Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar och installationsfrågor. => Frikyla! => Ämnet startat av: Pednor skrivet 15 mars 2017, 14:03:33
-
Hej
Då jag fått en hel del inspiration och kunskap från detta forum tänkte dela med mig några bilder från min frikyleinstallation.
Efter ett antal års velande blev det då dags att skaffa frikyla.
I början på semestern 2016 tog jag beslutet att nu får det vara nog,nu är det dags, det går inte att vara på övervåningen sommartid. Vi har dessutom ett borrhål som vill på att frysa och då klämma slangarna, blir intressant och se om frikylan har ngn påverkan på detta.
Totalt är det ca 70m2 övervåning som skall kylas. Kyl aggregatet placerades i mittenrummet på övervåningen strategiskt placerad mellan dörrarna till anslutande rum och trappen nertill bottenvåningen.
Diverse hårdvara började köpas in strax innan semestern började
Valet föll på en takkassett av modellen Amena LC18 4.5Kw. Skiljer sig inte mycket från de andra fabrikaten, möjligtvis har denna lägre tryckfall än många andra.
En rulle plusprisol, rördelar och en cirkpump mer än så behövs inte :)
Under början på augusti 2016 påbörjades installationen på allvar.
-Ett hål togs upp i taket.
-Prisolrör, el, kondensvattenrör drogs från vindan ner till bottenvåningen.
-Cirkulationspump med bypass monterades på inkommande köldbärare.
Cirkulationspumpen är kopplad så att jag vintertid kan använda den för att hela tiden cirkulera brine med låg hastighet. Om detta minskar risken för frysning skall vi låta vara osagt men jag tror att hålet tinar upp snabbare efter en längre kallperiod.
Kylan är ihopkopplad till ett hemautomationsystem som ser till att slå på och av kylan automatiskt eller manuellt via en smartphone. Temperaturer och driftstid loggas med en logger2020.
Tyvärr hann jag inte bygga allt klart förrän någon gång i september, totalt hann jag köra kylan knappt 40 timmar.
Det blir väldigt intressant att se hur många drifttimmar som kommer att behövas i sommar.
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att den kommer ta många år att spara in den mängd svett man svettats uppe på vindan. Att jobba på en varm trång vinda i kombination med isolering som dammar är ingen höjdare, det är ett rent helvete rent ut sagt. ;)
Nu går jag i väntans tider att det skall bli lite varmare så man får köra igång på allvar.
Återkommer med bilder... funkade inte att lägga upp just nu
-
Satte du inte in någon backventil på KB-ledningen, eller låter du värmepumpens cirkpump för KB gå i par med din extra cirkpump?
-
Jodå jag har en backventil.
Se bilderna ovan. Det som saknas är ett "U" rör annars är bilden komplett med alla avstänginginsventiler.
Cirkpumpen är kopplad till en 3-lägesbrytare. "Av"-"Kyldrift"-"Kontinuerlig drift".
-
Ser ut som en klaffbackventil, helt rätt gjort.
Har också svettiga minnen från arbete på vinden när den tilläggsisolerades. fiR:
Dessutom sticker spikarna från läkten ut några cm i taket så jag slog mig blodig innan frun kom upp med min cykelhjälm.
-
Ser lovande ut !
24grader varmt i rummet, ja solen börjar ge allt mer värme. På med kylan, med 2 graders övertemp startar fläkten i läge 2. Tempen sjunker snabbt och fläkten går därefter på lägsta läget. Har strypt brineflödet för att hålla uppe returtempen till ca 15 grader.
Med lite fulberäkning så ligger kyleffekten på ca 900w på lågfart med hårt strypt brineflöde. P=360m3/h/3600*1,296*(22-15)=900w.
-
Bra med lite mätningar på den verkliga effekten på luftsidan (eller egentligen sensibel effekt). Men har jag rätt när jag tolkar det som att VP kompressor var i drift under försöket fram till alldeles på slutet i figuren? På sommaren kommer det ju huvudsakligen inte att vara så och det är lite ogynnsammare. Skulle vara spännande om du gjorde om effektmätningen med VP kompressor frånslagen men kylan på (det som precis påbörjas längst till höger om jag har rätt i mitt antagande).
Pen
-
Hej
Nej värmepumpen har inte varit i drift under testet.
Man får komma ihåg att kylan inte gick hela tiden under testet, se röda linjen i diagrammet, "driftstatus" = 1 när kylan är på.
Cirkpumpen slår också av när kylan är av dvs KbIn stiger i temp då cirkulationen upphör.
Har loggat drygt 7kWh kyla denna soliga dag 8)
-
Ok. Det som fick mig att tro det är att KBin var så kall som 2 grader. När VP stängs av under längre tid borde det hamna kring 6-8 grader. Men du kan väl göra om experimentet i sommar. Jag tycker att det här är bra statistik eftersom konvektorerna inte alls lämnar märkeffekt vid våra driftförhållanden.
