Ämne: Officiell tråd: Thermia Diplomat Optimum G2

[svenske kocken]

När det gäller vem som i verkligheten är "bäst" håller jag helt med att skillnaderna på dom "stora" är ytterst liten. I alla fall så liten att det i praktiken inte spelar nån roll för den normale användaren.

[GöranA]

Och Göran A 0/35 betyder 0 graders brine och 35 grader på element och inte 0 grader ute och 35 på element eller har jag missuppfattat dit inlägg.

Du missuppfattade mig. VP oraklet skrev att 0/35 siffran inte betydde så mycket eftersom i ett radiatorsystem så har man kanske 45-55 kallaste dagen.

Men jag menar att 35 är en intressan punkt eftesom om man har ett radiatorsystem så vill man ha 35 grader fram kring 0 graders utetemp. Och har man ett golvvärmesystem så är kanske 35 det högsta man vill ha fram kallaste dagen. Det är nog väldigt många timmar av uppvärmningssäsongen i mellersta/södra Sverige som ligger mellan -5 till +5.

Nollan i 0/35 betyder självklart 0 grader in från borran och 35 ut ur maskinen.

[GöranA]

När det gäller vem som i verkligheten är "bäst" håller jag helt med att skillnaderna på dom "stora" är ytterst liten. I alla fall så liten att det i praktiken inte spelar nån roll för den normale användaren.

Det var precis det här jag ville ha fram tidigare i tråden. Sålänge man håller sig till märken som har samma systemprincip med flytande kondensering som thermia, nibe, ivt så är allt väldigt likt egentligen.

Ser man på ex CTCs systemlösning så blir det mer fast kondensering och där förlorar man COP oavsett hur bra kompressordelen är så förstör systemprincipen års COP:et.

Jämför man IVT, nibe, thermia som i mitt tycker rent effektivitetsmässigt är väldigt lika. Då blir det helt plötsligt saker som display, utseende osv som blir viktigt. Ljud ska vi inte glömma här heller.

Och viktigtigast av allt blir kanske priset.

[ORAKLET]

Och för mig sÃ¥ är den kyltekniska kvalitén avgörande Thumbsup  Krims krams spelar mindre roll

[Smurfen.]

Tror inte skillnaden mellan ctc och de andra blir så stor dom kör 2,5 grader högre temp det gör inte så mycket.

[Spånga]

Jag har ju funderat kring att köpa en Thermia G2 Duo som man kan läsa tidigare i denna tråd. Är det någon som vet hur mycket utrymme man behöver (i bredd) för installation av en Duo?

Jag har 133cm till mitt förfogande. Räcker det? Har inte hittat någon info på Thermias hemsida.

[ORAKLET]

NJa  det blir trÃ¥ngt,  det stÃ¥r 1538mm  pÃ¥ Thermias sida.  Kolla pÃ¥ G2 duo och ladda ner produktbladet  där stÃ¥r det.

Om du verkilgen vill ha en G2  sÃ¥ kan man trycka in en  men plÃ¥tarna fÃ¥ dÃ¥ moifieras och lite rör likasÃ¥, inget svÃ¥rt men det blir ju inte sÃ¥ fint förmodligen.

Kolla Viessmann  Vitocal 300G  i Lunda ing omrÃ¥de  dessa är väldigt smÃ¥   men VVB fÃ¥r du ju kanske problem med med sÃ¥ lÃ¥gt i tak.  Man kan lägga en rund tank ner,  ja  det finns solutions till det med

[Spånga]

Tack för svaret Oraklet men jag tror du missuppfattade mig. Det är alltså bredden som är 133cm inte höjden. Höjden är typ 230cm eller nåt sånt. Jag vet att båda "skåpen" på en Duo är ca 60cm så det borde ju bli typ 120cm totalt i bredd. Jag vet dock inte om det är något annat som ska in också, som rörkopplingar eller dyl.

[ORAKLET]

   OK  jo det funkar, skulle det bli trÃ¥ngt sÃ¥ kan man sätta in en del grejer i VVB det gÃ¥r att fixa Thumbsup

[GöranA]

Tror inte skillnaden mellan ctc och de andra blir så stor dom kör 2,5 grader högre temp det gör inte så mycket.

Smurfen, efter att ha kollat igenom Mickes loggfil i tråden om den nya ctcn så är det ju inte direkt 2,5 graders övertemp jag kommer fram till. Det är snarare 32 grader (inte 3,2). Men det hör som sagt inte alls till thermia så vi kan väl fortsätta diskussionen i ctc tråden istället.

[Smurfen.]

Jo den nya verkar Ctc inte helt fulländad men den ska köra 2.5 grader övertemp som den gamla

[niclasborlin]

Hej! Jag har nyligen installerat Thermiq till min G2 8 och försöker använda loggen till att förstå hur pumpen styrs. Jag tycker det här med värmepumpar är spännande men också nytt och ibland svårt att sätta sig in i. Jag tänkte höra om ni kunde hjälpa mig att tänka rätt:

Såvitt jag förstår styrs cirk.pumparna (brine+värme) för att få ett givet deltaT (åtminstone på G2:a och det räcker för mig just nu .

