte kan utnyttjas effektivt innan säkerhetsventilen öppnar!


Vad ska förtrycket vara?
Vi vill kunna utnyttja expansionskärlets volym så bra som möjligt. Kärlet ska vara tomt på vatten när vi når lägsta tillåtna tryck i systemet, eventuellt vill vi ha lite marginal kvar. Alltså ska förtrycket vara något högre än det lägsta tryck vi vill ha i systemet.


Till vilket tryck ska vi fylla systemet?
Vid igångkörning av systemet så fyller man normalt med kallvatten, fyll endast till något (0,1 bar) över beräknat lägsta tryck. Trycket kommer sedan att stiga och sjunka beroende på vattnets medeltemperatur i anläggningen.

Exempel: Rätt justerat förtryck
Systemvolym vatten 300 liter
Expansionskärl brutto volym 20 liter
Säkerhetsventilens öppningstryck 1,5 bar
Radiatorsystemets  högsta höjd över expansionskärl 5 meter

Vi räknar ut förtrycket till = 5*0,1+0,1 = 0,6 bar

Vid 20 grader vattentemperatur i systemet bör vi fylla till ett tryck precis över 0,6 bar, säg 0,65 bar, stiger sedan medeltemperaturen på vattnet så kommer trycket att stiga enligt följande

30ºC   0,7 bar
40ºC   0,77 bar
50ºC   0,89 bar
60ºC   1,08 bar

D.v.s vi ligger långt ifrån säkerhetsventilens öppningstryck på 1,5 bar, den är tät. Vattnet kan bli så varmt som ca 79ºC innan säkerhetsventilen öppnar.

Skulle vi fylla på vatten i systemet till för högt tryck när det är kallt så riskerar vi att säkerhetsventilen öppnar. Till exempel fyller vi vårt 20 gradiga system till 1,1 bar så kommer säkerhetsventilen att öppna redan vid en medeltemperatur av systemet av 40 grader… När systemet sedan svalnat lite så har trycket på manometern sjunkit och man kan förledas att tro att systemet läcker.

Exempel: Fel justerat förtryck
Systemvolym vatten 300 liter
Expansionskärl brutto volym 20 liter
Säkerhetsventilens öppningstryck 1,5 bar
Radiatorsystemets  högsta höjd över expansionskärl 5 meter

Samma system som tidigare men med förtryck av 1.0 bar.

Systemets fylls på så att expansionskärlet precis börjar jobba vid 1.05 bar. Under 1 bar sjunker trycket som en sten, expansionskärlet är ju tomt…

Vi får följande tryck i anläggningen med samma expansionskärl som i förra systemet:

30ºC   1,12 bar
40ºC   1,24 bar
50ºC   1,42 bar
60ºC   1,70 bar

Vid ca 53 ºC på vattnet kommer säkerhetsventilen att öppna. När systemet kallnar av så sjunker trycket långt under 1 bar på manometern.

Skulle detta system fyllas till 1,1 bar skulle så skulle säkerhetsventilen öppna vid 49ºC på vattnet., fyller man till 1,2 bar så öppnar säkerhetsventilen vid 43ºC.

Exakt vilka tryckvariationer man får i en anläggning beror på storleken på expansionskärl, förtyck, vattenvolym och temperatur. Ovan är bara lite exempel, hoppas jag räknat rätt…

Författare: PerJ

Tack för en väldigt bra artikel Per.

/Rickard

Lönar det sig verkligen?
Den ständiga frågan!
Lönar det sig verkligen att investera i värmepump? Den frågan ställer sig de flesta (som inte redan investerat). Här kommer jag att redovisa några av de tankar jag har i denna fråga.

Luft/luft-värmepump.
Mycket populärt investeringsalternativ för de som idag har direktverkande el. Kort payoff-tid, normalt 2-4 år.

Läs mer om luftvärmepumpen https://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?action=faq;sa=show;faqid=1.

Luft/vatten-värmepump
Ett bra alternativ för de som bor i södra Sverige, sparar inte riktigt lika mycket som en mark eller bergvärmepump, men har den stora fördelen att de värmer både huset och tappvarmvattnet. En brist som de flesta luft/vatten-värmepumparna har är att de stoppar helt vid temperaturer under ca -25 grader. "Stoppnivån" har blivit mycket lägre på senare år vilket gjort luft/vattenvärmepumpen till ett mycket vettigare alternativ även i Norra delarna av landet.

