0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Undrar om det inte är ett tankefel här. Vinsten med att sänka temperaturen inomhus från t.ex. 20 till 15 grader blir skillnaden mellan värmeförlusten när det är 20 grader inne och X grader ute och värmeförlusten när det är 15 grader inne och X grader ute (jag förutsätter att det råder stabila förhållanden, avkylningsfasen är avslutad). Det spelar ingen roll vad det är för utetemperatur, X försvinner vid beräkningen av vinsten med temperatursänkning.
I samma anda undrar jag hur man då enligt dig skall se på nedkylning av byggnadskonstruktionen. Jag förstår hur du ser på en vägg med en linjär gradient, men anser du att all nedkyld massa har samma värde? Har den yttersta cm av fasadplankorna samma nedkylande verkan på inomhusluften som boarden som tapeten sitter på?
Och om nu detta stt att se på tidigare "synder" är rätt, hur ser du då på ditt eget experiment på julafton? Om jag förstod din situation korrekt så kom du hem till ett hus som pga otillräckligt aktiverad kapacitet borde vara i ett "odefininierat" läge med ytterväggar som var stigande i temperatur (då det blev mildare temp) och inomhusluften sjunkande, stabil eller ökande? Innan du påbörjade experimentet alltså.Om nu väggen inte hade den jämna fina gradient, så verkar det ändå som du räknar på stt återställa en sådan? Kanske ett bidrag till den snabbare sänkningen av inomhusluften i början var att ytterväggen inte var i balans redan från början?
Njae... tror Rickard menar att utetemperaturen vid återställandet spelar stor roll för vilken cop återställningen görs med. Det stämmer väl?