Jag mätte på samma sätt (fast med en givare på luftintaget och en på utblåset) och med ungefär samma "vilotemperatur" i rummet som du hade. Min konvektor med 3kW märkeffekt gav ca 1.0kW under de förhållandena och fläkthastighet 2. Men då var det med "varmt" borrhål.
Hastighetsberoendet var också intressant. På hastighet 3 blev det marginellt högre effekt, 1.1kW men på hastighet 1 så sjönk det till 0.75kW - i första hand beroende på att luften då kondenserades vilket stal "kyla".
-
Stämmer bra att luftfuktigheten begränsar kyleffekten.
När det blir för varmt ute så förbjuder jag alla i huset att vädra, de fattar inte att vädringen släpper in en massa fukt som ställer till det för frikylan.
Men när det gått några dagar med +30 °C ute så uppskattar de svalkan inne.
-
Gjorde några test nu i helgen
Som jag kör nu med strypt flöde på KB och låg cirkpumphastighet.
Fläktläge Brineflöde Lufttemp Brinetemp Sensibelkyleffekt
----------------------------------------------------------------------
Låg Låg 22,2-13 3,4-16 1,15kW
Mellan Låg - - 1,36kW
Turbo Låg 21,3-15,3 3-17 1,84kW
----------------------------------------------------------------------
Samma test men med högsta möjliga flöde på KB
----------------------------------------------------------------------
Låg Hög 19-5,5 3-5,5 1,8kW
Turbo Hög 19,5-7,5 3-6,5 3,6kW
---------------------------------------------------------------------
Effektsiffrorna är beräknade utifrån lufttempdiff och tillverkarens angivna fläktluftflöde.
Får inte riktigt ihop siffrorna om man räknar effekt på KB så någonting måste vara fel.
När värmepumpen tillverkade varmvatten höjde kylaggregatet KBin med 2,5 grader (3 till 5,5) med högsta möjliga kyleffekt + att VP cirkpump ytterligare höjer KB flödet.
-
När värmepumpen tillverkade varmvatten höjde kylaggregatet KBin med 4 grader (1,5 till 5,5) med högsta möjliga kyleffekt + att VP cirkpump ytterligare höjer KB flödet.
Då har du rätt bra vätskeflöde över din konvektor, hos mig påverkas KB-in nån grad.
Å andra sidan har jag rätt klen cirkpump på min frikyla.
-
Fel av mig.
KBin är 3grader inte 1.5grader
Så:
"När värmepumpen tillverkade varmvatten höjde kylaggregatet KBin med 2,5 grader (3 till 5,5) med högsta möjliga kyleffekt + att VP cirkpump ytterligare höjer KB flödet."
skall det vara.
-
Effektsiffrorna är beräknade utifrån lufttempdiff och tillverkarens angivna fläktluftflöde.
Får inte riktigt ihop siffrorna om man räknar effekt på KB så någonting måste vara fel.
Tänkbara felkällor:
- Dålig pressicion i flödesuppskattningen på KB
- Sensibel kylförlust p.g.a. kondensation
Det senare kan du uppskatta i antal cl vattendroppar per timme ur kondensröret och räkna om. Så här års borde det dock vara relativt lite fukt i luften. Men när du har utgående lufttemperatur så låg som 5 grader så kan det nog kondensera ändå.
-
Intressant tråd för en som håller på att skissa på egen frikyla.
Kan du skriva lite mer om ingående material så att man kan få en känsla kring dimensioneringen. Tänker t.ex. på rördiameter, rörlängd, cirkpump prestanda
Räckte plusprisol isoleringsmässigt? Har inte sett några rekomendationer att använda det
Tacksam för alla info jag kan få :-)
-
kan man undvika plusprisol i frikyla-så bör man nog det - se tidigare tråd http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=34520.0
-
Intressaznt tråd för en som håller på att skissa på egen frikyla.
Kan du skriva lite mer om ingående material så att man kan få en känsla kring dimensioneringen. Tänker t.ex. på rördiameter, rörlängd, cirkpump prestanda
Räckte plusprisol isoleringsmässigt? Har inte sett några rekomendationer att använda det
Tacksam för alla info jag kan få :-)
Hej
Spaltar upp de ingående delarna
Konvektor: Amena LC18
Rör inomhus: plusprisol 22mm tot ca 20m
Cirkpump: wilo yonos pico 1-6
Bv hål: 150m + 10m rör
Vid 770 l/h räknar jag med att systemets tryckfall är grovt räknat ca 60kpa (vatten) vilket också är vad pumpen orkar ge.
Jag blev snål och monterade ingen motorventil till konvektorn då de skulle ge ytterligare 25kpa tryckfall. Sommaren får visa om detta kommer att fungera eller om jag kommer få kallras.
