0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Jag har avstängd vatten/värmeproduktion på några timmar när är det som varmast inne när vi har fått mycket värme från kamin. Det ser tydligt ut att man sparar 1,5 kwh per timme mellan 18:00-21:00 sedan blir mindre elförbrukning för el produktion och vv.
Det är en sak att ersätta med annan värm, annan sak att jaga ikapp en skuld.
Fast någon skuld är det ju inte, snarare som att få en hyresfri period... vem tackar nej till det?
Nja. Du kommer ju ha fått en tämligen låg framledning och kanske även en något lägre innetemp. Detta behöver du hämta hem
Du gör och tror naturligtvis som du vill. Vill du tro att man inte sparar något på att sänka ens under långa perioder som 2 veckors semester så är det dig fritt fram. Jag har både loggning och förbrukningsinfo från mina anläggningar och har kanske lite bättre utrustning än då. Så i huset med värmepumpen så skruvas innegivaren ned kraftigt när jag reser bort och skruvas upp via internet en dag innan jag kommer hem, så är det varmt när jag kommer tillbaka. Naturligtvis drar pumpen mer det första dygnet än vanliga dagar, men aldrig så att det överstiger besparingen.I huset med fjärrvärme så är det likadant, fast där går det mycket snabbare att arbeta upp värmen.
Jag tog i för att visa att det lönar sig inte ens att sänka en hel vecka
Jag har både loggning och förbrukningsinfo från mina anläggningar och har kanske lite bättre utrustning än då.
Du borde testa Logger2020, då får man med alla siffror.
Jag påstår ingenting, jag vet att man inte spar någonting på att nattsänka för ett dygn. Nu flyttar du fokus till en vecka men jag skriver det igen, jag tog upp det för att visa som ett exempel.
Hade du haft tydligare utrustning kunde du istället köra 10 dagar utan nattsänkning och 10 dagar med nattsänkning
Har funderat lite över problematiken. Figuren illustrerar temperaturförloppet under en tillfällig sänkning av rumstemperaturern. ............Men man är den man är: värmepumpnörd.
tack Roland! Precis vad som behövdes...men det saknas några bokstäver i figuren....
Jag har Logger2020 men förstår inte vad det är för siffror du saknar och inte vad det är du menar skulle ha blivit så mycket bättre med Logger2020. Logger2020 är bra, men i det här fallet visar energibolagets siffror den verkligt uppmätta förbrukningen så Logger2020 kommer inte kunna mäta det exaktare.Det var du som påstod att man inte sparade någonting ens på att sänka temperaturen en hel vecka när man är bortrest utan att det resulterar i en ren förlust. Tråkigt för dig, det kanske är så att DIN utrustning är kass på något sätt. Under sportlovet så sparade jag in runt 700 kWh på att sänka, så det måste vara du eller din utrustning som gör fel. Och naturligtvis riktar jag in mig på dina värsta argument först. Tar du tillbaka dem och erkänner att du har fel, så kan vi ju fortsätta med dina andra argument.Hade mitt hus stått i en klimatkammare så hade jag kunnat göra det ja. Nu står det inte i en klimatkammare och dessutom sparar jag pengar på "nattsänkning" så det finns ingen som helst anledning för mig att köra 10 dagar utan bara för att göra dig ledsen, i synnerhet som ditt föreslagna test alltså inte ger så mycket då det är svårt att få samma utomhustemperatur/sol/vind m.m. att vara densamma under 20 dagar i sträck.
Du ser ju själv vilken kass graf du presenterade, framgår ju i princip ingenting.
Sen far du med direkta osanningar om du sparar 100kwh per dygn genom att sänka temperaturen på huset men du återvärmer upp huset på 24 timmar.
Dessutom hade Hissings backa i Göterborg en utomhusmedeltemperatur på -1 under samma tidsperiod.
Du påstår någonting som du inte vill bevisa, förutom med oläsbara grafer.
Roland: om du hade återvärmt huset varje dag så hade förmodligen vinsten varit minimal, iallafall så liten att det inte lönar sig att få uppleva huset kallt på morgonen eller dom ggr man måste gå upp på natten.
