Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => VVS, Acktankar, Radiatorer, Golvvärme => Ämnet startat av: villvetamer skrivet 05 november 2014, 08:57:49
-
Efter endel funderande i min tidigare tråd "Flexibla värmesystem" som ligger i Vedeldningstråden och där jag postat många Rookie-frågor om VVS, så tänkte jag (på inrådan) starta en tråd där jag (och alla andra som vill) kan posta generella nybörjarfrågor om VVS.
Börjar direkt med en fundering:
Syrrans sambo fyllde på systemet för varmvatten till radiatorer/golvvärme i deras luft/vattenvärmepump genom att vrida på ratten (se bilden nedanför) så trycket gick från ca 0,6 bar till ca 1,5 bar (så den svarta pilen låg precis på samma värde som den röda).
Hur fungerar det egentligen; ska trycket vara rätt så konstant ca 1,5 bar i systemet hela tiden eller kan det variera över dagen?
Nu var det ca 23 grader C i framledning den aktuella dagen då trycket var 0,6 Bar (+13 grader ute). Om det blir kallare så kommer ju trycket öka per automatik. Samtidigt gissar jag att expansionskärlet skall ta upp de största svängningarna. Sc:,h
(http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?action=dlattach;topic=51702.0;attach=38036;image)
-
Tryckökningen i systemet beror på systemets storlek, kärlets storlek samt hur stor temperaturhöjningen på vattnet är.
-
OK. Men bara så jag är med på noterna:
Det min systers sambo gjorde var väl att fylla på vatten (kallvatten) in i värmesystemet när han vred på den lilla kranen (påfyllning värmevatten), vilket ledde till att trycket gick upp i värmesystemet då vattenmängden ökat(?) :(
Sen undrar jag om det är bra att göra så då jag (lite försiktigt) tänker att det kanske finns naturliga orsaker till lågt tryck (?) Som ex. låg vattentemp. För i så fall kommer han få problem när det blir kallare ute och vattnet i värmesystemet sedan höjs vilket leder till större volym och större tryck (?) ???
-
Om det är ett enplanshus, så är det onödigt högt tryck.
Säkerhetsventilen öppnar vid 1,5 kg ....så sprängning sker ej.
-
Hur mycket brukar trycket i värmesystemet variera över dygn/vecka/år?
-
Hos mig som har ett öppet system är det samma tryck hela tiden, har man ett slutet system beror det som jag skrev tidigare på lite olika saker och man kan inte generellt ange någon siffra. Dock ska det lägsta trycket man har vara så högt att det "räcker" till systemets högsta punkt. Dvs sitter högsta elementets högsta punkt 5 meter över mätaren ska trycket vara min 0,5 bar pluss en liten marginal.
-
OK. Vilka kan orsakerna vara till att han behövde fylla på vatten i värmesystemet?
Vill minnas han sa han gjort det tidigare.
-
Endera har han en läcka eller så är expansionskärlet för litet/har för lite luft i sig så att vatten trycks ut genom säkerhetsventilen när temperaturen i systemet stiger.
-
Det är noterat!
Kan man funktionstesta expansionskärlet?
Samt var bör man börja kolla efter läcka i värmesystemet? (om det inte skulle vara exp.kärlet)
-
Jag behöver fylla på en-två gånger per år för att bibehålla trycket (det har aldrig gått ner på 0), men jag tror inte jag har nåt läckage... Dels kan det ju komma ut lite genom SÄV'en och dels får man ju släppa ut lite luft nån gång då och då ett bra tag efter att man har gjort nån större tömmning/påfyllning av systemet.
-
De bör inte göra en funktionstest av exp.kärlet samt leta läcka bara för att vara på den säkra sidan? (tänker på det som Kocken skrev).
Hur kollar man förresten att expansionskärlet är helt i sin VP?
Det är en Bosch Luft/vatten (rätt säker det stod Rego på displayen när vi startade den). Det fanns ingen manual men jag skulle uppskatta (med beaktande av huset storlek) att den är runt ca 11 eller 13kW.
-
Är trycket hyfsat stabilt oavsett temperatur i värmesystemet och det inte stiger snabbt när man fyller på vatten så funkar kärlet som det skall. Faller trycket till 0 regelbundet trots att kärlet verkar funka som det skall så bör man börja kolla efter läckage.
-
OK! tummenupp
Jag tackar för alla era svar, Purjo, Kocken och Rocas.
Ska stämma av med syrrans sambo först och luska fram lite mer info, samt ev. svänga förbi och se på anläggningen, innan jag återkommer med fler frågor.
-
Slänger in en ny frågeställning:
Klurar lite på det där med säkringsstorlek vid konvertering av värmesystem.
Ponera att huset har ett effektbehov på 9kW DUT, värms med en gammal elpanna och att där sitter en 20A huvudsäkring idag. I elpannan sitter en elpatron med 12kW elpatroneffekt. Sedan skaffar man en värmepump som är på 7kW med en elpatron för att spetsa upp till 9kW DUT (räknar inte med VV produktionen ca 0,5kW). Om man då räknar på att pumpen har COP3, DUT, så blir eleffekten: 7kW/3 + 2kW = 4,3kW
Effekten P för resistiv belastning, trefas är P = Uh*I*1,73*1,0
Uh = 400V
Strömmen I för vedpannan blir: I = P/U*1,73 = 12000W / (1,73*400) = 17,3A
Strömmen I för värmepumpen blir: I = P/U*1,73 = 4333W / (1,73*400) = 6,26A
Kan man räkna så som i exemplet ovanför? Sc:,h
Eller ska man räkna med att kompressorn i VPn kan sluta funka och att elpatronen (som kanske har en effekt på 9kW) så gå in och kunna ta hela behovet? För i så fall blir det 13A och då gissar jag att det blir lite tajt ha en 16A säkring då den skulle smälla om man kör matlagning, vitvaror etc samtidigt som man har smällkallt.
-
Hur du räknar är lite upp till dig och vad du tror men jag skulle räkna med "i värsta fall". Det innebär att jag skulle ha kvar mina 20 A för det är när det blir riktigt kallt som "sanningen" kommer fram och det är som sämst om det inte fungerar. Och du ska tänka på att det är inte bara VP som drar ström, några andra "apparater" som kräver ca 10A är: vattenkokare, diskmaskin, torktumlare, tvättmaskin, torkskåp, kaffekokare, mikro, motorvärmare. Vill du använda nått mer än värmen när det blir kallt kan det vara klokt att inte ligga på och över gränsen, som man ofta gör med 16 A huvudsäkring. Naturligtvis tillkommer även "allmän el" men det brukar inte vara så stora laster.
Jag brukar alltid rekommendera 20 A för då kan man vara rätt säker på att det fungerar även utan att man behöver välja mellan och diska eller koka kaffe osv.
-
Det är noterat.
Tack för det snabba svaret Kocken!
-
Samma tema men lite andra siffror?
Min huvudsäkring är 20A. Värmepumpen är 8kW med en elpatron på, jag vet inte säkert men jag tror 6kW med möjlighet att manuellt ställa om till 9kW om VP inte funkar. Vid DUT så går VP och elpatron kan gå in med 6kW totalt 6+8/2=10kW. (COP2)
Finns det plats för att sänka huvudsäkringen?
-
Självklart skall man säkra upp för scenariot att kompressorn stannar och man behöver köra enbart elpatron. Dock kanske man inte behöver räkna med full komfort om VP'n skulle rasa vinterns kallaste dag? Effektvakt är nog ett av de bästa tillbehören som finns...
Jag kör själv med 16A huvudsäkringar och effektvakt och då har jag en VP som är konstruerad för att stanna och lämna över till elpatronen när det är som kallast ute (luft/vatten)...
-
Visst kan det fungera med 16 A i huvudsäkring, det handlar mer om "komfort" och bekymmersfrihet. En annan sak som brukar komma om man "ligger på gränsen" är att det blir varmt i säkringshållarna och med tiden oxideringar och dålig kontakt med avbrända trådar som följd, samt bränd isolering på trådarna. En 16 A smältsäkring tål rätt mycket överlast men det kan bli mycket hett, lätt över hundra grader i säkringshållaren. Och när det brinner sönder är det helt säkert årets kallaste dag och kanske inte så säkert att nån elektriker direkt längtar efter att frysa fingrarna av sig.
-
Elektrikern kan ju alltid värma fingrarna på säkringarna... :P
-
Oftast hinner dom kallna innan man kommer dit (om man överhuvud taget åker). I dag, då jag inte måste, är jag högst tveksam om jag skulle åka. Varför ska jag lida bara för att någon obekant är snål Sc:,h
-
Snål och snål... Jag ser det mer som en utmaning.
-
Helt klart en utmaning att köra ett hus med 16A huvudsäkringar om det är ett elbaserat uppvärmningssystem. Tur att moderna effektvakter är fasindividuella för minska påverkan på värmekomforten.
Det jag funderar på är problemet med selektiviteten i säkringarna, t.ex. om man är borta och det blir fel/kortslutning i någon grupp med 16A-säkring(ar) och då vill man inte att resten också blir helt eller delvis strömlöst. Med 20A huvudsäkringar och max 16A gruppsäkringar borde marginalerna vara betydligt bättre. Vid längre bortavaro brukar jag ställa fram två extra värmefläktar som startar om inomhustempen faller under ca 12-14 grader om det skulle bli fel på ordinarie uppvärmningen.
-
Problemet med selektiviteten brukar vara att man har både smältsäkringar ( i mätarskåp) och automater ( i gruppcentraler) i sin anläggning. Vid en kortslutning så kan en 10 A automat tåla lika mycket eller mer än en 20 A smältsäkring. För dom fungerar lite olika, automater tål relativt liten överlast men relativt höga kortslutningsströmmar och det är tvärt om med smältsäkringar som klarar rätt höga överbelastningar men brinner av vid relativt låga kortsluningsströmmar.
-
Slänger in en annan fråga på temat el/effekt:
Hur fungerar det egentligen med effektvakten i värmepumpar?
Enligt BBRs krav finns ett effektkrav. Kolla sidan 157 i följande rapport: https://rinfo.boverket.se/BBR%5CPDF%5CBFS2014-3-BBR-21.pdf
Anta att vi bor i norra sverige (klimatzon I) och har en frånlufts VP.
Huset är på 170m2 och vårt effektbehov DUT är 11kW. Enligt BBR-kravet får max effekt då för uppvärmning vara 5,5kW + 0,035(Atemp - 130) dvs. totalt 6,9kW. Om vi antar att COP är 2 vid DUT (rimligt?) och att VPns kompressor då klarar leverera 6kW utan tillsatsenergi. För att klara hela behovet behövs då 5kW i el-patron effekt. Hela effektbehovet blir då 5kW (patron) + 6kW/2 (VP) = 8kW.
Innebär effektvakt att VPn bara använder maximalt inställt värde dvs. 6,9kW? och att de sista 1,1kW måste vi tillföra på något annat sätt? Ex. braskamin eller liknande? Sc:,h
-
Strömkännarna i centralen känner av strömuttaget på faserna och om uttaget blir för stort, kopplar effektvakten i pannan ner elpatronens effektuttag i steg om 1,5kW.
Så funkar min anläggning. Effektvakten finns i elpannan, inte i värmepumpen.
-
Erp: Varför kopplar den i steg och inte minskar effektlasten direkt till max tillåten nivå?
(eller iaf det närmaste den kan komma den nivån som är tillåten med hänsyn tagen till att patronens effekt är jämna heltal).
-
Elpatronen är konstruerad så att den kopplas in i steg om 1,5kW, 0 - 1,5 - 3,0 - 4,5 - 6,0 - 7,5 - 9,0 och kan bara kopplas ner på samma sätt, men den kopplas ju inte ner mer än vad som krävs för att klara säkringarna.
-
Slänger in en annan fråga på temat el/effekt:
Hur fungerar det egentligen med effektvakten i värmepumpar?
Enligt BBRs krav finns ett effektkrav. Kolla sidan 157 i följande rapport: https://rinfo.boverket.se/BBR%5CPDF%5CBFS2014-3-BBR-21.pdf
Anta att vi bor i norra sverige (klimatzon I) och har en frånlufts VP.
Huset är på 170m2 och vårt effektbehov DUT är 11kW. Enligt BBR-kravet får max effekt då för uppvärmning vara 5,5kW + 0,035(Atemp - 130) dvs. totalt 6,9kW. Om vi antar att COP är 2 vid DUT (rimligt?) och att VPns kompressor då klarar leverera 6kW utan tillsatsenergi. För att klara hela behovet behövs då 5kW i el-patron effekt. Hela effektbehovet blir då 5kW (patron) + 6kW/2 (VP) = 8kW.
Innebär effektvakt att VPn bara använder maximalt inställt värde dvs. 6,9kW? och att de sista 1,1kW måste vi tillföra på något annat sätt? Ex. braskamin eller liknande? Sc:,h
På tex Nibe så spärras max installerad el effekt enligt BBR vid installationen och man har 7 dagar på sig att ändra den sen måste man byta styrkort om man vill ändra max effekt. Så det har inte med effekt vakten att göra utan den är separat.
-
OK. Då börjar bilden klarna!
Tack för svaret smurfen och erp!
Har en annan fråga jag grubblar på:
Hur hänger egentligen flytande kondensering ihop med inverterstyrning dvs. vad innebär dessa?
Man hör ju ofta uttrycket "flytande kondensering" här på forumet samt numer börjar det bli vanligare med inverterstyrda VPs.
Om jag förstått saken rätt så innebär flytande kondensering att kondenseringstemperaturen höjs/sänks utifrån rådande värmebehov i huset. Om det blir kallt ute så kommer VPn:s värmekurva vilja skicka iväg högre temp på framledningen. Då jobbar väl kompressorn hårdare :o och höjer trycket på hetgassidan vilket ger högre kondenseringstemp, vilket innebär högre entalip (log p-h diagram) och således mer värme som kan överföras till radiatorvattnet i förångaren. Stämmer detta? Sc:,h
Vad handlar då inverterstyrning om? Är det bara sättet hur den flytande kondenseringen sker? dvs. med hjälp av en varvtalsstyrd kompressor eller något annat sätt? :(
-
Inverterstyrning = varvtalsstyning.
En traditioenll on/off-VP har bara en hastighet på kompressorn. För att få flytande reglering av framledningstempen låter man temperaturen pendla runt börvärdet. Dvs när t ex framledningstempen är 5 grader under börvärdet startar kompressorn och när det är 5 grader över så stannar den. osv...
Sen finns det lite olika algoritmer för att räkna ut hur mycket över resp under börvärde man skall gå. Den vanligaste metoden är gradminutberäkning (även kallar integral).
Med en varvtalsstyrd kompressor reglerar man varvtalet/effekten så att man ligger på börvärdet i princip hela tiden.
Anledningen till att man använder flytande kondensering (vilket i sig är en väldigt kryptisk benämning på variabel framledningstemperatur) är helt enkelt att verkningsgraden på VP'n minskar med ökad temperatur, så genom att bara värma till den temp som behövs ökar man systemets totala verkningsgrad.
-
Purjo: Är flytande kondensering synonymt med varvtalsstyrning dvs. så att om man pratar om en VP som använder flytande kondensering så kan man även anta att den är varvtalsstyrd/inverterstyrd?
Försöker bara få grepp om det finns tre typer av VPs:
fast kondensering,
flytande kondensering,
varvtalsstyrda
...eller bara två typer:
fast kondensering
varvtalsstyrda som tillämpar variabel kondensering Sc:,h
Ursäkta begreppsförvirrningen Skämspådig
-
Det finns fast eller flytande kondensering. Bägge "arbetssätten" kan uppnås med eller utan varvtalstyrning. Fast arbetar kompressorn mot ett givet värde oavsett värmebehov, flytande arbetar kompressorn mot ett varierande värde beroende på vid behovet är just för tillfället.
-
Fast- eller flytande kondensering talar egentligen bara om ifall börvärdet är det samma hela tiden (t ex om man värmer en acktank och shuntar ut värme från den till värmesystemet) eller om det varierar med värmebehovet (VP'n direktkopplad till värmesystemet och styrs av värmekurva).
Oavsett vilken princip man tillämpar så är det samma värmepump man använder, skillnaden är ju bara en inställning/funktion i styrsystemet (Vissa sampla VP-modeller klarar flytande kondensering/kurvstyrning, men de flesta gör det).
Skillnaden mellan en on/off och en varvtalsstyrd VP är att med on/off-modellen låter man temperaturen pendla runt börvärdet, medan med den varvrtalsstyrda anpassar man varvtalet så att börvärdet hålls konstant (VP'ns avgivna effekt = värmesystemets avgivna effekt).
-
Kocken och Purjo:
Tack för era svar.
-
Edit.
Dubbelpost.
-
BBR kraven är ju där för att man ska bygga nya snålare hus. Dvs ett 170 m2 boa hus, får som i ditt exempel max ha en installerad eleffekt på 6,9 kw. Då måste huset byggas så att det klarar att hålla sig varmt på den effekten.
Det är ju inte så att man sätter in 6,9 kw i ett gammalt hus som behöver 11-12 kw.
I verkligheten så klarar sig nybyggda hus fint med de kraven, stoppar du in 2 kw i en frånluftsvp så får du ju ut 5-6 kw i andra änden, sedan har du ytterligare 3,9 kw "över" för extra elpatron i vvb ftx etc.
Värmepumpen gör ju kraven nåbara, dock så har husen inte blivit så mycket snålare, det behöver inte byggaren, han kan ju ändå presentera ett hus med "väldigt låg inpetad effekt" och det är ju det som konsumenten tittar på. Att husen totalt drar bara lite mindre än tidigare är inte så viktigt, vad konsumenten har kvar i plånboken är enklare att visualisera.
Och expkärlets kondition kan du kolla genom att trycka nätt på bilventilen, kommer det luft och håller ca 0,5b så är det ok! Kommer det vatten är det kasst, byt.
-
NilsNN: Är med på att husen byggs så de klarar BBR, dels för att de vanligen är välisolerade/täta med värmeåtervinning som sänker effektbehovet. a:gl
I det aktuella fallet så tänkte jag att man kanske vänder sig till en mindre husleverantör som bygger i lösvirke samt energi-slösaktigt och överlåter åt byggherren (privatpersonen) att göra energiberäkningen tOOmten
Säg att man tittar på Nibes 750; OM jag tolkar följande info rätt så ger den ca 4653 Watt vid ett luftflöde på 60 l/s samt 45 graders framledning. COP 2,5 innebär att du stoppar in 1,86kW:
http://www.nibeonline.com/pdf/M11040-2.pdf
Anta nu att huset ligger i norra Sverige, är ett snålbygge med dåligt isolerade väggar (U=0,19), fönster med höga u-värden(U=1,3 ca 25m2), ej vidare tätt klimatskal (0,7 l/s*m2) och bristande golvisolering ovanpå en krygrund. När jag kollar i min räknesnurra landar effektbehovet DUT närmare 10kW för ett hus på 170m2. Säg att energibehovet skall klaras med 750:an, då behövs ytterligare 5,3 kW och man är över 7kW (1,86kW+5,3kW). Kanske inte så vanligt att det inträffar, men inte helt osannolikt.
Och expkärlets kondition kan du kolla genom att trycka nätt på bilventilen, kommer det luft och håller ca 0,5b så är det ok! Kommer det vatten är det kasst, byt.
Ok. Tack för tipset!
-
Men ett sådant hus kommer inte bli godkänt ens på planeringsstadiet, kommunen/bes.man kommer säga nej pga att det ej följer de nya kraven.
Och varför skulle man vilja bygga ett sådant hus egentligen, särskilt i norra Sverige. Kör i mer isolering, det är billigare än man tror, om man får vara med och bestämma mått från början.
-
Huset klarar kraven (dvs. förutom effektkravet som jag tog upp) så det finns inget som en bygglovshandläggare skulle kunna fälla. Det enda kravet som finns enligt BBR kap 9 (tabell 9,2) är att u-medel ej får vara sämre än 0,4W/m2, vilket det inte är i det aktuella fallet. U-värdeskrav och högsta luftläckage nivå finns ej i BBR för byggnader över 100m2 (för byggnader under 100m2 gäller andra regler enligt 9:4).
Siffrorna jag räknar på är inte alls några ovanliga siffror och faktum är att det finns stora och väletablerade småhusleverantörer som har snudd på likvärdiga siffror i energiberäkningar jag sett när jag och sambon varit i husköpartagen.
Skall tillägga att det inte handlar om mina egna byggtankar då jag själv är inne på helt andra (energieffektiva) tankar.
-
Inte är väl det intressanta om huset ev klarar BBR krav, utan att det är så ekonomist/bra som möjligt. Och att "stora"husbyggare ligger på gränsen visar väl bara hur dom tänker, dvs maximera sin vinst i alla lägen och i stort skiter i vad som kunden får bara han köper.
-
Jo men jag tycker nog det är intressant iaf att veta hur saker och ting fungerar och vad som krävs för att klara lagkraven (även när det gäller mindre sannolika fall) ::)
För egen del är jag som sagt inne på ett helt annat spår med fokus på energieffektivt byggande.
-
Jag var inne och läste om knäpptank i en annan tråd. Hur fungerar det, på enklast möjliga (men ändå rätt) sätt om man ska installera en tank för att minska knäppningar och man i nuläget har en on/off VP direkt uppkopplad mot radiatorsystemet:
Funkar det att bara installera tanken mellan pumpen och radiatorsystemet som bilden nedanför?
Behöver man någon givare mellan VP och tank samt vad är i så fall lämplig hysteres för när pumpen skall gå igång/slå av? Sc:,h
Jag kollade i Nibes installatörsmaterial för UKV men där fanns ingen givare inritad: http://www.nibe.se/nibedocuments/12150/639282-5.pdf
-
Jag har en gammal VVB som knäpptank och volymförstorare kopplad som på din bild och det fungerar utmärkt. Givarna finns det ju ingen anledning till att flytta det enda som jag gjort är ju att fått en lite större volym på vattnet samtidigt som jag tvingar de hetvatten som kommer efter VV körning att blanda sig med en större mängd elementvatten och därmed drastiskt sänker temperaturen innan det går ut till elementen
-
OK. Då behövs alltså ingen givare i tanken, utan man använder den givare som redan finns i VPn och som sitter på returen (från radiatorkretsen), gissningsvis innan kondensorn(?)
-
Inte om tanken är en ren knäpptank /volymförstorare, är den kopplas som arbetstank blir det lite annorlunda.
-
Jo, det kan jag tänka mig.
OK. Men då förstår jag bättre.
Tack Kocken!
-
Har du kopplat in vvb som man kopplar beredare i serie då eller?
Tänker sätta in en Nibe UKV , men kan man spara några kr på o sätta in en gammal beredare så..
-
wptno1: Menar du att du använder din VVB som en värmeväxlare och kopplar radiatorkretsen retur där kv ska gå in och framledningen där VV går ut?
Slänger in en annan fråga om ventiler:
Sitter och funderar lite på vad skillnaden mellan blandningsventil och fördelningsventil är i en shuntgrupp?
Har det nått att göra med om blandningspunkten ligger i ventilen eller utanför? Sc:,h
-
Jag har försökt förtydliga min frågeställning i bilden nedanför. Hoppas det framgår hur jag menar.
Tacksam om någon kan kasta lite ljus på hur det verkligen funkar :-\
-
För min personliga del tycker jag inte om de VP som styrs av utetemp , dom har en benägenhet att få hicka vår och höst , många start stopp.
Har 2 tankar a 750 liter 1 VP 11 kw ut , en vedpanna 25 kw , har kopplat tankar i serie ,laddar 1 tank i taget med överslag till tank 2 vid viss temp .
Vedpanna laddar enligt detta . Därefter en shunt ut till huset från tankarna , Har en simpel VP som vattenkokare , Ingen dyr VP med massor av elektronik laddar en tank ( onödigt att ladda 1500 l , endast vid vedeldning ) ) Start stopp via termostat . Har även möjlighet att koppla in solvärme om jag vill det tankarna , en stor valfrihet . VV slinga i tanken före EL-vvb
( förvärmning billigaste tillskottet ) Fungerar utmärkt , Har golvvärme i hela huset 250 kvadrat .
Man undrar varför fabrikanter vill sälja dyra VP , jo för att få in så mycket som möjligt
Jag undrar över den ritning som du visar , den högra är ett shuntpaket för större hus ,den kan dra ett mindre höghus , den vänstra för villabruk ( nedre blå-röd = solvärme i topp
vv - slingor , på mitten värme , det räcker gott med en shunt med ventil för ca 4000:- Den klarar säkert upp till 600- 700 kvadrat . Tror inte att du har så stort hus .
-
25fOCUS: Shuntgrupperna var mest för att exemplifiera min frågeställning. Det jag undrar över är alltså skillnaden mellan blandningsventil och fördelningsventil, samt om det har nått göra med var blandningspunkten ligger dontknow
Sen finns även "styrventil" som jag inte riktigt vet var dens funktion skiljer sig från ovanstående :(
-
Efter att ha googlat ännu lite mer så är den info jag fått fram att för blandningsventilen sker omblandningen i ventilen (dvs. shuntning) och för fördelningsventil så är blandningspunkten utanför ventilen. Styrventil verkar vara synonymt med reglerventil och flödesventil. ???
Men ...Hur kan man kontrollera funktionen hos en flödesventil, ex. i en undercentral i bostadsrätt, att att den inte läcker?
Kan man forcera den till stängt läge och mäta temperaturen på den "kalla" sidan efter ca 15-20 minuter?