Vad gäller plusprisol så är jag inte orolig. Vad gäller diffusionstätheten så känns plasten som sitter ytterst på isoleringen alldeles nog diffusionströgt. I mitt fall går rören mestadels inbyggt och då skyddat med ytterligare isolering. Bifogar diagram med prestandan på plusprisolen.
Bifogar lite data på hur kyleffekten påverkas av olika fläkthastigheter och temperaturer.
Mvh...
-
Citat: "Vad gäller plusprisol så är jag inte orolig. Vad gäller diffusionstätheten så känns plasten som sitter ytterst på isoleringen alldeles nog diffusionströgt. I mitt fall går rören mestadels inbyggt och då skyddat med ytterligare isolering."
Jag är inte speciellt orolig för PlusPrisol. Däremot tycker jag att det sista påståendet är felaktigt. Ju mer isolering du tillför utanpå plusprisolen desto kallare blir ytterkantens yta på plusprisolen och desto lättare kondenserar ångan mot ytterskalet. Jag skulle dra den så nära en varm vägg/tak/golv som möjligt och inte mitt inne i ytterligare isolering. Och inte alls i yttervägg. På kallvind nära innertaket och med gott om isolering ovanpå.
-
Citat: "Vad gäller plusprisol så är jag inte orolig. Vad gäller diffusionstätheten så känns plasten som sitter ytterst på isoleringen alldeles nog diffusionströgt. I mitt fall går rören mestadels inbyggt och då skyddat med ytterligare isolering."
Jag är inte speciellt orolig för PlusPrisol. Däremot tycker jag att det sista påståendet är felaktigt. Ju mer isolering du tillför utanpå plusprisolen desto kallare blir ytterkantens yta på plusprisolen och desto lättare kondenserar ångan mot ytterskalet. Jag skulle dra den så nära en varm vägg/tak/golv som möjligt och inte mitt inne i ytterligare isolering. Och inte alls i yttervägg. På kallvind nära innertaket och med gott om isolering ovanpå.
Är ingen expert på detta men är det inte så att i första fallet pratar vi om fri konvektion kring röret med fri tillgång till varm fuktig luft som kan kondenseras. I andra fallet med röret inbyggt i bjälklaget måste väl också tänka på att isoleringen och hela bjälklaget med ångspärr eller runt prisolröret förhindrar luftväxlingen kring röret, inte fri konvektion. Dvs ingen ny fuktig luft introduceras och kan kondenseras på röret.
-
De ångspärrar som du har i bjälklag mm omsluter ju inte din rördragning. På kallvinden är det t.ex. "ångöppet" mot det fria. Det är ju däremot riktigt att mängden fukt som tillförs per sekund beror på hur fri cirkulationen är. Men att ta in detta i beräkningen tycker jag är vanskligt och förmodligen rätt svårt att räkna på.
-
Tack för ingående detaljer tummenupp
Får skissa vidare på mitt så kommer det nog en ny tråd med lite detaljfrågor för mitt tilltänkta system inom en inte allt för avlägen framtid ;)
-
Om plats finns trä armaflex på rören i kalla eller varma utrymmen och klistra med kontaktlim då blir det tät
samma som kyl-gubbarna använder , inte helt gratis men säkert
-
Då firar vi 100 driftstimmar varav 60 detta år.
Än så länge funkar allt bra.
Det jag kan störa mig på är att det jag tror är kondensvattenpumpen låter en del då kylan är på, vet inte om det kan bero på att det ännu är för torrt i luften så den går torrt. Fläkten i sig går tyst och fint.
Kör fortfarande på lägsta hastighet med ca 1.7kW kyleffekt fallande under dagen till ca 1.4kW. Temp 22grader.
En solig dag i April genererar 10Kwh kyla trots en utetemp kring 0grader
Kyla 2017:
Mars 41.4 kWh
April 54.1 kWh tom 18/4
-
Sitter det inte någon flottör där start stopp , går pumpen torrt skär den så småningom plastgrejer
-
Sitter det inte någon flottör där start stopp , går pumpen torrt skär den så småningom plastgrejer
Jag trodde att det var som så att pumpen startar då kylan går på och flottören funkar som ett nödstopp som stannar fläkten om inte pumpen håller undan kondensvattnet.
Men det kan också vara som så att flottören av ngn anledning fastnat i sitt övre läge som då tvingar pumpen att gå konstant ?
Någon som har erfarenhet hur det fungerar ?
-
Jag trodde att det var som så att pumpen startar då kylan går på och flottören funkar som ett nödstopp som stannar fläkten om inte pumpen håller undan kondensvattnet.
Men det kan också vara som så att flottören av ngn anledning fastnat i sitt övre läge som då tvingar pumpen att gå konstant ?
Någon som har erfarenhet hur det fungerar ?