Tyvärr hänger jag inte riktigt med i Rolands resonemang. Det verkar som han i ett senare skede vill återställa all energi som han sparat in under ett tidigare skede. Då är det klart att det inte kommer bli någon besparing.Jag hänger inte heller med när han talar om sänkningsfasen och uppvärmningsfasen som döda perioder som han kan kvitta mot varandra och att sänkningen skulle få gå till utomhustemperatur.Jag har all respekt för Roland och hans kunskap, så påstår inte att det han säger är totalt fel, men det verkar inte helt rätt från mitt håll.Till att börja med: Sänknings och uppvärmningsfaserna utgör inget specialfall där ingen besparing görs. Om man tittar på varje momentant ögonblick så kommer temperaturen både under sänkningen och uppvärmningen att vara lägre än ursprungstemperaturen och energiläckaget alltså vara mindre. Om du vill räkna snittemp under dessa perioder så kommer den bli ca halva begynnelse+sluttemp.Vidare spelar det inte principiellt någon roll om sänkningsfasen ser ut som ett V eller om det finns en slät fas mellan sänkning och uppvärmning. Det är bara en fråga om hur snabbt avsvalning och uppvärmning går och hur mycket man väljer att sänka. Det är fortfarande ute/inne i varje ögonblick som man vill minska för att minska energiläckaget.Sedan vad gäller återställandet av värme i väggar osv. Den teoretiskt optimala väggen ur klimatskalssynvinkel är supertunn, håller inomhustemperatur på ytan inne och utomhustemperatur på ytan ute och läcker inget mellan dessa två klimat.Nu har vi inte dessa optimala väggar, utan väggar där man har en gradient mellan ute och inomhustemperatur och där värme läcker från varma sidan till den kalla.Att hålla väggen varm inuti är inget självändamål (går inte in på rör och kondens, då vi inte närmar oss dessa temperaturer då det torde bli ett problem). Det räcker att ha som mål att hela tiden hålla inomhustemp på insidan och det som är inuti väggen får bli en blandning av positiva/negativa gradienter. Det blir en automatisk bi-effekt men inget vi aktivt måste kämpa för att uppnå. För mig låter det som om du med dina teoretiska övningar har arbetat med att återställa all värmen i väggarna vilket jag inte riktigt ser syftet med. Det kommer värmeförlusten att göra åt dig hela tiden.Sedan är det klart att om man som i ditt fall har värmepump och redan från början ligger på gränsen för att tillskottet skall hoppa in, så finns det ingen marginal att göra tillfälliga sänkningar. Förutsättningarna för att det skall fungera bra är att sänkningsperioderna är såpass långa att det kompenserar får dyrare uppvärmningsenergi eller att du kan ha någorlunda jämförbar kostnad för energin under uppvärmningsfasen (dvs COP inte sänks så mycket).
Det verkar som han i ett senare skede vill återställa all energi som han sparat in under ett tidigare skede. Då är det klart att det inte kommer bli någon besparing.
Ska man hålla på med nattsänkning ska man bo klassiskt japanskt med rispappersväggar och knappt några möbler. Det gäller att ha ett hus med låg värmekapacitet så att nerkylnings- och uppvärmningsperioderna blir korta i förhållande till den tiden är konstant sänkt.
Det blev fel i exemplet med två timmars nattsäkning. Jag har rättat det. Mitt "julaftonsexempel" är däremot riktigt. Av 30 kWh utebliven värmeproduktion under tiden pumpen står still ska 26,1 kWh betalas tillbaka. Lägre temperatur under nerkylningsfasen sparar 3,9 kWh. Ska man hålla på med nattsänkning ska man bo klassiskt japanskt med rispappersväggar och knappt några möbler. Det gäller att ha ett hus med låg värmekapacitet så att nerkylnings- och uppvärmningsperioderna blir korta i förhållande till den tiden är konstant sänkt.
Inte all energi man sparat, på samma sätt du inte behöver tända en lampa extra bara för att man sparat genom att slåcka ljuset när man sover. Vissa vinster man gör måste inte betala igen efteråt och det har inget med evighetsmaskin att göra.
Om mörkret hade behövt ett visst antal fotoner för att tvingas bort
Tyvärr hänger jag inte riktigt med i Rolands resonemang. Det verkar som han i ett senare skede vill återställa all energi som han sparat in under ett tidigare skede. Då är det klart att det inte kommer bli någon besparing.Sedan vad gäller återställandet av värme i väggar osv. Den teoretiskt optimala väggen ur klimatskalssynvinkel är supertunn, håller inomhustemperatur på ytan inne och utomhustemperatur på ytan ute och läcker inget mellan dessa två klimat.Nu har vi inte dessa optimala väggar, utan väggar där man har en gradient mellan ute och inomhustemperatur och där värme läcker från varma sidan till den kalla.Att hålla väggen varm inuti är inget självändamål (går inte in på rör och kondens, då vi inte närmar oss dessa temperaturer då det torde bli ett problem). Det räcker att ha som mål att hela tiden hålla inomhustemp på insidan och det som är inuti väggen får bli en blandning av positiva/negativa gradienter. Det blir en automatisk bi-effekt men inget vi aktivt måste kämpa för att uppnå. För mig låter det som om du med dina teoretiska övningar har arbetat med att återställa all värmen i väggarna vilket jag inte riktigt ser syftet med. Det kommer värmeförlusten att göra åt dig hela tiden.
Men nu är situationen intecsådan varken med mörkret eller huset utan grndförutsättningen var att man fick laborera med temperaturen/tillförd energi för att spara, så då är det ingen ide att du kommer och säger att huset måste dra så och så mycket för antingen är det inte sant eller ett cirkulärt argument.Strunt samma, för jag tycker inte din argumentation är speciellt givande och antagligen/förhoppningsvis tycker du detsamma om mina, så jag tycker helt enkelt vi struntar i det så får jag höra vad Roland har att säga som jag anser har ett sansat diskutionsklimat och verkar närma sig frågan utan bias.
