På www.aidt.dk/svensk/hovedsite.html finns ett diagram som visar att temperaturen kan höjas med mellan 5-10 grader med energikollektor. -2 grader under den kallaste tiden skulle kunna bli +3 grader med soltillskott. Är detta rimligt och vilken ökning av effekt och/eller verkningsgrad skulle detta innebära? I ett annat exempel såg jag att en 7 kw pump skulle kunna ge 9 kw.
"Aldrig med min fot, sa sparven". Inte en chans att de höga jordtemperaturer som diagrammet visar går att bibehålla under vintern!
Min jordkollektor gav som mest 18 grader in förra sommaren (Utan solvärmestöd). Avkylningen av marken när utetemperaturen föll gjorde att den hastigt sjönk under hösten. Under februari låg den som lägst på +2 för att nu ha stigit till +6 i början av maj.
Diagrammet som visas tyder också på en kraftigt underdimensionerad kollektor (avsiktligt?). Att få mer än -5 grader in är direkt oacceptabelt och tyder på att frysningen av marken är alldeles för kraftig. Snudd på permafrostvarning! Med en riktigt dimensionerad kollektor skulle diagrammet se helt annorlunda ut, MÖÅ.
Däremot som alternativ till att förlänga jordvärmeslangen eller för att förstärka ett för klent borrhål med jordvärme, så skulle den kanske vara ett alternativ.
För att få en ökning av värmepumpens effekt med nästan 30% (7kW till 9kW) behövs en höjning av brinetempen på mer än 10 grader. Enligt diagrammet kan man få det under sommaren och då behöver man ju mycket värme?
Räkna med ungefär 2,5% effektivitetsökning per grad minus kompressorns ökade energiförbrukning som är ungefär 0,5% per grad. Glöm inte heller att under vintern, när energibehovet är som störst blir tillskottet från solfångaren som minst. Observera också att höga brinetemperaturer ökar slitaget på kompressorn (högre tryck) och temperaturer in över 15-20 grader kan vara direkt skadliga!
Naturligtvis fungerar det att lagra energi i marken men att vinsterna skulle bli så stora att det blir en lönsam investering är något jag har svårt att ta till mej.
Snabbkalkyl: Materialkostnaden ligger på ca 10.000kr. Säg att vi i lyckas höja brinetemperaturen så mycket som 5 grader i snitt under pumpens drifttid. Då får vi en effektivitetsökning på ca 12%. Det gör att vi kan spara ungefär 1000kr om året i el till pumpen. Det gör att det tar 10 år innan investeringen ger några pengar tillbaka. Och då är ännu inte driftkostnaden för pupar och styrning till solfångaren medräknade ännu. Minst 30% av besparingen försvinner i elkostnad för driften av cirkulationspumpen...
"I rest my case"