Svar ja ,det finns en massa gegga i luften som följer med kondensvattnet ner i kärlet , gör att flottören kommer att kärva
bli kvar i översta läge , kan inte ramla ned , inget ovanligt men mest att den inte går upp , så det svämmar över , brukar vara ett vanligt fel i aircond . på restauranger och diskotek , lätt att kolla genom att peta lite på den , kan vara en rörtyp med flottören ini
-
Svar ja ,det finns en massa gegga i luften som följer med kondensvattnet ner i kärlet , gör att flottören kommer att kärva
bli kvar i översta läge , kan inte ramla ned , inget ovanligt men mest att den inte går upp , så det svämmar över , brukar vara ett vanligt fel i aircond . på restauranger och diskotek , lätt att kolla genom att peta lite på den , kan vara en rörtyp med flottören ini
Det Du säger är att kondenspumpen skall endast gå då flottören visar hög nivå ? Är det så på alla kylfläktar eller finns det olika lösningar ?
-
Det Du säger är att kondenspumpen skall endast gå då flottören visar hög nivå ? Är det så på alla kylfläktar eller finns det olika lösningar ?
Ja det är så, det funkar på större kilmatanläggningar , men i ditt fall vet jag inte riktigt om konstruktionen är gjord så , men betänk om den ska starta vid avfrostning , det är inte mycket ( lite ) vatten som kommer vad händer den går torr i början inte bra , det bästa är väl om det är en pip på den och slang ned till avloppet för exspansionsröret , kan aldrig fela med sådant , kolla om det finns en flottör , i nya kylskåp med s.k. självavfrostning rinner det ner till en kopp på kompressorn och dunstar där , samma problem med dom , slangen sätter igen sig , resultat vatten på golvet
-
Tog mig i kragen och plockade isär fläkten. Efter lite justeringar går kondenspumpen tyst o fint. Det visade sig att pumpens stativ satt lite för nära ett rör. När då pumpen startade och vibrerade lite, skavde stativet i röret och oljudet uppstod.
Konstaterade även att kondenpumpen går hela tiden kylan är på. Flottören har till uppgift att nödstoppa hela fläkten om nivån stiger.
-
Mycket konstig konstruktion , att flottören stoppar fläkten vid hög nivå bra ,är väl så att om pumpen stannar så blir det översvämning ( kondensen fortsätter att bli ) men det som jag inte förstår är varför ska pumpen gå hela tiden , i mitt tycke
helt fel , kolla om det är två lägen på flottören ,kan vara så , ett första läge som startar pumpen , nästa läge stänger , finns
flottörer med den funktionen
-
Mycket konstig konstruktion , att flottören stoppar fläkten vid hög nivå bra ,är väl så att om pumpen stannar så blir det översvämning ( kondensen fortsätter att bli ) men det som jag inte förstår är varför ska pumpen gå hela tiden , i mitt tycke
helt fel , kolla om det är två lägen på flottören ,kan vara så , ett första läge som startar pumpen , nästa läge stänger , finns
flottörer med den funktionen
Kan tänkas att det är bra om det inte kan kan bli massa kondensvatten liggande med risk för bakterier o dålig lukt. Nå hur som helst är det en pytteliten pump.
-
Kan tänkas att det är bra om det inte kan kan bli massa kondensvatten liggande med risk för bakterier o dålig lukt. Nå hur som helst är det en pytteliten pump.
Så allt är frid och fröjd nu :)
-
Kör fortfarande på lägsta hastighet med ca 1.5kW kyleffekt, snart räcker det inte. Termostaten sänkt till 21grader.
1 Maj började bra med nytt ATH, 12.1kWh trots att jag använde markiserna på nedrevåningen.
Fläkten startar nu redan ca 0530 mha Switchking med ljus o tempmätare som villkor.
Vid 0600 går kylan på och står på till 1430 och går därefter alltmer sporadiskt.
Vid 8-9 tiden syns det att kyleffekten inte riktigt räcker till och rumstempen stiger till över 22 grader.
Just nu är jag grymt nöjd !!!
Kyla 2017:
Mars 41.4 kWh
April 84 kWh
Maj 12,1 kWh tom 1/5
-
Så allt är frid och fröjd nu :)
Jo efter jag fick bort vibrationljudet...
-
Vart tog "legenden" vägen i diagrammet? Jag vill gärna följa dina mätningar. Om du lägger in legenden (som nedtill i det första diagrammet du lade ut) så blir det mycket enklare. tummenupp
Pen
-
Vart tog "legenden" vägen i diagrammet? Jag vill gärna följa dina mätningar. Om du lägger in legenden (som nedtill i det första diagrammet du lade ut) så blir det mycket enklare. tummenupp
Pen
Hej
Här kommer några diagram från årets första riktiga försommarvärme.
Temp inställd på 21grader och lägsta fläkthastighet.
Fläkten startar strax innan kl0600
Strax efter kl0600 går kylan för fullt.
