Ämne: Ett hål till?

[Heddan]

Funderar om jag måste borra ett hål till?
Bakgrund:
Köpte huset (utanför Luleå) för snart 2år sedan av min faster. 200m2 fördelat på två plan plus uppvärmd källare på 85m2. En Thermia Optimum pump från 2009(2007) på 10kW. Den klarar utan el-tillskott en utetemp på c:a -30. Årlig elförbrukning på VP är c:a 7000kWh. Hela radiatorsystemet är utbytt och är riktigt lågtempererat, kör med kurva 27-28, vid -18 ute så har jag +33 på framledningen. 2009 beställde man ett borrhål på 210m men av någon anledning kom de inte mer än 180m (vilket är c:a 20% för kort aktivt hål) + att utbytet av radiatorsystemet har sänkt framledningstemperaturen med mer än 10 °C så belastas hålet mycket mer än vad återförsäljaren hade räknat med från början.

Nu till problemet, redan i november började KB-in gÃ¥ under 0 grader, förra veckan när det var lite kallare (-10 till -18), sÃ¥ fick jag kortare stunder -3 pÃ¥ KB-in, givarna visar hyffsat rätt, är bytta förr Ã¥ret och nu när jag har lÃ¥tit borrhÃ¥let vila en vecka sÃ¥ visar bÃ¥de KB-in och KB-ut +2 när jag tomgÃ¥ngskör KB-pumpen vilket är ett vettigt värde vad jag vet. När det blev kallare än -10 ute steg Brine i expansionskärlet mycket snabbt 15cm sedan efter nÃ¥gra dagar hade det totalt stigit 25cm, nu efter en veckas stillestÃ¥nd har det sjunkit tillbaka till nÃ¥gra cm (under sommaren har jag endast ett par cm i expansionskärlet eftersom jag vet att det stiger väldigt mycket under vintern). Även brine  började stiga när det var som kallast, misstänker att slangarna började tryckas ihop. Kb-pumpen gÃ¥r alltid pÃ¥ 100% den fÃ¥r aldrig ner  sÃ¥ att den kan varva ner.

Bör jag ta in offerter på ett till hål? Är ett till på 180m vettigt, om man vill framtidsäkra för inverter-VP bör man ta till ett längre hål? Min nuvarande 10kWattare klarar ju ner till DUT, så om hålen räcker för den så kanske det även räcker till en framtida inverter? Men en framtida ny VP har väl även något högre COP vilket belastar hålen ännu mera.

[Smurfen.]

Har du trycksatt brine om inte kan det ev hjälpa. Låg brine temp är det inget problem så länge inte slangarna trycks ihop. Om du har möjlighet går det bra att komplettera med en bit jordvärme 200 meter kanske.

[Heddan]

Inte trycksatt brine förutom det tryck som byggs upp när slangarna trycks ihop. Jag hade gärna lagt 400m jordvärme, men skogsmark runtomkring och väldigt stenig mark på tomten och vi kör på stora delar av den med tunga maskiner så det hade nog inte blivit så mycket aktiv yta så att säga. Har egen grävare så det hade varit en billig lösning men tror det blir för mycket jobb.

[Heddan]

Det som vore intressant är att veta hur mycket aktivt borrhål jag behöver, med lite tur så har jag kanske 170m nu?

[Smurfen.]

Prova sätt tryck på brine går att trycka i med cykelpump eller liknande i toppen på plast byttan.

[Heddan]

Hur skulle en trycksatt brine kunna minska min dalande KB-temp? Förstår att det kan motverka nivåvariationerna lite men inte temp-fallet.
-3 redan i december, vintern har ju inte ens börjat och vi kan ligga med -15 - -20 i många veckor i sträck så det är temperaturer som vi måste klara utan nödåtgärder.

[Smurfen.]