Eller kan man lyssna med en skruvmejsel om man hör ljud genom ventilen fast den är stängd? :-\
-
Du pratar om större grejer än villa ,
Bor du i en bostadsförening , hamnat i styrelsen ? flödesventil sitter före och tillför vatten , detta är s.k. 2:vägsventil , en vanlig shunt är 3: vägs
detta för att om det ska till stort flöde i systemet ,så måste det till en herrejösses stor shunt och den går inte att reglera bra
Hoss dig :svårt på distans : troligtvis kommer det ett rör med värme fram till en ventil som är kopplad med två rör , därefter ett T , sen en pump ut till systemet
mellan ventil och pump ett påstick med någon form reglering mekanisk. Ta ett foto på grejerna så att det går att se vad du har .
-
25 focus: Orsaken till min fråga (och denna tråd ::)) är att jag är intresserad av funktionen och definitionen hos de olika ventiltyperna, och inte specifikt hur anläggningen där jag bor fungerar.
Frågeställningen är alltså; vad är det för skillnad på blandningsventil/fördelningsventil?
Samt är det någon (vad i så fall) skillnad mellan styrventil, flödesventil och reglerventil?
-
De är vad de heter
En styrventil kan användas för att styra flödet åt ett håll eller annat ( ex 3 vägsventil, 1 rör in, 2 vägar ut)
Flödesventil är graderade för att kunna strypa flödet önskvärt i ett rör ( typ stad stk ventil )
Reglerventil skulle jag vilja kalla en shunt, dvs den kan styras för att genomsläppa önskad mängd värme/flöde.
-
Flödesventil är graderade för att kunna strypa flödet önskvärt i ett rör ( typ stad stk ventil ).
TA Therm benämner själv sina STAD ventiler för injusteringsventiler Sc:,h
http://www.imi-hydronic.com/sv/produkter-och-losningar/ta-balancing-and-control/injusteringsventiler/injusteringsventiler/stad/
En styrventil kan användas för att styra flödet åt ett håll eller annat ( ex 3 vägsventil, 1 rör in, 2 vägar ut)
Reglerventil skulle jag vilja kalla en shunt, dvs den kan styras för att genomsläppa önskad mängd värme/flöde.
Var hamnar blandningsventil och fördelningsventil i detta sammanhang? :-\
Är de en egen kategori eller ingår de under någon av ovanstående två kategorier?
Blandningsventil kanske kan vara många saker, men jag tänker mig att det främst är kopplat till tappvatten och att blanda rätt temperatur ut till kranarna. Typ denna: http://home.koping.net/nila/webb/tillbehor/blandvent.htm
Googlar man på fördelningsventil kommer det upp bilder på shuntgrupper.
-
Funderar på att spraymåla en radiator.
Någon som har erfarenhet av detta?
Typ av tillvägagångssätt, färg etc.
Radiatorn är i en hall.
-
"Konsten" är väl att hitta en färg som fäster på den g:a utan att den krackelerar eller flagnar, i övrigt kan det inte vara några problem.
-
jo, har läst lite om att färgen kan gå sönder då det blir stora temperaturvariationer.
Är dels en gammal dubbelpanelradiator samt en sektionsradiator där det vore trevligt om man slapp fara fram med penslar/rollers i alla utrymmen, därav frågan om spray.
-
I stort sett alla som säljer färg kan ge dig en sprayburk med färg av den typ och kulör du önskar, dom fyller själva. Så tala om vad du ska göra så så är jag övertygad om att dom fixar både typ och kulör utan problem.
-
Ok. Det är noterat. :)
Tack för tips!
-
Är det någon som vet formeln för att beräkna värmeförlusten från ett oisolerat varmvattenrör?
Vi antar att :dt: är konstant ca 30 °C högre än omgivningen.
Om det inte skulle vara någon som direkt vet svaret (jag har googlat men hittar ingen formel) så vet jag att formeln för en radiators värmeffekt är P = k x A x :dt:
Där
k = värmegenomgångstal
A = radiatorns yta mot luften
:dt: = medeltemp.skillnad mellan radiator och omgivning.
Storleken av en cirkulär cylinders mantelyta är 2 x 3,14 x r x h, där r är tvärsnittsradien och h är höjden.
Om detta går att applicera på rör(?) :o så skulle ju formeln istället bli:
Effekt rör P = k x (2 x 3,14 x r x h) x :dt:
Där k = ?? (hittar inga värden för detta som verkar rimliga).
:dt: = 30 °C
Ytan på röret (1m rör, 15mm invändig diameter dvs. R = 7,5mm) = 2 x 3,14 x 0,0075m x 1m = 0,0471
Men jag gissar man måste ta hänsyn till att röret är cirkulärt format mot omgivningen. Sc:,h
Tacksam för inputs!
-
Gå in på en av de större tillverkarna av rörisolerings hemsida (jag har tappat länken) där står det förluster i rör olika dimensioner. Om jag inte missminner mig så tappar man 6 watt/m 15mm cu.
-
Lennart: Tack för svar.
Jag har tillgång till tabeller bl.a. teknikhandboken, där det står vad förlusterna blir vid en viss dimension samt delta T. Jag är dock nyfiken hur detta räknas fram dvs. hur de bakomliggande formlerna ser ut. a:gl :P
-
Dammar in en ny fråga:
Funderar lite på det där med att mäta tilluftstemperaturverkningsgraden på en värmeväxlare.
Formeln är som bekant:
(Tå-Tute)/Tfrån-Tute)* (tilluftflöde/frånluftflöde)
Tå = tillufttemp. efter återvinning
Tute = friskluft/uteluftstemp
Tfrån = frånluftstemp
Om man nu vill mäta temperaturverkningsgraden på sitt roterande FTX-aggregat samt att luftflödesmätningar och temperaturmätningarna görs enligt metodik på rätt sätt med kalibrerade instrument, vilka faktorer kommer då påverka värdet?
Samt hur mycket kan det tänkas påverka om man mäter vid två olika tillfällen med olika uteklimat?
Säg att man vid tillfälle 1 mäter när det är ca +5 grader ute samt näste tillfälle när det är -5 grader ute. dontknow
Det jag läst mig till är att temperaturverkningsgraden är en apparatkonstant beroende av växlarens yta och värmeöverföringskapacitet. Men kan ex. luftfuktigheten påverka temperaturverkningsgraden? Sc:,h
Jag gissar att högre luftfuktighet inomhus gör att mer fukt, i frånluften, kondenserar på växlaren. Sedan kräver denna fukt energi av frånluften för att avdunsta och på så sätt sänks tempen i frånluften vilket påverkar verkningsgraden.
Är detta nått man behöver ta hänsyn till? :(
-
Dammar in en fråga om effektbehovsberäkning av rum:
Om man vill räkna lite mer noggrant på effektbehovet i ett rum, och inte använda schablonvärden (ex. 50W/m2), finns det då någon metodik för hur man räknar? (dvs. utöver vanlig transmissionsförlustsberäkning).
Läste om randfält samt har hört om att man gör ett påslag på väggar i nordlig riktning.
-
Dom flesta VVS'are håller upp ett fuktat pekfinger och chansar lite skulle jag tro. Sen avrundar man lite uppåt...
-
Vet inte riktigt vad du är ute efter?
Jag "brukar" räkna fram effektbehovet per resp. yta (golv, tak, väggar, fönster dörr etc) pga
-värmeledning mha U-värde (lamdavärde och tjocklek ger detta) och tempskillnad och addera wattarna samt
-lägga till typ 20% för ventilationsförluster.
-Är du petig så ska man ta med värmeövergångstal och strålning oxå, sätt det till typ 5 % så är du nog i rätt socken.
Det ger totala effektbehovet, som du delar med rumsytan för att få effektbehov per m2 om du vill jämföra med andras isolationsstandard.
purjo__s metod duger för det mesta, min har jag mest för ro´skull dvs på nöjeskontot. ::)
-
OK. Då vet jag.
Tänkte mest på om man kan köra på u-värden och transmissionsförluster rakt av eller om man behövde göra några korrigeringar för faktorer som vädersträck samt randfält, som jag läste om i nån annan tråd.
-
Funderar på hur man räknar på möjligt uttag av kyleffekt i en bergsbrunn?
Säg att man bor i norrbotten, har en bergsbrun på ca 180m, sen vill man använda frikyla under vår/sommar.
Enligt teknisk beskrivning av kylbatteriet jag tittat på så räknar man på ca 6 grader ingående samt 12 grader utgående.
-
Det går inte att nå 6 grader på ingående om man vill kyla bort en nämnvärd effekt. Jag skulle tro att bergets temperatur i Norrbotten är ca 5 grader. Temperaturen i borrhålet bör stiga ca 1,5 grad per kW värme som tillförs borrhålet. Vill man kyla bort 3 kW får man nog räkna med att kylbatteriet får minst 9 grader in.
-
Roland: Tack för svar.
Är lite nyfiken hur du räknat fram 1,5 grader per kW?
-
Finns det någon som kanske kan ge lite mer info om hur man dimensionerar frikylan? Sc:,h
Här på VP forums egna FAQ finns en artikel om frikyla som Rickard skrivit: https://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=67652.0
Där står det:
Räkna med att du kan ta ut ca 2/3-delar av den värmeeffekt du kan ta ut, ett borrhål som ger 5 kW i värmeeffekt kan alltså belastas med ca 3.3 kW kyla.
I fallet med ett 180m borrhål, där man exempelvis kan ta ut 40W/m blir max uttagen värmeeffekt ca 7,2kW. 2/3 blir i så fall ca 4,8kW kyleffekt.
Jag hittade även följande info på http://curant.se/naturkyla/:
Generellt kan man räkna med 20-40W kyleffekt per meter aktivt borrhål.
180m innebär i så fall 3,6-7,2kW.
Kylbatteriet i fråga är följande:
http://www.veab.com/veabdocuments/CWK/broschyr/CWK_VEAB_Heat_Tech_SE.pdf
I produktbladet finns bara temperaturintervallet 6 °C/12 °C och inte högre temperaturer dvs. med utgångspunkt från Rolands synpunkt Sc:,h
-
Roland: Tack för svar.
Är lite nyfiken hur du räknat fram 1,5 grader per kW?
Det var från data för mitt borrhål omräknat för skillnaden i djup. Det blir ju lika stor temperaturhöjning i borrhålet när man tillför t.ex. 4 kW värme som temperatursänkningen när man tar ut 4 kW kyla. Därför är det lite vanskligt med en uppgift som att man kan ta ut 20-40 W/m. Det kan vara så att vid 40 W/m blir köldbäraren för varm för att vara användbar som kylmedium.
-
Roland: OK. Då förstår jag.
Jag hittade följande kalkylator: http://calculation.veab.com/Heater/CWW.aspx?HeaterTypeID=2
Hur beräknar jag brineflödet sommartid?
-
Hej!
Skulle vilja ha synpunkter på följande inkoppling av en arbetstank.
Fungerar den som en flödeshöjare?
Bör man istället koppla framledningen "genom" tanken? Sc:,h
Finns några risker? :(
-
I syfte att förtydliga min frågeställning:
Har jag förstått prinicipen för hur arbetstanken ska fungera? ???
De blåa pilarna indikerar hur varmt framledningsvatten rör sig om ex. värmepumpen skickar ut och man på kort tid får många termostater som slår igen ute i radiatorkretsen ex. pga internvärme/solinstrålning. Den röda indikrerar driftsfallet när värmebehov finns och VP ej går. Kanske om man vädrar mycket/öppnar dörrar på vintern och saknar innegivare eller om VP ex. prioriterar varmvattenproduktion samtidigt som värmebehov finns(?)
Förklara gärna om jag missförstått funktionen. help
-
Slänger in ännu en fråga, med hopp om att någon kanske kan kasta lite ljus på funderingarna.
I bilden framgår en förenkling av hur systemet ser ut i sin helhet. Solvärmen dockas alltså ut på VP-värmesysetmet, där det under soliga vår/höstdagar bidrar till uppvärmning. Det jag grubblar över är att solvärmen får ett "eget" kretslopp via arbetstanken (blå linjer).
Fast det kanske inte blir så? Vattnet kanske tar och blandar sig med värmevattnet (röda, tunnare pilar). dontknow
Den gröna linjen är VPn som arbetar mot värmesystemet parallellt med solvärmen.
Någon som är bra på hur vattnet rör sig i rörsystem? Sc:,h
-
Varför inte koppla in arbetstanken som vanligt med 4 rör då får du även fördelen att ev knäppningar i radiatorerna försvinner/minskar.
-
Jo, tankarna finns på omkoppling, men eftersom det är ett befintligt, större, system så blir det en penningfråga.
Vad tror du om den risk med eget kretslopp i solvärmekretsen?
Kan du bekräfta eller, förhoppningsvis, avfärda den risken?
-
Vattnet bör blanda sig så att det är olika anslutningar är nog bara bra men antar att du behöver shunt också eller ?
-
Hur menar du med "olika anslutningar" smurfen?
Shuntgrupp för solvärmen är väl den 3-vägs blandningsventil som ligger för cirk.pumpen och som styrs av solvärmens reglercentral. :(
-
Såg ut som det var olika anslutningar för solvärmen och vp mot tanken var det inte det ? Kommer den blandningsventilen styras efter nån kurva eller hur är det tänkt att funka och hur blir det en riktigt varm sommar dag var lagras solenergin ?
-
Ok. Jag var lite otydlig. Skämspådig
Solvärmen har egna acktankar som solfångaren arbetar mot. Systemen (sol - VP) är fristående från varandra, med undantag från att solvärmen kan "pytsa ut" värme på VPns framledning.
VPn jobbar med flytande kondensering mot värmesystemet. VPns framledningsgivare sitter "efter" solvärmen så den ska känna av solvärmens tillskott och stänga av när solvärmen klarar värmebehovet. Solvärmens reglercentral har en något högre ställd kurva än VPn, just av detta skäl.
Jag undrar mest hur arbetstankens inkoppling kommer påverka systemet och om risk föreligger att solvärmen liksom blir ett eget system genom tanken.
-
jag tror de kommer funka helt ok tummenupp
-
Ok. Tack för svar smurfen!
-
Finns det någon som kan försöka sig på att förklara P, PI samt PID regulering på ett enkelt sätt?
Jag är med hyfsat på P-reglering med när det blir PI och PID, kaskadfaktor, integral etc. tycker jag börjar bli abstrakt. Har förstått att I är tiden, men hur skiljer sig den inverkan mot vanlig P-reglering? (ex. i fallet med en radiatortermostat). Skillnaden mellan rummets temp och börvärdet i termostaten blir ju mindre och mindre ju närmare börvärdet man kommer.
-
P= proportionell alltså linjärt beroende av mätt avvikelse mot börvärdet
PI= Proportionell och Integrerande alltså linjärt och ökande med integralen på avvikelsekurvan, ska öka reglerpådraget för att snabba upp regleringen. Kan ge självsvängningar i systemet.
PID=Proportionell, Integrerande och Deriverande som PI men minskar på/avdrag med derivatan på avvikelsekurvans lutning används för att minska självsvängningar i regleringen
Med reservation för viss minnesförlust..i reglerteknik ::)
-
PI= Proportionell och Integrerande alltså linjärt och ökande med integralen på avvikelsekurvan, ska öka reglerpådraget för att snabba upp regleringen. Kan ge självsvängningar i systemet.
Ska detta tolkas som att PI är en snabbare variant av P?
Vi tar ett exempel. Vi har ett rum som är 25 °C. Enligt vår P-regulator skall börvärdet vara 22 °C.
Ventilen är fullt öppen redan vid +2 °C över börvärdet.
Vad blir skillnaden med PI i detta fall? Kommer PI-regleringen öppna ventilen till max snabbare?
Som jag tolkar PID så minskar/bromsar den in ventilens öppningstakt så svängningarna minskar.
-
Någon som har tips på en bra lathund för att lära sig mer om namngivning på givare/komponenter i ventilation/värmesystem kopplat till styr och regler?
Tänker på namn som:
GT31 vs GT21 vs GT11
Vad står första siffran för? samt vad skiljer 1-3 i första siffran?
Andra siffran gissar jag har med framledning (1:a) kontra retur? (2:a)
Samt varför har ett ställdon ex. namnet ST41?
-
GT tror jag är Givare Temperatur
ST betyder Ställdon.
Siffrorna är bara en numrering som gör att man inte blandar ihop de olika givarna - idealiskt skall det vara GT1, 2, 3 o.s.v. men det kan lika gärna vara GT31, 41, 51 om konstruktören gillar att vara obstruktiv.
Detta är i alla fall min bild av det hela, lanske finns det en djupare betydelse bakom siffrorna med det tror jag inte.
-
Regulatorer är jag rätt bra på och delar inte riktigt bilden av den förklaring som givits.
P = en rent proportinell förändring av t.ex. ventilöppning i förhållande till en viss temperaturökning (eller minskning)
En termostat som har ett reglerområde på +-1°C kommer att gå från fullt öppen till helt stängd om temperaturen i rummet förändras 2 grader (från >1 grad över börvärde till >1 grad under börvärde.
En PI-regulator "snabbar upp" regleringen på följande sätt:
Om man har förstärkningsfaktor 1 (10% avvikelse på ärvärde ger 10% påverkan av utsignal/ventilöppning) och ställer i-tiden på 30 minuter så kommer utsignalen att öka ytterligare 66.66% av förstärkningsfaktorn (av 10%)
Exempel.
Vi försöker reglera en temperatur som har område 0-100 grader med en P-faktor 1, och I-tid 30 minuter, ärvärdet när vi börjar är 50 grader.
Vi får en hastig temperaturändring på -10 grader.
P-faktorn gör då att utsignalen ökar med 10%. (Vi tillför mer värme)
Utsignalens proportionella ändring ökar i princip omedelbart temperaturen till 45 grader, det blir alltså bättre, men inte bra, nu behöver vi alltså att I-tiden griper in.
Följande 30 minuter kommer regulatorn att dra upp utsignalen ytterligare 66% av den tidigare proportinella reaktionen på den hastiga temperaturförändringen. (borträknat den temperaturstegring vi faktiskt fick)
I-tiden kommer alltså att se att det fattas 5 grader från önskat börvärde och dra upp utsignalen med 66% av den kvarvarande avvikelsen var 30:de minut.
Då utsignalen ökar kommer även temperaturen att öka, så P-faktorn och I-tidens påverkan kommer hela tiden göra att dessa värden är föränderliga, men principen är som beskrivet ovan.
Deriverande funktion används väldigt sällan, och då oftast i anläggningar med stora trögheter, t.ex. i ugnar som värms "utifrån" och där det tar lång tid för i-funktionen att ge återkoppling, D-verkan "kickar" då in extra energi initialt så snart ärvärdet sjunker eller stiger.
Jag är dålig på själva funktionen då jag väldigt sällan aktiverat den i de regulaterer jag trimmat in under mina 23 år som systemtekniker med ansvar för tusentals regulatorkretsar.
Exempel på ställen där vi använda det var:
Flisnivåreglering i nivåkärl, där inmatningen av flis i transportsystemet låg "20 minuter" bort.
Om/när nivån i fickan av någon anledning blev låg tog det alltså 20 minuter innan en större mängd inmatad flis kom fram, i den typen av situation är det viktigt att man snabbt kan "kicka in" en större mängd flis/energi eller vad det kan vara, men det är lika viktigt att den stora förändringen av tillförd flis eller energi bromsas INNAN man ser nivån i nivåkärlet faktiskt börjar stiga.
Om P-faktorn säger att utsignalen skall stiga med 5% så kan D-faktorn göra att den stiger med 15% istället, men att utsignalen sedan succesivt (Beroende på inställt värde) återgår till "enbart" den ökning som P-faktorn bestämt.
I-tiden fungerar på samma sätt i en PI som i en PID-regulator.
Man kan i idealfallet klara sig med enbart P-reglering, som t.ex. i en radiatortermostat där noggrannheten är relativt dålig och där varierande flöden inte är (har varit) så viktiga, men i mer komplicerade processer kan man inte ha flöden svängande mellan 0 och 100% var 10 minut, det säger sig självt, och då måste man ha en P-faktor som ligger en bra bit ifrån det läge där man får självsvängning, I-tiden blir då avgörande för att man inte skall få en kvarvarande regleravvikelse som är oönskad.
En låg P-faktor kan även behövas om man t.ex. reglerar flöde med en ventil som inte ger en linjär flödesförändring med en linjär utsignalförändring från regulatorn.
I början när en ventil öppnar sig har man som regel stor förändring av flödet, och i slutet en liten.
P-faktorn måste ställas på ett sätt som gör att man undviker självsvängning när ventilöppningen bara behöver vara liten.
I-tiden behövs för att arbeta bort kvarvarande regleravvikelse när ventilöppningen är stor och P-verkans påverkan på flödet är litet.
D-funktion skall man rent generellt akta sig för om man inte vet vad man håller på med, den förbättrar väldigt sällan en reglering annat än i specifika fall, och då är det bra om man kan räkna sig fram till rätt värden, alltså nåt för en ingenjör som är insatt i både processen, trögheterna, ytterligheterna och regulatorns funktioner.
Kaskadstyrning betyder helt enkelt att en regulator styr en annan, t.ex. om man vill styra en vattennivå i en tank.
Istället för att reglera en ventil direkt med nivåregulatorns utsignal så låter man utsignalen styra börvärdet på en annan regulator som i sin tur styr ett flöde.
På detta sätt kan man ha en snabb nivåregulator som inte behöver ta hänsyn till olika ventilöppning och dess effekt på flödet.
Man kan även ha en snabb flödesreglering som säkerställer att nivån hålls konstant.
Detta kan vara särskilt viktigt om t.ex. det flöde som skall hålla nivån i en tank jämn har ett varierande tryck, om nivåregulatorn då bara styrde ventilöppningen skulle tryckförändringarna kunna göra att flödet in i tanken minskade (om trycket sjunker) även om ventilöppningen ökar.
Att kaskadstyra en flödesregulator gör att trycket i ledningen som matar tanken blir ovesäntlig, flödesregulatorn ser till att ventilen öppnar tills man får ett högre flöde.
-
Om man har förstärkningsfaktor 1 (10% avvikelse på ärvärde ger 10% påverkan av utsignal/ventilöppning) och ställer i-tiden på 30 minuter så kommer utsignalen att öka ytterligare 66.66% av förstärkningsfaktorn (av 10%)
Rickard: Tack för svaret.
Var kommer värdet 66,66% ifrån?
Samt är det vanligt att i-tiden ställs till 30 minuter?
-
Jag kan inte svära på att det är exakt 66%, men i det härandet.
Värdet är nog bara en norm, så att man vet vad man skall förhålla sig till, tror inte att det bygger på några fysikaliska eller matematiska lagar.
Itiden kan ställas väldigt kort (enstaka sekunder) på flöden t.ex., men måste vara längre på t.ex. en tanknivå eller som i mitt exempel på flisfickan där det tar 20 minuter för fliset att komma från inmatningen till flisfickan, där kan man behöva ha 60 minuter på I-tiden om man har relativt hög förstärkning på P-bandet.
Kan tänka mig att I-tiden om man skall reglera temperaturen i ett rum måste vara rätt hög också om man skall undvika självsvängning.
Ibland är inte heller t.ex. tanknivån prioriterad, utan flödet in får inte svänga för fort, och då kan man ställa en lägre förstärkning på både P-band och I-tid, allt beror på vad man reglerar och vad som prioriteras.
Som en tumregel brukade jag börja med väldigt lång I-tid (så att den knappt påverkade) och sedan ökade jag värdet på P-bandet tills jag fick en självsvängning.
När jag visste var gränsen gick för självsvängning så halverade jag P-bandet.
Sedan kortade jag ned I-tiden tills jag fick en självsvängning.
När jag visste var den gränsen gick så dubblerade jag I-tiden.
På det sättet har man oftast fått till en nära på optimal reglering som klarar ytterligheterna som utgörs av varierande tryck, eller ventilernas olika flödeskarakteristik som beror på ventilöppningsgrad.
Styr och regler inom VVS och ventilation skiljer sig dock en del från processindustrin där jag arbetat, ofta finns bara P-band på regulatorerna, och jag tror även att PD används rätt ofta, nåt som jag för mitt liv inte kan förstå.
-
Det är noterat. :)
Än en gång, tack för utförligt svar!
-
Hej!
Bra förklarat Rickard, men får en räknenisse komma med en påpekan?
I-delen i regulatorn lägger till lika stor del som P-delen gör initialt när tid=Itid.
Exempel: P-förstärkning = 1, I-tid = 10 min
Reglerfel=10%, ger 10 % ändring av utsignalen initialt.
Om reglerfelet är konstant 10 % så kommer utsignalen att öka ytterligare 10 % var 10 minut.
För den vanligaste typen av process ska man välja I-tid = processen tidskonstant.
För ett innetemp i ett hus kan det vara någon-några timmar, för en framledning efter en shunt kan det vara någon minut.
Själv väljer jag gärna att trimma enligt Lambda-metoden. http://sv.wikipedia.org/wiki/Lambdametoden (http://sv.wikipedia.org/wiki/Lambdametoden)
/ErikB
-
Tack Erik, som du vet börjar det vara 8 år sedan jag arbetade med regulatorer. Skämspådig
Till forumet:
Det finns ytterst få i Sverige som kan reglering bättre än Erik, så ni kan lita på att det han skriver är rätt.
Lambdametoden är säkert bra som en utgångspunkt, men i en processindustri (och på andra ställen) uppstår ibland fenomen som man inte kunnat förutse och som gör att man kan behöva tweaka de resultat som en sådan metod ger vid hand.
Sådana exempel kan vara stor olinljäritet i reglerventiler beroende på position, förändrade reaktionstider som beror på t.ex. beläggningar på tempgivare eller nivågivare.
Ibland är det helt enkelt annat än en perfekt reglering som måste styra hur man ställer in regulatorerna, om det inte i slutändan skall kosta mer än det smakar.