Som synes räcker inte kyleffekten till riktigt med dryga 23graders intagsluft kl0900
Kl1600 har kylan jobbat ner temperaturen så kylan går allt mer intermittent samtidigt som solen (ljusmätare2) tappar sin intensitet (moln).
Dagen resulterade i nästan 13kWh kyla.
Vecka 18 blev en ny rekord notering med mer än 52kWh kyla loggat.
Tyvärr har jag lite problem med kyl loggningen då den inte är påslagen så får jag lite kallras vilket gör att jag i praktiken kylt mer, gissningsvis 60kWh.
-
Tyvärr kan jag inte bidra med jämförelser. Här i Sörmland kommer vi inte ens i närheten av Piteås värme. Ni toppar tydligen med 18 grader på dagen. Här kom det lite snö igår och kvicksilvret gick aldrig över 9 grader - och då var det en förhållandevis varm dag. :(
-
Maj går äntligen mot sitt slut. Kommer komma ihåg denna månad som kall och eländig.
Trots vädret har kylan jobbat på rätt bra.
En solig dag går nu kylan redan vid 0400.
Bästa veckan under Maj 75.5kWh och sämsta 14.4kWh kyla.
Totalt 182 drifttimmar under Maj och totalt 308 timmar varav 268 timmar under 2017
Det börjar märkas att brinetempen är högre än normalt, det syns även på COP som är inte fullt 10% högre vid VV tillverkning.
Nu hoppas vi att sommaren och värmen kommer !!!
Om jag fortfarande är nöjd ? Om möjligt än mer nöjd !!!
Kyla sensibel 2017:
Mars 41.4 kWh
April 84 kWh
Maj 229 kWh
-
Kul med loggar!
Som jämförelse har jag din veckoförkrukning på en solig dag i maj. I norra Stockholm men tror det bara handlar om sol och inte temperatur då kylan snurrade redan när jag vaknade 04:45.
-
Kul med loggar!
Som jämförelse har jag din veckoförkrukning på en solig dag i maj. I norra Stockholm men tror det bara handlar om sol och inte temperatur då kylan snurrade redan när jag vaknade 04:45.
Imponerande !! hur många kWh får du ihop på en bra dag ?
-
Har jobbat vidare med hur jag beräknar kyleffekten.
Bifogad fil visar Kyleffekt = Effekt beräknat utan hänsyn till fläktvarvtal & Frikyla = Effekt beräkning med fläktvarvtal.
Tidigare hade jag problem när fläkten stod still, främst då nattetid men även när fläkthastigheten ökade för högre kylbehov.
Gula ringen längst till vänster visar tydlig att jag fick felaktiga värden, bla negativ kyleffekt pga att litet kallras i konvektorn.
Gula ringen i mitten visar att effekten inte allt hänger med när fläkten slås av.
Gula ringen till höger visar vad som händer du fläkthastigheten ökas från låg till medium.
Sen har jag även finjusterat Kyleffekten så den stämmer bättre.
Limmade fast en liten magnet på fläkthjulet sim då indikerar varvtalet. som i sin tur påverkar en gagnetbrytare till en P3IQ till en Logger2020...
-
Imponerande !! hur många kWh får du ihop på en bra dag ?
Runt 100 kWh skulle jag uppskatta. Lite svårt att räkna på då jag inte kan mäta flödet. Jag gör en uppskattning genom att titta på köldbärartemperaturen. Men effekten varierar under dagen då borrhålet blir varmare under dagen. Men kyleffekten är alltid större än bvp orkar kyla då borrhålet snabbt stiger över 7 grader som är bergets vilotemp och går aldrig under det så länge kylan är igång.
-
Runt 100 kWh skulle jag uppskatta. Lite svårt att räkna på då jag inte kan mäta flödet. Jag gör en uppskattning genom att titta på köldbärartemperaturen. Men effekten varierar under dagen då borrhålet blir varmare under dagen. Men kyleffekten är alltid större än bvp orkar kyla då borrhålet snabbt stiger över 7 grader som är bergets vilotemp och går aldrig under det så länge kylan är igång.
Där ligger man i lä. Nytt dagshögsta är nu ynkliga 27.9kWh men då kyler vi bara övervåningen, med visst spill till BV.
Mvh
Kyla sensibel 2017:
Mars 41.4 kWh
April 84 kWh
Maj 229 kWh
Juni 167kWh 100h tom 9/6
-
Med statistik går det mesta att visa.
Diagrammet visar rumstemp/utetemp i fjol jmft med i år med kyla.
Röda punkter år 2016 utan kyla och blå punkter 2017 med kyla. Punkterna samlar sig snyggt strax över 22 grader med kylan på.
Temperaturen är mätt i ett intilligande rum. Cirka 2m avstånd mellan dörröppning/fläktkonvenktor där kylan tar sig in till rummet. Sen ytterligare 3m avstånd till termometern i riktning 90 grader, alltså väl skyddat från fläktens kastområde.