Nej det hjälper inte mot tempfallet men vad gör det om du har låg brine temp ? Vill du ha upp brine tempen är svaret enkelt borra ett till hål eller ev komplettera med frånluftsmodul beroende på hur huset ventileras i dag.

[Heddan]

Jag kanske är paranoid, men eftersom brinen stiger så beror det ju på frysningar och slangen trycks ihop och i längden mår inte slangarna bra av det, de blir mjukare och mjukare och får svårare och svårare att återgå till sitt normalläge med ett som stiger. Jag har pratat med de som har haft så i många år och nu har de på 8-9 grader, de får köra med nödlösningar där KB-pumpen alltid går för att fördela värmen/kylan i hålet när VP står still osv. Jag kör igång vedanläggningen när det blir kallare än -15 så jag vet inte hur illa det egentligen blir om jag skulle låta VP:n gå själv hela vintern.
Men som sagt jag kanske är paranoid men jag är hellre proaktiv än väntar tills det har gått sönder. Och risken är att om slangarna i mitt borrhåll måste bytas är borrhålet förbrukat, för de hade stora problem redan direkt efter borrningen att få ner slangarna för hålet rasade ihop flera gånger, vill minnas att de sa att de fick borra om 3-4 gånger. Min plan är att borrhålet även fungerar om 20-30-40år inte bara denna vinter eller nästa.

[Rickard]

Om nivån i kärlet stiger så beror det på hoptryckta slangar.
Det kan finnas några orsaker:
1. LÃ¥ngt till berggrunden
2. Låg grundvattennivå.
3. Det fryser på olika nivåer i den del av hålet som är stålfodrat (strömmande grundvatten i t.ex. ett grusstråk som går mitt emellan berget och marken

Det vanligaste är punkt 3.
Det kanske skulle gå få ned en "ballong" i borran så långt ned att du kommer ned till berget, blåsa upp den och sedan fylla den övre delen av borran med bentonitlera, det gör att vatten inte kan stängas in och komprimera slangarna i den delen av borran.

Jag skulle nog personligen öppna borhålstoppen och se ur det ser ut, om det är långt ned till grundvatten, det skulle eventuellt gå fylla på, om borrhålet är helt tätt...

Läs på så mycket du kan om komprimerade slangar så ser du att det allra vanligaste och troligaste är att det fryser i den del av borran som är stålfodrad...

Ett extra borrhål är självklart en lösning som är möjlig också.

[Roland]

Kom det vatten ur borrhålet när de borrade, dvs fungerar det som brunn? Om det gjorde det finns det sprickor i berget. Ligger grundvattenytan över bergets nivå? Om det kom vatten när de borrade och grundvattnet ligger under bergets nivå är risken för hopklämning av slangarna noll. Det krävs speciella förutsättningar, tätt borrhål och grundvattenytan över bergets nivå, för att slangarna ska klämmas ihop när det fryser i borrhålet.

Att nivån ändras i kärlet behöver inte betyda att slangarna kläms ihop. Slangarna krymper när de blir kallare. Det gör köldbärarlösningen också. Krymper slangarna mer än köldbäraren (det vanliga fallet) stiger nivån i kärlet när borrhålet blir kallare.

Vad är det för deltaT på köldbäraren när pumpen går?

Enligt min mening är det inte vettigt att ta in offerter på ett borrhål till. Fundera i stället över om det finns någon anledning till oro.

Edit: När jag läste tråden en gång till noterade jag att borrhålet hade rasat ett antal gånger. Som jag ser det betyder det berg med en massa sprickor. Ett tätt, sprickfritt berg tycker jag inte ska ställa till sådana problem.

[Heddan]

<Rickard>Har bl.a. läst en avhandling från Luleå Tekniska universitet om just frysta borrhål och olika sätt att minska problemen, de flesta var att fylla hålet med olika material. Helt tätt tror jag inte hålet är, det verkar ju snarare som att berget är väldigt sprickigt om det rasade ihop flera ggr under borrningen. Vill minnas att de flesta ändå valde att borra ett till hål eller komplettera med ytjordvärme.

