Ämne: Är det värt att byta en 10år gamal varmvattenberedare?

[ENZOIII]

Hej!
Har en gamal thermia VVB från 2007. Hur funkar gamla VVB kontra nya? Är nya mycket mer energibesparande? Kan jag läsa ut de med hjälp av specifikation?

Finns det något sätt att mäta effektiviteten på VVB:n för att veta om det är värt att byta eller ej?

Efter att ha lagt upp mina loggar på forumet har jag tidigare fått kommentar på forumet att min bergvärmepannan värme varmvatten mitt i natten, flertalet gånger, därför så funderar jag på min VVBs effektivitet.

Med vänlig hälsning,
Enzo

[torbjorn_forsman]

Är det en el-varmvattenberedare? I så fall har den ju i princip 100 % verkningsgrad, eftersom all värme som utvecklas av elpatronen tillförs till varmvattnet. Förvisso kommer en del värme att stråla ut från beredaren till omgivande luft, och ledas bort via rören, men det är en annan sak. Under den del av året då huset måste värmas upp, kommer ju spillvärmen ändå huset tillgodo.

Vill man få en uppfattning om hur stora värmeförlusterna är, så är ett sätt att koppla in en energimätare mellan varmvattenberedaren på elnätet, värma upp beredaren till normal temperatur, och sedan mäta hur mycket energi den förbrukar under t ex en vecka då man inte tar ut något varmvatten ur den. Lämpligen gör man alltså den mätningen medan man är bortrest.

Problem som kan uppstå med varmvattenberedare är snarast termostatkrångel eller läckage. Någon enstaka gång kan värmepatroner gå sönder, då oftast antingen beroende på åsköverspänningar som kommer in via elnätet eller som följd av överhettning pga kalkavlagringar. Om värmeisoleringen ska försämras med tiden, så dröjer det mycket längre än 10 år, snarare 50 år.
En sak som är bra att göra i förebyggande syfte är att titta till ev offeranod i varmvattenberedaren varje år, och byta innan den är helt bortfrätt. Om man har mycket aggressivt vatten (som regel då mjukt vatten), så kan det löna sig att ha offeranoder i reserv liggande hemma.
Om vattnet är mycket hårt och ger kalkavlagringar, så kan det löna sig att försöka sänka effekten på elpatronen. En trefasberedare kanske man kan koppla om från D- till Y-koppling, en enfas 400 V kan man köra på 230 V istället, en enfas 230 V har i bästa fall dubbla elpatroner som man kan koppla i serie istället för parallellt.

[svenske kocken]

Har man så kalkigt vatten att man har problem med kalkpåbyggnad kanske man ska fundera på att sätta in en avhärdare i sitt vattensystem. Då slipper man flera problem än trasig VVB.

[ENZOIII]

Är det en el-varmvattenberedare? I så fall har den ju i princip 100 % verkningsgrad, eftersom all värme som utvecklas av elpatronen tillförs till varmvattnet. Förvisso kommer en del värme att stråla ut från beredaren till omgivande luft, och ledas bort via rören, men det är en annan sak. Under den del av året då huset måste värmas upp, kommer ju spillvärmen ändå huset tillgodo.

Vill man få en uppfattning om hur stora värmeförlusterna är, så är ett sätt att koppla in en energimätare mellan varmvattenberedaren på elnätet, värma upp beredaren till normal temperatur, och sedan mäta hur mycket energi den förbrukar under t ex en vecka då man inte tar ut något varmvatten ur den. Lämpligen gör man alltså den mätningen medan man är bortrest.

Problem som kan uppstå med varmvattenberedare är snarast termostatkrångel eller läckage. Någon enstaka gång kan värmepatroner gå sönder, då oftast antingen beroende på åsköverspänningar som kommer in via elnätet eller som följd av överhettning pga kalkavlagringar. Om värmeisoleringen ska försämras med tiden, så dröjer det mycket längre än 10 år, snarare 50 år.
En sak som är bra att göra i förebyggande syfte är att titta till ev offeranod i varmvattenberedaren varje år, och byta innan den är helt bortfrätt. Om man har mycket aggressivt vatten (som regel då mjukt vatten), så kan det löna sig att ha offeranoder i reserv liggande hemma.
Om vattnet är mycket hårt och ger kalkavlagringar, så kan det löna sig att försöka sänka effekten på elpatronen. En trefasberedare kanske man kan koppla om från D- till Y-koppling, en enfas 400 V kan man köra på 230 V istället, en enfas 230 V har i bästa fall dubbla elpatroner som man kan koppla i serie istället för parallellt.

Hej!
Tror jag var lite otydlig i mitt inlägg. Varmvattenberedare kanske är fel namn. Men jag menar den behållare som är kopplad till min bergvärmepump. Jag har en extern behållare på ca 200L. Är nästan säker på att den inte är ansluten till el.

Precis som du skriver ang isolering, är nyare behållare bättre isolerade än vad det var för 10år sedan?

Min BV-pump är inställd på att producera varmvatten 46 (start)-50 (stop)grader. Är det vanligt att tempen sjunker i beredaren, även när vi inte använder varmvatten på natten, så mycket att bergvärmepumpen måste dra igång flera gånger/natt?
 
Tack på förhand!
//Enzo

[svenske kocken]

Hur mycket tillåter du att temperaturen i VVB sjunker, skillnad mellan start och stopp, innan VP börjar fylla på med värme? Är det liten skillnad går pumpen lite oftare. Min pump brukar "toppa upp" VV en par tre ggr per natt.
Har du en läckande växelventil brukar det synas genom att VV sjunker så fort VV är färdigt och framledningstemperaturen blir lite högre än den borde vara. Värmeläckage genom VVBs mantel är i princip det samma på en så pass ny VVB som hos en helt ny och det är i stort försumbar och dessutom kommer all värme huset till godo. Att byta beredare kommer aldrig att vara lönsamt om tanken är att det mindre värmeläckaget genom manteln ska "betala" besparingen.

[Smurfen.]

Jag tror det är rätt stor skillnad på en bra isolerad beredare och de som är lite sämre min vp kör vv ca 1 gång per dygn när inget vv tappas med ungefär samma hysteres som ts beredare. Jag tror att endera är den dåligt isolerad eller inkopplad så det blir nån typ av självcirkulering i rördragningen och båda sakerna går ju att åtgärda ganska enkelt.

[ENZOIII]

Jag tror det är rätt stor skillnad på en bra isolerad beredare och de som är lite sämre min vp kör vv ca 1 gång per dygn när inget vv tappas med ungefär samma hysteres som ts beredare. Jag tror att endera är den dåligt isolerad eller inkopplad så det blir nån typ av självcirkulering i rördragningen och båda sakerna går ju att åtgärda ganska enkelt.

Hur kollar jag om det är ”självcirkulering”?
//Enzo

[Smurfen.]

Det borde man känna på rören är dom heta hela tiden så lär det cirkulera där.