Då får man komma ihåg att tidigare år var fönstrerna som regel öppnade i ventilationsläge, markiser och persienner neddragna.
Skillnaden i grader är kanske inte så stor i men den upplevda skillnaden är enorm.
-
Nu blir jag nyfiken. Min konvektor kyler huvudsakligen bara det rum den sitter i. Den blåser mot en dörröppning på ca 3m avstånd. Precis innanför dörren är det kallt och strax utanför varmt. Det är nästan som om dörren vore stängd. Egentligen tycker jag inte det är så värst konstigt eftersom samma mängd kall luft som fraktas ut ur rummet också måste fraktas in i detsamma i form av varm luft. Jag har självdragshus så i praktiken betyder det att båda luftströmmarna skulle behöva passera samma dörröppning i olika riktningar. Då hjälper det inte så mycket om det blåser mot dörrhålet för något annat måste blåsa in. Möjligen om man kan rikta så pass att det bara blåser på ena halvan av öppningen men jag har experimenterat en del med det och inte sett någon större förändring.
Uppenbarligen har du motsatt erfarenhet och det vore intressant att se hur din planlösning och ventilation ser ut. Är det andra rummet ett genomgångsrum eller finns det mekanisk frånluftsventilation?
-
Nu blir jag nyfiken. Min konvektor kyler huvudsakligen bara det rum den sitter i. Den blåser mot en dörröppning på ca 3m avstånd. Precis innanför dörren är det kallt och strax utanför varmt. Det är nästan som om dörren vore stängd. Egentligen tycker jag inte det är så värst konstigt eftersom samma mängd kall luft som fraktas ut ur rummet också måste fraktas in i detsamma i form av varm luft. Jag har självdragshus så i praktiken betyder det att båda luftströmmarna skulle behöva passera samma dörröppning i olika riktningar. Då hjälper det inte så mycket om det blåser mot dörrhålet för något annat måste blåsa in. Möjligen om man kan rikta så pass att det bara blåser på ena halvan av öppningen men jag har experimenterat en del med det och inte sett någon större förändring.
Uppenbarligen har du motsatt erfarenhet och det vore intressant att se hur din planlösning och ventilation ser ut. Är det andra rummet ett genomgångsrum eller finns det mekanisk frånluftsventilation?
Planlösninen är en högst ordinär 1.5plansvilla. Övervåning med 3 rum + toalett, ett större 33m2 i mitten med takkupa och 10+kvm fönster och trapp ner till BV. De 2 övriga rummen på var sida om mittenrummet med fönster i husets gavlar.
Mekanisk frånluft, spaltventiler i fönster och frånluft på toaletten. Så luftflödet möts i dörröppningen som för dig. Och visst är det varmare i sidorummen men jag kompenserar det med att jag kyler mittenrummer ännu lägre. Upplever att sidorummen är 1.5 grader varmare än mittenrummet.
Mvh
-
Du har som jag förstår det konvektorn i ett stort rum med angränsande mindre rum. Jag har precis tvärtom - konvektorn i ett mindre rum med angränsande stort. Jag tror att vi till och med kan ändra "stort" till "mycket stort" eftersom vi båda har en trapp i det stora rummet där kylan rinner ner.
Det är svårt att säga om kylans transport genom barriären i första hand sker med luftväxling eller värmeledning mellan två skilda luftströmmar (både i mellanväggar och dörröppningen). Men oavsett vilket så har du väsentligt bättre förutsättningar. I det senare fallet kan man se mellanvägg och dörröppning som en rätt stor radiator med det mest kylda rummets köldbärartemperatur. Våra radiatorer är lika stora men ska kyla helt olika storlek på rum.
Jag har för närvarande ca 2.0-2.5 graders skillnad.
Fotnot: Anledningen till att jag har konvektorn i ett relativt sett litet rum är att mitt primära mål med frikylan var att sova gott om natten. Resten fick vara ett möjligt bonus. Jag valde en konvektor med stor kapacitet för att klara bonusfallet men som det blev behöver den aldrig gå på annat än lägsta fart för att hålla sovrummet i lagom temperatur.
-
Du har som jag förstår det konvektorn i ett stort rum med angränsande mindre rum. Jag har precis tvärtom - konvektorn i ett mindre rum med angränsande stort. Jag tror att vi till och med kan ändra "stort" till "mycket stort" eftersom vi båda har en trapp i det stora rummet där kylan rinner ner.
Det är svårt att säga om kylans transport genom barriären i första hand sker med luftväxling eller värmeledning mellan två skilda luftströmmar (både i mellanväggar och dörröppningen). Men oavsett vilket så har du väsentligt bättre förutsättningar. I det senare fallet kan man se mellanvägg och dörröppning som en rätt stor radiator med det mest kylda rummets köldbärartemperatur. Våra radiatorer är lika stora men ska kyla helt olika storlek på rum.
