Ja, det det är inte omöjligt att så är fallet. Det är drygt 20 meter mellan borrhålen.
Absolut inte omöjligt att värmebehovet blivit underskattat. Frågan är ju hur löser man det i så fall, och vems är ansvaret?
Om vi "räknar" lite på förr och nu:
När vi värmde upp 240 m2 kunde det gå åt drygt 4 säckar pellets per dygn när det var som kallast.
Det inkluderade varmvatten.
Det ger ju en teoretisk förbrukning på c:a 307 kW per dygn, vilket är ungefär 12-13 kWh.
Då räknat på 100% verkningsgrad i pannan vilket är orimligt.
Men räknar vi med 100% så får vi ju en högre energiåtgång för uppvärmningen, vilket borde ge oss lite svängrum i beräkningarna?
Med 240 m2 och 12-13 kWh energiåtgång, blir det 50 W/m2.
Om vi leker med siffrorna lite. 315 m2 är c:a 24 procent mer yta än 240 m2.
Tar vi då 307 kW och ökar med 24 procent blir förbrukningen c:a 380 kW.
Det blir 15-16 kWh. Och där är vi ju vid vad en F1255-16 klarar av, eller hur? Så en F1255-16 BORDE precis klara
av att värma huset när det är som kallast?
Då jag inte kan så mycket om VP så antar jag att pumpen är specad för 16 kW vid 0 grader in på brine, och att den då går på
max frekvensstyrning på pumpen? När går pumpen in och tar hjälp av elpatronen? Är det 16 kW PLUS de 6 (eller 9 kW) elpatron som
totalt finns att tillgå?
Ergo: Något stämmer inte? För att allt ska fungera så krävs det att borhållen klarar att hålla brine in temperatur vid 0 grader
under max belastning, eller hur?
Nu är ju de renoverade 70m2 bättre isolerat än övriga huset, så det är nog en grov
generalisering att bara öka allt med 24 procent. Men borde ju ge en uppskattning
iaf?
I morse kl 9:00 så var lite värden dessa:
Utetemp: -10 grader C
Innetemp: 20 grader C
Brinetemp in: 0 grader C
Brinetemp ut: -5.6 grader C
Brinepump: 100%
Kompressorfrekvens: 80.8 Hz
Effekt till värmepump: 4.8 kW
Framledningstemp: 49.6 grader C
Returledningstemp: 41.3 grader C
Cirkpump: 30%
Delta Fram/Retur: 8.3 grader C
Kan man tolka dessa värden att redan vid -10 så börjar VP att "gå på knäna"?
Eller är det borrhålens fel?
Det är synd att det inte finns flödesmätning på framledningen så man kunnat räkna ut hur mycket huset faktiskt
drar i uppvärmning, via deltat och flödet.
Med tanke på köldbärartemperaturerna verkar det som om borrhålen är seriekopplade. Det skulle fungera lite bättre om de var parallellkopplade men det gör inget underverk. Det var planerat att borra bara ett hål på 220 meter så det är samma slanglängd som köldbäraren ska passera som två seriekopplade grunda hål. Vad är det för avstånd mellan borrhålen?
Jag undrar om inte det grundläggande problemet är att värmebehovet är underskattat, att huset drar mer värme än vad kalkylen utgick från. Det kan ju vara så att en del av pannförlusterna kom huset tillgodo och att verkliga verkningsgraden kanske var högre än den antagna.
Värmeuttaget från borrhålet blir när pumpen går på maximal effekt lite över 50 W/m. Det är högt men det är inte så intressant för en värmepump behöver sällan leverera maximal effekt. Räknar man på 12 kW blir värmeuttaget 40 W/m. Det värmeuttaget bör ge en medeltemperatur på köldbäraren på -3 grader om jag jämför med mitt borrhål och det är där medelvärdet ligger. Frågan är bara vilken effekt pumpen ger då. Det är lite besvärligt med inverterpumpar, man vet aldrig riktigt vad det är för effekt pumpen ger.