När det gäller regleringar där en optimal funktion kan spara stora pengar (som Erik ofta arbetar med) så är ofta en perfekt reglering ett måste, och då får man helt enkelt se till att optimera lite oftare, utföra underhåll oftare, eller bygga bort problem som gör att regleringen över tid kan börja fungera dåligt på grund av ändrade förutsättningar.
Detta skrivet utan att jag tillfullo tagit till mig av hur Lambdametoden fungerar, jag utgår ifrån att den inte är kontinuerligt självlärande, men jag kanske har fel?
-
Tror bestämt att jag börjar få lite mer pejl på I-tidens funktion. Tackar och bockar för era inlägg Erik och Rickard!
Slänger in en helt ny frågeställning jag grunnat på.
Stötte på ordet "pumpauktoritet" i ett sammanhang härom veckan. Har googlat lite men hittar ingen jättebra förklaring. Förstår att det handlar om att man har rätt inbördes auktoritet mellan olika pumpar i ett system, men finns det några anvisningar för vilken pump som ska ha auktoritet gentemot övriga i olika typer av system ? samt hur mycket större den bör vara?
Shuntgrupper i värmeanläggningar, golvvärmesystem med egna shuntgrupper i system med befintlig CP som försörjer värmedist.syst. etc.
-
Hur ohm-mäter man en givare i VPn?
Gäller utgående brinetemp-givaren.
-
Du måste veta temperaturen på givaren sedan är det bara att mäta på "trådarna". Om du låter brinepumpen gå några minuter (utan att VP går) ska tempen på givaren ut vara lika som på givaren för in. Och du ska få ungefär samma värde på givarna.
-
Kocken: Är med på noterna om temperaturen!
Om jag förstått saken så handlar det om att mäta motståndet över givaren? ???
Mäter jag då motståndet över två punkter på givaren? eller mäter man där givaren börjar/slutar?
I VP-manualen finns en specifikation över vad motståndet skall vara över den specifika givaren uttryckt i ohm.
-
Givaren består av ett värmekänsligt motstånd, en "tråd" in och en "tråd" ut. Det är mellan dom trådarna man mäter och givaren får naturligtvis inte vara ansluten till kretskortet eller dyl.
-
Innebär det att man plockar lös givar-tråden från brineröret samt boxen där den sitter ansluten?
-
Det räcker med att koppla loss trådarna i boxen, rätt värde får du om du mäter på (losskopplad) inkommande brine som jag skrev om tidigare.
-
OK. Då är jag med på noterna!
Tack!
Hur brukar givarfel te sig rent generellt?
Dör givaren eller hoppar den mellan olika värden?
-
Vanligaste är nog att det kommer in fukt i "givarkapslingen" och då blir värdet på tok för lågt och VP tror att "vattnet" är mycket varmt. Hoppar värdet är det troligt att man har ett glapp någonstans.
-
I det aktuella fallet ser det ut såhär:
När Cirkpumpen för brinen är avstängd står mätarna stilla (framledning/retur) på samma värde. När brinepumpen startar (och kompressorn är avslagen) så stabiliserar sig framledningstempen på en rimlig nivå medan returgivaren sticker iväg ned i temp.
Såhär såg det ut senast vid körning i slutet av juli, 200m borra i norra Sverige:
Stillastående CP:
Inkommande = 8 °C
Utgående = 8 °C
CP startar med stängd kompressor (stabiliserade värden efter ca 5 minuter):
Inkommande = 4,5 °C
Utgående = -5°C
-
Skaffa en "termometer" och gör en kontrollmätning av temperaturen.
-
OK. Tack för tipsen Kocken!
-
Kan tipsa om den jag säljer, en mycket bra IR-termometer för pengarna: http://www.energibutiken.se/sv/ir-termometrar/110-ir-termometer.html
En IR.termometer är dessutom bra att ha i huset till både matlagning, kontrollmätningar av elektronik, koll av varmgång i elcentraler också så vidare.
Nåt dom bör finnas i varje hushåll, egentligen.
-
OK. Har tillgång till IR-mätare via jobbet.
Jag köpte tidigare den tångampermeter som du Säljer rickard:
http://www.energibutiken.se/sv/tangamperemeter/123-tangamperemeter.html?
Om jag vill plocka bort givaren och göra en ohm-mätning; Kan jag använda din mätare, sätta den på kΩ och mäta i ena ändan på givaren (röd ring på bilden)?
Sedan jämför jag resultatet mot det i instruktionsboken (röd ring) vilket är 5,870 i det aktuella fallet om givaren ligger inomhus i normal inomhustemp ca 20 °C (kollar naturligtvis av inomhustemperaturen och jämför med tabellen).
Edit: Har klippt in en bild på en "random" givare jag hittade på nätet bara för att förklara vad jag menar.
-
Ja, precis så skall du göra, tåtarna måste kopplas loss från plinten innan du mäter.
-
Tack och bock för svaret! tummenupp
-
Sitter och funderar hur man kan docka en luft/vattenvärmepump mot en befintlig varmvattenberedare på 300 liter (värmd av en elpatron). ???
Kollegan ska ev. investera i ny VP men de har en hyfsat ny VV-beredare.
Jag vet inte vilken typ av VV-beredare det är (förrådsberedare, slinga eller att det bara sitter en elpatron som värmer vattnet i en enkelmantlad konstruktion).
...Eller är det bättre satsa på inbyggd beredare i VPn... Sc:,h
-
Antagligen är det bara en burk med elpatron i och då går det inte men är det en mantel beredare så lär det funka utmärkt.
-
Sitter den 3-vägs växelventil som prioriterar mellan värme och tappvattenproduktion som prefab i VP?
Eller måste man komplettera VPs styrning med någon extern-VVB-styrnings-central?
-
På bergvärme vp brukar växelventilen följa med men på luft vatten gör det nog vanligtvis det inte eftersom dom ofta dockas mot inne del med elpanna i.
-
Hur sköts styrningen av varmvattenproduktionen?
-
Sitter en givare som känner tempen i beredaren och styren ger signal till växelventilen att slå om till vv beredning.
-
Ok. Men men har man funktioner för varmvattenstyrning i VPs display/dator som sköter även en extern beredare?
Eller måste man komplettera med nån form av övergripande styrning ex. en extern modul eller liknande som har givare kopplat till framledning-värmesystem och i varmvattenberedare.
Hoppas det går förstå hur jag menar.
-
Det är samma styr om beredaren är inbyggd eller extern enda skillnaden är att givaren sitter på en burk bredvid och rören går till samma burk.
-
Tack för svar Smurfen! tummenupp
Slänger in en annan fråga:
Funderar lite på Kriskoppling och OM/NÄR man brukar installera sådan?
Hittade texten nedanför i en broschyr om fjärrvärme från E.ON. Är det samma tankebanor med VPs i villor, dvs. man har kriskoppling i det fall man gör service på VVB och då trycksätta VV-ledningarna med KV så att VV-kranarna ej står öppna?
Kriskoppling
Kriskopplingen används om varmvattenvärmeväxlaren
behöver stängas av för service. Då trycksätts istället varmvattenledningarna
med kallvatten genom att avstängningsventilen
i kriskopplingen öppnas.
Närvaron av kallvatten i varmvattensystemet förhindrar, att
varmvattenkranar står öppna, när varmvattnet släpps på igen.
-
Nej
-
Purjo: Tack för svar!
Vad är orsken till att man ej kör med kriskoppling i VP-villa system?
Samt hur ser det ut för villor med eldningspannor? Nån skillnad?
Noterade att det satt ett ventilrör med avstäningsventil mellan utgående VV och inkommande kv i kollegans hus med ett äldre vedpanne-systemet med extern VVB.
-
Vi har en äldre vedpanna och separat vvb förut och någon kriskoppling finns inte.
Helt ärligt hade jag inte hört talas om det förren jag läste här i tråden.
Jag skulle tro att man normalt inte har det i en villa är för där är det lättare att hålla koll på alla vv kranar när man släpper på vv igen.
-
Karl-Evert:
Låter som en rimlig förklaring.
-
Kriskoppling används mer i fjärrvärmecentraler som matar många brukare, kanske flera lägenheten eller olika företag.
I en villa med kanske 3-4 tappställen, alla med samma brukare finns inte behovet..precis som karl-evert skrev.
-
Slänger in en ny frågeställning: Inställning av expansionskärlstrycket.
Säg att huset är 10m högt (ex. ett flerbostadshus).
Har hört att man skall räkna på 0,1bar/meter. Sen går råden isär... nån säger man ska ska lägga till ca 0,2 Bar extra för att få ned gummibälgen. Läste även nånstans att man ska ha ca 0,3 Bars säkerhetsmarginal.
Totalt blir i så fall trycket 1,5Bar för ett 10m högt flerbostadshus. Kan det stämma? ???
-
Borde vara ok.
-
Ja, med mätaren på sugsidan och pumparna igång.
-
Jag har lärt mig att man skall ha 0.5 bars förtryck, och i de flesta enplanshus innebär det ju i princip att man ligger 0.5 bar över pelartrycket.
Så i ett tio meter högt system med kärlet på lägsta punkt borde 1.5 bar vara ett normalt riktvärde.
-
Det är noterat.
Tack för svaren!
-
0,5 bar extra har jag också hört och det verkar vara det tillverkarna räknar med.
http://www.armatec.com/se/teknisk-hjalp/varmber/Expansion-vessel/
https://www.flamcogroup.com/files/calculationtools/ins-se-flexcon-calculation.pdf
http://www.ahlsell.se/documents/_sv/teknisk information/vvs/flamco.xls (http://www.ahlsell.se/documents/_sv/teknisk information/vvs/flamco.xls)
-
OK!
Tack för svaret Purjo!
-
Stötte på en shuntgrupp häromdagen som liknade ritad skiss. Kallas normalkoppling om jag inte tolkat saken fel.
Varför har man två STAD-ventiler?
Förstår att man sätter en på returen till värmeväxlaren för att sätta ett maxflöde (DUT), men varför ha en även på sekundärkretsen? (i det aktuella fallet är rörledningen på sekundärkretsen mindre än 1 meter då batteriet ligger direkt efter pumpen).
-
Har egentligen ingen koll men antar att det är för att få en flödes justering Sc:,h
-
För att balansera upp primärsidan i driftfall när samtliga i systemets ingående ventiler är öppna.
-
Hur menar du Cougar? ???
Det är STAD-ventilen på sekundärsidan som stryper flödet till batteriet jag tänkte på.
-
Hur menar du Cougar? ???
Det är STAD-ventilen på sekundärsidan som stryper flödet till batteriet jag tänkte på.
Jo, ventilen på sekundärsidan styr ju flödet över batteriet, men har du fler shuntgrupper i ett system så behöver du kunna justera in grundflödet i primärkretsen för varje shuntgrupp också
-
Cougar: Klarar inte den STAD-ventilen som sitter på primärsidans returledning, både av att hålla rätt flöde till batteriet och strypa bort eventuellt tryckfallsskillnad mellan övriga shuntgrupper ute i systemet?
Vet inte, men det känns som "tårta på tårta" med två stadventiler :o
-
Cougar: Klarar inte den STAD-ventilen som sitter på primärsidans returledning, både av att hålla rätt flöde till batteriet och strypa bort eventuellt tryckfallsskillnad mellan övriga shuntgrupper ute i systemet?
Vet inte, men det känns som "tårta på tårta" med två stadventiler :o
Nä, om flödet i primärkretsen är högre än sekundärkretsen kommer det att "ta över" så fort shunten öppnar det minsta och regleringen kommer inte att fungera.
Den här typen av styrning är ganska flödeskänslig, vill man styra ett batteri mer tvingande så monterar man en trevägsventil som "tvångsshuntar" vattnet i rätt riktning.
-
Jag kan förstå detta driftssenario om den STAD-ventilen som sitter på primärsidan justerar flödet till flera värmebatterier och att den då tillåter ett högre flöde än en STAD-ventil som sitter på sekundärsidan, i en av de anslutna shuntgrupperna.
I det aktuella fallet är det endast ett batteri på sekundärsidan (läs: en shuntgrupp) och i princip samma inställningsvärde på bägge STAD-ventilerna: 2,0 samt 2,1 (se bilden). Det innebär att STAD-ventilen på primärsidan ej tillåter högre flöde än vad som är maxflöde, DUT, till värmebatteriet.
Men utifrån det du skriver så inser jag värdet i att ha två stad-ventilen, i det fall man ansluter fler batterier/shuntgrupper till röret på primärsidan och att STAD-ventilen på primärsidan då behöver öka sitt (total)flöde i förhållande till (delflödet i) en specifik shuntgrupp på sekundärsidan.
-
Slänger in en rookie-rörmockarfråga ::)
Ska koppla in tvättmaskin och tänkte höra om 2 saker:
1. Kan man ha röret i den böj-form som på bilden?
Slangen är kort och därför blir det inte en sådan U-böj som på bilderna i instruktionsboken.
Däremot så är slangens höjd över marken inom det måttintervall som instruktionsboken rekommenderar (50-85cm).
2. Vad för typ av adapter ska jag köpa för att ansluta kallvattenslangen?
Diametern på kopplingen på slangen som går från tvättmaskinen:
invändig = 19mm samt utvändig 25mm.
Diametern på anslutning som finns på kallvattenledningen (ballofixen):
Invändig = 20mm och utvändig = 26mm
-
Du bör byta ut ballofixen.....nu har du en vass anslutning som är till för klämring+mutter.
Om du inte ids byta kulventilen, så är det art 87 225 hos Biltema
http://www.biltema.se/sv/Bygg/VVS/Ror-och-rordelar/Overgangsnipplar/Overgangsnipplar-2000018802/?artId=87225
-
Kanon tummenupp
Tack Rocas!
Hur är det med slangen?
Enligt instruktionsboken ska den ligga på en höjd mellan 50-85cm. Men det framgår inte hur mycket högre slangens högsta punkt bör vara än där den kopplar till tvättställets spillvattenrör.
Har detta att göra med att man ej vill dra in spillvatten i tvättmaskinen?
Bör tilläggas att detta är en provisorisk lösning. Är brått få ordning på tvättmaskinen pga flytt.
-
Tror det är huvudsaken den ligger tillräckligt högt så det inte blir hävert och tömmer maskinen när den inte ska tömmas vi hade våran slang på golvet ett tag under reparation och det funkade utmärkt det med.
-
Tror det är huvudsaken den ligger tillräckligt högt så det inte blir hävert och tömmer maskinen när den inte ska tömmas vi hade våran slang på golvet ett tag under reparation och det funkade utmärkt det med.
Det fungerar, men risken är att vattnet rinner ur av sig själv och avloppspumpen går torr. Det fungerar men skadar pumpen...
-
Oj då vi körde så i säkert 2 månader men den funkar än.
-
Jag var och införskaffade prylar. Nu är kopplingsnippeln på plats och maskinen tvättar för fullt. :)
Problemet är dock att det läcker vatten från kopplingen. Det sprutar inte, men droppar rejält så jag får ha en bytta under.
Har jag dragit åt för lite eller behöver man sätta nån form av gängtejp? Sc:,h
samt..
Sen funderar jag om det behövs nån reduceringsventil mellan tvättmaskinen och ballofixen?
Testade spola lite vatten genom slangen innan jag kopplade till maskingen och det blev ett jäkla tryck i vattnet när jag öppnade bara lite grann på ballofix-vredet.
Finns det risk att man kan pajja tvättmaskinen dvs. om trycket från gatan (4-7 bar?) är för högt...
-
Har kopplingen en botten med packning?
-
Det sitter en svart gummipackning i den änden av slangen som fäster mot ballofixen/kv-ledningen. Se bild.
-
det finns kopplingar/förminskningar som är genomgående, dvs utan botten.
Du ska ha en koppling med botten, så att du kan dra åt den mot ballofixen. Gummipackningen går sönder, eftersom ballofixens ända är vass...och egentligen tillverkad för klämringskoppling. Fiberpacknming kan funka...
Köpte du Biltemas 87225?
-
Du tror inte det kan funka med gängtejp?
Tänkte dra förbi biltema imorgon och köpa denna:
http://www.biltema.se/sv/Bygg/Tejp/Maskerings--och-monteringstejp/Gangtejp-2000035476/
Jag kollade på biltemas 87225 men de måtten verkade inte passa dontknow
Ballofixen har 1/2 tum invändigt men det gängorna verkade slitna. Utvändigt hade den 3/4 tum. Slangen från tvättmaskinen hade exakt samma mått dvs. 1/2 invändigt och 3/4 utvändigt.
Den nippeln jag köpte har 1/2 tum utvändigt samt samt 3/4 tum invändigt. Den ändan med 3/4 invändig diameter har skruvatt ovanpå ballofixen. Änden som jag postade bilden på nyss (slangen från tvättmaskinen) skruvades utanpå 1/2 tums-sidan på nippeln.
Den såg mer ut såhär i formen:
(http://images.biltema.com/PAXToImageService.svc/article/xlarge/87221)
-
Jag kan ha sett fel på den tidigare bilden.
I vilket fall som helst, kommer jag inte längre....
...gängtejp är endast nödlösning.....
-
Ok. Tack för hjälpen hittills Rocas. Var ändå bra du tipsade om övergångsnipplarna!
Jag testar med gängtejp imorgon och funkar det inte får sambons farsa, gammal räv som kan en hel del om rörmockeri, hjälpa oss. ::)
-
Räven blir nog bra.....
-
Sådär..
Nu har jag kört med gängtejp och det funkade fint! :)
Inget droppande.
Detta blir dock en provisorisk lösning därför tänkte jag höra vilka alternativa långsiktiga lösningar som står till buds?
Om man tar en vanlig kallvattenkran; är vattentrycket när kranen är fullt öppen något reducerat jmf med trycket från gatan? Tänker lite på när man öppnar ballofixen i den ventil som sitter på plats idag och att det är väldigt högt tryck. Är lite orolig för tvättmaskinen Sc:,h
-
Trycket är samma överallt, gängtape är inte bra på kallvatten speciellt på cylindriska gängor, om det rörs/vrids vid anslutningen kan det börja läcka.
-
Sen är det skillnad på gängtejp och gängtejp, riktigt bra (dyr) teflontejp är rätt skaplig oavsett gängtyp.
-
Vad är lämplig långsiktig lösning på problemet?
Hur göra samt vilka delar ska köpas?
-
Lin är bäst, men det går ju att göra en individuell bedömning av var man använder vad.
Väl synligt och med våtrumsstandard runt om är det ju ingen större fara att använda en kvalitetsgängtejp.
Det har jag gjort på vissa ställen och det har inte börjat läcka än efter 14 år i alla fall, men på de större kopplingarna på KB-kretsen t.ex. har jag genomgående använt lin + locherpasta.
-
Ballofixen/kulventilen ska bytas till en Ballofix med G 15 inv- G15 utv slätände.
På denna ska monteras en övergång G15 inv med botten och G20 utv slät.
-
Tack för svar Rickard!
Rocas: Kan du länka till produkterna?
Sökte men hittar inte specifikt den du syftar på och är lite osäker på vad du menar med "Botten". Sc:,h
-
Biltemas art 86-683 och 87-225
-
Tack och bock Rocas! tummenupp
En grundläggande fråga om injusteringsventiler, typ STAD.
Ponera att en rörledningen från en UC förgrenar sig till två separata radiatorkretsar. Den ena kretsen har 25 kPa i tryckfall och den andra 40kPa. Sätter man då en STAD-ventil på varje ledningen och ställer in dessa så de ska ha ett tryckfall på minst 40kPa?
Sen, utifrån flödena i respektive ledning, utläser man antalet varv som ventilen skall ställas in på i nomogrammet för STAD-ventilen.
Eller ska man strypa den andra stammen till 40kPa? (dvs. räcker med en STAD ventil)
-
Tack och bock Rocas! tummenupp
En grundläggande fråga om injusteringsventiler, typ STAD.
Ponera att en rörledningen från en UC förgrenar sig till två separata radiatorkretsar. Den ena kretsen har 25 kPa i tryckfall och den andra 40kPa. Sätter man då en STAD-ventil på varje ledningen och ställer in dessa så de ska ha ett tryckfall på minst 40kPa?
Sen, utifrån flödena i respektive ledning, utläser man antalet varv som ventilen skall ställas in på i nomogrammet för STAD-ventilen.
Eller ska man strypa den andra stammen till 40kPa? (dvs. räcker med en STAD ventil)
Normalt sätter man en STAD på stammen för att justera in grundflödet, sedan en på varje stick.
STAD justeras in med ett instrument som man ser flödet i när man ansluter det till ventilen.
-
Det råkar inte vara en CBI du syftar på Cougar?
I mitt fall så tänker jag mig att du vet flöde och att du ska placera ut STAD-ventiler och då behöver korrigera för tryckfallsförändringen.
Vet man flödet och antar ett tryckfall så drar man en rak linje och läser av kv-värdet för ledningsdimension. I det aktuella fallet är det DN 25, 10kPa samt 2,35 varv.
Det jag dock inte förstår är om man ska se STAD-ventilen som att man stryper bort mellanskillnaden mellan två ledningar där den ena har högre tryckfall (ledning 1). Du stryper då in den andra ledningen (ledning 2) lika mycket som ledning 1 i syfte att vattnet inte ska välja ledning 2 med det lägre tryckfallet.
...Eller väljer man samma tryckfall på bägge STAD-ventilerna och som är högre än värdet på ledning (?) Sc:,h
-
Skulle vilja veta hur funktionen hos denna produkt ser ut?
Om ballofixen står i detta läge, hur ser då flödet ut?
samt om ballofixen är vriden 90 grader.
http://www.bragross.se/ba-kulventil-cu-t-koppling-15
(http://www.bragross.se/media/catalog/product/cache/1/image/650x/040ec09b1e35df139433887a97daa66f/8/5/8542590.jpg)
Har ett gummirör (pem32) där jag idag har en t-koppling och där jag vill ersätta befintlig t-koppling med denna ventil.
Verkar vara svårt hitta ventiler i plast varför jag tänkte köpa en sådan här på Biltema för 109:-.
-
Ska försöka förtydliga min något luddiga frågeställning.
Tanken är att ha en avtappningsfunktion. Normaltillståndet är att vattnet ska rinna in från vänster och rakt fram, genom, ventilen (Dvs. ingen tappning nedåt). I nästa läge är det önskvärt att det även går att tappa rakt ned (avlopp).
Men hur fungerar denna ventil? Är den antingen stängd i bägge ändarna eller öppen i bägge? Sc:,h
OM inte denna ventil fungerar så är jag ytterst tacksam för andra varianter help
-
T-koppling och en 'vanlig' ventil på avsticket?
-
Den ventilen är öppen åt alla håll vid "öppen" och stängd åt alla håll vid "stängd" för funktionen som du eftersöker, se Purjos inlägg
-
Tack för era svar Cougar och Purjo!
Det är dessvärre inte möjligt med den lösning som Purjo föreslår av utrymmesskäl. Får klura vidare. ???
-
Har googlat vidare och hittat följande produkter:
http://www.kamafritid.se/Welcome/Default.aspx?scenarioID=301&StockCode=K06-82I&ViewProduct=true&pid=601
http://www.kamafritid.se/Welcome/Default.aspx?scenarioID=301&StockCode=K06-82R&ViewProduct=true&pid=601
Är det månne någon av dem som har den funktion jag eftersöker? Sc:,h
Dvs. normalt så går vattnet horisontellt rakt genom kopplingen och vid avtappning så viker det av och åker 90° ned.
-
De två sista från Kama Fritid är väl sådana som används i husvagnar/husbilar. Vid stängt läge så är det öppet rakt igenom, stängt nedåt. Vid öppet läge så är det öppet åt alla håll och systemet töms/dräneras ur.
-
Perfekt tummenupp
Tack för svar Leifa!
-
Finns ju vanliga trevägsventiler
http://www.rinkabyror.se/artikel/kulventil-3-vags-a-15r/
-
Tack för tips Lmf.
-----------------------------------------------------------
En ny fundering ::)
Hur fungerar en AC i bilen? Är det en form av värmepump?
Det verkar ju sitta en komprossor och finnas köldmedie, men är den att betrakta som en enklare form av värmepump utan möjlighet till reversibel process dvs. producera värme vintertid(?) Sc:,h
-
Kylskåp är väl också en typ av "värme"pump fast åt andra hållet ???? a:gl
Lars
-
Ja, både kylskåp och AC är värmepumpar.
-
Och kondensavfuktare.
-
Rickard och/eller Purjo:
Fungerar bilens AC så att den även kan producera värme? Dvs. har nån form av reversibel process.
-
Har aldrig hört talas om det förutom i nya elbilar där jag har för mig att någon kör med värmepump för att spara batterierna.
-
Hur fungerar en vanlig AC på vintern dvs. behöver den gå något om det är ex. -10 °C ?
Vet att det för vissa bilmärken står att man ska "motionsköra" ACn 1gg i månaden vintertid.
-
Tveksamt om de alls startar om det är kallt ute.
(Skulle vara intressant att få veta)
För de flesta i världen betyder "Vinter" att det är kallare än +20, inte att det är -20°C...
-
Det är väl olika, vissa bilar använder väl ac för att avfukta kupeluften och det fungerar även om det är lite kallare.
-
Rickard och/eller Purjo:
Fungerar bilens AC så att den även kan producera värme? Dvs. har nån form av reversibel process.
Nej, normalt sett är det inte så. Jag har aldrig stött på nån bil med den funktionen, men bevisligen finns det nån enstaka bil som har det.
Hur fungerar en vanlig AC på vintern dvs. behöver den gå något om det är ex. -10 °C ?
Vet att det för vissa bilmärken står att man ska "motionsköra" ACn 1gg i månaden vintertid.
Många bilar blockerar AC'n vid några plusgrader. Men det varierar säkert mellan olika fabrikat och årgångar. Några år gamla VAG-bilar stänger av AC'n vid +5 grader bl a.