Jag har för närvarande ca 2.0-2.5 graders skillnad.
Fotnot: Anledningen till att jag har konvektorn i ett relativt sett litet rum är att mitt primära mål med frikylan var att sova gott om natten. Resten fick vara ett möjligt bonus. Jag valde en konvektor med stor kapacitet för att klara bonusfallet men som det blev behöver den aldrig gå på annat än lägsta fart för att hålla sovrummet i lagom temperatur.
Hittade en gammal ritning.
-
Så plötsligt var Juni slut.
Lite grann känns det som "var tog sommaren vägen" Första halvan av Juni var väl ok, men sen kom sommaren av sig. Detta blir faktiskt första månaden med en negativt uttag från hålet. Vi får hoppas Juli levererar nu.
Kyla sensibel 2017:
Mars 41.4 kWh
April 84 kWh
Maj 229 kWh
Juni 523 kWh 300h
-
Du har som jag förstår det konvektorn i ett stort rum med angränsande mindre rum. Jag har precis tvärtom - konvektorn i ett mindre rum med angränsande stort. Jag tror att vi till och med kan ändra "stort" till "mycket stort" eftersom vi båda har en trapp i det stora rummet där kylan rinner ner.
Det är svårt att säga om kylans transport genom barriären i första hand sker med luftväxling eller värmeledning mellan två skilda luftströmmar (både i mellanväggar och dörröppningen). Men oavsett vilket så har du väsentligt bättre förutsättningar. I det senare fallet kan man se mellanvägg och dörröppning som en rätt stor radiator med det mest kylda rummets köldbärartemperatur. Våra radiatorer är lika stora men ska kyla helt olika storlek på rum.
Jag har för närvarande ca 2.0-2.5 graders skillnad.
Fotnot: Anledningen till att jag har konvektorn i ett relativt sett litet rum är att mitt primära mål med frikylan var att sova gott om natten. Resten fick vara ett möjligt bonus. Jag valde en konvektor med stor kapacitet för att klara bonusfallet men som det blev behöver den aldrig gå på annat än lägsta fart för att hålla sovrummet i lagom temperatur.
Ett sätt att förbättra spridningen av kylan är att strypa vattenflödet genom konvektorn och samtidigt tvinga den att köra på högsta fläkthastigheten.
-
Ja, ibland gör jag i princip det. Jag styr alltid fläkten manuellt - den står normalt på lägsta men ibland sätter jag den på max för att få ut lite kyla till angränsande rum. Då sätter min reglering ner köldbärartemperaturen automatiskt eftersom jag har kontinuerligt styrd shunt på köldbäraren (konvektorn inbyggda regulator använder jag inte alls).
Antagligen hjälper det lite grann.
-
Juli är slut.
Glad att jag semestrade i några veckor i södra sverige under den kalla och regniga perioden. Som synes blev det färre kyltimmar i juli än juni. Skulle vara intressant att veta hur mycket den totala Kyleffekten skiljer sig från den sensibla nu när det är märkbart mer fukt i luften.
Kyla sensibel 2017:
Mars 41.4 kWh
April 84 kWh
Maj 229 kWh
Juni 523 kWh 300h
Juli 447 kWh 238h
-
Augusti
Totalt 1580kWh+avfuktning trots en relativt solfattig sommar.
Komforten är i alla fall oslagbar. Nu återstår att se om hålet klarar sig bättre från att frysa ihop i Januari.
Kyla sensibel 2017:
Mars 41.4 kWh
April 84 kWh
Maj 229 kWh
Juni 523 kWh 300h
Juli 447 kWh 238h
Augusti 256kWh 144h
-
Då kan man sammanfatta 2017, första hela året med kyla.
Totalt 1617kWh+avfuktning
Nu kommer vi till nästa intressanta och omdiskuterade punkt, går det att värma upp hålet med frikyla...
Kollar jag på ett 30 dagars medel får jag följande data, slump eller inte ?
Period KbIn KbUt Tute COP
20161101-20161201 +0,74 -1,16 -3,19 3,44
20171101-20171201 +1,05 -0,62 -2,75 3,56
20161120-20161220 +0,25 -1,88 -4,54 3,41
20171120-20171220 +0,42 -1,47 -5,63 3,53
Ska man tro siffrorna ? COP ökade med ca 0,12 enheter trots att det var ett antal månader sedan kylan gick.
Blir intressant om hålet fryser och klämmer slangarna i år också eller om vi slippet detta.