Brinesidan söker deltaT på 3 grader, normalt 0C ut, 3C in den senaste tiden. Jag antar att styrlogiken (steady state) är att om deltaT är < 3 grader, sänk pumpen, långsammare flöde, flödet hinner värmas mer. Om deltaT>3 grader, varva upp pumpen, snabbare flöde, flödet hinner inte värmas lika mycket.

Loggfilerna är rätt ointressanta här. Före kompressorstart ligger brine in/ut-temp lika eller brine ut högre (pga hur värmeutjämningen vid stillastående kompressor påverkar sensorerna såvitt jag förstår). Strax före kompressorstart (30s före) kickas brine-pumpen igång på 100% och kompressorn drar igång och börjar kyla brine ut. Så länge deltaT<3 grader varvar brinepumpen ner och stabiliseras efter c:a 5 minuter på 45%. Det stabila läget fortgår tills kompressorn stoppas då brinepumpen stannas (30s senare). Jag bifogar en skärmdump från thermiq:en som visar brine-parametrarna över en typisk cykel. Brinepump fart är i rött, brine ut i blått, brine in i gult, och kompressor på/av i grönt.

Jag har två frågor:
a) Tänker jag rätt vad gäller steady-state-brinepumpstyrningen? Är det så den är implementerad?
b) Vid kompressorstart skulle steady-state-algoritmen reagera när brine_ut kylts till ett deltaT>3K och börja varva upp brinepumpen. Loggdata säger annorlunda. Brinepumpen startas före (30s tror jag) kompressorn, varvar upp till 100% och varvas långsamt ner till 45%. Nedvarvningen kan fortfarande förklaras med steady-state-algoritmen (deltaT<3K, alltså varva ner pumpen), men inte brinepumpsstarten. Varför behövs den? Är det för att undvika termiska chocker i kompressorn, alltså att kompressorn kyler snabbare än en rent "reaktiv" brinepump klarar av att ta undan? Och att brinepumpen ges därför en tjuvstart på 30s för att få snurr på kylvätskan?

Jag har fler frågor men jag börjar med denna.

Tacksam för och nyfiken på svar.
/Niclas

[David Rinnan]

du missar målet lite.

Brine kommer in, från berget och håller under processen/körningen, en hög temp (3 grader i ditt fall). Värmepumpen tar energi ur brine och resultatet är att den skickar ut kallare brine (0 grader i ditt fall) tillbaks till berget.

Genom att öka farten på CP så blir skillnaden (deltat) mindre. Dvs värmepumpen hinner ta mindre effekt per liter men o andra sidan flödar ju fler litrar... och åt andra hållet. Om det går långsammare så tar vi mer effekt per liter, så att säga, men det är också färre litrar som flödar.

Alla thermia villapumpar kickar igång sina cirkulationspumpar innan kompressorn drar igång. Om inte flödet finns där när kompressorn drar igång så blir det problem. Jag har för mig det går att ställa in detta värde i antal sekunder men jag ser ingen anledning att bråka.

Vad gäller styrningen så är det troligen så som du säger. Är deltat över 3k så varvar den upp CP är flödet under 3K så varvar den ner CP. Gissningsvis har den lite tidsfördröjning samt ett visst spann (hysteres) som den accepterar för att inte behöva detaljreglera eller börja självsvänga. Tämligen rudimentära grejer alltså.

[David Rinnan]

och tanken är ju att när din köldbärare åker tillbaks till berget (KBut) så kommer den på sin väg ner och sedan upp igen värmas upp av berget så att du kan hämta ny värme därifrån.

Man använder detta för att med hjälp av kompressorn (enormt förenklat nu... ) därefter kunna höja din värmebärare i ditt fall troligen ca 7 grader. Som sagt sjukt förenklat. But still..

Så flödet är
KBin (energi frÃ¥n berget) till värmepumpen som hämtar energi och skickar tillbaks vätskan (KBut) som dÃ¥ är kall. 
VBf värmebärarens framledning är därefter matad med energi som går till radiatorer där energin blir värme i ditt hus. Tillbaks till värmepumpen kommer en kallare retur, VBr.

Skillnaden mellan KBin och KBut samt VBf och VBr anges i kelvin K. En kelvin är samma som en . Men Delta T  anges vanligtvis  med K.

[Roland]

b) Vid kompressorstart skulle steady-state-algoritmen reagera när brine_ut kylts till ett deltaT>3K och börja varva upp brinepumpen. Loggdata säger annorlunda. Brinepumpen startas före (30s tror jag) kompressorn, varvar upp till 100% och varvas långsamt ner till 45%. Nedvarvningen kan fortfarande förklaras med steady-state-algoritmen (deltaT<3K, alltså varva ner pumpen), men inte brinepumpsstarten. Varför behövs den? Är det för att undvika termiska chocker i kompressorn, alltså att kompressorn kyler snabbare än en rent "reaktiv" brinepump klarar av att ta undan? Och att brinepumpen ges därför en tjuvstart på 30s för att få snurr på kylvätskan?

Den förklaring jag har fått till att köldbärarpumpen startar tidigare är för att förångaren skall hinna bli nedkyld vilket sänker trycket i den vilket i sin tur medför kompressorns start underlättas. Det krävs inte lika hög effekt i startögonblicket som när förångaren är varm. .