Investeringskostnaden för en komplett luft/vatten-värmepumpsinstallation ligger på ca 75 000 kr och 130 000 kr, det finns naturligtvis extremer åt båda håll, men generellt, för en väl fungerande anläggning ligger priset i det området.

Fördelarna med luft/vatten-värmepump är:

  • Lindrig installation, ingen grävning, ingen borrning och kräver inte stort utrymme.
  • Ger värme både för huset och tappvarmvattnet
  • Med en anpassad elpanna så fungerar tillskottet på ett bra sätt, störningsfri funktion
  • Höjer värdet på fastigheten, inte lika mycket som en mark eller bergvärmepump gör, men ändå.

Nackdelarna:

  • Relativt låg verkningsgrad vid minusgrader ute, jämfört med bergvärme eller jordvärme
  • Vissa typer av luft/vatten-värmepumpar riskerar att frysa sönder vid längre strömavbrott om de inte dräneras.
  • Livslängden, min synpunkt, är kortare än för en mark eller bergvärmepump, men förmodligen i paritet med den för luft/luft-värmepumparna.
  • Kan bullra en del, utomhus, det gäller att tänka till lite vid placeringen av utedelen - kanske ta ett samtal med grannarna innan man bestämmer platsen...
  • En del anser att utedelen är ful.
  • Rätt dyrt, kan i vissa fall ge en rätt lång payoff-tid.

Jag har gjort en Kalkyl med Nibes program för beräkning av kostnader, besparingar och återbetalningstid, och så här ser det ut för en villa i Sundsvallsområdet med 22500 kWh/år i förbrukning för värme och tappvarmvatten, hushållsel ej medräknad.





Markvärmepump (jordvärme)
I mina ögon det bästa alternativet om man har plats nog att gräva ned den mängd kollektor (slang) som behövs, normalt ca 20-30 000 kr billigare än bergvärme och om man har de rätta polarna kanske ännu billigare (Läs: känner nån med grävmaskin, de brukar gräva mer eller mindre för nöjets skull...)

Fördelarna:

  • Hög besparing
  • Hög verkningsgrad
  • Bra energitäckningsgrad
  • Lång livslängd
  • Inget eller lite störande buller
  • Höjer husets värde markant
  • Frikyla är möjlig
  • En stor del av investeringskostnaden består i extremt långlivad anläggningsdel, kollektorn, den antas ha en livslängd på 50 - 100 år och kan , om man vill, därför mer eller mindre undantas från den kostnad som ligger till grund för "payoff-tidsberäkningar

Nackdelarna:

  • Stor påverkan på tomten vid förläggning av kollektorn
  • Hög investeringskostnad
  • Relativt lång payoff-tid (beroende på hur man räknar)
  • Sämre kapacitet på eventuell frikyla jämför med bergvärmealternativet.

Markvärme har av någon outgrundlig anledning hamnat lite i skymundan, de flesta stirrar sig blinda på bergvärme trots att markvärme nästan alltid blir billigare, värmefunktionen är normalt lika bra, men frikyla fungerar lite sämre än med bergvärmepump p.g.a. den högre temp som ytjorden håller, speciellt i slutet av sommaren. I mitt tycke är jordvärme det alternativ som skall väljas om man har plats för kollektorn.

En jordvärmepump kostar i intervallet 45 000 till 85 000 kr till en normal villa, lite beroende på tillverkare och huruvida den innehåller varmvattenberedare eller ej, den totala investeringskostnaden för jordvärme ligger på ca 100- 160 000 kr, då med installation, kollektor, ködbärarvätska och installation inräknat i priset. Det går att köpa billigare, men kan även kosta mer i "överhettade" områden.
Om man installerar på egen hand kan man komma undan så billigt som ca 80 000 kr med allt inräknat.

Jag har gjort en Kalkyl med Nibes program för beräkning av kostnader, besparingar och återbetalningstid, och så här ser det ut för en villa i Sundsvallsområdet med 22500 kWh/år i förbrukning för värme och tappvarmvatten, hushållsel ej medräknad.