Sen är det inte omöjligt att man kan köra AC'n en stund på vissa bilar just för att kunna avfukta rutan innan motorn har blivit varm.
-
Det är noterat.
Tack för alla svaren!
Dunkar in en helt annan fråga... fast på temat värmepumpar :-)
Vad kan det bero på när högtryckspressostaten löser på en värmepump? tummenupp
Har förstått att temperaturen på hetgassidan, efter kompressorn är för hög, men vad orsakar det vanligen?
Finns det någon koppling mellan delta T på värmebärarsidan och att högtryckspresostaten löser?
Tänker att om man stryper termostaterna så man får tillbaks för hög returtemp på värmebärarsidan samtidigt som VP kanske är mitt inne i en kompressorcykel, så finns det ingen möjlighet att lämna av värmen i kondensorn Sc:,h och då blir temperaturen för hög i köldmediekretsen. ???
Tacksam om någon vill kasta ljus på hur det fungerar :(
-
När pumpen inte kan göra sig av med värmen den producerar brukar dom lösa på högt tryck, tex om cirkpumpen står stilla.
-
OK!
Tack för det snabba svaret Kocken!
Finns det någon koppling mellan utlöst högtryckspressostat och delta T på värmebärarsidan?
Dvs. är det vanligen litet delta T om den löser?
Samt någon liknande koppling mellan högtryckspressostat och delta T på brinen?
-
Snarare tvärtom. Är de dålig cirkulation så blir det högt delta-T. Men det kan ju vara så att värmesystemet är kortslutet av en bypass eller tidig radiator som inte är injusterad som den skall. Då blir det lågt delta-T och framledningstempen stiger väldigt snabbt när VP'n startar så att den kan läsa på HP innan den hinner stanna.
-
Tack Purjo!
-----------------------------------
Slänger in en helt annan fråga jag grunnat på...
Finns det några risker med att seriekoppla cirkpumpar?
-
Kommer att konvertera om stugan (40-talshus) till direktverkande el pga diverse orsaker.
Finns ett vattenburet system där idag, men det kommer ej att användas då ingen kommer vara i huset mer än enstaka helger vintertid (bor 20 mil från huset), cirkpumparna är opålitliga, oshuntat system med elpatron som ställs manuellt på en temperatur, det är för få raddar i vissa rum som innebär frysrisk för tappvatten och VA-systemet. Har kollat upp saken med en elektriker och har en del elraddar som vi kan använda och ändå klara huvudsäkring.
Tanken är att hålla ca 5-8 grader C i huset nästa vinter med hjälp av elradiatorerna och "känna av" hur vi kommer göra. Vill inte tappa ur systemet på vatten då en av föräldrarna ev. vill åka dit och kunna elda lite i det vattenburna systemet (fullproppat med ved i källaren) samt att varmvattenberedningen sitter i vedpannan. Kan även bli tal om försäljning av kåken om något år framgent.
Nu till frågorna:
1. Kan man fylla ett vattenburet värmesystem som har öppet expansionskärl med glykol? (i syfte att undvika frysrisk OM något skulle hända ex långvarigt strömavbrott på landet). Dvs. kommer glykolet att förångas nått genom den förbindning till luft som det öppna expansionskärlet har dels genom skvalpledning samt genom luftledning upp genom taket?
2. Hur mycket i så fall ska man fylla? (dvs. i procent) Tar man hänsyn till DUT? och sedan kollar av mot tabell vad man ska hutta i sett till totala volymen?
3. Finns det några risker att hälla glykol i befintligt system som ex. att gamla värmesystemet kan ta skada?
-
1. Ja, men ställ ett uppsamlingskärl vid skvallerröret, du vill inte låta glykolen rinna ut i avloppet.
2. Normalt fyller man 30%
3. Glykol läcker mycket lättare än rent vatten, kolla igenom systemet så det är tätt.
Du behöver rengöra radiatorkretsen innan du fyller glykol annars kan ventiler mm. Bli igensatta.
Cirkulationspumpen behöver höja hastigheten eller ev. Bytas till en större, glykol skapar högre tryckfall än rent vatten.
-
Tack för svar Cougar!
Hur rengör jag radiatorkretsen?
-
Tack för svar Cougar!
Hur rengör jag radiatorkretsen?
Det finns speciella rengöringsmedel för radiatorkretsen, någon slags syradisk som man spolar igenom systemet baklänges.
Det krävs en pump och ett kärl och lite kopplingar för att få till det.
-
Jag har haft glykol i mitt radiatorsystem, sedan jag monterade luftvatten vp.....dvs i ca 8 år.
Jag har inte märkt något.
-
Jag har haft glykol i mitt radiatorsystem, sedan jag monterade luftvatten vp.....dvs i ca 8 år.
Jag har inte märkt något.
Det är ju inte alls säkert att systemet är så smutsigt så det behövs någon rengöring men det är betydligt mycket besvärligare att rensa ett igensatt system än att rengöra ett fungerande system, valet är fritt.
-
Tack för svaren!
-
Om vi utgår från fallet ovanför:
Dvs. 3 våningshus (källare, bottenplan samt övervåning) och kombipannan står i källaren. Öppet expansionskärl som är beläget i en garderob på övervåningen (med luftning och skvalpledning).
Ponera att en elpatron värmer vattenmanteln i kombipannan och att denna elpatron styrs av en termostat som försöker hålla ca 8-10 grader inomhus via en givare på bottenplan.
Hur varmt måste man då ha runt expansionskärlet som är på övervåningen?
Kommer självcirkulationen att uppstå mellan pannan i källaren och expansionskärlet så man kan tillåta att temperaturen på övervåningen (dvs. luften runt expansionskärlet) hamnar nära/just under noll grader °C?
-
Har du glykol i systemet kommer ju inte expansionskärlet att kunna frysa, eller menar du utan glykol?
-
Ber om ursäkt. Var lite otydlig.
Jag menar i fallet utan glykol.
-
Vid så låga temperaturer så uppstår ingen självcirkulation över expansionskärlet, uppvärmningen i det bygger på att vattnet expanderar och "tar med sig" värmen upp.
Vill man vara säker så kan man montera en cirkulationsledning från expansionskärlet och koppla mot sugsidan på pumpen, då får man alltid cirkulation i kärlet och det kan inte frysa.
Alternativt se till att det är plusgrader i utrymmet där kärlet sitter.
-
OK.
Tack för svaret!
-
Har en fråga om Golvvärme.
Har noterat att flertalet av småhustillverkarna idag kör med golvvärme på bottenvåningen samt radiatorer på övervåningen. Samtidigt har de kaklad/klinkrad toalett med bastu och relax på övervåningen.
Har inte läst något om golvvärme i toaletten på övervåningen i de broschyrer jag kollat i.
A) Kommer klinkergolvet kännas kallt om man ej kör golvvärme eller innebär det faktum att man har en våning under att temperaturen ändå upplevs tillräckligt varmt för att man ej stör sig på detta?
B) Är det elslinga som gäller?
C) ...eller kan man ha golvvärmefördelaren på bottenvåningen och dra en pex-slinga (med nån form av automatisk avluftning) upp till badrummet så man iaf har golvvärme under eldningssäsongen?
-
Har en fråga om Golvvärme.
Har noterat att flertalet av småhustillverkarna idag kör med golvvärme på bottenvåningen samt radiatorer på övervåningen. Samtidigt har de kaklad/klinkrad toalett med bastu och relax på övervåningen.
Har inte läst något om golvvärme i toaletten på övervåningen i de broschyrer jag kollat i.
A) Kommer klinkergolvet kännas kallt om man ej kör golvvärme eller innebär det faktum att man har en våning under att temperaturen ändå upplevs tillräckligt varmt för att man ej stör sig på detta?
B) Är det elslinga som gäller?
C) ...eller kan man ha golvvärmefördelaren på bottenvåningen och dra en pex-slinga (med nån form av automatisk avluftning) upp till badrummet så man iaf har golvvärme under eldningssäsongen?
A. Ja, ouppvärmd klinker upplevs kall mot huden och själv tycker ja det är obehagligt, jag skulle satsa på någon slags uppvärmning.
B. Det går bra med el eller vattenburet eller både och. Själv har jag lagt vattenburet och sedan satt min radiatortemp på 25gr, då upplevs golven inte varma men heller inte obehagligt kalla.
Vilken lösning som är bäst för dig beror lite på vilket system du har
C. ja, du kan dra en golvvärmeslinga till övervåningen.
du behöver inte montera någon extra avluftning, det är bara att spola slingan ordentlig så får du ur luften.
Du kan också använda dig av en radiatorslinga och förlägga slangen i ett snäckskalsmönster (så har jag gjort) då får du värmen från radretsen direkt o inte från den kallare golvvärmekretsen
-
Det är väl inget direkt svar på din fråga, men jag avråder rent generellt mot klinker i badrum och relax, dels upplevs det som kallt att gå på om man inte kör värme året runt, vilket är rent slöseri med energi, och lite svårt att kombinera med värmepumpsdrift om man inte har en arbetstank, vilket är ovanligt i nyproduktion.
Dessutom är plastmatta skönare att gå på, det går inte sönder om du tappar ned en parfymflaska, och man slipper skiten i klinkerfogen.
Dessutom är det egentligen inte lämpligt att lägga klinker på träbjälklag, risken är stor för sprickor i fogarna eller plattor som lossnar, och även om man har bygg-garanti så är det ett lite h-vete att vara utan badrum veckor i sträck när det skall fixas.
-
jag tycker att det är obehagligt med varma golv.......det känns onaturligt.
-
Vi har slängt ut klinkersgolvet efter 3 försök att få det bra, nu har vi plastmatta och vattenburen golvvärme på toaletten, och den är mjuk o skön att gå på, och varm och skön på vintern.
Jag gillar golvvärmen i sig, speciellt på en toalett, men klinker, det skall aldrig mer in i ett hus jag äger.
Inte i Sverige i alla fall.
Kanske om vi blir grannar Rocas. ;)
-
Klinkersgolv utan värme fungerar bra i "varma" länder men att kliva ur badet och ner på ett iskallt klinkergolv är ingen höjdare. Så plastmatta med eller utan golvvärme eller klinker alltid med värme. Klinkern leder ju bort värmen från foten måååånga ggrer så bra som plastmattan. Dessutom tål en plastmatta betydligt mer i frågan om rörelser i en trästomme.
-
Kallt klinkergolv på sommaren tycker jag känns skönt...
Bidrar dessutom till att jämna ut tempen så man slipper ha alla fönster öppna nattetid, varma somrar.
-
Börjar med att tacka för alla svar. Riktigt bra inputs!
Cougar:
B. Det går bra med el eller vattenburet eller både och. Själv har jag lagt vattenburet och sedan satt min radiatortemp på 25gr, då upplevs golven inte varma men heller inte obehagligt kalla.
Vilken lösning som är bäst för dig beror lite på vilket system du har
Det är bergvärme som gäller!
Vilken rörtyp brukar man använda i villor idag?
Brukar det vara koppar eller tunna stålrör (Mapress) för radiatorkretsen eller kör man PEX hela vägen till radiatorkopplet?
Tänker att man kanske skulle kunna köra PEX i dolda delar i huset (i bjälklaget/väggar) men sedan göra en koppling från PEX till koppar/stålrör precis när rören blir synliga eftersom det är snyggare (fast det kanske man inte kan pga säker vatten? Sc:,h). Att då även köra klinkergolvet på radkretsen låter ju smidigt.
C. ja, du kan dra en golvvärmeslinga till övervåningen.
du behöver inte montera någon extra avluftning, det är bara att spola slingan ordentlig så får du ur luften.
Du kan också använda dig av en radiatorslinga och förlägga slangen i ett snäckskalsmönster (så har jag gjort) då får du värmen från radretsen direkt o inte från den kallare golvvärmekretsen
Hur kommer det sig att man ej behöver lufta slingan? Sc:,h ...tänker att det finns risk att det smyger sig in luft och att det då lägger sig i högpunkten, men det är alltså ej någon risk.
Rickard:
...värmepumpsdrift om man inte har en arbetstank, vilket är ovanligt i nyproduktion.
Vad är skälet till att man behöver en arbetstank om man har klinker i badrum på övervåningen? :-\
-
Börjar med att tacka för alla svar. Riktigt bra inputs!
Cougar:Det är bergvärme som gäller!
Vilken rörtyp brukar man använda i villor idag?
Brukar det vara koppar eller tunna stålrör (Mapress) för radiatorkretsen eller kör man PEX hela vägen till radiatorkopplet?
Tänker att man kanske skulle kunna köra PEX i dolda delar i huset (i bjälklaget/väggar) men sedan göra en koppling från PEX till koppar/stålrör precis när rören blir synliga eftersom det är snyggare (fast det kanske man inte kan pga säker vatten? Sc:,h). Att då även köra klinkergolvet på radkretsen låter ju smidigt.
Hur kommer det sig att man ej behöver lufta slingan? Sc:,h ...tänker att det finns risk att det smyger sig in luft och att det då lägger sig i högpunkten, men det är alltså ej någon risk.
Man brukar dra pex rör-i-rör överallt där det är dold dragning och sedan gå över till koppar eller elförzinkat när det är synligt, inga problem för säker vatten så länge man inte skarvar i en vägg/golv.
Det är så högt flöde och så trångt i en golvvärmeledning så luften stannar inte kvar i slingan utan följer med ut till något ställe i systemet där vattnet flödar långsammare och det finns mer plats att stanna på tex. en radiator eller en tank
-
OM du vill köra underhållsvärme på golvet sommartid kommer du att få extremt många start och stopp på värmepumpen, med en arbetstank så ökas vattenvolymen som skall värmas och man får färre start och stopp.
Drifttiderna utan tank blir några få minuter långa och stilleståndstiderna inte mycket mer.
Livslängden påverkas negativt.
-
Cougar:
Det är noterat!
Hur fungerar det när man rör sig mellan olika bjälkar i träbjälklaget, borrar man hål i träbjälken och drar pexröret igenom?
Eller sker det på något annat sätt?
Rickard:
Tack för svaret!
-
Jupp, borra genom balkarna.
Att skära ner slitsar försvagar reglarna.
-
"Slitsar"? :P
-
Och borra i överkant inte underkant.
-
"Slitsar"? :P
Två snitt med cirkelsåg och ett välriktat hammarslag för att få bort träet mellan snitten=slits..
Det kanske är nåt dialektalt :)
-
Tack för tips Bopakoster.
Tack även Cougar för den förklaringen! ;)
A) Säg att husleverantören ställer upp ett klimatskal (väggar, tak, golv) och att man tar in hantverkare eller själv drar VVS:en (delad entreprenad): Jag gissar att husleverantören då lämnar spånskivor/gips lösa dvs. ej fastspikade i innerväggarna, både för elektrikerna samt så man kan dra ex. en PEX-slang från bottenplan till våning 1 inbäddad i isoleringen i väggen? Eller måste man göra nån form av rör-schakt för en pex-slang som ska upp till övervåningen?
B) Samt hur fungerar det på bottenplan om man ex. väljer flytande golvvärme som ligger ovanpå cellplastskivor ovanpå plattan; I det fallet ligger redan pex-slangar på golvet i fördelningsplåtar.
Kan man då förlägga en pex-slang som behöver korsa bottenplanet för att försörja radiatorkretsen på ovanvåningen mellan/i cellplastskivorna och jämte övriga pex-slangar (kanske skära ut ett litet spår)?
-
Tack för tips Bopakoster.
Tack även Cougar för den förklaringen! ;)
A) Säg att husleverantören ställer upp ett klimatskal (väggar, tak, golv) och att man tar in hantverkare eller själv drar VVS:en (delad entreprenad): Jag gissar att husleverantören då lämnar spånskivor/gips lösa dvs. ej fastspikade i innerväggarna, både för elektrikerna samt så man kan dra ex. en PEX-slang från bottenplan till våning 1 inbäddad i isoleringen i väggen? Eller måste man göra nån form av rör-schakt för en pex-slang som ska upp till övervåningen?
B) Samt hur fungerar det på bottenplan om man ex. väljer flytande golvvärme som ligger ovanpå cellplastskivor ovanpå plattan; I det fallet ligger redan pex-slangar på golvet i fördelningsplåtar.
Kan man då förlägga en pex-slang som behöver korsa bottenplanet för att försörja radiatorkretsen på ovanvåningen mellan/i cellplastskivorna och jämte övriga pex-slangar (kanske skära ut ett litet spår)?
A alla hustillverkare har olika system för hur om bygger, men ska man ha en delad entrepenad (el och VVS utanför) så är det vanligast att väggarna bara är glesade när dom kommer.
B lägger man cellplastgolv så kan man vända på en spårskiva så isoleringen kommer uppåt (spåret nedåt) och dra rad.rör däri.
Det kräver lite planering för att inte korsa någonstans men det brukar lösa sig
-
Flikar in med en fråga.
Styrdon till GV. Hur fungerar det med t.ex. 3 slingor i ett rum? Har man 3 don då? Och tre rums-termostater på det?
Finns det några fördelar med styrdon till GV i ett VP-system med arbetstank?
-
Flikar in med en fråga.
Styrdon till GV. Hur fungerar det med t.ex. 3 slingor i ett rum? Har man 3 don då? Och tre rums-termostater på det?
Finns det några fördelar med styrdon till GV i ett VP-system med arbetstank?
tre don men det räcker med en termostat (som då styr alla donen till den slingan)
Rör det sig om ingjuten golvvärme så finns ingen anledning att styra slingorna med termostat, systemet är alldeles för trögt för att styra.
I träbjälklag går det att styra bättre, eller det handlar egentligen inte om att styra, termostatens enda uppgift är att stänga slingorna om rummet värms upp på annat sätt tex solinstrålning, kamin osv. styrningen sköts via värmepumpens kurvlutning.
-
Cougar:
Tack för dina svar! tummenupp
Är grymt kul med detta forum där man kan få hjälp av riktiga experter!
Om vi tar in även kv/vv i bilden, hur fungerar det då i fallet med flytande golvvärme dvs. var drar man dessa rör som jag också gissar är PEX? Sc:,h
Om uppbyggnaden är som i bilden nedanför, dvs. 2 lager cellplast om vardera 50mm. Skulle man då kunna dra pex-slangar för KV, VV och VS1 (till övervåningingens radiatorkrets) mellan lagrena av cellplast? dvs. göra spår ovanför den första cellplastskivan och sedan lägga dit pex-slangarna. Därefter lägger man på cellplastskiva nr 2 där man lägger golvvärmen. :o
Skickar med en bild på den typ av flytande golvvärme jag syftar på.
(http://www.villavarm.se/images/stories/lagenergihus/villavarms_undergolv.jpg)
-
Ingen som har erfarenhet av flytande golvvärme och hur man kan dra vv, kv och vs?
-
Oftast dras KV under cellplasten och VV ovanför (eller tillsammans med) golvvärmen beroende på hur mycket plats det finns.
Kv ledningarna får inte värmas upp.
-
Tack för svaret Cougar!
-
Ska ansluta en tvättmaskin i badrum där jag tror av kv-röret till blandaren är 8mm (dvs. ej 10mm som det brukar). Är inte mitt eget badrum, därför som jag ej vet måtten exakt i dagsläget. Tvättmaskinsslangens anslutning har 1/2 gänga (invändig diameter).
Jag tänker mig ett T-rör men klämringskoppling i respektive ända (10xG1/2), liknande denna:
(http://www.koppla.nu/userFiles/myImages/5621SB15_R15.jpg)
Sen tänkte sätta på lite gängtejp och sedan skruva på en balloxfix liknande denna på avsticket (1/2 inv och utv):
(http://www.koppla.nu/userFiles/myImages/3053SB_R15.jpg)
Därefter kopplat på slangen på ballofixen (inkl. lite gängtejp).
Nu till frågorna:
1. OM rören är 8mm (kromade CU-rör) kan jag då lösa det med någon form av övergångsnippel i varje ända mot T-röret? (har inte lyckats googla fram några t-rör med 8mm anslutning därav frågan, fast det kanske finns?Sc:,h).
2. Hur mycket ska man kapa av röret i respektive fall dvs:
A) om röret är 10mm och man kan ansluta direkt mot T-rör
B) om man måste kapa av extra längd på röret för att få plats med nipplar.
3. Är det någon form av röravskärare liknande denna jag bör ha?
https://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/handverktyg/plat-och-metallverktyg/roravskarare/roravskarare-8-35-439025/
(https://www.jula.se/globalassets/catalog/productimages/439025.jpg?width=458&height=458&scale=canvas&bgcolor=white)
-
Påsticket bör inte sättas på blandarröret....som är ett mjukt kopparrrör.
Kan kallvattenröret innan blandaren monteras?
-
Här kommer en bild på toan. Skulle spontant tro att det är draget kromade kopparör hela vägen från avstängningsventilerna som sitter på inkommande rör till höger om toastolen.
-
Påsticket monteras på cu 12 röret, som är halvhårt.
Kapa med fjädrande röravskärare för 12 rör. Verktyget finns på Biltema o Jula. Kostar knappt 100 SEK.
Stödhylsor behövs ej.
Använd T rör cu 12. Montera ca 1 dm cu 12 i T:et innan du monterar en avstängningsventil med cu 12 i ena ändan och G15 utv i den andra ändan.
Klamra mot vägg så mycket/ofta du kan, så uppfyller du Säker Vatten förskrifterna.
-
Rocas:
Har ej kunnat mäta med passmått, men är ganska säker det är minst Cu-10 rör.
Varför behöver man förlängning om 10cm?
samt
Hur öppnar man upp befintliga klammorna på bilden? Sprättar man upp dem?
-
Man använder ej 10 mm rör ofta, så det är med 99% säkerhet 12.
Klammorna snäpps enkelt upp med fingrarna eller ex en skruvmejsel.
Fundera ut kopplingslösningar som ej kräver gängtejp.....det blir säkrare.
-
Det är noterat.
Tack för svar.
-
Man använder ej 10 mm rör ofta, så det är med 99% säkerhet 12.
...Påsticket monteras på cu 12 röret, som är halvhårt.
Kapa med fjädrande röravskärare för 12 rör.
Var där och mätte. Var 10mm kromade CU-rör.
Hur mycket rör (dvs. centimeter) tar jag bort när jag sätter dit t-röret?
Rören borde gissningsvis gå in ca 1 cm in i t-röret på varje sida(?) ??? och därmed drar man bort en längden från längden på T-röret. Sc:,h
-
Bor i lägenhet och i eftermiddags började det låta som f-n i samtliga elementen. Det bubblar/rinner hela tiden.
Vad kan detta månne bero på?
Är det kopplat till väderomslag eller något annat?
Var en liknande incident i höstas då det kom hastigt en kväll och slutade dagen efter.
Kan tillägga att det är fjärrvärme.
-
Trasigt expensionskärl?
-
OK.
Tar med mig det tipset!
Tack Rickard.
-
Så lät det i alla fall hos mig när mitt kärl gav upp för ett antal år sedan.
En en hyresfastighet kan det sitta flera kärl, så att det händer med så täta intervall är inte konstigt, egentligen borde de nog bytt alla samtidigt. (om de installerades samtidigt)
-
Detta är egentligen ingen VVS-fråga, utan en El-fråga, men tar ändå upp den i denna tråd.
Har tidigare bott i en lägenhet med jordade uttag för lampor. Eftersom vi hade ojordade IKEA-lampor så bytte jag stickpropp till en jordad. Nu har vi flyttat och lamporna skall upp i nya (äldre) uttag (se bilden). Eftersom vi ej har jordade uttag i taket i lägenheten (hus byggt på 60-talet) så har jag lite svårt avgöra varför det är 3? hål. Ett av hålen ser ut att sakna metall.
Iaf... kan jag köra med den jordade stickproppen av typ som bilden här nedanför, i de aktuella uttagen?
Eller måste jag åka och inhandla ojordade stickproppar?
-
Du kan köra med den stickpropp du har. Det tredje hålet är för en extra tändtråd om man har två lampor eller en stor lampa med flera ljuskällor man vill kunna styra separat.
-
Kör med de du har. Det är väl gamla kronuttag, dvs man kunde ha två tändtrådar, för att tända halva eller hela belysningen. Old school dimmer :)
Sätt i proppen mellan de bestyckade uttagen.
-
Perfekt.
Tack Tipo och Purjo!
-
Slänger in en annan fråga:
Ska montera in denna ballofix på en kallvattenledning. Spelar det någon roll vilken väg den monteras?
Dvs. finns någon flödesriktning?
-
Nej, egentligen inte, men jag skulle sätta de med flödet in från höger i bilden p.g.a. dess konstruktion (Fast säte till vänster och ingängat säte till höger.)
-
Rickard: Tack för svaret!
Bara av nyfikenhet, men vad innebär "fast säte"/"ingängat Säte"?
-
När de där ventilerna monteras ihop så börjar de med sätet som är längst till vänster i bild, sedan sätter man in kulan, sedan gängas det andra sätet (sätet är det som tätar) in mot kulan.
Det kan du se om du kollar på hur ventilen är monterad, du kan skruva ut hela högra delen av ventilen.
OM den av någon anledning lossas t.ex. vid montaget eller ett servicejobb och gängas ut av misstag kan det läcka i den tätningen, men ligger trycket mot det fasta sätet så kan det knappast läcka.
Men som sagt, i princip finns ingen skillnad så längre prylarna är rätt monterade och inte gängats upp av misstag.
-
Jag monterar kulventiler, så att handtaget/vredet pekar i flödesriktningen......
..jag gör det av estetiska skäl.
-
Tack för svar till er båda, Rickard och Rocas!
