Känns som du tänkt rätt, men några saker som sticker ut.

Backventilen för att slippa cirkulera genom bvp känns som det borde fungera, men är skeptisk till om det behövs eller ens gör nån skillnad. Cirkulationspumpar bromsar väl väldigt lite (för att de ska klara passivt flöde).

Varför är det backventiler innan konvektorerna? Ser inte varför de behövs.

En 25/1-8 borde räcka gott och väl. Jag har en 25/1-6  till två io-44 över Pal25-rör (100m hål), och den går inte ens på max och får typ ett delta på max en grad när båda går.

Kom också ihåg att du behöver en pump för att fylla på Brine när du tar bort plastkärlet (du pumpar in brine via påfyllningskopplet).

Om man ska satsa på fjärrvärme eller inte beror mycket på var man bor? På vissa orter är det ett kommunalt energiverk som eldar med t.ex. sopor eller tar restvärme från stora industrier på orten och på så sätt har låga kostnader. På andra orter sköts fjärrvärmen av vinstdrivande storbolag och eldar med skogsflis om blivit mycket dyrare senaste åren och nu vill dessutom EU-kommissionen att man inte ska få elda med skogsflis längre utan toppar, grenar och rötter etc ska få ligga kvar i skogen på hyggena. De leder till ännu högre fjärrvärmepriser på de drabbade orterna.

Om fjärrvärme inte är aktuellt så är nya NIBE S735-7 ett mycket intressant alternativ. Med 1-planshus har man också goda möjligheter att ordna bättre isolering av avluftskanalen eftersom detta kan behövas då avluften kan bli ner till -19 °C med S735. Jag skulle i samband med det också passa på att inkludera garagets ventilation i frånluften även om det kräver ett brandspjäll som kan vara enkelt fjädrande. Bor man uppe i Norrland och/eller vill ha kyla på sommaren passar det bra att komplettera med en luftluftvärmepump.

Jag räknade på S735 på energiberakning.se men den skulle behöva 1900 kWh spets och då är ändå inte garagets behov med. Om jag skulle köra spetsen med elpatron så skulle jag på 16 år gå back mot fjärrvärme trots en kalkyl inkluderande ny fjärrvärmecentral för 40 000 kr efter ROT. Då räknade jag att S735 skulle kosta 145 000 kr installerad och klar. Vet inte om det är högt eller lågt.

En luftvärmepump i vardagsrum/kök skulle kanske knuffa upp kalkylen så elpatron inte behövs.

Fjärrvärmen är 65 öre/kWh + 6400 kr avgift årligen och elpris 210 öre/kWh.

Länk till energikalkyl med S735 nedan. Bifogar ekonomiska kalkylen.

https://www.energiberakning.se/Effekt_och_Energi_i_hus_BBR29_2020/Effekt_och_Energi_i_hus_BBR29.aspx?job=EEB&ver=20230311&Lang=sv&T=20240511-1448&1=BBR_29&2=124&3=1&8=1&5=Linkoooping&6=-16.6&7=21&10=0&11=163&12=1&13=3&14=BEN3&16=140&17=4890&18=391&19=500&20=3260&21=74&24=1&63=815&25=523&27=0.231&29=0.6&30=0&31=57&33=4&33b=4&34=2160&37=120000&38=24&39=-16.6&40=0&43=75200021103&44=3.00&45=4064&46=35&47=-60&47b=-1&47c=-1&49=5&50a=100&50f=1

Har haft en paus med frikyleprojektet under vintern, men tänkte försöka färdigställa det nu innan/under sommaren. Har skissat på hur jag tänker att det kanske ska lösas sett till inkoppling av brine för fläktkonvektorerna. Har dragit alla rör från konvektorerna till pannrummet, men har inte börjat koppla något till VP/borrhål då det fram tills nyligen har funnits behov av att värma huset på natten.

Så min fråga till er på forumet är ifall ni ser något i min skiss som jag bör ändra på? Tänker då specifikt på den del som är inringad i rött då detta ännu inte är på plats. Idag ser det ut som på bilden, dvs. endast en behållare för påfyllning av brine (högsta punkten just nu) samt direkt koppling in i VP från borrhål. Rören som kommer från konvektorerna är precis utanför bild (ovanför påfyllningsbehållaren för brine).

