Jag kan se min solfångare den ger typiskt 3 - 4 kW vid 27 graders framledning men bara 800 - 1000 W vid 55 graders framledning det är enormt dyrt för solfångare att producera högre temperaturer.
Jag skulle kuna tänka mig att man närmar sig 1000 W per kvadratmeter om man kommer ner till 10 graders temperatur från sofålfångarna för min del 8 kW.

Dessutom kan de generera värme mycket fler timmar med lägre framledning.

Ingen som har driftsdata på solfångare vid 7 grader eller däromkring på solfångare.

Frågan är vad som är bäst att som i artikeln dumpa energin i marklagret redan vid 70 grader eller låta solfångarna jobba vidare mot acktanken med sämre effekt utbyte som följd av de höga temperaturerna. Får man tex 90 grader i acktanken har man ju möjlighet att klara några molninga dagar utan sol utan att vp måste starta men kör man till enbart 70 grader har säkert vp en bra brine temp när den väl startar. I exemplet i artikeln hade dom inte så mycket att välja på eftersom dom måste ladda lagret med energi men i en vanligare anläggning som klarar sig bra utan återladdning kan man ju välja.

Jag kan se min solfångare den ger typiskt 3 - 4 kW vid 27 graders framledning men bara 800 - 1000 W vid 55 graders framledning det är enormt dyrt för solfångare att producera högre temperaturer.
Jag skulle kuna tänka mig att man närmar sig 1000 W per kvadratmeter om man kommer ner till 10 graders temperatur från sofålfångarna för min del 8 kW.

Dessutom kan de generera värme mycket fler timmar med lägre framledning.

Ingen som har driftsdata på solfångare vid 7 grader eller däromkring på solfångare.

Nja i system med värmepump blir besparingen per kvadratmeter solfångare ca 100 - 200 kWh per år. Det ska jämföras med relativt normalt utbyte på ca 400 kWh.

Förstår inte riktigt hur du resonerar. Systemet är ju som ett konventionellt system där det i första hand värmer en tank för vv och direktvärme, när tanken är full värmer den värmelagret - energi som normalt sett dumpas.

Det behöver ju vara en riktig solfångarstyrning som gör pauser för att se hur mycket tempen går upp till i mellanåt och matar jordvärmen när den når upp till brine tempen. Den nuvarande gör uppehåll en gång i halvtimmen när den värmer golvvärmen för att se om den kommer upp till tappvattentemperaturen sedan fortsätter den lagra i golvvärmen.

Jag tycker det var mycket interssant. Vi har en tomt på 900 kvadratmeter med torr sand. I dag har vi 520 meter jordvärmeslang nergrävd. Den ligger på mellan 17 och 2 grader i inkommande till värmepumpen.
Har redan solfångare på 8 kvadrat som matar 2 st 500 literstankar. en till golvvärmen och en till tappvatten.

Som nödlylning är solfångaren via en plattvärmeväxlare till jordvärme slingan så när tappvatentanken når 63 grader och golvvärmetanken når 80 grader matas jordvärmeslingan.

Men om jag skulle skaffa en annan styrning så skulle jag kunna mata jordvärmen från 2 grader + med solfångarna och då ger de mångdubbelt mer energi än vid 21 - 27 grader som är där de börjar ge någon nyttig energi  i dagens läge. Någon somm känner till en solstyrning som klarar det?

Vår nya logger kommer att kunna styra mer eller mindre vad som helst, förhoppningsvis kan vi börja sälja inom ett par månader.

Lite konstiga siffror ca 100000 kr dyrare än frånluft vp vid nybygge men sen står det att marklagret kostar ca 100000 kr att anlägga är solpanelerna och resten av grejerna gratis 

Håller med att ekonomin inte går ihop. Man skulle behöva kunna nyttja befintliga massor. Tex istället för att betala för att köra iväg massor för att kunna få lönsamhet.

Skulle vilja se mer tester att försöka lagra värme i ett konventionellt jordvärmesystem med isolering.

Churchill: Du får tänka på att pumpa ner 1000 kW kommer inte ge en besparing 1000 kW utan betydligt lägre. Däremot att lagra det i en tank som du gör ger i stort sett inget spill. Det jag skulle pröva om jag var du. Sätta en givare som kan avgöra om solfångarna skulle ge tillräcklig hög framledning för att värma dina tankar, om inte så ska systemet ladda markvärmen. På så sett kan du ta vara på tiden då systemet inte kommer upp i tillräcklig temp för tankarna. Annars kan du ju skaffa en kb tank som du matar överskottsvärmen från tankarna

Jag begriper inte hur det kan bli någon lönsamhet i den här lösningen. Ett modernt hus på 220 m2 ska inte behöva mer än ca 25 MWh/år för värme och varmvatten. Går man från COP på 4, vilket borde vara möjligt med golvvärme, till 8 sparar man lite mer än 3000 kWh/år. Enbart 300 m3 stenmjöl (ungefär 450 ton) bör hemkört till min tomt kosta mer än 100 000 kr. Listpriset för ett enstaka lass om 13 ton är 5300 kr. Lägg till solfångare och allt annat som behövs och merkostnaden i förhållande till ett borrhål kan aldrig betala sig. 

Det är lätt att stirra sig blind på värmefaktorn. I min värld är det också intressant att veta den totala besparingen av köpt energi jämfört med ett standardsystem samt besparingen per installerad kvadratmeter solfångare. Tyvärr brukar det då framkomma att solvärmesystemet utnyttjas väldigt dåligt vilket ger låga utbyten per installerad kvadratmeter solfångare. Jag vet inte om det är så i detta fall men jag misstänker det.

Har läst om systemet förut. Undrar hur han menar med scop 8. Menar han att bvp producerar x8 med köldbärare på i snitt +20. Eller räknar han total tillförd energi till huset, inkl solfångarna och värmeläckage från lagret delat med inköpt energi? Det förstnämnda vore imponerande, det sistnämnda inte så imponerande.

Intressant vore att lösa fuktvandringen så man kan ha lagret så varmt att det kan värma utan värmepump. Hörde om någon som hade en stor kompost i källaren som värmde huset.

https://www.byggahus.se/varme/lagrar-solvarme-sand-ases

men kanske bättre med solceller och skippa värmelagret?