-
Upptäckte en till sak igår nämligen att ventilen till en av radiatorerna kärvar. Det var kallt på kvällen, ca 9 grader och tydligen skickade shunten nere i fjärrvärmecentralen i flerbostadshuset jag bor ut värme då en av raddarna blev varma trots att termostaten var åtvriden. Lossade termostaten som var av märket TA Termorette och försökte motionera ventilen genom att trycka på piggen. Det satt dock helt fast.
Hur lösa detta smidigast?
Var få tag i ny ventil samt kan jag byta ventilen snabbt utan att för den skull behöva tappa allt vatten i hela huset?
Tycker det står 8037 på själva T-röret där ventilen sitter.
Skall tilläggas att ventilen, med piggen, verkar sitta hårt som berget. Försökte lossa lite på den igår, mest för att se om den gick lossa.
-
Ibland kan man få loss dem med lite 5-56 och samtidigt knacka med nåt hårt på ventilhuset samt försöka motionera piggen fram/tillbaks.
Hur man byter dem har jag ingen aning om, har aldrig provat.
-
Detta är egentligen ingen VVS-fråga, utan en El-fråga, men tar ändå upp den i denna tråd.
Har tidigare bott i en lägenhet med jordade uttag för lampor. Eftersom vi hade ojordade IKEA-lampor så bytte jag stickpropp till en jordad. Nu har vi flyttat och lamporna skall upp i nya (äldre) uttag (se bilden). Eftersom vi ej har jordade uttag i taket i lägenheten (hus byggt på 60-talet) så har jag lite svårt avgöra varför det är 3? hål. Ett av hålen ser ut att sakna metall.
Iaf... kan jag köra med den jordade stickproppen av typ som bilden här nedanför, i de aktuella uttagen?
Eller måste jag åka och inhandla ojordade stickproppar?
Man kan notera att det gamla lamputtaget egentligen är felkopplat, om man ska vara petig. Elnätets nolla ska vara ansluten till den pol som är markerad med en pil, och i armaturen ska den kopplas till lamphållarens gänga (fas ska alltså vara på bottenkontakten). Detta för att man inte ska riskera att ta i något spänningsförande om man t ex ska skruva ur en lampa där glaset har lossnat från sockeln. Men elektrikerna var ofta inte så noga med sådant förr i tiden.
I en modern armatur kan man vänta sig blå ledning för nolla och brun eller möjligen svart för fas. Moderna lampkontakter är märkta med N för nolla och eventuellt L för fas.
-
Om vi tänker oss ett avlopp bestående av en spilltratt ansluten till vattenlås tillverkat av ett antal 32 mm 45°-böjar av PVC, kan man vänta sig att det klarar att hålla undan för 20-40 l/min då ett järnfilter backspolas? Hittills har bara spillröret från en varmvattenberedares säkerhetsventil varit anslutet till avloppet i fråga.
-
Tack för klargörande inlägg om belysnings-el-uttaget Torbjörn!
-
Det rör sig om en sommarstuga som har kraftigt järnhaltigt vatten från en egen djupborrad brunn, och nu ska ett järnfilter installeras för att få lite drägligare vattenkvalitet. Filtret backspolar automatiskt med jämna mellanrum. Det där klena 32 mm-avloppsröret sticker upp ur golvet i närheten av hydropress, varmvattenberedare mm och vore ganska lämpligt att koppla in filtrets backspolningsavlopp till, men frågan är om det klarar att ta hand om flödet utan att spilltratten svämmar över.
-
Hur mycket vatten backspolas varje gång?
Kanske kan du sätta på en behållare som rymmer allt vatten och släpper ut det i en takt som avloppet klarar av?
Om det backspolas bort 20 liter i varje backspolning så kunde du bygga ett kärl som rymde 40 liter, med en 1/2" öppning som släppte vidare vattnet till avlopp?
-
Det backspolas antagligen med fullt flöde några minuter så det är ganska enkelt att prova med en trädgårds slang och full fart.
-
Jag har sett en uppgift om att det skulle gå 300 liter vid varje backspolning, men är osäker på om det gäller för just den modell av filter som jag funderar på att köpa.
Men det är ju lätt gjort att koppla in en trädgårdsslang provisoriskt för att testa.
-
Det filtret jag kopplade in hade krav på ett visst flöde för att backspolningen ska funka ok men tror inte totalen blir 300 liter men kanske hälften men det beror ju på flödet för gissar att backspolningen styrs av tiden.
-
Känns spontant som mycket om det är över 100 liter, inte alla med egen brunn har ju ett överflöd av vatten?
-
Slänger in en fråga om EL.
Har haft en el-kunnig person på besök hemma som gett råd om bra åtgärder för att förbättra elen i vår bostadsrätt. Men han var osäker på vad material och arbetstid för behörig elfirma kostar i dagsläget varför jag skulle vilja höra med någon el-kunnig person här på forumet (mellan armbågen och pekfingret) vad följande insats kan tänkas kosta:
1. Byte äldre proppskåp mot nytt elskåp: JFB, 6st dvärgbrytare samt huvudbrytare. Vill att kök ska gå på (en extra) kombinerad JFB och dvärgbrytare.
2. Ny lampa i badrum. Elen tas från den befintliga lamparmaturen (sitter en lampa på väggen idag där det finns möjlighet att dra ut nya elkablar till badrummet. Ska installeras en LED-konsoll i taket).
3. 1st armatur med 2st el.-uttag, IP44, i badrum installeras för tvättmaskin och rakapparat. Kopplas via kopplingsdosa i v-rum samt dras ut från lamparmaturen i toaletten.
4. I samband med ingreppet byts vissa elkablar ut mellan elcentralen, den berörda kopplingsdosan och lamparmaturen, dvs ej hela lägenheten (rör sig gissningsvis om några meter jordkabel, tändtråd, nolla, fas samt några "sockerbitar").
Vad kan det springa iväg på? (inkl. ROT)
-
Eftersom det är den typ av jobb som man inte vill lämna pris på (man vet aldrig om det går att göra som man tänker) tar man gärna i lite vid fast pris. Kanske kring 20 000:-.
Hittar man en seriös elektriker som man litar på brukar det alltid bli billigare att göra jobben på löpande räkning, då behöver inte elektrikern "ta höjd" för det oförutsedda som ofta tillstöter.
Tex så vet man inte att det går att dra i nya ledningar i g:a rör innan man gjort det.
-
Jo, kan helt klart se att det finns många saker som kan tillstöta på vägen i gamla elsystem.
Men jag tycker jag fått en bra kostnadsuppskattning att diskutera vidare från. Tack Kocken!
-
10.000:- bör räcka..........om det inte är i Stockholms innerstad.
-
OK. Det är noterat Rocas.
Gissar detta (nedre) intervall är just det fall som Kocken talade om dvs. seriös elektriker, löpande räkning samt inga större hinder (allt flyter på).
Känner att jag fick så bra svar så jag slänger in en ytterligare fråga :-)
Börjar bli lite väl OT, men vill inte skapa en massa nya trådar hela tiden.
Har behov av att lösgöra kretskortet samt utgången från den vita huvud-nätverkskabeln (servicen) eftersom den skall in genom ett trångt hål som är ca 1,5cm i diameter (vill ej borra upp större hål).
Är det någon som vet om jag bara kan slita lös de små färgade kablarna, och sedan, sätta tillbaka dem igen?
Ser ut (när man kollar på nära håll) som de ej är skalade utan att det är någon form av metall-klipps som skär in genom kabelplasten när kablarna trycks ned i fästet på kretskortet.
-
Du behöver nog ett sådant verktyg
http://www.malmbergs.com/frmProductDisplay_new.aspx?item=1632310#
-
ca 450:- för Krones LSA original E1624099 eller 77:- för Malmbergs kopia 1632310 tummenupp
-
Var kan man köpa Malmbergs kopia 1632310 ? :)
-
Här tex dock lite dyrare http://www.powershop.se/product.asp?pid=6472
-
Kopior av kroneverktyg bör finnas på t ex Kjell & co, Clas Ohlson m fl. För några år sedan fanns de till och med på Biltema.
-
Finns fortfarande hos Biltema.
http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Handverktyg/Tang-och-Sax/Pressverktyg-2000017653/
-
Kanon!
Ska youtube:a lite videos hur man använder verktyget, sen blir det till att införskaffa det.
Tackar för tipsen!
-
Det är i princip bara att lägga kabeln över spåret och trycka ner den med verktyget. Testa verktyget först så att det passar och är vänt åt rätt håll...
Tänk på att kablarna i varje par skall vara lika långa och att inte tvinna upp dom för långt (max 1/2 tum eller nåt sånt om jag inte minns fel...).
Edit: Här är en ganska bra intruktion https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/natverk/kabelinstallation/fast-installation-av-natverksuttag
-
Grymt bra inputs och snabba svar. Credd till alla er som svarat!
Då kan jag komma vidare gällande nätverkskabeln. tummenupp
Passar på slänga in en ytterligare elfråga:
I ett av rummen i lägenheten (ej aktuellt för den el-entreprenad jag diskuterade ovanför) ska vi tapetsera i helgen.
Eluttag och strömställare är gamla, fula och slitna. Petskydden fungerar dåligt och det är svårt få in elkontakten så vi ska byta både strömställaren och eluttaget.
Som framgår av bilden så är det ojordat.
-Gul och svart kabel ansluter till strömställaren
-Vit (nolla?) och svart kabel till eluttaget.
När jag läste elkraftteknik fick vi lära oss att de gamla färgkoderna (ex. vit part vanligen fasledare och svart part neutrallerade på 70-talet).. ej är pålitlig. Därför som jag frågar.
Nu till frågorna:
1) I fallet med strömställaren;..om jag inte är helt ute och cyklar är den gula tråden tändtråd och den svarta fas(?) dontknow
När jag monterar in ny strömställare, spelar det då någon roll vilken jag sätter som Fas/Nolla?
1b) Samma fråga som ovan fast för eluttagen... är det vit som skall sättas som nolla? eller spelar det någon roll(?)
2) Eftersom det är ojordat i rummet, vill jag minnas jag läst att jag då måste sätta ojordade uttag. (Dvs. jag kan ej förbereda och sätta jordade uttag i det fall vi vill avser dra jord längre fram) ???
3) Vad är det för grejer jag behöver?
Uttagsdosan som sitter i väggen är väl av standardmått(?) Mätte upp den till lite över 6cm. Tänkte mest att om jag köper en strömställare samt 2 ojordade uttag så skall de passa in i väggdosan Sc:,h
-
Eftersom rummet är ojordat måste du använda ojordade uttag.
På uttag spelar det ingen roll på vilken anslutning du lägger nolla och fas.
På brytaren brukar man sätta fasen på L eller P och tändtråd på pil ut men det spelar ingen roll om det handlar om en enpolig brytare.
Jag skulle köpa ELKO Rs uttag och brytare, brytaren heter enpolig/trapp och vägguttag ELKO Rs.
Och dosorna har standardmått, är fästskruvarna i dosorna dåliga kan man använda "dosclips" som är en fjädrande plåtbit som man knackar fast på dosan och sedan kan man skruva fast apparaterna.
-
Tack och bock för det snabba svaret Kocken!
Kan man köpa Elkos produkter på någon av våra större byggvarunandlar med så kort varsel?
Vill gärna fixa uttagen när vi renoverar rummet i helgen.
-
Jula har men i övrigt vet jag inte då jag gör mina inköp på andra ställen ;)
-
1)
Eftersom svart förekommer både vid strömbrytaren och vägguttaget så är det stor sannolikhet att din elinstallation är gjord med svart fas, vit nolla och diverse färger som tändtråd. Om installationen är gjord mellan ungefär 1963 och 1970 så var det ganska allmängiltiga standardfärger i Sverige, före 1963 fanns det inga nationella bestämmelser - på vissa håll gjorde elektrikerna som de ville och på andra håll hade t ex det kommunala elverket lokala bestämmelser.
Om en anslutning på strömställaren är märkt med P, så är det brukligt att man ansluter fas dit och tändtråden till den omärkta anslutningen. I praktiken spelar det dock ingen roll så länge man inte ska göra en trappkoppling eller liknande.
I vägguttag är det brukligt att man lägger fas till vänster och nolla till höger om uttaget sitter med hylsorna bredvid varandra. (annars fas upptill, nolla nedtill).
Moderna lamputtag är märkta med L för fas och N för nolla.
2)
Gamla ojordade vägguttag går bra att byta mot nya ojordade. Om du sätter dit jordade vägguttag, så SKALL skyddsjorden anslutas på korrekt sätt, och i så fall bör man ersätta samtliga äldre uttag i rummet med antingen jordade uttag eller sådana där bara "platta" klass II -stickproppar passar. Dagens föreskrifter tycker inte om att man blandar jordat och ojordat i samma rum.
3)
Ja, det är samma standardmått som idag på de gamla apparatdosorna, så nya apparater passar utan vidare. Däremot kan det vara viss förbistring när det gäller kopplingsdosor och takdosor, moderna sådana har större diameter medan man förr använde vanliga apparatdosor även för andra ändamål.
Moderna infällda lamputtag har ofta avlånga skruvhål för att kunna fästas i dosor med olika diametrar.
Jag har också stött på enstaka kopplingsdosor (troligen från tidigt 70-tal) med en diameter nånstans mellan apparatdosa och modern kopplingsdosa.
-
Som tillägg till så SKALL alla uttag jordas, även lamputtagen om man jordar ett uttag i rummet. För som sagt det är INTE tillåtet att blanda jordade och ojordade uttag om det inte gäller eurouttag som kan användas för att strömförsörja apparater som är dubbelisolerade och därmed inte får skyddsjordas.
Kan ju även förtydliga vart man brukar ansluta fasen i brytare på P (som torbjörn skriver) eller på L eller på "pil in"
Och jag måste protestera mot påståendet att man lägger fas till vänster och nolla till höger, I Sverige finns det inte någon sådan "praxis" däremot i vissa andra länder.
-
Lånar tråden lite eftersom min fråga känns lite relaterad.
Jag letar just nu efter jordade lamputtag med lös 1/4" krok som får plats i riktigt gamla dosor. De verkar vara ca 55 mm, och jag har köpt ett gäng Schneider lock/uttag med lös krok som tyvärr har snabbfästen för kablarna och de bygger över 60 mm, så de får inte plats.
I dagsläget är det ojordat med lösa sladduttag, men jag konverterar hela huset till jordat och skulle vilja slippa de lösa uttagen.
Tips mottages tacksamt. Jag har sett att Gelia har några med lös krok, men baksidan visas ju aldrig upp, tyvärr.
-
1)
Eftersom svart förekommer både vid strömbrytaren och vägguttaget så är det stor sannolikhet att din elinstallation är gjord med svart fas, vit nolla och diverse färger som tändtråd. Om installationen är gjord mellan ungefär 1963 och 1970 så var det ganska allmängiltiga standardfärger i Sverige, före 1963 fanns det inga nationella bestämmelser - på vissa håll gjorde elektrikerna som de ville och på andra håll hade t ex det kommunala elverket lokala bestämmelser.
Är det inte tvärtom? I mitt hus är/var den mesta elen från 1968 med vit fas, svart nolla och röd skyddsjord.
-
Så är det i stugan, där elen är från 1969.
Det har väl förekommit trappkopplingar där man bryter nollan i stället för fas, även kallad Uppsalakoppling, där kan jag tänka mig att det varit både svart och vit tråd till brytarna.
http://fluxio.se/forum/elinstallationer/3322-haelsingborgskoppling.html#3350
-
Är det inte tvärtom? I mitt hus är/var den mesta elen från 1968 med vit fas, svart nolla och röd skyddsjord.
Det var tvärt om, dvs svart nolla och vit fas, enligt en del lokala bestämmelser en gång i tiden (bl a i Uppsala). Och man tog kanske inte så hårt på det där med ledarfärger, många elektriker fortsatte koppla som de var vana.
I mitt föräldrahem - hus i Sundsvall byggt 1963 - är det vit nolla och svart fas. Det ser likadant ut i åtminstone de äldsta HSB-husen i Bosvedjan.
-
Tack för inlägget och klargörandena Torbjörn!
Jag öppnade locket till kopplingsdosan i det aktuella rummet. Där finns jord förberett (vill minnas säljaren nämnde detta i samband med köpet). "Sockerbiten" ser även ut att vara av nyare modell och vad jag tolkat det som är det utbytt neutralledare (blå) som kopplar mot den vita kabeln (dvs. den förra ägaren bytte även ut befintlig neutralledare från kopplingsdosan och elskåpet i samband med att jord drogs in till kopplingsdosan.
Jag är med på ert resonemang om att alla komponeneter (vägguttag och taklampan) måste jordas.
Jag tänkte utnyttja denna förberedda jord och satsa på jordade uttag till både lampauttag i taket samt de 2st vägguttagen.
1. Räcker det att säkerställa att jord är jord okulärt (dvs. följa jordledningen bakåt i systemet via kopplingsdosor och till elcentralen)
samt mäta spänningen mellan jord och nolla och konstatera att det ej finns någon spänning Sc:,h
Eller behöver man göra någon mer djupgående analys?
2. Bör jag i samma veva byta övriga kablar eller kan jag köra på befintliga (Dvs. bara lägga till jord)
Det verkar vara MK kablar (möjligen FK).
3. OM byta av bef-ledare; Vilka färger bör jag välja?
I min elkraftteknikbok från 2013 är det följande färgkoder som gäller, men jag tänkte det är bäst fråga experterna a:gl
Brun = fas (eftersom det endast är 1 fas)
Blå = nolla
Orange = tändtråd
-
Det var tvärt om, dvs svart nolla och vit fas, enligt en del lokala bestämmelser en gång i tiden (bl a i Uppsala). Och man tog kanske inte så hårt på det där med ledarfärger, många elektriker fortsatte koppla som de var vana.
I mitt föräldrahem - hus i Sundsvall byggt 1963 - är det vit nolla och svart fas. Det ser likadant ut i åtminstone de äldsta HSB-husen i Bosvedjan.
Ja, det är väl väldigt lokala variationer när det är tvärtom i grannkommunen... :)
3. OM byta av bef-ledare; Vilka färger bör jag välja?
I min elkraftteknikbok från 2013 är det följande färgkoder som gäller, men jag tänkte det är bäst fråga experterna a:gl
Brun = fas (eftersom det endast är 1 fas)
Blå = nolla
Orange = tändtråd
Tändtråden kan ha nästan vilken färg som helst såom inte går att förväxla med fas, nolla eller skyddsjord. Det finns väl nån standardiserad ordning man skall använda färgerna i om man använder flera för att inte förväxla dom med varandra. Orange brukar väl användas till andra saker, typ larm/branddetektorer och matning från reservkraft, så den färgen kanske man skall undvika? Vad jag har sett brukar man köra med vit eller grå, men jag har inte varit och tittat på några installationer som är nyare än ca 10 år och min utbildning är 20 år gammal vid det här laget...
-
Den finskfödde elektrikern som drog ny el på vår övervåning runt 2003 har använt svart, blå och gulgrön. Dessutom skarvat vidare/grenat av i uttagen överallt, så han sparade nog in en hel del pengar på toppklämmor.
Det är säkert helt enligt standard eftersom vi är med i EU...
-
Vid nya installationer i bostäder brukar man använda brun fas, första tändtråd svart, andra tändtråd vit (grå) tex vid kronbrytare. Vid trefasmatningar blir det brun, svart, vit (grå).
Orange och andra lite mer udda färger använder man om det behövs flera färger tex om det är många tändningar/styrningar allt efter behov. Men det är bara en färg som är "helig" och det är den gul/gröna som aldrig får användas till nått annat än jord dom övriga kan man stöta på i olika kombinationer med olika funktioner utan att det är nått fel.
Jorden ska kontinuitetsmätas från uttaget till centralen med ett lågohmigt instrument som avslöjar om det är dålig kontakt någonstans i slingan.
Om du behöver byta ledningar eller ej har mest med hur dina ledningar är, troligen är dom helt ok.
Och att vi är med i EU innebär inte att vi har samma regler/standard som i andra EU-länder för det är lite olika i olika länder.
-
Hur går en kontinuitetsmätning till rent praktiskt?
-
Man drar en "tråd" (tex en FK 1,5mm2) som man ansluter på centralens jordskena och till "instrumentet" sedan mäter man mot uttagets jord. Motståndet ska ligga runt 1 till 2 Ohm lite beroende på hur långt det är. Mäter man motståndet i tråden först kan man ju dra bort de värdet och då får man ett ganska exakt värde. Men ett "vanligt" universalinstrument brukar gå bort då det mäter även över dåliga anslutningar, det är helt enkelt för känsligt. Det bör inte kunna mäta högre motstånd än ca 10 Ohm.
-
Lämpligen använder man ett instrument med fyrtrådsanslutning (kallas kelvin connections på engelska) när man ska mäta så låga resistanser. På jobbet har vi en bänkmultimeter HP (numera Agilent) 34401A som är utmärkt för sådana ändamål, det finns också en RCL-mätare Agilent 4263A som nästan är ännu bättre.
Ett lågbudgetalternativ är att lägga på en lagom ström genom den slinga som ska kontinuitetsmätas (t ex bilbatteriladdare i serie med en H4-lampa), mäta upp både ström och spänning samtidigt med två vanliga billiga multimetrar och beräkna resistansen. Precis som man gjorde på fysiklabbar i skolan.
-
Eller så gör man det enkelt för sig och köper en summer typ E4200000 KONTINUITETSTESTARE TESTB för några hundringar
-
Tack Torbjörn och Kocken för era svar om kontinuitetsmätning!
Gällande universalinstrument...
Det finns inget sådant i mellanprisklass som ni tror kan fungera och som jag skulle kunna köpa på ex. biltema, Jula, Bolist, Clas Ohlson etc. och använda mig av vid kontinuitetsmätning?
Är beredd lägga några hundralappar då min befintliga universalmätare börjar ge vika. Därför vore tacksamt om jag kunde köpa ett instrument med lite "bredare" funktion.
Är även lite inne på att köpa en strömtång med universalfunktion och då betala ända upp mot tusenlappen.
-
https://www.conrad.se/Testboy-20-Plus-Multitestare-CAT-II-300-V.htm?websale8=conrad-swe&pi=122826&ci=SHOP_AREA_17624_1119014 för kontinuitetsmätning.
Och en sådan här http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Matverktyg/Matinstrument/Tangamperemeter-DCM-1000-P-2000023354/
Så har du vad du troligen behöver för din hobbyverksamhet.
-
Det finns inget sådant i mellanprisklass som ni tror kan fungera och som jag skulle kunna köpa på ex. biltema, Jula, Bolist, Clas Ohlson etc. och använda mig av vid kontinuitetsmätning?
Det beror på vad du vill uppnå... Skall du mäta den exakta resistansen så krävs det i princip fyrtrådsmätning. Antingen med ett särskillt instrument, eller genom att koppla in en spänningskälla och ett lagom stort motstånd och mäta ström och spänning med två instrument samtidig.
Skall du bara konstatera att resistansen inte är mer än några enstaka ohm så duger i princip vilken billig multimeter som helst.
En sån här kanske för enklare 'fältarbete'? https://www.kjell.com/se/sortiment/el-verktyg/matinstrument/multimetrar/uni-t-ut210d-tangmultimeter-ac-dc-200-a-p48436
Så kan du kompettera senare med ett instrument som mäter induktans, kapacitans och frekvens (eller varför inte ett oscilloskop som kopplas till datorn...) för lite mer avancerade mätningar.
-
Det är noterat Purjo och Kocken!
-
Måste byta strömställare i ett rum. Det är enpolig strömställare dvs. en taklampa.
När jag köpte strömställaren så noterade jag att det stod 1/6 (dvs fanns ingen med bara "1").
1.Tolkar jag det rätt att strömställaren lämpar sig både till trappomkopplare och vanlig enpolig strömställare(?)
2. Kan jag koppla tändtråden i vilken av de två alternativen jag vill? (dvs. med "pil" märke.
Skulle gärna välja den övre, till vänster om fasen (L).
3. Finns det någon risk med att bryta en dvärgbrytare dvs. koppla bort strömmen i två rum under 2 veckor? (ett sovrum samt belysning och uttag i köket). Kyl, frys går på egen säkring.
Håller på renovera lägenhet och tänkte ta lite semester. Har några "blottade" vägguttag och strömställare från när vi gjort förarbete till tapetsering. Vill dock bara vara på den säkra sidan att strömmen till rummet är brutet i det fall att vår post/blomvakt skulle få för sig att vistas i rummet när vi är borta.
-
1. I dag så har dom flesta tillverkar bara en modell för trapp och enpolig brytare.
2. Ja du kan koppla tändtråden till vilken du vill, brytaren växlar mellan "pil ut" beroende på åt vilket håll man ställer vippan. Enligt EL-AMA ska slutning ske vid manöver uppåt, men det är inget absolut krav.
3. Nej
-
Utmärkt. Tack för det snabba svaret Kocken!
Enligt EL-AMA ska slutning ske vid manöver uppåt, men det är inget absolut krav.
Intressant. Har hört och läst detta någonstans tidigare. Vad är det bakomliggande skälet till detta?
Skapa samma villkor överallt eller finns det säkerhetsaspekter?
-
Det handlar väl i första hand om likhet och då kanske inte med största "bäring" på belysningsknappar i bostäder utan troligen i första hand på lite större "apparater". Det är en rätt gammal "skrivning" som har funnits med länge. Den fans när jag började för nästan 50 år sedan.
-
Intressant!
Tack för svaret.
-
Upptäckte att duschen läcker från vredet som man ställer om mellan duschmunstycke/tappkran.
Skruvade bort vredet och har lite svårt se, med mitt otränade öga, om det är en packning där inne Sc:,h
Hur lagar man detta?
-
Eftersom du inte har badkaret kvar......så kanske det vore ett alternativ att ha en duschblandare...
-
åker jag på att byta blandare? :'(
Tänkte att det kanske gick att göra någon quick-fix som att byta packning.