Jag tror fortfarande att ditt hus är för stort så att du inte tydligare klarar av att se skillnaden mellan nattsänkning och återuppvärmning. Eller/och så har du sinnessjukt hög hushållsel.
Jag undrar om det verkligen är färdigtänkt om byggnadens konstruktion. Jag menar att uppvärmningen av byggnadens stomme är en del av förlusterna som kommer återställas av värmeläckaget och inte kräver att man specifikt inkluderar hela stommens minskade energi som något som man måste arbeta aktivt med för att återställa. Det kan hända dina beräkningar stämmer bra, jag har inte hängt med i exakt hur du gjort och det är därför jag frågar.
Sedan förstår jag inte riktigt hur du namnger de olika faserna i ditt julaftonsexempel. När du här skriver nedkylningsfasen sparar 3.9 kWh som inte behöver betalas tillbaka, vad syftar du på då? Den första triangeln eller hela perioden som jag snarare skulle vilja separera i tre faser (nedkylning, nattemp och uppvärmning)?
Skall jjag uppfatta det som att du menar att du de facto sparade in 3.9 kWh under perioden det var helt avstängt och fick fram detta genom att ta 30 kWh sparade och drog ifrån 26.1 kWh som det kostar att återställa? Har du då även räknat med att du sparar på värmeläckaget även under den tid du återställer värmen pga lägre ?
Sedan tycker jag resultatet inte är nedslående alls om det är det som är tolkningen. Du menar då att under en period då du borde använt 30 kWh istället använde 26.1kWh, dvs sparade 13%? Sedan gjorde just din situation med VPn att denna besparing uteblev?
Det är inte så intressant vad besparingen i kWh värme blir. Det är kWh el som kostar.
Sänker man temperaturen inne så behöver huset mindre energi. jag hoppas ingen tvivlar på det?Att besparingen sen kan ätas upp av värmepumpens tekniska begränsningar är det diskussionen handlar om antar jag?
Ridax. vi diskuterar din smarta nattsänkning och sen slänger du in en annan kunds/kompis elförbrukning istället. När jag gång på gång skriver att du måste ha ett stort hus visar det sig sen att du i själva verket har ett litet hus med en 7kw pump men försöker ge sken av att du bor stort
I huset med fjärrvärme så är det likadant, fast där går det mycket snabbare att arbeta upp värmen.
plottade min timförbrukning av fv i samma diagram som utomhustemperaturen med ett glidande medelvärde på 12 timmar (för att göra diagrammet lättare att läsa). Blått är kWh och orange (30-temperatur). Detta för att man enkelt skall se kurvornas samband.
Håller inte med om det. Antag att vi har en homogen yttervägg 2 decimeter tjock och att det är noll grader ute. Låt oss för enkelhetens skull anta att det inte är något värmöverföringsmotstånd luft/vägg. Är det stabilt 20 grader inne är temperaturgradienten 10 grader/dm. Har det varit nattsänkning till 16 grader en längre tid är temperaturgradienten 8 grader/dm. Värmeförlusten genom väggen är proportionell mot temperaturgradienten som blir en rak linje i ett diagram som visar temperaturen i väggen.
Vinsten kan säkert bli ansenlig om det varit typ -10 medan man var borta och är 0 grader ute när huset skall värmas upp. Och tvärt om, har det varit 0 grader ute när man varit borta, men är minus 10 när huset skall värmas upp så kan nog även en hel veckas "besparing" gå till spillo i försämrad uteffekt, lägre COP och i värsta fall behov av elpatron.
Undrar om det inte är ett tankefel här. Vinsten med att sänka temperaturen inomhus från t.ex. 20 till 15 grader blir skillnaden mellan värmeförlusten när det är 20 grader inne och X grader ute och värmeförlusten när det är 15 grader inne och X grader ute (jag förutsätter att det råder stabila förhållanden, avkylningsfasen är avslutad). Det spelar ingen roll vad det är för utetemperatur, X försvinner vid beräkningen av vinsten med temperatursänkning.
I samma anda undrar jag hur man då enligt dig skall se på nedkylning av byggnadskonstruktionen. Jag förstår hur du ser på en vägg med en linjär gradient, men anser du att all nedkyld massa har samma värde? Har den yttersta cm av fasadplankorna samma nedkylande verkan på inomhusluften som boarden som tapeten sitter på?
Och om nu detta stt att se på tidigare "synder" är rätt, hur ser du då på ditt eget experiment på julafton? Om jag förstod din situation korrekt så kom du hem till ett hus som pga otillräckligt aktiverad kapacitet borde vara i ett "odefininierat" läge med ytterväggar som var stigande i temperatur (då det blev mildare temp) och inomhusluften sjunkande, stabil eller ökande? Innan du påbörjade experimentet alltså.Om nu väggen inte hade den jämna fina gradient, så verkar det ändå som du räknar på stt återställa en sådan? Kanske ett bidrag till den snabbare sänkningen av inomhusluften i början var att ytterväggen inte var i balans redan från början?
Njae... tror Rickard menar att utetemperaturen vid återställandet spelar stor roll för vilken cop återställningen görs med. Det stämmer väl?