<Roland>Vet inte hur det såg ut när de borrade, 7 år före min tid. Har alldeles för lite data om borrhålet, bara att det sagts att dom bara kom 180m. Och de fick borra om flera gånger pga att det rasade ihop när de skulle ner med slangen. Tyvärr så fuskar ju borrarna alldeles kopiöst när det gäller att anmäla in borrdata till SGU så det finns inget att hämta där heller.
DeltaT när pumpen går är 4 grader (100% fart på KB-pumpen), men när det var som kallast var den upp på 6 grader en kort stund.

Thermia-installatören pratade om att de hade byggt om KB-pump styrningen på vissa VPar så att den alltid gick för att minska problemet med frysningar, det kan ju vara en väg att pröva. Speciellt om det fryser på flera ställen.

Men jag skulle fortfarande vilja veta vad som är "rätt" längd på ett borrhål i mitt fall. Är det i närheten av det jag har så är det ju värt att prova lite alternativa lösningar. Är 180m absolut för kort är det kanske lika bra att borra ett till hål. Men det som också snurrar i bakhuvudet är att den fösta offerten som min faster visade mig 2009 innehöll 2st hål på 200m, men av någon anledning så blev det bara 1st på 210m beställt i slutändan (som sedan bara blev 180m), min faster kommer inte ihåg heller.

[Smurfen.]

Visst är ditt borrhål i minsta laget men vp verkar inte gå så många timmar per år och du klarar -30 med vp så vid -15 ute bör kompressorn gå ca 16 tim dygn det borde inte ge så låga brine temperaturer. Att låte brine cp gå hela tiden tror jag inte på när det är kallt ute så kompressorn går mycket då går även brine cp mycket och blir det varmt ute så lär brine tempen också höjas och brine cp drar en hel del el om den ska gå hela tiden.

[Roland]

Att deltaT ökar när det är som kallast ute är ett orosmoment. Normalt minskar deltaT då. Högre framledningstemperatur när det är kallt ute och lägre köldbärartemperatur när pumpen går mer betyder lägre värmeuttag från borrhålet vilket i sin tur ska ge lägre deltaT.

Pumpen ger med -3 grader in på köldbäraren ca 8,5 kW. Ett borrhål på 180 meter ska räcka för den effekten även i Luleå. Berget är ca 3 grader kallare i Luleåtrakten än i mellersta Sverige så det är inte ekonomiskt vettigt att dimensionera för noll grader in.

Finns det inga grannar med bergvärme som kanske har bättre information om berget? Offerten med två borrhål om 200 m vardera tycker jag inte känns seriös.

[Heddan]

<Smurfen>Min VP går inte så mycket för att den är en storlek för stor, 8kW hade nog varit rätt dimensionerat. Men en för stor pump ger högre energiuttag ur hålet när den går och måste i min värld öka riskerna för frysning jämfört med en mindre pump som hade kunnat gå hela tiden och ha ett lågt jämnt energiuttag. Eller...?

<Roland>I slutet på en VV-körning kan jag ibland få ett deltaT på 3, men det är enda gången. Mina grannar bor många hundra meter bort så det kan lätt skilja sig från mitt hål, dessutom är det ingen som var med när hålen borrades. Husen har bytt ägare osv...och borrarna har inte lämnat uppgifter till SGU. Offerten med 2x200m såg jag bara en gång så det kan hända att den reviderades senare...var inte med hela vägen i beslutsgången.

Men det kanske bara är jag som är paranoid och som ska låta saken bero...så har jag facit om x antal år.

[purjo__]

Energiuttaget bestäms av hur mycket energi ditt hus behöver. Om en på 8kW räcker för att värma huset så kommer inte en 10'a att ta mer energi ur hålet, utan det som händer är att den går kortare tid per dygn.