Ämne: Hur kör ni FLM?

[Roland]

Alternativet är att borrhålet är dåligt. Utifrån temperatursänkningen när pumpen har gått en längre tid går det att beräkna att mitt borrhål har ett värmeledningsförmåga som är nära 0,004 kW/(K*m). Skulle samma värden gälla för 90-metershålet skulle den överförda effekten vara 1,8 kW. Om den inte är det är den rimliga förklaringen att borrhålet har sämre förmåga att överföra värme än mitt. Vad är det för effekt på pumpen och vad blir det för temperatur på köldbäraren när den har gått en längre tid?

Trådskaparen har ett borrhål som är dubbelt så djupt och har dubbelt så stor förmåga att överföra värme. Temperaturökningen vid återvinning av samma effekt blir då betydligt blygsammare.

[Lexus]

Vad är det för effekt på pumpen och vad blir det för temperatur på köldbäraren när den har gått en längre tid?

Det är en Nibe 1215-5 som har avgiven effekt om 7 kW vid 5/35.

Villans värmeeffektbehov är 9,5 kW vid DUT -18°.

[Roland]

Medelvärdet av KBin och KBut är ca 2,5 grader. Ostört berg i Stockholmstrakten har en temperatur på ca 7 grader. Det betyder att temperaturdifferensen berg-köldbärare är ca 4,5 grader.

Pumpen ger 7 kW. Antar vi COP= 3,5 betyder det att den tar 5 kW från köldbäraren. Bidrar frånluften med en kW (1,87 kW var alldeles för mycket) kommer 4 kW från borrhålet. Det betyder att borrhålets värmeledningsförmåga är 4/(90*4,5) = 0,0098 kW/(K*m). Det är nästan 2,5 gånger värdet för mitt borrhål och orimligt mycket för ett borrhål där det inte finns strömmande grundvatten.

I det här fallet kan det inte finnas strömmande grundvatten. Skulle det finnas det skulle det inte vara möjligt att nÃ¥ sÃ¥ höga köldbärartemperaturer sommartid som den tidigare loggbilden visade. Det är nÃ¥got som inte stämmer här.   

[Lexus]

Det är något som inte stämmer här.

Idag kollade jag med villaägaren, om givarna i Niben visar lika höga köldbärartemperaturer.

De visar samma temp som loggern.

[David Rinnan]

är det en separat brine-CP för FLMn?
Vad är det som säger att den ger ett adekvat flöde?

Vad bör ett flöde vara för att ge den strömning som krävs för att lämna/hämta effekt.

Om flödet är känt är det enkelt att räkna ut hur mycket FLMn ger bara genom att mäta före och efter FLM på VBf. Men det kanske ni gjort. Jag förstår inte riktigt hela tråden.

[Roland]

Idag kollade jag med villaägaren, om givarna i Niben visar lika höga köldbärartemperaturer.

De visar samma temp som loggern.

Sommartemperaturerna visar att antingen FLM tillför borrhålet mycket värme alternativt att borrhålet har dålig värmeledningsförmåga. Vintertemperaturerna visar att borrhålet inte kan ha dålig värmeledningsförmåga för i så fall skulle temperaturerna vara lägre. Dessutom finns det ingen anledning att tro att ett borrhål i Stockholmsområdet skulle kunna vara så mycket annorlunda än mitt, geologin är rätt lika.

Enda rimliga förklaringen blir då att FLM-enheten levererar mycket värme, så pass mycket att det blir krävs orimliga värden för att kalkylen skulle gå ihop. Det skulle vara intressant att hur mycket FLM-enheten höjer köldbärarens temperatur.

[Lexus]

Det skulle vara intressant att hur mycket FLM-enheten höjer köldbärarens temperatur.

Här finns svar på de flesta av dina funderingar.
Ventilationsflödet är runt 70 liter.

Temperaturökningen över FLM:en är beroende på om kompressorn går, samt vilken hastighet som är inställd på FLM:ens cirkpump.
Det är ändå mängden energi som den tillför som är intressant.