-
jag tror att det sitter en o-ring inne i vredet.
-
Är det månne det som är felet?
Dvs. det sitter inte någon o-ring i vredet idag. Samtidigt noterar jag att det ser ut att vara någon form av kant/fläns längst upp.
Om så är fallet, vilken typ av o-ring köper jag?
Funkar en sådan som denna i lämplig storlek eller ska det vara någon form av speciell variant?:
(http://www.dinvvsbutik.se/bilder/artiklar/zoom/8594546_1.jpg)
-
vet ej......
-
OK. Jag testar köpa en påse packningar/o-ringar i olika storlekar och letar farm en som passar. tummenupp
Funkkar det så funkar det... i annat fall får vi på sikt byta blandaren. dontknow
Tack för svaren!
-
O-ringen sitter väl inne i kranen runt den axel som vredet är monterat på Sc:,h
-
O-ringen sitter väl inne i kranen runt den axel som vredet är monterat på Sc:,h
jag tror att det sitter en o-ring inne i vredet.
Helt rätt, ska bara komplettera: en O-ring på axel + O-ring på fästmutter. Skadar inte att använda armaturfett.
Med vänlig hälsning Jiri
-
Helt onödigt och dyrbart att byta blandare. Enklast att köpa rep.sats på närmsta byggvaruhus så får du komplett del som passar till FMM.
Jiri (PS-glöm inte armaturfett)
-
En O-ring dia 2,5 x 13inv, och en dia 1,6 x 20 inv.
Har hittat manicken.(komplett reservdel bland mina gömmor).
Jiri
-
Tänk på att om man köper ett O-ringsortiment på t ex Biltema eller någon maskinfirma, så är de O-ringarna förmodligen tillverkade av nitrilgummi, som är beständigt mot olja och i viss mån bensin och lösningsmedel, men som inte alls tål varmvatten i längden. I vattensammanhang är EPDM-gummi bättre.
Om någon behöver smådelar till en sån där FMM termostatblandare och är för snål för att köpa nytt, så har jag två liggande där huset har frusit sönder men mycket annat är nog användbart.
-
Wow! ..här rasslar svaren in! :)
Tackar och bugar jiri, torbjörn och kocken!
Jag ska förbi Bolist och Jula samt kolla om de har EPDM-gummi-O-ringar i lite olika storlekar.
Gelia har en produkt, men frågan är om det är EPDM?
https://www.gelia.se/10_gel/gelia-vvs-1/packning-och-tatningmaterial/planpackning/3010064202/
Sen trär jag alltså på en O-ring på axeln, ända in mot "väggen" på armaturen, samt en O-ring som sitter längst ut, mot flänsen, på vredet(?) Sc:,h
En helt annan fundering, fast på samma tema.
Går det att skruva bort tappkranen och "proppa" öppningen?
Eftersom jag tidigare var inne på att byta armatur så nämnde sambon att en fördel, om man nu måste lägga ut pengarna på ny blandare, är att tappkranen ryker.
-
Köp en repsats till just den där modellen av FMM-blandare, inte ett standardsortiment med O-ringar. Då är chansen större att du hittar en som både är av rätt gummikvalitet och verkligen har rätt mått, inte bara är i närheten.
-
Du ska nog lossa på "muttern" som sitter runt axeln inne i blandaren för att kunna byta o-ringen som sitter runt axeln
-
Om du har den önskemål så är det enkelt att plugga dom hål du inte behöver. Onödigt att reparera vred omkopplare, plugga med lock M22x1mm utv.gänga . Ta bort innandöme. Själva tappipen demontera och plugga. Inte hundra men gissar på 1/2 tum gänga.
Jiri
-
Tack för svaren Jiri, Torbjörn och Kocken!
Har varit bortrest några veckor därav sen respons. Då vet jag hur göra med blandaren! tummenupp
Har en annan fråga om El.
Tapetserade ett rum idag och var då tvungen bryta strömen samt lossa stickpropparna i köket. Tidigare ägaren av vår bostad hade tjuvdragit el från en infälld stickpropp. Jag noterade även att nolledaren (blå) var kopplad på "F" i ena stickproppen (där tjuvdragningen gjorts) och att samma kabel därefter anslöt på fas (F) i den andra stickproppen (dit elen togs). Det enda jag gjorde var att justera detta så att samma blå kabel kopplade mot N på båda stickpropparnas baksida som den satt mellan.
När jag monterat lös stickproppen så måste jag ha lyckats korsa jord och nolla eftersom jordfelsbrytaren löste.
Jag återställde denna. När jag sedan skruvat tillbaka stickproppen tillbaka uttaget och slog på säkringen igen så small det till och jordfelsbrytaren löste. Testade nyss jordfelsbrytaren på testknappen och den fungerar inte.
Nu kan vi inte få el i de rum/uttag som säkringen sörjer över, trots att dvärgbrytaren är återställd i elskåpet.
Vi har inte heller el i tvättmaskinen som också den är kopplad över JFB.
Vi har dock el i övriga rum.
Vad kan det vara som skett och hur åtgärdas detta?
Måste elektrikern byta JFB och dvärgbrytare?
Samt hur bör man bäst koppla (dvs. vilken typ av uttag) när man tjuvdrar ström från en infälld stickpropp?
-
Verkar vara fel i själva stickproppen? Men att koppla på det viset? Man brukar överkoppla mellan uttag med fast anslutning(överkoppling).
Jiri
-
Kolla huvudsäkringarna, det har med största säkerhet gått en sådan när du fick kortis. OBS det är inte säkert att "ögat" i proppen hoppat ut så att du kan se vilken säkring som gått så byt samtliga huvudsäkringar om du är osäker.
Har man ett infällt uttag och vill förlänga gruppen kan man använda en förhöjningsram för det infällda uttaget och då kan man lätt gå in med ledningen till det nya uttaget. Jag vill bara påpeka att även det är behörighetskrävande.
-
Tack för era svar kocken och Jiri!
Kocken:
Du hade rätt, det var huvudsäkringen! tummenupp
Jag tänkt gå på din linje och köpa in en förhöjningsram samt göra om befintligt uttag. Det känns inte så tryggt som det är nu där tidigare ägare tryckt in och skruvat fast det infällda uttaget så kablarna kläms mellan vägg och metallram-kanten i kopplingsdosan. Noterade även att kablarna blivit nötta i isoleringsskiktet. Har en bekant som jobbar med el och som ska komma och granska mitt ingrepp.
Har du någon bild på hur själva infästningen i en förhöjningsram ser ut? Sc:,h
Kollade på bilder och gissar att man använder det förberedda hålet/genomföringen på baksidan av förhöjningsramen, genom vilken man trär kablarna som kommer från väggen/kopplingsdosan.
-
Botten i ramen är lös så den kan man bara låta bli att använda. Ramen fäster man med skruvarna i den bef. dosan och/eller med vanliga träskruvar vid sidan om den bef.dosan. Ramen har "anvisningar" för kabelgenomföring OBS man måste ha samma fabrikat på ram och uttag för att det ska passa. Jag skulle satsa på ELKO eller ELJO.
-
Noterat!
Kan jag använda RK 3G 1,5 kabel?
Några siffror/uppgifter jag bör tänka på gällande kabel i övrigt?
Entrådig blir så besvärlig få in i kabelskenorna.
-
Ingen RK för fast förläggning det är en anslutningssladd och inte godkänd för fast förläggning, blir det svårt med enkardelig ledning har du gjort nått fel i materialval/utförande. För du tänker väl inte skruva fast ett löst uttag på en sladd som är fast ansluten i ena änden?
-
Jag köpte Elko:s uttag och förhöjningsram.
Gällande RKK (glömde ett "k"). Läste på lite snabbt och ser nu att den kabeln ej är anpassad för fast installation utan är en anslutningskabel.
Elektrikern som var här och installerade elskåpet lämnade några meter EXQ Easy 3G 1,5 500V. Om jag inte är helt ute och cyklar så skall den lämpa sig för fast installation?
Det jag menade med att entrådigt var besvärligt är för att lägenheten (som är gammal) har 2st nischer som är ca 3-4cm där kabeln måste böjas i 2st 90 ° böjar direkt på varandra. De som bodde här för oss hade kört med klamring av kablarna ovanpå bruna socklar vilket inte såg så snyggt ut, men då klarade det nätt och jämnt böjarna i nischerna.
Jag skulle dock vilja använda mig av kabelskenor, 10X15mm. Men det går att lösa så att man skippar sätta skenor precis i böjarna eftersom dessa ligger bakom gardiner. ::)
-
EQX är en utmärkt kabel. Ett alternativ till kanal är att klamra mot listen med klammer typ LETTI klammer (eller typ TKK) och sedan spackla och måla in kabeln mot list/sockel.
-
Noterat.
Tackar för tipset och svaren kocken!
-
Några snabba funderingar:
1. Vad har den plast-plattan (märkt "C" på bilden) som finns inne i förhöjningsramen för funktion? samt klipper man upp det stora hålet i mitten, genom vilket man drar kablarna från den infällda dosan i väggen?
2. I förhöjningsramens nedre del finns ett område som är förtunnat. Jag gissar att det är tänkt så att man kan klippa (alt. skära med kniv) upp ett hål som motsvarar hålet för kabeln samt där kabeln går igenom. Bör man beakta något särskilt under detta moment?
3. Sjävla plastkåpan (märkt "B") som skall sitta ovanpå kopplingsmodulen (märkt "A") verkar kopplas fast med dels 2 skruvar samt en form av "snapp" funktion, en pigg som skall tryckas in i kopplingsmodulen. Bör man tänka på något speciellt när man drar ut/trycker fast plastkåpan? (noterade att den satt ganska hårt)
4. Finns det någon rätt/fel orientering (dvs. upp eller ner-riktning) när man sätter plastkåpan (märkt "B") ovanpå kopplingsmodulen (märkt "A") (?)
5. I dagsläget sitter skruvarna i kopplingsdosan (Som man ska fästa förhöjningsramen med) i en rak orientering dvs. ej snett 45 °. Vad är rätt sätt att lösa detta?
Kan jag borra 2 hål i väggen och skruva fast ramen eller måste man byta hela dosan ni väggen?
-
Skruvarna i kopplingsdosan sitter i en plåtring, som bör vara vridbar om den inte är fastkletad av spackel, tapetklister eller något annat. Alltså (relativt) lätt att justera så att man får skruvarna där man vill ha dem.
-
Varför vill du ha en förhöjningsram på väggen?
Det där uttaget (A) passar ju direkt i dosan om jag inte ser helt tokigt, skippa förhöjningen så blir det mycket snyggare, och du slipper vrida om plåtringen om den är fastklistrad. tummenupp
Det borde alltså bara vara A och B som behöver monters, det är normalt ingen skillnad på vilken väg du sätter B.
-
Lite längre upp i tråden framgår att det där uttaget har suttit i dosan sedan tidigare, förhöjningsramen ska användas för att få en lite snyggare genomföring för en utanpåliggande EKRK eller liknande som ska ge sig iväg från dosan längs golvsockeln.
-
OK, man skall alltid läsa allt... .,;-
-
Skruvarna i kopplingsdosan sitter i en plåtring, som bör vara vridbar om den inte är fastkletad av spackel, tapetklister eller något annat. Alltså (relativt) lätt att justera så att man får skruvarna där man vill ha dem.
Tusen tack Torbjörn!
Jag testade att göra som du sa och plåtringen gick att vrida. tummenupp
Eftersom det blev ett sidbyte (från 22 till 23) så klistrar jag in mina övriga frågor (1-4) igen:
1. Vad har den plast-plattan (märkt "C" på bilden) som finns inne i förhöjningsramen för funktion? samt klipper man upp det stora hålet i mitten, genom vilket man drar kablarna från den infällda dosan i väggen?
2. I förhöjningsramens nedre del finns ett område som är förtunnat. Jag gissar att det är tänkt så att man kan klippa (alt. skära med kniv) upp ett hål som motsvarar hålet för kabeln samt där kabeln går igenom. Bör man beakta något särskilt under detta moment?
3. Sjävla plastkåpan (märkt "B") som skall sitta ovanpå kopplingsmodulen (märkt "A") verkar kopplas fast med dels 2 skruvar samt en form av "snapp" funktion, en pigg som skall tryckas in i kopplingsmodulen. Bör man tänka på något speciellt när man drar ut/trycker fast plastkåpan? (noterade att den satt ganska hårt)
4. Finns det någon rätt/fel orientering (dvs. upp eller ner-riktning) när man sätter plastkåpan (märkt "B") ovanpå kopplingsmodulen (märkt "A") (?)
-
1 skydd bakåt OM man vill/behöver brukar till 98%kastas.
2 Att man tar sig lite tid och gör jobbet snyggt samt skalar kabeln så att den sticken in bara några mm.
3 Nej
4 Nej
5 Dra inte skruvarna för hårt för då kan "ramen" skeva, man kan även använda skruvhålen i hörnen på ramen för att få ramen att sitta fast lite bättre.
-
Toppen!
Tack för responsens Kocken!
Jag har nu satt fast förhöjningsram samt vägguttaget.
1. Hur långt brukar ni skala kablarna? (fas, nolla, jord)
De enda riktmärkena jag har är att en elektriker på mitt föregående jobb sa ca 7-8mm samt att när man trycker ned den skalade delen av kabeln i kopplingsdelen av uttaget så ska kopparn inte synas.
2. Hur brukar ni göra när ni avlägsnar höljet från EK-kabeln? :(
I detta fall fick jag ta en avbitare och, försiktigt, försöka göra hål på höljet och sedan liksom dra sönder det med handen så jag inte skulle skada underliggande elkabalars (fas, jord, nollas) isoleringsskikt. Jag har dock bara avbitare samt sån tång som man skalar mindre elkablar med.
3. Stämmer det att det är uppe och nere (i mitten) man skruvar fast jordkablarna?
I den Elko armatur jag har så finner jag ingen markering för var ansluta jord. Jag noterade dock att föregående ägare fäst dem uppe och nere. Hittar inte heller någon annan infästningsmöjlighet samt att L och N har markeringar så lämnar det inga andra alternativ.
-
http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Handverktyg/Tang-och-Sax/Skaltang-2000031652/ eller
min och mångas favorittyp (http://www.fluxio.se/forum/fordon-verktyg-maskiner-teknikprylar/1470.html) som kräver lite tillvänjning för att inte skada ledarna http://www.bohlin-nilsson.se/produkter/produkt/26016/kabeltang_cc-22 eller http://www.eldirekt.se/hem-bygg/verktyg/handverktyg/tang-skalmaster-001
-
Blir till att köpa in den där skaltången från biltema när jag åker dit nästa gång.
Bra tips!
Jag prövade slå på elen och mäta med multimetern. Blev ingen kortis denna gång.
Är det något ytterligare man bör vara vaksam på samt mäta?
-
Det kanske viktigaste är att kolla jordens kontinuitet, det gör man lämpligast med en kontinuitetsmätare av den här typen eller en "riktig" installationsprovare (för ca 10-20 ggr så mycket pengar, men då med mycket mer omfattande möjligheter till att testa allt i en anläggning).
-
Det kanske viktigaste är att kolla jordens kontinuitet, det gör man lämpligast med en kontinuitetsmätare av den här typen
Kocken:
Var det månne en länk som försvann i ditt inlägg? :(
-
Försöker med nya länkar, och det här är bara exempel för det finns många att välja på bara man vet vad man "behöver".
http://www.elektroskandia.se/Katalog/detaljer/474874/4200000 eller den bättre av den här typen http://www.elektroskandia.se/Katalog/detaljer/530453/4200449
-
Tack och bock!
-
3: Tittar du noga så är det en jordsymbol nedanför skruven där du har anslutit jordledaren.
-
denna tång är mycket bra att skala "kuloledningar" 3x1,5 mm2
https://www.wurth.se/produkter/handverktyg--arbetsredskap/tanger/el/skaltang-vde-multi/
-
Några skalningstips:
På så modern elmateriel som det där ELKO-uttaget så brukar det finnas en skiss inpräglad i plasten någonstans på baksidan, som visar lämplig skalningslängd.
För att skala innerledare brukar jag i elinstallationssammanhang använda antingen en vass elektroniksidavbitare eller en liten kabelsax som jag köpte på Ahlsell omkring 1992. Den är utmärkt inte bara som kabelsax utan även för all slags avisolering, och jag har inte sett den modellen till salu någonstans senare. Om det rör sig om klenare eller fintrådiga ledare i t ex elektronik- eller bilsammanhang, händer det att jag använder någon slags skaltång men, som sagt, inte när det rör sig om elinstallationer och en- eller fåtrådiga ledare.
Nu har jag inte hållit på med just EXQ, men när jag skalar EKK, EKLK eller liknande brukar jag först skära ett snitt halvvägs genom yttermanteln med en brytbladskniv, sedan böja kabeln fram och tillbaks tills yttermanteln är avbruten hela varvet runt och därefter dra loss den. Ska man ta bort en lång bit av yttermanteln kan det ibland underlätta att göra ett snitt längs med den också.
Om kabeln har en metallmantel innanför (EKLK, EKRK m fl), så kan man ofta ganska lätt knäcka av den utan särskilda verktyg. Se bara till att eventuella grader pekar utåt så de inte riskerar att skära av biledaren eller äta sig in i ledarisoleringen.
Gummiutfyllnaden runt ledarna är det bara att slita bort med handkraft.
-
Purjo: Se där! det hade jag missat. Tack!
Rocas: Den såg smidig ut den tången!
Torbjörn: Riktigt bra beskrivning!
Jag får erkänna att jag hade lite problem skala EXQ-kabeln. Tog säkert 10-15 minuter skala 6-7cm av yttermanteln då jag bet av små bitar med en vanlig avbitare.
Nästa gång ska jag anamma dina råd. Ska även leta efter den skiss du nämner om/när det blir dags byta nått fler uttag.
Stort tack!
-
Slänger in en annan fråga på samma tema dvs. el-kunskap.
Föräldern har en gammal stuga på landet. I garaget verkar det vara något fel i elsystemet.
När jag kopplade in husvagnens elkabel i garagets eluttag så hände något märkligt. Husvagnen blev strömförande! :o
Jag mätte spänning med en multimeter mellan marken (stoppade ned mätproben i jorden) samt chassit på husvagnen och den var 230V.
När jag mätte spänning i garagets uttag så var det 230V även mellan jord och nolla.
När vi sedan tog el via husets uttag så var husvagnen ej strömförande och det var inte helller någon spänning mellan jord och nolla.
1. Vad är det månne som kan ha hänt? Sc:,h
Samt
Jag har alltid haft lite svårt förstå det där med jord samt jordning.
2. Kan någon förklara varför det är 230V mellan chassit och marken? (förstår att det ska vara 230V mellan jord och fas i ett vägguttag, men har lite svårt förstå det i detta fall)
-
Ni har ett mycket allvarligt fel i garaget som kan vara livsfarlig. Exakt vart felet är kan vara lite svårt att säga. Det enklaste är att det är en felkoppling. Vore det mitt garage, och jag saknade tillräckliga kunskaper, skulle jag omedelbart ta dit en elektriker och åtgärda felet innan någon skadar sig allvarligt.
-
Ok. Jag ska vidarebefodra informationen till min mor (som äger huset) samt föreslå att en elektriker tas in.
En bekant som vi pratade med, som har viss elkunskap, trodde det var fel i en kopplingsdosa i garaget så fas och nolla kom i kontakt. Garaget är byggt ca 1950 och min far, som ej är i livet längre, brukade säga att vi skulle skruva ur garagesäkringen ur proppskåpet när vi lämnar huset. Min gissning är att elfelet funnits länge.
Vi brukar normalt koppla ur säkringsproppen men vi bommade detta denna gång.
Ingenting står på i garaget (Dvs ingen belastning från fläktar, apparater, belysning etc).
Är det stor brandrisk eller klarar det sig ca 2-3 veckor tills vi ska åka dit?
-
Har det klarat sig i många år lär det väl klara sig ett tag till, men den stora faran är nog inte att det tar eld utan att någon tar i ett jordat föremål och inte kan komma loss. Det brukar innebära att man avlider. Även om det bara sker var hundrade gång så tycker jag att oddsen är lite för dåliga.
-
Spännande....
-
Då ser jag till att upplysa min mor om saken samt nästa gång vi reser till stugan så pluggar vi ur proppen.
Tack för den snabba och tydliga responsen!
-
Nu vet jag ju inte om man hade samma kutym i Sverige som i Finland på den tiden men i Finska hus ända fram till början av 80 talet var det vanligt att man bara drog fas och nolla från centralen till väguttaget och om det skulle vara jordat så "nollade" man uttaget, dvs drog en länk från nollan till skyddsjordblecket.
Farligt blir det i det skedet då den som gör operationen tar fel på fas och nolla varpå man får fasen i skalet så att säga. Baserat på berättelsen skulle det kunna vara just så i det här fallet.
Utan att vara på plats kan man ju givetvis bara gissa och det brukar vara farligt. Var en servicekille som dog i Helsingfors här om året, han skulle öppna ett stockat avlopp med en rens som var skyddsjordad. Uttaget i fråga var nollat men på ovanstående vis med fasen i skalet. Han ställde sig i vattnet och tog i verktyget och det blev det sista han gjorde i det här livet. Vid undersökningen kom det fram att uttaget varit utfört på det här viset i tiotals år men ingen hade använt nån skyddsjordad apparat där varför det inte kommit fram. Rakapparater mm är ju i allmänhet dubbelskyddade.
Baserat på vad som berättats så skulle det nog, som tidigare kommenterats vara skäl att undersöka läget lite noggrannare innan nåt tråkigt inträffar.
-
S k nollning har inte varit tillåten i Sverige på många år (jag tror den förbjöds redan i 1939 års starkströmsföreskrifter, möjligen medgavs den tillfälligt under kriget för att spara koppar), men det har ändå hänt att den har använts långt fram i tiden av mindre nogräknade elektriker - inte bara hempulare! I Tyskland tycks nollning ha varit tillåten åtminstone i vissa fall (t ex fast installerade elspisar) längre fram i tiden.
Jag känner till en verkstad där elinstallationerna gjordes 1959-60, där har man konsekvent använt blymantelkabel, treledare, för alla trefasgrupper. Blymanteln och dess biledare används som skyddsjord (vilket förmodligen inte heller var tillåtet ens på den tiden). Trefasuttagen är av den platta typen utan nolla, och alla enfasuttag är anslutna mellan en av faserna och blymanteln.
-
Om det är frågan om en sk "nollad" installation så behöver det ju i och för sig inte ens vara så att den som gjort ingreppet tagit fel på fas o nolla. Kan vara helt "rätt" kopplat men om nollan sen av nån anledning bryts så brukar även det kunna leda till att man får full spänning i skalet, detta då via inre resistans.
Som fenomen är det väl ändå ovanligare än föregående teori, dvs felidentifiering av fas och nolla.
-
Blymantel med biledare var ok rätt länge troligen en bit in på 60 talet. En lite tidigare variant var blymantel utan biledare där man fick löda på en tråd på blymanteln och använda den som skyddsjord. I föreskrifterna var det anvisat att jordledaren skulle "smetlödas". I Sverige tror jag inte att det någonsin varit tillåtet att "fuljorda", däremot har det varit tillåtet att särjorda (ta jord från tex vattenledningssystemet) vilket var rätt vanligt på tex spisar fram till mitten av 50 talet.
-
Det är noterat!
Tack för inläggen Krtek och Kocken!
-
Gällande det hus som tidigare diskuterats så är tanken att kallställa huset vintertid.
Jag har grubblat mycket på detta och fått lite olika tips och råd från olika håll, men då många av dessa säger emot varandra vill jag dryfta saken här på forumet.
Det står idag en gammal CTC vedpanna från 1961 med inbyggd beredare. Modern tycker om att elda och vill därför ha glykol i systemet så hon kan börja elda för värme och tappvarmvatten, när hon börjar vara lite oftare i huset till vår/sommaren/tidig höst.
Personligen är jag inte jätteförtjust i att hon eldar i en gammal panna. Sen har jag läst nånstans på nätet där någon (kan iofs vara en försäljare) menade att glykol kan fräta hål på den exempelvis inbyggda beredare i pannor och att risk då finns att glykolen kommer ut i kranarna.
Är mina orosmoln obefogade?
Samt
om vi skall fylla systemet med antifrys, är det glykol som gäller eller finns det andra (bättre) alternativ?
-
glykol funkar i radiatorsystemet( jag har det), men hur gör ni med tappvattenledningarna om det ska vara minusgrader?
-
Kommunen kommer och stänger av. Sen blir det till att tömma det som finns i rören bl.a. med hjälp av tryckluft.
-
Om man har kommunalt vatten så finns det vanligtvis en avstängningsventil vid tomtgränsen som man kan stänga själv (lock man får lyfta på och därunder en 1/2" fyrkanttapp).
Beträffande glykol, så är det förmodligen inte så hälsosamt för värmesystemet med "ren" glykol blandad med vatten, det är bättre att använda glykol som är utblandad med diverse pannstens- och korrosionshindrade tillsatser, dvs bilkylarvätska.
Framför allt kan man vänta sig att glykol/vattenblandningen har bättre elektrisk ledningsförmåga än rent vatten, varför tendenser till galvanisk korrosion på ställen där man har blandat material på olämpligt sätt blir värre.
Man bör också tänka på att glykol sätter ner ytspänningen och kan göra att småläckor, t ex i misslyckade montage av gängade rörkopplingar med blånor, förvärras.
Vill man bara hindra systemet från att frysa sönder så behöver man inte blanda 50 % glykol i vattnet, det räcker gott med 10 % för att hindra isens sprängverkan. Men man måste förstås säkerställa att allt är fullständigt upptinat innan man börjar elda.
-
Riktigt intressanta inspel Torbjörn!