Tänker att jag sätter en cirkulationspump specifikt för konvektorerna, så kan jag öppna kulventilen och starta cirkulationspumpen när det finns kylbehov och cirkulationspumpen i VP kan då få köra när det finns behov för varmvatten. Sett till denna tanke har jag därför även funderat på om man ska ha kopplingen med backventil inritat i rött för att kunna köra frikylan utan att behöva gå igenom en potentiellt avstängd cirkulationspump i VP (när det inte finns varmvatten behov). Tänker jag rätt här?

En annan fråga, bör man bygga in en påfyllningsventil av något slag samt vilket tryckkärl skulle passa bäst för denna installation?

Så min inköpslista ser för tillfället ut som följande:
* Tryckkärl
* Cirkulationspump (Wilo 25/1-8, räcker det med denna?)
* Backventiler
* Manometer
* Säkerhetsventil
* Kopparrör och kopplingar

Hej gott folk!

Min man och jag behöver vägledning. Vi har en villa från -69 med självdrag på 180 m2, tvåplan med vind. De gamla ägarna bytte från oljepanna till bergvärme, så vi har i princip ingen ventilation. Ingen fukt åker ut när man duschar t.ex., så vi brukar sätta på köksfläkten på fult blås då, vilket funkar. Nu till problemet: vi vill ha det TYST. Vad är bästa lösningen för oss? Vi har gått runt och pratat med grannar, och många säger att de har en tak-/kanalfläkt, men att de har den avstängd för det mesta för den låter för mycket. När de sätter på den så håller jag med, det låter för mycket både ute och inne.

Vi vill ha fläkten ovanför badrummen (de ligger ovanpå varandra), då imkanalerna går bredvid varandra på vinden och ut. Vilken lösning är den tystaste? Det är ok om det låter lite i badrummen, men jag vill inte höra den i resten av huset och jag vill inte höra den när jag är ute i trädgården. Kan man sätta ljuddämpare både på inblåssidan och utblåssidan av fläkten, eller är det ineffektivt? Jag tänker att det tystaste utomhus torde vara att ha den på vinden, men då kanske man hör det genom bjälklaget till övervåningen? Vi har pratat med två firmor. En rekommenderar en fläkt på taket med en ljuddämpare på vinden. En rekommenderar en fläkt på vinden, med ljuddämpare på båda sidorna (alltså att det ligger som en korv på vinden). Jag gillar korvidén för att det blir ljuddämpare på båda sidorna, men den firman var verkligen inte seriös, utan det var bara sälj-sälj-sälj och skräm upp och de kändes inte kunniga, så det är kanske inte vettigt.

Snälla, ge oss vägledning till en så tyst lösning som möjligt. Min man vill verkligen ha en fläkt, och jag vill verkligen inte ha oljudet. Vi blir osams över det tyvärr.

(Tillägg: vi är inte intresserade av FTX. Vi kommer att sätta in spaltventiler. Vi kommer också att be om en ratt inomhus så att vi kan justera flödet, men som sagt: många verkar stänga av dem helt.)

Hej!

Jag är sedan två år ny ägare av en IVT Greenline HT+ E14 som driftsattes 2007. Uppvärmning sker via golvvärme och konvektorer. Konvektor-slingan har en extern cirkpump och GV-slingan har en shuntgrupp med ännu en cirkpump. Båda dessa externa cirkpumpar har varit strömsatta via vägguttag.

I ett försök att energieffektivisera och förbättra komforten (övre plan värms kraftigt av solen och denna värme vill jag inte förflytta till nedre plan) har jag nyligen anslutit båda externa cirkpumparna till plinten P1 i BVP. Min förhoppning var då att de externa cirkpumparna skulle stängas av vid sommarurkoppling.

Jag tror nu att BVP åtminstone delar av de senaste dygnen varit sommarurkopplad. Jag har ivf ställt in sommarurkoppling till 15 grader och utetempen dagtid är nu 20-25. Jag kan också konstatera att under dagtid är den interna värmebärarpumpen P2 avstängd trots att den är inställd på kontinuerlig drift samt att växelventilen då konstant står i läge tappvarmvatten. Men, och nu till problemet, de externa cirkpumparna vilka nu är anslutna till P1 i BVP går fortfarande dygnet runt. Vad är det jag missar? Om P2 stängs av borde väl även P1 stängas av?

Min styrenhet är Rego637E med version 3.06 om det är till någon hjälp.

Vore väldigt tacksam om någon kan tala om varför jag inte lyckas sommarurkoppla mina externa cirkpumpar, eller var jag tänker fel

/Staffan