[Roland]

Jag får inte matematiken att gå ihop. I sommarfallet är det 23 grader inne och köldbäraren är 12 grader. Luften kan kylas högst 11 grader. Luftflödet är ca 250 m3/timme. Tittar man i Nibes diagram för effektöverföring till köldbäraren ser man att vid 11 graders temperaturdifferens är den överförda effekten 0,7 - 0,8 kW. Den effekten tillförs borrhålet där temperaturen är 12 grader. Bergets temperatur i Stockholmstrakten är ungefär 7 grader vilket betyder att temperaturökningen är 5 grader.

0,7 - 0,8 kW tillförd värme höjer alltså temperaturen 5 grader = 0,15 kW/K ledningsförmåga.

Vinterdiagrammet visar att borrhålstemperaturen är ca 2,5 grader. Pumpen tar då 5 kW från köldbäraren. FLM bidrar med ca 1,3 kW, köldbäraren är ju kallare. 3,7 kW tas alltså från berget. Det sänker borrhålstemperaturen 4,5 grader. Det ger en värmeledningsförmåga på 0,82 kW/K.

Då värmeöverföringsmotståndet måste vara lika oavsett om värme går från eller till borrhålet är det något som inte stämmer här. Om temperaturerna är riktiga återstår bara att bergets temperatur är betydligt högre än 7 grader men jag har svårt att inse varför så skulle vara fallet.

[Lexus]

Jag får inte matematiken att gå ihop.

Uppmätta temperaturer är brine-temp efter FLM.
Värmeledningsförmågan mellan brine och borrhålsvägg, är procentuellt liten i jämförelse med värmedrift.

[Roland]

Dert som skiljer är strömningshastigheten i slangen som påverkar värmeövergångstalet på insidan av slangen så att de kan vara turbulent strömning vid värmedrift och laminär strömning när FLM laddar borrhålet. Alla andra värmeöverföringsmotstånd bör eller måste vara lika. Eftersom slangens insida står för mindre än en tiondel av värmeöverföringsmotståndet när det är turbulent strömning har jag svårt att föreställa mig att det är orsaken. Men uppmätta värden är uppmätta värden.

[David Rinnan]

turbulent och laminärt. Är det ena bättre än det andra i olika sammanhang?

tänker på laddning FLM eller frikyla.

[Lexus]

Dert som skiljer är strömningshastigheten i slangen som påverkar värmeövergångstalet på insidan av slangen så att de kan vara turbulent strömning vid värmedrift och laminär strömning när FLM laddar borrhålet. Alla andra värmeöverföringsmotstånd bör eller måste vara lika. Eftersom slangens insida står för mindre än en tiondel av värmeöverföringsmotståndet när det är turbulent strömning har jag svårt att föreställa mig att det är orsaken. Men uppmätta värden är uppmätta värden.

Påstår du att värmeledningsförmågan genom pem-slangen är procentuellt densamma, oavsett om temperaturskillnaden är 3° eller 9° mellan brine och borrhålsvägg?

[Erik Renberg]

är det en separat brine-CP för FLMn?
...
Jag förstår inte riktigt hela tråden.

Förstår inte heller hela tråden, men ja, en separat CP för FLM. OCH ett separat flöde över FLM. Allt vatten från hålet gör inte genom FLM, det ställer man in med CP och en trimventil. Det finns dessutom separata tempgivare för före och efter FLM.

Det är nog inte så i den här tråden; men om man blandar ihop tempgivarna kan det bli konstigt: mäter man delta över FLM så kan ju detta vara väldigt stort, vilket det blir vid ett lågt vattenflöde över FLM. Men det betyder ju inte att KB-in i pumpen är så mycket högre för vattnet blandas med "kallt" vatten från borrhålet innan det går till VP.

[David Rinnan]

mm när jag kör kyla så har jag ett delflöde som stryps in att gå via fläktkonvektorn men som tillgodoses via den vanliga brinepumpen. Jag bemödar mig inte ens att mäta deltat över konvektorn i sig utan mäter bara före och efter och ser då vilken påverkan konvektorn har på det totala flödet.