Vill man bara hindra systemet från att frysa sönder så behöver man inte blanda 50 % glykol i vattnet, det räcker gott med 10 % för att hindra isens sprängverkan.
Innebär detta att vattnet i rören/radiatorerna fryser, men att expansionen ej är lika stor som i fallet med 100% vatten? Sc:,h
Om du kollar på diagrammet i följande länk: http://www.davidslaxhjalp.se/Fryspunkt.pdf
så framgår att fryspunkt för glykol och vatten vid 10% inblandning är ca -7 °C.
Vad är det jag missat? ???
Ytterst tacksam för mer ingående förklaring.
-
Det fryser men blir inte fast is, utan issörja.
-
Ett problem med låga halter glykol (eller etanol) är att man kan få metanjäsning i systemet som gör att man måste lufta systemet ofta vår och höst. Vintertid är värmebäraren för varm för typen av bakterier ska trivas. Det har förekommit ett sådant fall här på forumet plus att en kollega till mig har råkat ut för det. Han hade satt till glykol till vattnet för att få rostskyddseffekten från tillsatserna till glykolen.
-
Tack för svaret Purjo!
Roland: OK. Det var intressant. Inget jag lyckats googla mig till. Tack för inputs.
Hmm.. mycket fundera på med kallställning av hus Sc:,h
-
Och den nämnda etanolen ska du inte ens tänka på, jag har sett ett hus som fått mycket omfattande skador sedan ägaren blandat in rödsprit i vattnet för att förhindra frysning. När sedan värmen sattes på och panntemperaturen steg uppemot 80 grader fylldes hela pannrummet av etanolångor som antändes (troligen av gnistor i en termostat) och en mycket kraftig explosion tryckte ut alla fönster i huset och flyttade en timmervägg ca 10 cm. Tur i oturen var att det var folktomt när det small.
Som kuriosa kan nämnas att ägaren var en VVSare som drev ett VVS företag med ca 20 anställda, man tycker att han bord ha vetat bättre. ???
-
Oj. Låter inte som etanol är något trevligt alternativ :o
1. Var köper man bilkylarglykol (dvs. som innehåller pannstens- och korrosionshindrade tillsatser) billigt?
Kollar jag på biltema kostar 3kg 139kr.
2. om modern nu skulle vilja åka till stugan nån gång till våren då tempen kan krypa ned till ca -20 nattetid (norra norrlands inland), hur mycket glykol ska vi då sätta in om hon ska köra igång värmen?
Enligt det diagram som finns på denna sida: http://www.davidslaxhjalp.se/Fryspunkt.pdf så får jag det till ca 30%, men man kanske ska köra på 40% så man har lite marginal?
3. Hur går påfyllning till rent praktiskt?
-
Du kanske skall satsa på propylenglykol som är betydligt mindre giftigt så slipper du oroa dig om det läcker ut?
https://sv.wikipedia.org/wiki/1,2-Propandiol
https://www.fmv.se/FTP/M7789-000183/datablad/M0758-010100_Propylenglykol.pdf
-
Ska man köpa bilkylarvätska billigt är det nog bättre att kolla hos t ex Swedol eller andra firmor som är inriktade på att sälja till åkerier mm, än hos Biltema. Som regel kan man få betydligt bättre pris om man köper glykolen i 20-litersdunkar eller helfat än i smådunkar.
-
Prata med nån bonde i närheten. Dom brukar köpa på fat till bra pris...
-
Du kanske skall satsa på propylenglykol som är betydligt mindre giftigt så slipper du oroa dig om det läcker ut?
Intressant.
Ska googla runt lite och kolla priser.
Funderar lite på hur påfyllninge går till rent praktiskt:
Tömmer man först ut motsvarande mängd som man skall fylla på?
Sen pumpar man in glykol exempelvis i avtappningen tills det börjar rinna ut i skvalpröret?
-
Om du vet hur mycket systemet rymmer så är det nog enklast att göra som du föreslår - tappa av vatten motsvarande den mängd konc glykol du vill fylla, och sedan fylla på glykolen. Vet du däremot inte detta kanske det är bättre att tappa av hela systemet och sedan fylla med en glykolblandning med rätt koncentration som du har gjort i ordning i ett fat eller stor balja.
I vanliga fall fyller man ju systemet via en fast monterad påfyllningskran från en kallvattenledning i huset. Men det fungerar ju inte när man ska fylla med glykol.
Jag kan tänka mig två någotsånär bekväma möjligheter, båda förutsätter dock att man pumpar in glykolen t ex med en sån här liten borrmaskinsdriven kugghjulspump:
1) Om systemet har öppet expansionskärl och ett skvallerrör från detta som mynnar på lättillgängligt ställe, så pumpa in den via skvallerröret.
2) Pumpa in via pannans avtappningskran. I detta fall får man dock vara beredd på att snabbt stänga kranen så att inte hela fyllningen rinner ur systemet om t ex pumpen slutar fungera eller någon slang lossnar.
-
Tack för ditt svar Torbjörn!
Det verkar som länk till kugghjulspumpen kommit bort(?)
-
Jag tänkte aldrig lägga in någon länk, men ser nu att jag råkade formulera mig som om jag utlovade en sådan.
http://www.jula.se/catalog/bygg-och-farg/vatten-och-sanitet/vattenpumpar/borrmaskinspumpar/borrmaskinspump-238774/
http://www.jula.se/catalog/bygg-och-farg/vatten-och-sanitet/vattenpumpar/borrmaskinspumpar/borrmaskinspump-av-massing-711215/
http://www.biltema.se/sv/Fritid/Tradgard/Pump/Borrmaskinspump-2000030978/
http://www.jula.se/catalog/bil-och-garage/biltillbehor/12-v-tillbehor/12-v-apparater/oljebytarpump-619280/
Den sista har inbyggd motor för 12 V likspänning, den är tydligen mest tänkt för oljebyten men i praktiken borde den inte ha några problem med glykol heller.
-
Tackar för länkarna Torbjörn!
________________________________
Slänger in en el-fråga:
Mätte spänning över en strömställare som ska bytas och fick spänningen till 175V.
Mätte sedan spänningen i tillhörande lamputtag när strömen till lamputtaget var bruten och fick den till ca 40V.
Kan de ca 40V i lamputtaget röra sig om inducerad spänning ?
Samt
Vad kan de ca 175V över strömställaren bero på? (det är en gammeldags strömställare med två stora skruvar där man skruvar fast fas och tändtråd. Så jag mätte potentialen mellan fas och tändtråd.
-
Förmodligen är det frågan om spänningar som uppstår via kapacitiv koppling, och som bara syns när man mäter med ett mycket högohmigt mätinstrument (t ex en modern digitalmultimeter med 10 Mohm inre resistans). Om du skulle mäta med ett billigt vridspoleinstrument från 70-talet skulle det förmodligen inte ge utslag alls. Prova att lägga ett motstånd på t ex 100 kohm parallellt med mätinstrumentet och se om mätvärdena sjunker till någon enstaka volt då. Om de inte gör det, så kan man befara isolationsfel och överledning någonstans.
-
Var hittar man ett sådant motstånd Torbjörn?
Är det något man har i hemmet och som jag kan använda, eller köper man det på elbutik?
-
Om du skaffar en sådan här mätare så slipper du se dom "konstiga" värdena som man kan få på ett "bättre" instrument.
http://www.jula.se/catalog/el-och-belysning/elinstallation/testinstrument/testpennor/spanningsprovare-405061/
-
Ska förbi jula i helgen. Blir till att skaffa en sådan spänningsprovare.
Tack och bock! tummenupp
-
Tar upp en fråga om rörmockeri/VA
Golvbrunnen i badrummet börjar bli matt i färgen och vi skulle vilja byta. Diametern är 150mm.
1. Har sökt med ljus och lykta i både Jafos sortiment, VVS-butiken, Rinkabyrör m.fl. efter en sil i rostfritt, men då jag inte hittat gissar jag att man ej kan köpa rostfri sil till befintlig plastgolvbrunn?
2. Jag vet inte om det syns på bilden men det är en liten glipa mellan silen och golvet (2-3mm) och en gissning jag har är att det egentligen borde varit en 160mm sil(?)
Kan det vara så att tidigare ägare (bostadsrätt) kanske satt en för liten sil eller är det omöjligt dvs. 160mm passar ej i samma golvbrunn som 150mm?
-
Var hittar man ett sådant motstånd Torbjörn?
Är det något man har i hemmet och som jag kan använda, eller köper man det på elbutik?
Ett lämpligt motstånd kan du nog hitta i nästan vilket lite grövre elektronikskrot som helst. Kasserad klockradio, gammal datornätdel, tjock-tv, något gammalt elpannestyrkort, bilelektronik från 80-talet t ex. Det är bara att göra en räd till närmaste elektronikskrotbinge eller dike med övergivna bilvrak.
-
Bara roligt att du vaskar fram olika guldkorn, antar att det är bara av nyfikenhet och ta fram olika nyttigheter? Men tråden börjar bli för lång, även med upplysning från början! Tyvärr, den försöker behandla alldeles för många olika ämnen i samma slag?
Jiri
-
För lång för vem/vad??
-
Bara roligt att du vaskar fram olika guldkorn, antar att det är bara av nyfikenhet och ta fram olika nyttigheter?
Jag har ställt frågor gällande problem jag stött på i min egen bostad, min mors stuga samt vissa bekantas bostäder. :)
Men tråden börjar bli för lång, även med upplysning från början! Tyvärr, den försöker behandla alldeles för många olika ämnen i samma slag?
Ok. Tanken från början var att försöka undvika att skriva nya trådar hela tiden eftersom jag är nyfiken som person, samtidigt som jag har många verkliga vvs-problem där jag behöver hjälp.
Inser att överblickbarheten blir drabbad, men en sak som är bra med detta forum är att det finns en sökfunktion. Jag testade ex. skriva "Golvbrunn+sil" och direkt så kom denna tråd upp. :)
Kan tillägga att jag köpte den spänningsprovare från Jula som Kocken tipsade om igår. Kändes riktigt smidig att använda!
Besökte även Biltema i samma veva och köpte det pressverktyg som Purjo tipsade om. Funkade prima att klippa av kablarna och koppla om internetuttaget.
Nästa projekt blir att fixa ett motstånd och testa det Torbjörn tipsade om.
Tack och bock för alla tips! tummenupp
-
Det kanske kan vara enklare att hitta svar i enskild ämne, och som det är nu i tråden helt ypperligt at få fram nåt vettigt med mycket forskande?
-
Det "viktigaste" är väl att tråden fungera för TS vi övriga är väl bara "gäster" i tråden.
-
Som jag nämnde tidigare så har jag fått kanonbra hjälp från er kunniga VVS och El:are här på forumet!
En ny fundering.
Vi ska som bekant kallställa ett stort hus på landsbygden i norrbottens inland, nu i vinter. Fylla systemet med glykol.
I huset finns en Luft-luftvärmepump och taket till utedelen gick sönder förra vintern pga tung blöt snö.
Ingen kommer använda LLVP:n nu i vinter och min fråga är om jag måste köpa, eller bygga, nytt tak på utedelen?
Dvs. är syftet att skydda den från lasterna från snön? eller är det om man använder den som man vill undvika att snön ovanpå smälter, ex. vid avfrostning, och att det då ökar isbildning nedanför utedelen? Sc:,h
-
Tar upp en fråga om rörmockeri/VA
Golvbrunnen i badrummet börjar bli matt i färgen och vi skulle vilja byta. Diametern är 150mm.
1. Har sökt med ljus och lykta i både Jafos sortiment, VVS-butiken, Rinkabyrör m.fl. efter en sil i rostfritt, men då jag inte hittat gissar jag att man ej kan köpa rostfri sil till befintlig plastgolvbrunn?
2. Jag vet inte om det syns på bilden men det är en liten glipa mellan silen och golvet (2-3mm) och en gissning jag har är att det egentligen borde varit en 160mm sil(?)
Kan det vara så att tidigare ägare (bostadsrätt) kanske satt en för liten sil eller är det omöjligt dvs. 160mm passar ej i samma golvbrunn som 150mm?
1.
När man monterar rostfri sil, t ex i samband med klinkergolv, så är den silen så att säga helt fristående från golvbrunnen och köps separat. Plastsilar hör däremot ihop med respektive modell av golvbrunn.
2.
Jag gissar att golvbrunnen är gjord för att man ska kunna använda en tjockare plastmatta utan att förlora frigång mot silen, därför blir det en liten glipa om golvet är lagt med en relativt tunn matta. En sil från golvbrunn av fel märke eller storlek går förmodligen inte alls att sätta dit eftersom styrtapparna inte passar.
Såna där plastsilar brukar bli mycket fräschare efter att ha körts i diskmaskin. Stoppa gärna maskinen mot slutet av diskningen, ett par minuter innan den tappar ur diskvattnet och börjar skölja, och skrubba av silen för hand med diskborste, sen får maskinen gå vidare.
Om det är mycket kalk, rost, ärg eller liknande oorganiska avlagringar som inte löser sig i maskindiskmedel, så prova att låta silen gå med då diskmaskinen körs med diskmaskinsrengöring, som brukar vara surt och bra på att lösa sådana saker.
-
Som jag nämnde tidigare så har jag fått kanonbra hjälp från er kunniga VVS och El:are här på forumet!
En ny fundering.
Vi ska som bekant kallställa ett stort hus på landsbygden i norrbottens inland, nu i vinter. Fylla systemet med glykol.
I huset finns en Luft-luftvärmepump och taket till utedelen gick sönder förra vintern pga tung blöt snö.
Ingen kommer använda LLVP:n nu i vinter och min fråga är om jag måste köpa, eller bygga, nytt tak på utedelen?
Dvs. är syftet att skydda den från lasterna från snön? eller är det om man använder den som man vill undvika att snön ovanpå smälter, ex. vid avfrostning, och att det då ökar isbildning nedanför utedelen? Sc:,h
Ur rent mekanisk synpunkt bör en normal utedel tåla ganska mycket i fråga om snöras, åtminstone så länge den är stadigt monterad och det inte t ex är risk att ett väggfäste som redan sitter på trekvart ramlar ner.
Jag skulle nog vilja säga att taket mest är till för att skydda mot onödigt (smält-)vatten precis som du var inne på.
Den enda olägenhet jag har haft av att inte ha tak över luftvärmepumpar var en gång, då ett stuprör hade frusit igen och hängrännan svämmade över på vårvintern, snön smälte av solvärmen på taket fast det var minusgrader i luften, vattnet som rann över kanten på hängrännan träffade framkanten på luftvärmepumpen och frös när det träffade det kalla fläktgallret, efter ett tag var fläktgallret helt igenfruset och fläkten fastfrusen.
-
Kanon!
Det blir till att diska golvbrunnssilen enligt dina anvisningar samt sätta upp tak på LLVP.
Stort tack för svaren Torbjörn!
-
Det börjar dra ihop sig för att fylla glykol i systemet i huset, jag tidigare nämnt om, som ska kallställas.
Jag har sett att SWEDOL som har butik i min kommun säljer propylenglykol (som Purjo tipsade om) för ca 780kr (per 20L): http://www.swedol.se/propylenglykol-20l.html (var billigast av de alternativ jag hittat). Nu behöver jag bara beräkna mängden Glykol. ???
Pannan (se bild) skall enligt de anvisningar jag läst om på märkskylten ha en mantel på 140 L och en tappvarmvattenmängd på 80 L.
Jag är inte helt säker på vilken modell vi har av de två på bilden, men den verkar endast heta 261 av vad jag kan se.
Det sitter totalt 6st sektionsradiatorer i huset i dagsläget. Storleken varierar något men generellt kan man uppskatta dem till 1,2m breda (en av raddarna är något större).
Enligt Lenhovda projekteringsanvisningar får jag fram att en radiator av äldre typ (sektion) innehåller ca 8,7 liter vatten. För säkerhetsskull säger vi 10 L per radiator gånger 6st raddar, vilket motsvarar ca 60 liter.
Sen har vi rörsystemet. Det är ett äldre hus som byggts för självcirkulatoin och jag tror att stammarna som går ut från pannan är så grova som DN65. Sen håller sig DN på ca 32 i huvudstammarna samt DN20 i anslutning mot raddarna. Det är dock svårt uppskatta rörlängden.
Funderingar:
1. Finns det någon som har en aning om vad rören kan innehålla? (dvs. erfarenhetsmässigt).
2. Vad bör jag lägga mig på för %-sats glykol i vattnet? (ska jag försöka komma upp i ca 40%-50% då tempen vintertid kan krypa ned mot -38 °C och det dessutom är ett öppet system där en viss mängd glykol kommer förångas Sc:,h.
3. Finns det någon skillnad i brandegenskaper mellan glykol och propylenglykol? (har försökt komma i kontakt med SWEDOL men killen som sitter på supporten är ledig).
4. Kan man använda någon form av mätare för att säkerställa att man ligger rätt i frysskydd? Tänker en typ denna: http://www.jula.se/catalog/bil-och-garage/bilvard/bilverktyg/glykolmatare/glykolmatare-619286/ Sc:,h
Ytterst tacksam för tips och råd.
-
finns det avtappningsmöjlighet för vvb i pannan?
-
Jag vill minnas att det är ett t-rör som är proppat och som sitter på inkommande KV. Det går att stänga av KV och sedan skruva lös proppningen så töms VVBn.
-
Pannans radiatorsystem tappas ofta ut vid golvet, men tappvattnet? Det har jag aldrig sett.
-
Jag kan leta fram en bild imorgon Rocas. Är snudd på 100% säker på detta.
-
fint......
-
2. Vad bör jag lägga mig på för %-sats glykol i vattnet? (ska jag försöka komma upp i ca 40%-50% då tempen vintertid kan krypa ned mot -38 °C och det dessutom är ett öppet system där en viss mängd glykol kommer förångas Sc:,h.
3. Finns det någon skillnad i brandegenskaper mellan glykol och propylenglykol? (har försökt komma i kontakt med SWEDOL men killen som sitter på supporten är ledig).
4. Kan man använda någon form av mätare för att säkerställa att man ligger rätt i frysskydd? Tänker en typ denna: http://www.jula.se/catalog/bil-och-garage/bilvard/bilverktyg/glykolmatare/glykolmatare-619286/ Sc:,h
Ytterst tacksam för tips och råd.
2. Som sagt tidigare, så får du skydd mot sönderfrysning redan vid kanske 10 % glykol i vattnet. Men det räcker för frysskydd bara ner till kanske 5 eller 10 minusgrader, ska du ta systemet i drift vid lägre temperatur så måste det tinas upp utifrån innan du börjar elda. Man behöver inte blanda i extra glykol för att ta höjd för avdunstning, en egenhet med glykol/vattenblandning är att avdunstningen sker i samma proportion som blandningsförhållandet, glykolhalten ändras alltså inte även om det har avdunstat en del.
3. Bör inte vara någon nämnvärd skillnad i brandegenskaper - kemiskt sett är ju de båda glykoltyperna mycket lika varandra, skillnaden är ju bara att propylenglykol har en extra kolatom i varje molekyl, och när glykolen är så kraftigt utspädd med vatten som i det här fallet så får man nog i vilket fall anse den som praktiskt taget obrännbar.
4. Ja, det går bra. Se bara till att mätaren är avsedd för den typ av glykol du använder i systemet. Glykolmätare mäter antingen densitet eller brytningsindex, och funktionen för båda de parametrarna mot fryspunkt skiljer mellan etylen- och propylenglykol. De mätare som mäter brytningsindex (de där man lägger en droppe på ett prisma och kikar genom mätaren) brukar anses bättre än de densitetsmätande (glasrör med flottör, typ syraprovare för bilbatterier). En del brytningsindex-mätare har dubbla skalor.
-
Torbjörn: Stort tack för svaren!
Min tanke var från början att låta pumparna gå hela vintern (gamla grundfospumpar från början av 80-talet). Därför tänkte jag fylla på med ca 40-50% i systemet. Pumparna drar bara ca 20W vid lägsta varvtal så kostnaden är marginel.
Finns det några vinster med att jag istället bör gå ned i procent och stänga av pumparna helt?
Tänkte lite på det Roland skrev om tidigare:
Ett problem med låga halter glykol (eller etanol) är att man kan få metanjäsning i systemet som gör att man måste lufta systemet ofta vår och höst. Vintertid är värmebäraren för varm för typen av bakterier ska trivas. Det har förekommit ett sådant fall här på forumet plus att en kollega till mig har råkat ut för det. Han hade satt till glykol till vattnet för att få rostskyddseffekten från tillsatserna till glykolen.
Postar även en bild på pannan samt avtappning och rör in till beredaren som jag lovade Rocas:
Någon som har en tanke om vad rörsystemet kan innehålla? (rimligt räkna på ca 50 liter dvs. totalt ca 300 liter för hela systemet? Sc:,h 140L pannan, 50 liter rör, 60 liter raddar, ca 20 liter exp.kärl).
-
Finns det någon som kan tipsa om en bra bild/lathund på olika gängtyper?
G15
R20
M30
etc.
Har googlat och förstått att M=Metrisk, G=gänga, men vad står "R" för? (att gängan är konisk läste jag någonstans Sc:,h)
Ponera följande:
Jag har en termostat som har M30 invändig gänga, vad ska då yttermåttet på gängan på radiatorventilen (i millimeter) ska vara?
-
http://www.rinkabyror.se/sida/hjalp/storleksguide/
-
Tack för länk Rickard!
Har du, eller någon annan, koll på övriga beteckningar dvs. M30, R20 etc. samt hur man hittar rätt storlek (millimeter) på en termostat som skall passa mot en M28 ventil?
-
Raden "Dimension" är R-måtten.
R15 t.ex.
Mått utvändigt M-gängor Sidan 108-109 http://www.exx.se/techinfo/docs/bultens_teknikhandbok.pdf
-
R och G är praktiskt taget samma sorts rörgängor. Invändiga gängan är identisk lika i båda fallen, men den utvändiga är konisk hos R och cylindrisk hos G (eller om den var tvärt om). Koniska utvändiga gängor hittar man på ställen där gängorna ska täta (med hjälp av blånor, tätningsmassa eller gängtejp), cylindriska då tätningen ska ske med packning på en plan ansats. Ett typexempel är att ett gängat stålrör har konisk gänga i ändarna, medan nippeln på en vattenkran där man ska kunna skruva fast t ex en anslutningsslang för tvättmaskin, har cylindrisk gänga.
Förr i tiden kallades konisk rörgänga KR och cylindrisk R enligt svensk standard.
Om man håller på med amerikanska prylar kan man råka ut för rörgängor som inte passar ihop med de vanliga, diametrarna är i stort sett lika men gängstigningarna avviker. De vanligaste amerikanska rörgängorna heter NPT (konisk) och NPS (cylindrisk) men det finns många andra varianter också.
-
Noterat.
Stort tack för den informationen Rickard och Torbjörn!
-
Hade elektrikern här för ett antal veckor sedan för att byta elcentral samt lite andra ingrepp.
Han monterade ett utanpåliggande vägguttag inne i garderoben, i hallen, enkomt för rautern.
Vi pratade om att göra en överkoppling från detta utanpåliggande vägguttag, samt dra installationskabeln i en kabellist i garderoben samt ut genom denna garderoben ovanpå golvlist till ett utanpåliggande vägguttag i hallen. Tanken var att han själv skulle göra överkoppligen men pga tidsbrist hans detta ej med. Ska ta hit svärfar som har elkunskaper och som ska hjälpa mig göra detta ingrepp.
Några frågor inför förberedelserna:
Fungerar det att köra på följande installationskabel hos Jula: Sc:,h
http://www.jula.se/catalog/el-och-belysning/elinstallation/kabelinstallation/installationskablar/ekk-kabel-410045/
...samt detta utanpåliggande vägguttag?
http://www.jula.se/catalog/el-och-belysning/elinstallation/installationsmateriel/vagguttag/vagguttag-400801/
Bör tilläggas att uttaget i garderoben är jordat. Det har en egen säkring/dvärgbrytare i elskåpet. Enda lasten är rautern. Vi kommer bara använda halluttaget för väggbelysning samt damsugare (1500W).
-
Kabeln går utan tvekan bra att använda om gruppledningen är avsäkrad med 10 A eller mindre. Annars krävs 2,5 mm2. Om man vill göra en snygg installation med friliggande kabel kan EKRK vara att föredra, den är styvare än EKK så den hänger inte ner så lätt mellan klamren, och dessutom något tunnare.
Dock är den lite omständligare att ansluta än EKK eftersom den har metallmantel som ska jordas via biledare.
Vägguttaget fungerar i princip, men jag är lite skeptisk till uddamärken på elinstallationsmateriel. De är ofta av tveksam kvalitet - spröda, svåra att ansluta kablar i, dåliga gängor på klämskruvar, risk för varmgång vid hård belastning osv. Ibland kan det vara bra uttag som säljs under lågpriskedjornas egna varumärken (Biltema, Anslut, Gelia, Cotech osv), men ibland är det rent skräp. Med lite branschkännedom går det att avgöra när man tittar på dem innan köp.
-
Som sagt, EKRK använder man i bostadsutrymmen eller möjligen EXQ-LIGHT den är lite smäckrare och lite lättare att få rak och håller sig rak över tid vilket EKK inte gör. Och klammer av typ http://www.jula.se/catalog/el-och-belysning/elinstallation/kabelinstallation/klammers/metallklammer-tfk-enkel-402394/
Och när det gäller uttag så lägg på någon krona och köp Elko http://www.jula.se/catalog/el-och-belysning/elinstallation/installationsmateriel/vagguttag/vagguttag-400101/
-
Kanon. Tack för svaren Torbjörn och Kocken!
Bra att få lite mer kött på benen gällande skillnaderna på olika kabeltyper.
Jag kör på Elkos uttag och EKRK!