Bergvärme
Bergvärme har tagit sverige med storm, 10 000-tals anläggningar har installerats de senaste åren, men den stora efterfrågan har på senare tid, speciellt i storstäderna pressat upp kostnaderna till nivåer som gör det "svårt" att räkna hem den inom en rimlig tid. Det finns dock flera fördelar med bergvärme som man inte ser utan att ordentligt begrunda hela bilden av investeringen.

Fördelarna:

  • Hög besparing
  • Hög verkningsgrad
  • Bra energitäckningsgrad
  • Lång livslängd
  • Inget eller lite störande buller
  • Höjer husets värde markant
  • Frikyla är möjlig och fungerar bra större delen av sommaren, bättre ju längre norrut du bor, detta tack vara bergets lägre "grundtemperatur".
  • En stor del av investeringskostnaden består i extremt långlivad anläggningsdel, borrhål/kollektor, de antas ha en livslängd på 50 - 100 år och kan , om man vill, därför mer eller mindre undantas från den kostnad som ligger till grund för "payoff-tidsberäkningar.
  • Liten påverkan på tomten

Nackdelarna:

  • Hög investeringskostnad
  • Lång payoff-tid (beroende på hur man räknar)

Bergvärme är ett "säkert" kort, stor besparing, liten påverkan på tomten, ger dig dessutom friheten att nyttja din mark till annat än en jordvärmekollektor. Jag tror att bergvärme är ett bra alternativ för många, främst för de som bor utanför storstäderna där det nu börjar bli hutlöst dyrt med bergvärme.

Det stora problemet med bergvärme är de payoff-kalkyler som görs... I dessa räknas kostnaden för borrhål och kollektor alltid in, detta trots att livslängden på dessa två delar av anläggningen har en väldigt lång livslängd. Husets värde stiger mycket kraftigt med en bergvärmepump installerad, min bedömning är att halva investeringskostnaden kan räknas hem i ett högre värde på huset, räknar man dessutom med 50-100 års livslängd på borrhål/kollektor så kan man nog se bergvärme som det allra bästa alternativet när det gäller miljövänlig och "billig" uppvärmning.

En bergvärmepump kostar i intervallet 45-85 000 kr till en normal villa, lite beroende på tillverkare och huruvida den innehåller varmvattenberedare eller ej, den totala investeringskostnaden för bergvärme ligger på ca 100-170 000 kr för en normalvilla.
Om man själv installerar själva värmepumpen och upphandlar borrningen på egen hand kan man komma undan billigare, dock utan den trygghet som totalentreprenaden innebär.

Jag har gjort en Kalkyl med Nibes program för beräkning av kostnader, besparingar och återbetalningstid, och så här ser det ut för en villa i Sundsvallsområdet med 22500 kWh/år i förbrukning för värme och tappvarmvatten, hushållsel ej medräknad.






Sammanfattning
Som jag ser det så kan alla typer av värmepumpar vara ett bra alternativ, allt beror på hur mycket man kan/vill investera, vilken typ av uppvärmningssystem man har sedan tidigare och hur man räknar payoff-tiden på de olika delarna av systemet. Konvertering av hus med direktverkande el kan vara intressant, men främst för de som gör allt, eller det mesta, i egen regi. Även konvertering höjer husets marknadsvärde markant och kan, beroende på hur man räknar, vara en god affär.

Intressant att se är att payoff-tiden som regel blir kortare ju mindre investering man gör, låt dock detta inte lura er, kolla även på de besparingar man gör på lång sikt, tag dessutom i beaktande att husets värde stiger mer ju mer optimalt uppvärmningssystem du satsar på. Skulle man dessutom slå ut kostnaderna för kollektorn på 50-100 år så skulle payoff-tiden bli riktigt bra på mark eller bergvärmeexemplet.

För att få bästa möjliga offert, oavsett vilken värmepump ni väljer och var i landet ni bor, prova gärna värmepumpsforums egna gratis och oberoende offerttjänst www.energioffert.se

Författare: Rickard Marklund


Annonser

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser

Online just nu!

CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Svenska apotek med tillstånd
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
Kampanj från Polarpumpen!.
Varför betala dyrt för nåt enkelt?