Kyla sensibel 2017:
Mars 41.4 kWh
April 84 kWh
Maj 229 kWh
Juni 523 kWh 300h
Juli 447 kWh 238h
Augusti 256kWh 144h
September 37kwh
Totalt 1617kwh
-
Jag tror att det är för små effekter över för kort tid för att du ska säga att det varmare hålet beror på frikylan. Jag körde ner solvärme i mitt hål en gång i tiden. Kunde ha 14 C upp på sommaren- utan att kunna mäta vinst på vintern.man kan överlasta sitt hål trots varmt berg om man tar ut för mycket effekt/m. Överföring in ur berg är oootroligt trögt. Eftersom jag ville ha frikyla så skrotade jag det systemet,
Jag tänkte gå vidare med frånluftsvärmeåtervinning som går mer eller mindre kontinuerligt under året och ger tillskott rakt in i pumpen innan det passerar till hålet. Möjligen så aktiverar jag också smartgrid om IVT anywhere nånsin går att få igång....tillsammans borde det ge både en en besparing samt något högre temp ur hålet
-
Fortsätter att kolla statistiken även detta år.
2018 har verkligen visat sig från sin soliga sida
Kyla sensibel 2017. 2018
Mars 41.4 kWh. 6.8
April 84 kWh. 231.7
Maj 229 kWh. 481.6
Juni 523 kWh 300h
Juli 447 kWh 238h
Augusti 256kWh 144h
September 37kwh
Totalt 1617kwh
-
Juli är slut.
Skulle vara intressant att veta hur mycket den totala Kyleffekten skiljer sig från den sensibla nu när det är märkbart mer fukt i luften.
Är inte det väldigt enkelt att räkna ut? Ges av ångbildningsvärmen och mängden kondenserad vätska som du kan mäta upp i ett decilitermått.
Edit: Oops. Såg nu att det var ett gammalt inlägg. Tråden vaknade till liv och då såg jag bara klockslagen.
-
Denna sommar har varit helt sjukt bra.
Svalt och torrt inne, magiskt !!!
Kyla sensibel (kWh) 2017 2018
Mars 41.4 6.8
April 84 231.7
Maj 229 481.6
Juni 523 472.1
Juli 447 926,3
Augusti 256 428
September 37 -
Totalt 1617 2546
-
Skulle gissa att kylan varit runt 20 MWh i år. Mer än årets totala värmebehov, trots att vi värmer poolen!
Kan nog instämma med att borrhålet inte blir varmare. Hade även förra sommaren runt 10-15 grader i borrhålet hela tiden och märkte ingen skillnad när väl hösten kom. I år däremot hoppas jag se markant skillnad då jag planerar att uppgradera mitt köldbärartanksystem rejält.
-
Då kan man sammanfatta 2017, första hela året med kyla.
Totalt 1617kWh+avfuktning
Nu kommer vi till nästa intressanta och omdiskuterade punkt, går det att värma upp hålet med frikyla...
Kollar jag på ett 30 dagars medel får jag följande data, slump eller inte ?
Period KbIn KbUt Tute COP
20161101-20161201 +0,74 -1,16 -3,19 3,44
20171101-20171201 +1,05 -0,62 -2,75 3,56
20161120-20161220 +0,25 -1,88 -4,54 3,41
20171120-20171220 +0,42 -1,47 -5,63 3,53
Ska man tro siffrorna ? COP ökade med ca 0,12 enheter trots att det var ett antal månader sedan kylan gick.
Blir intressant om hålet fryser och klämmer slangarna i år också eller om vi slippet detta.
Kyla sensibel 2017:
Mars 41.4 kWh
April 84 kWh
Maj 229 kWh
Juni 523 kWh 300h
Juli 447 kWh 238h
Augusti 256kWh 144h
September 37kwh
Totalt 1617kwh
Hur blev tempen i borrhålet efter nyåret, januari och frammåt. Frös ditt hål även i år som du verkar ha haft problem med tidigare år.
-
Hur blev tempen i borrhålet efter nyåret, januari och frammåt. Frös ditt hål även i år som du verkar ha haft problem med tidigare år.
En bra fråga !! Inte helt lätt att svara på. Variablerna är många. Tror mig kunna konstatera att hålet fryser senare på året och mindre.
2015 så frös hålet så pass att jag blev tvungen att stanna pumpen och tina hålet, detta redan i Januari. Slangarna klämdes så hårt att flödet blev lidande, KBin +-0 & KBut -7.
2018 Kallaste vintern på länge. frös hålet inte mer än att jag fick tappa ur ca 3l brinevätska ur expansionskärlet. Detta trots att hålet leverarat >15% mer energi än 2015 i medel på 90dagar under dec-feb.
Det blir intressant att se vad som händer denna vinter efter denna rekordsommar.
Så långt känns det ganska solklart att något positivt händer med hålet.
Det som gör det lite svårare att bedömma är att jag har en extra cirkpump iom kylan som jag under vintern låter gå konstant för att hela tiden cirkulera brine vätskan och därmed värma upp de kallaste delarna av hålet.
Bilden visar KBut 2014-2018 De 2 sista vintrarna är hålet uppvärmt på sommaren