0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Hej! - Vilken var tidigare förbrukning av pellets/ved/el i huset?- Vilken är framledningstemperaturen som behövs från pannan när det är som kallast på året? - Närmaste ort som kan finnas i tabellen för DUT-temperaturer?NIBE räknar oftast med genomsnittlig inkommande brine på -0,5 grader. Sedan brukar man räkna med en utgående brine på tre grader lägre om allt stämmer, dvs -3,5 grader.
Ok, då blir det i genomsnitt ett energibehov på 36 MWh/år. Väldigt lågt för ett så pass stort hus som 315 kvm och drygt 150 år gammalt! Kan det verkligen stämma eller har det tidigare varit så att en stor del av huset bara stått med låg underhållsvärme? I DUT-tabellen från SMHI hittade jag Kumla som verkar nära och bra. DUT på -18 grader. Bifogar tabellen. Vet tyvärr inte bergart i västra Närke men brukar anta granit. NIBE's gamla dimensioneringsprogram säger att det räcker med ca 170 m aktivt borrdjup och egentligen en mindre värmepump. Men det blir säkert annorlunda om man räknar på att hela huset ska värmas till 21 grader.
Om man antar 36 MWh/år och att det fördelas på värme 31 MWh och varmvatten 5 MWh betyder det att huset ska behöva 14 kW vid DUT. Det blir 44 W/m2.
Fjugesta, ett ortsnamn jag förknippar med ond bråd död. Men det var längesedan det hände. Till saken: Är borrhålen kopplade i serie eller parallellt? Det verkar vara väl stor temperaturdifferens på köldbäraren för att vara parallellkoppling. Vad är det för typ av berggrund? Det finns väl delar av Närke där det är sedimentära bergarter med sämre värmeledningsförmåga men sådant brukar beräkningsprogrammen ta hänsyn till. Gick pumpen för full effekt när köldbärartemperaturerna var -1/-5,5 är det rimliga värden men frågan är om den gjorde det. Det vore intressant med uppgift om beräknat energibehov. Det går att ställa om vid vilken köldbärartemperatur pumpen ska stanna. Samma problemet som i det här fallet har dykt upp tidigare på forumet.
Ja det verkar som kompressorn på den här modellen kan gå upp till 100 Hz, bra med loggningen. Får som sagt inte ihop husets storlek och ålder med energiförbrukningen men det låter jättefint att ni renoverar och tilläggsisolerar. En sak man kan kolla är smutsfiltret på brine-kretsen. Sitter inbakat i isolering men kan behöva rengöras ibland. Eftersom brinepumpen går 100% och utgående temperatur är lite låg, i alla fall när den inte går på max.
Om dom hade varit parallellkopplade istället så hade kanske inte värmepumpen stannat på grund av låg kb-ut, så visst har det betydelse.Någon enstaka minusgrad är inget problem, men delta-T på köldbäraren borde vara lite lägre tycker jag.
Ja med det antagandet om 240 kvm tidigare blir energiförbrukningen mer rimlig tycker jag. Låter som 220 m verkligen bör räcka till väl. Ser att det finns ganska många borrhål i Kvistbro och de är runt 150 m djupa och det verkar vara ett jorddjup runt 10 m så det är bra med bergvärme. https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html Bara att zooma in i kartan. Kanske finns några grannar att fråga om hur deras energibrunnar har fungerat?
Med tanke på köldbärartemperaturerna verkar det som om borrhålen är seriekopplade. Det skulle fungera lite bättre om de var parallellkopplade men det gör inget underverk. Det var planerat att borra bara ett hål på 220 meter så det är samma slanglängd som köldbäraren ska passera som två seriekopplade grunda hål. Vad är det för avstånd mellan borrhålen?Jag undrar om inte det grundläggande problemet är att värmebehovet är underskattat, att huset drar mer värme än vad kalkylen utgick från. Det kan ju vara så att en del av pannförlusterna kom huset tillgodo och att verkliga verkningsgraden kanske var högre än den antagna. Värmeuttaget från borrhålet blir när pumpen går på maximal effekt lite över 50 W/m. Det är högt men det är inte så intressant för en värmepump behöver sällan leverera maximal effekt. Räknar man på 12 kW blir värmeuttaget 40 W/m. Det värmeuttaget bör ge en medeltemperatur på köldbäraren på -3 grader om jag jämför med mitt borrhål och det är där medelvärdet ligger. Frågan är bara vilken effekt pumpen ger då. Det är lite besvärligt med inverterpumpar, man vet aldrig riktigt vad det är för effekt pumpen ger.
Studera gärna den här tråden: https://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=68675.msg723438#msg723438Det finns en bifogad energikalkyl som kan vara av intresse. Huset är större, det är 484 m2 uppvärmd yta. Enligt energikalkylen ska huset för uppvärmning årligen behöva 75000 kWh ungefär lika fördelat på ventilationsluft och transmission genom väggar. Det blir 155 kWh/m2. I det här fallet är huset på 315 m2. Skulle huset för uppvärmning behöva 31000 kWh per år blir det 98 kWh/m2, alltså lägre värmebehov än för ett nybygge. Räknar man med en luftomsättning på 0,5 gånger per timme och 2,5 meter i takhöjd krävs när det är -18 ute nästan 8 kW för att värma luften till +18 grader. Jag räknade utifrån 31 MWh/år att maximalt effektbehov skulle vara 13,5 kW exklusive varmvatten. Det betyder att det skulle bli 5,5 kW över för transmissionsförluster. Det känns orimligt lågt. Jag kan inte få det till annat än att huset måste dra mer värme än vad som kalkylen baserades på. Det finns en tänkbar felkälla. Uppgifterna om värmebehov som man matar in i dimensioneringsprogrammet ska vara omräknade till normalår. Det har ofta varit varmare vintrar än normalåret, 2010 var ett undantag. Jag har inte haft koll på de senaste åren. Stoppar man inte ett värde på förbrukningen som är 10% för lågt i dimensioneringsprogrammet blir värmepumpens effekt och annat som programmet räknar fram 10% för låg.