Kanske ska passa på investera i en sån skalare som jag blev tipsad om tidigare i denna tråd.
Får man använda kabellister vid fast förläggning av EKRK?
Eller är det endast klamring som är godkänt?
Tänker på en list som typ denna: http://www.jula.se/catalog/el-och-belysning/elinstallation/kabelinstallation/kabelkanaler/kabelkanal-409059/
-
Tänker du använda kabelkanal så kan du använda EKK light. Och biledaren ("manteljorden") på en EKRK behöver inte anslutas utan kan om man så önskar lämnas oansluteten/klippt.
Och, i alla fall jag, tycker inte att en plastlist är "snyggare" än en snyggt dragen kulo (EKRK).
-
Kocken:
1. När, dvs. i vilka sammanhang, samt hur ansluter man biledaren på en EKRK? Sc:,h
2. Vad är skillnaden mellan EKK light och vanlig EKK, typ julas?
Har det nått med manteln att göra?
Julas EKK:
http://www.jula.se/catalog/el-och-belysning/elinstallation/kabelinstallation/installationskablar/ekk-kabel-410045/
EKK light hos Kjell o company:
https://www.kjell.com/se/sortiment/el-verktyg/el-produkter/starkstrom/kablar/installationskabel/elkabel-ekk-light-vit-5-m-p67175?gclid=CKLUzbXFhc8CFabDcgods3oFuw
-
Tyvärr så vet jag inte vad det är för typ av kabel som Jula säljer. Skillnaden mellan EKK och EKK light är i första hand kabelns diameter. Light är flera mm "smalare" och lite enklare att använda. Det skiljer även rätt mycket mellan olika fabrikat och då i första han hanterbarheten, dvs hur slutresultatet kan förväntas bli. När det gäller just typ EKK har jag rent generellt lite dålig erfarenhet av "lågpriskabel", men som sagt jag vet inget om just Julas kabel men jag är rätt övertygad om att det är en EKK light fast dom inte har skrivit ut det. EKK har jag inte sett på kanske 10-15 år.
-
Kocken:
Det verkar som det var EKK Light hos Jula. Pris 129kr för 10m. Märket Amokabel.
Forskade lite igår kväll. :)
Finns det några regler gällande kabellister och hur dessa skall fästas?
Jag hade velat köpa sådana som man klistrar fast eftersom vi har betongväggar och jag ogärna borrar fast listerna. :(
-
Du kan limma fast kanalen men risken är stor att limmet kommer att släppa. Om jag använder kanaler som limmas brukar jag även "säkra" dom med några skruvar så att dom inte ramlar ner när dom lossnar. Amokabel vet jag inget om men den är säkert OK tummenupp
-
http://www.jula.se/catalog/el-och-belysning/elinstallation/kabelinstallation/installationskablar/eklk-kabel-403014/
jag använder ofta eklk.......det blir snyggt
-
EKLK är ju lite grövre och har kravet att biledaren SKA anslutas, men rent förläggningstekniskt är det ungefär som EKRK dock inte lika "smidig".
-
eklk för väl i princip användas överallt( ex. utomhus, badrum)....till skillnad mot ekrk....eller?
-
EKLK och EKK och (dom nyare varianten av PEX kabel med lite bättre egenskaper) EXQ och EQLQ kan man använda i dom allra flesta fall.
-
har kravet att biledaren SKA anslutas
Kopplas biledaren som jord? ???
Dvs. den har förbindelse med jordmanteln som utgör ett extra skydd ???
-
Biledaren kan kopplas lite olika beroende på va man vill uppnå, men det vanligaste är att ansluta den till jord i bägge ändar för att öka säkerheten genom att jorda manteln. Vill man tex skärma kabeln ska man bara ansluta den mot jord, lämpligen i matande ände för att sedan koppla ihop biledarna i gruppen UTAN att koppla den till jord någon annan stans.
-
Noterat.
Tack för svaret!
-
Ska fylla på glykol i värmesystemet i stugan vi ska kallställa, nästa helg.
Har nu införskaffat en mätare för att ta reda på fryspunkten. Det var en rejäl pjäs. Ca 25-30cm lång och 25mm diameter på röret.
När jag köpte den på Jula visste personalen inte så mycket om den. Det jag funderar på är:
1. Den är ganska stor, men fungerar den på samma sätt som en pipett? Sc:,h
Dvs. man klämmer på gummipumlan och så suger man in vätska man ska testa fryspunkten på?
2. Det står Methanol och eth glykol på mätaren. Dvs. ej prop.glycol. Men enligt beskrivningen för produkten på julas hemsida står följande:
Mäter kylvätskans fryspunkt. Klarar både etylenglykol (G11/G12) och propylenglykol (G13). Mätområde: -34 - -12 °C
Kan jag ändå mäta propylenglykolblandat värmevatten? ???
Vet inte vad G11/12 och G13 står för.
-
Återförsäljare som t ex Jula brukar alltid få saker om bakfoten när det gäller glykolkvaliteter och glykolprovare.
G11, G12 och G13 är VAG-koncernens "snabb-beteckningar" på olika sorters bilkylarvätskor, och alla dessa avser etylenglykol med olika slags korrosions- och pannstensskyddande tillsatser i. Jag vill minnas att G11 är en glykol med "gammaldags" tillsatser, grönfärgad, ska bytas vartannat år, användes i VAG-bilar fram till ca 1995-96 års modeller. G12 är den första "longlifeglykolen" som normalt inte ska behöva bytas under bilens livslängd, rosafärgad, användes från 1996-97 och fram till de senaste åren, G13 är en moderniserad variant av denna.
De flesta andra biltillverkares longlifeglykol är, oavsett färg (t ex blå hos Peugeot/Citroën, orange hos Chrysler, röd eller orange hos många tillverkare), i stort sett ekvivalent med VAG G12.
Men det stämmer bra att man använder glykolprovaren som en pipett, eller som en syraprovare för bilbatterier.
Om glykolprovaren har konstig eller opålitlig gradering så kan man göra iordning prov på kända glykolblandningar (t ex 10, 20, 30, 40, 50 % glykol och resten vatten), se vad provaren visar för respektive blandning och göra en egen kalibreringstabell. Uppgifter om fryspunkt som funktion av glykolhalten går att hitta i formelsamlingar och på t ex Wikipedia.
-
Bra tips där Torbjörn!
Skulle kunna roa mig med att göra en egen kalibrering i samband med att vi gör påfyllningen. :)
Hittade denna tråd här på forumet där fryspunkten visas:
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=44380.0
Enligt OKQ8 ligger 50% blandning (vatten/propylenglykol) på -34 graders fryspunk, så tabellen verkar stämma.
Hur fungerar en mätare som denna från Jula?
Dvs. vad är det den mäter på? (densitet/volym? ..annat?)
samt hur mycket behöver man suga in i röret?
Är det liksom ända upp till gummipumplan eller bara halvvägs fylld? Sc:,h
-
Den mäter densiteten. Flottören i provröret flyter upp olika mycket beroende på koncentrationen och man läser av fryspunkt/koncentration vid vätskeytan.
-
Tills flottören flyter.
-
Tackar och bockar för de snabba svaren Purjo och inge skoj.
-
Ska som bekant kallställa stugan i vinter.
Är nu i stugan och har precis tryckt in 100 liter propylenglykol i systemet.
funderar nu på skorstenen... bör jag täcka för den med nån skiva under vintern? Sc:,h
Kommer nog inte ta mig upp hit och skotta snö mer än en gång under vintern. Så det kan ev bli en viss mängd snö på skorstenslocket.
-
Någon som har några erfarenheter/tips? :-\
-
Har ni kajor i grannskapet så kan det nog vara en god ide.
I övrigt är det nog svårt att säga om man inte vet hur skorsten ser ut, hur är ventilationen ordnad, är skorstenen liggande bitvis - sånt är saker som också spelar in.
Du känner ingen sotare som har erfarenhet av sånt där?
-
Rikard:
Det är ett 2-vånings trähus med källare. Byggt på 40-talet beläget i Tornedalen. Skorstenen är murad och går upp ca 1 meter över nocken. Har inte fått några anmärkningar på skorstenen, vad jag vet, av sotaren när han var här i maj.
Det går små självdrags ventilationskanaler, ca 10x10cm, runt själva rökgasavledaren.
Försökte få tag i sotaren men denne var upptagen.
Ska testa ringa i morgon igen.
-
Du har ett passande nick name.....
-
Ofta leder ju ventkanalerna ut via hål på sidan av skorsten, om de leder ut i toppen kan det ju försämra ventilationen av huset om du täcker den helt.
Kanske om du lägger emellan några distanser så att huset kan andas, men det inte kan regna eller snöa in, så skulle nog jag göra.
Eller köpa en riktig skorstenshuv.
-
Kanon! tummenupp
Tack för svaret Rickard.
Då gör jag ett takskydd.
vi har takplåtar som jag skärbupp med metsllsåg eller rondell.
Fäsyt med buntband i metall. Distanser ska jag se hur bäst fixa. Stenar eller två plankor.
-
Jag tar mig friheten att snylta på tråden igen.
Har råkat gräva av en dräneringsslang, svart plastslang som troligen lades omkring år 1983. Den verkar vara ca 95 mm i diameter. Kan man förutsätta att skarvmuffar avsedda för modern 92 mm slang passar?
-
Det bör funka jag har skarvat gammal slang med ny och dom var i alla fall lika.
-
Flikar in en ny fråga och vore ytterst tacksam för råd/tips:
Har varit uppe i stugan och kallställt huset. Tömde 100 liter samt fyllde upp med propylenglykol. Körde cirkpumpen 1 vecka efter detta för att blanda om. Insåg efter jag fyllt på glykolen att det finns blindrör i systemet där radiatorer tagits bort (bl.a. kök och hall på bottenplan) (se ritning). ???
Jag testade att skruva upp proppen på den proppade framledningen (VS1) i köket (se bild). Det rann ut smutsigt vatten väldigt snabbt (gissningsvis smuts i rörets övre del där det bildats en smutspropp) och det var svårt bedömma hur mycket "oblandat" vatten som kom ut innan det gröna glykolvattnet kom. Det rann ut glykolvatten på köksgolvet och blev väldigt grisigt varför jag ej valde att öppna några fler blindledningar. :(
Har försökt uppskatta hur långt ned i nivå jag kommit när jag tappat 100 liter. Har kommit fram till följande uppskattning:
Expansionskärlet = Gissningsvis ca 20 liter upp till överfyllnadsledning
5st sektionsradiatorer (2st på övervåningen och 3st på bottenplan) = ca 10 liter per radiator i snitt (http://lenhovdaradiatorfabrik.se/wp-content/blogs.dir/1/files_mf/1424857894projektering_MR.pdf). Totalt 50 liter.
Vatten i rör övervåning och bottenplan = Räknar jag på en snittstorlek om 18mm invändigt samt 100 meter rör, dvs. för att vara på den säkra sidan, så får jag 25 liter.
Totalt 95 liter.
Enligt mina beräkningar bör jag då ligga i taket i källargolvet, men just i överkant av vs-ledningarna i pannrummstaket.
Har såhär i efterhand, när jag kommit hem från stugan (20 mil bort) börjat grubbla på blindledningarna och om jag måste göra om hela jobbet. :'(
FRÅGA:
Sker det någon form av omblandning så det kommer blandas in glykol i dessa blindledningar inom rimlig tid eller måste jag tappa ur ca 150 liter i kärl, och fylla på igen, så jag kommer ned i källaren samt "under" rören? Sc:,h
-
Det är nog säkrast att släppa fram glykol till blindledningarna också. Det hjälper inte nödvändigtvis att tappa ur systemet eftersom vattnet kan "hänga kvar" i ett rör som är pluggat i änden.
Skulle tro att det går att klara att lossa pluggen på en blindledning i taget utan att söla ner alltför mycket om man är beredd på vad som ska hända och har lämpligt arrangerade trasor till hands.
-
Tack för svaret Torbjörn.
Jag får göra om, göra rätt.
Bokar in ett nytt besök till stugan då jag tömmer blindledningarna.
-
Parallellt med kallställning av huset som tidigare diskuterats så renoverar jag och sambon lägenheten.
2 Frågor:
A) Vi har ojordat uttag i sovrummet vi nu renoverar. Skulle behöva fler uttag och tänkte därför göra en överkoppling och dra en utanpåliggande (i kabelskena, ovanför golvsockel) installatationskabel till ett utanpåliggande ojordat uttag.
Vilken installationskabel skall användas vid fast installation av ojordat uttag?
Några andra ytterligare regler som gäller och som man måste beakta jämfört med jordat?
B) Kan man sätta ett utanpåliggande eluttag ovanpå en infälld kopplingsdosa (dvs. där man skall göra överkopplingen). Orsaken är att jag har ett utanpåliggande ojordat eluttag hemma.
Om man inte får göra så, köper jag en förhöjningsram samt ett ojordat infällt uttag.
-
I en kanal och för uttag skulle jag dra EKK Light 3g1,5 eller EXQ Light 3g1,5. Den tredje ledaren (jorden) lämnar man okopplad tills man ev behöver den i framtiden.Man kan sätta uttag utanpå kopplingsdosor MEN kopplingsdosor är så pass stora att vanliga dubbla uttag inte täcker hålet dock så gör 4 vägs uttag det. Men är det apparatdosor så är det inga problem men jag skulle använda förhöjningsramar och uttag OM jag vill ha möjligheten att fortsätta från uttaget med en ledning. Ramar och uttag måste vara av samma fabrikat för att passa.
OCH jag skulle inte låta nått enstaka uttag, som jag redan har, bestämma val av material utan välja ett kvalitetsfabrikat där man garanterat kan få både lättarbetat, hållbart och "grejer" för alla tänkbara kombinationer.
Och då rekommenderar jag ELJO eller ELKO som bägge har mycket bra saker.
-
Tack för det snabba och tydliga svaret Kocken.
Då kör jag på Elko samt förhöjningsram.
Gör man något särskilt med Jordkablen eller ligger den löst, oskalad, bakom det ojordade uttag?
(hoppas det går förstå min fråga)
-
Du kan lämna den oskalad eller sätta på nått typ Wago, u-båt, Torix om du vill ha både livrem och hängslen. Tråden du lämnar kommer knappast att röra på sig bakom uttaget.
-
Tack och bock för det svaret! tummenupp
Edit:
Kan bara tillägga att jag skrev fel, ..menade apparatdosa och ej kopplingsdosa som jag skrev.
-
Åker på nytt till stugan imorgon för att tömma blindledningar.
En sak som jag grubblat på är att när jag tömde vattenbatteriet i vedpannan så kom det bara ca 10-12 liter. Bifogar en skiss jag fått på den gamla CTC-pannan från 1961.
Finns ingen info om pannan mer än det som står på märkplåten och det är att vattenvolymen i pannan (utgår från att de menar manteln) är modell 261 samt att den rymmer 220 liter.
Jag har skruvat upp bägge anslutningarna till varmvattenbatteriet (ink-kv och utgående vv) samt kört med tryckluft. Prövade även suga ut vatten.
Har lämnat öppningarna öppna i hopp om att minska sprängverkan från fruset vatten.
Bara för att vara på den säkra sidan, är det rimligt att det kommer ut så lite vatten samt är det något ytterligare jag kan/bör göra? Sc:,h
-
häll i spolarvätska.....
-
En sak som jag grubblat på är att när jag tömde vattenbatteriet i vedpannan så kom det bara ca 10-12 liter. Bifogar en skiss jag fått på den gamla CTC-pannan från 1961.
Finns ingen info om pannan mer än det som står på märkplåten och det är att vattenvolymen i pannan (utgår från att de menar manteln) är modell 261 samt att den rymmer 220 liter.
Jag har skruvat upp bägge anslutningarna till varmvattenbatteriet (ink-kv och utgående vv) samt kört med tryckluft. Prövade även suga ut vatten.
Har lämnat öppningarna öppna i hopp om att minska sprängverkan från fruset vatten.
Bara för att vara på den säkra sidan, är det rimligt att det kommer ut så lite vatten samt är det något ytterligare jag kan/bör göra? Sc:,h
Vattenbatteriet/slingan rymmer inte så många liter - Det är ju bara ett 10-15 meter långt rör. Den har ju dessutom ingen kontakt med värmesystemet, så att försöka tömma hela pannan den vägen är helt lönlöst.
Den stora volymen är i manteln och den tycker jag man skulle kunna dränera nånstans på pannan, men det kanske inte tillverkaren tyckte... Annars borde det räcka att köra cirkpumpen ett tag efter att du har fyllt på glykol i systemet så blir pannvattnet glykolblandat. Kolla bara så att det inte sitter nån laddningventil som gör att det inte cirkulerar genom pannan när vattnet är kallt.
-
Det bör finnas en avtappningskran nedtill på pannan (troligen en kikkran av mässing, fyrkantig kranspindel som kan vridas med skiftnyckel). Om inte, så finns det säkert en blindfläns för röranslutning någonstans nertill på baksidan, som man kan lätta på för att tömma den. Men nu när det är glykol i hela systemet så ska det som sagt inte behövas.
-
Min gamla CTC-panna (1973) har avtappningsventilen längst ned på frontsidan.
-
Börjar med att tacka för alla svar!
Inser att jag var lite otydlig i formuleringen. Det är alltså endast batteriet för tappvarmvatten frågan gällde. Manteln är som sagt blandad med glykol.
Vattenbatteriet/slingan rymmer inte så många liter - Det är ju bara ett 10-15 meter långt rör.
Jo, lite så jag tänke. Men har inte så mycket referensramar samt att jag ej hittade någon info om batteriets volym i den enda folder om pannan jag kunnat hitta via CTC.
Men då känner jag mig trygg i att jag fått ut det mesta av tappvattnet från vattenbatteriet dvs. då jag både tappat, kört tryckluft samt sugit ur.
-
Det borde räcka att lossa anslutningarna och blåsa rent med tryckluft. Är du osäker så kanske man kan spola igenom lite glykolvatten med en vattenkanna när man har lossat anslutningarna. Då är det ingen risk att det ligger kvar vatten i nån böj och fryser.
-
Purjo: Det var ett bra tips om glykol, dessvärre var jag i stugan hela dagen igår och hann inte läsa ditt inlägg innan vi åkte. Har iaf lossat ledningarna samt kört med tryckluft. Får hoppas det räcker.
Fråga om Asbest
Var tvungen riva av isolering av två ca 60cm långa blindrör där det ej gick lossa varken proppar eller bussningarna (de två stumpar som syns på bilden). Ringde först min kusin som är rörmockare, innan jag började riva och frågade om asbestrisk. Han sa att det är lugnt att jag river själv bara jag har ansiktsskydd. Hittade på ett billigare ansiktsskydd från classe: http://www.clasohlson.com/se/Andningsskydd/34-902
Har nu i efterhand läst på om asbest och inser att jag underskattat riskerna. Borde ej börjat riva själv utan tagit in proffshälp. Alternativt haft ansiktskydd som skyddar mot finpartiklar. Blev rejält dammigt i rummet.
Nåväl.. gjort är gjort och kommer inte tillbaka. Kanske kan denna tråd ge värdefull info till någon annan innan de börjar riva själv.
1. Tror ni det är asbest på någon av dessa bilder?
Först var det mjuk, vit, isolering runt rören (liknande vitull). Sedan någon form av brun papper. Sedan najtrådar på pappret och därpå någon form av väv. Ovanpå väven var det något som liknade ett tunt lager gips eller lim som gjorde att det blir hård yta på rören. Det yrde vitt dam när jag rev bort det yttersta skiktet.
2. Om det är asbest, vilken typ av sannering måste vi göra i källaren?
Jag damsög rummet lite snabbt efter synligt damm och ingen kommer vistas där på flera månader.
Bör vi hyra in industridamsugare samt köpa finpartikel-ansiktsskydd för att damsuga rent i hela källaren?
-
Jag vet inte om det är asbest där, men jag tycker att riskerna med asbest är lite överdrivna. Visst skall man skydda sig så gott det går, men i princip alla som har fått sjukdomar relaterade till asbest är rökare och har exponerats för betydligt mer än vad man gör när man river lite i sin egna villa.
Låt dammet lägga sig i rummet, våttorka och vädra.
-
Tack för tipset Purjo!
Jag inhandlar ett rejält ansiktsskydd samt våttorkar rummet till våren. Sen blir det inte att peta i några isoleringar mer i det huset utan överlämna det till behörig VVS-installatör.
Det jag dock funderar på är om det är den mjuka vit-/stenullsliknande innersta isoleringen som är s.k.. vit asbest (Krysotil).
Någon kanske har erfarenhet(?)
Bild på Krysotil från internet:
(https://www.av.se/imagevault/publishedmedia/83hm2kwt9ce4pl1n2rg1/150525_361.jpg)
2 bilder på våra rör:
(http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?action=dlattach;topic=57122.0;attach=45809;image)
-
Asbetsisoleringen brukar väll bara vara i böjarna och vid ventiler, man ser skillnaden.
Så har jag lärt mig iallafall, om det är rätt dontknow
-
Tack för svaret Tågråttan!
Jag har också hört att det vanligen är i böjar men när jag googlat så hittade jag info att det även kan finnas på raksträckor.
Frågan är om det finns någon risk att de kletat asbest utanpå gasbindan(?)
Det mjuka, vita som var isoleringen på våra rör påminde om sån vitull som jag sett på kallvindar.
-
Finns det någon som har erfarenhet/kunskap av hur man isolerade rör på 40-60-talen i det fall då man ej använde asbest? (dvs. ej asbest-rörböjar eller raksträckor med asbest).
Tänker på de olika (ofarliga) material-skikten som vanligen användes. Sc:,h
-
I boken "Husbyggnad" av Otar Hökerberg, utgiven 1937, står bl a följande:
"Rören isoleras överallt för att undvika värmeförluster. Numera använder man mest formstycken av olika isoleringsmaterial. Dessa pålägges i tvenne halvor, bandageras och målas. Även våt isoleringsmassa av kiselgur eller magnesia förekommer, vilken pålägges, under det värmeledningen är igång."
"Vid genomgång av bjälklag och väggar drages ledningen genom en hylsa av järn, så att värmeledningsröret kan expandera. Mellanrummet packas väl med asbestgarn."
"Ledningar, som inläggas i slitsar i vägg, skola isoleras med lämpligt material, t. ex. asbestpapp, vilken fasthålles med glödgad koppartråd. Om ledningar, som ligga synliga, skola isoleras och ett snyggt och prydligt arbete önskas, bör man låta utföra detsamma av specialutbildade arbetare."
-
Tack för svaret Torbjörn!
-
Slänger in en helt ny fråga:
Köpte en ny duschblandare, Damixa, från Clas Ohlson.
När jag installerat den så är det ett surrande ljud från och till när man slår på vattnet.
Är det normalt att en ny blandare surrar/låter eller är det månne backventilen, eller nått annat, som är trasigt och bör reklameras? Sc:,h
Blandaren är visserligen billig (1000-1300kr) men har fått bra recensioner på lite olika sidor.
http://www.clasohlson.com/se/Duschblandare-Damixa-Zero/40-8522
EDIT:
När jag testat blandaren nu under morgonen så verkar ljudet vara sporadiskt, dvs. ej varje gång, samt mestadels precis i början när man börjar spola.
-
Jag tolkar det som att man får det man betalar för... ;)
-
Har gjort fler tester nu samt duschat och nu verkar ljudet mer eller mindre helt upphört. Vad kan månne orsakat att det uppstod inledningsvis Sc:,h
Leifa:
Du har en poäng, men även om produkten är billig så har den fått bra omdömme på olika sidor på nätet jag kollat.
Bör även tilläggas att det framförallt var designen som gjorde att vi valde den. Kollade på en FM Matsson, men den byggde ut för mycket från väggen (vi har ett litet duschutrymme).
Vi har även Damixa blandare i tvättfatet som liknar duschblandaren i designen.
-
Skruva isär blandaren och kolla om det finns en skruv lös.....
-
Tror att det är så enkelt som att vissa blandare, med visst flöde, viss temp att ta hänsyn till, det varma o det kalla, gör att det blir kanske vissa fluktuationer som ger upphov till ett visst ljud. Så enkelt är det nog.
-
Låter som en rimlig förklaring Leifa.
Jag var själv inne på att ljudet var kopplat till att blandaren ej var mättad med vatten och att det fanns kvar luftbubblor i själva innandömmet som skapade ljud.
Men din lösning låter vettigare.
Tack för inputs!
-
En fundering om el:
Finns det regler om hur man skall installera ett utanpåliggande jordat uttag?
Av vad jag kunnat läsa mig fram till på nätet anges höjd över fast golv (300mm?).
Jag skulle dock vilja vrida på uttaget 90 grader så det ligger på långsidan jäms med golvsockeln. Detta för att kunna dölja uttaget under en hallmöbel som inte är så hög.
Får man göra så eller bryter det mot någon el-installationsregel? ???
-
Jag tycker du ska den där det passar dig, tror inte det finns regler utan rekommendationer. Själv skulle jag undvika att ha den under en möbel, när du ska dit om 10 år får du ryggskott eller nån annan krämpa....jag har placerat mina 60cm ö.g. på varannan meter längs väggarna i mitt tillbygge.
-
Det finns "rekommendationer" i "Svensk standard" och EL-AMA, när det gäller uttag så var det mycket riktigt 30 cm ög som gällde men nu är det 20 cm. Dock får man sätta uttagen på vilken höjd man vill, så att ha dom mot golvlisten och vågrätt är helt ok.
När man har utanpåliggande ledningar är det mycket vanligt att man sätter uttagen mot golvsockeln.
-
Noterat!
Tack för svaret kocken och bopakoster!
-
Funderar på hur det fungerar med behov av pumpkapacitet samt trycket i ett rörsystem i en villa där det skiljer ca 6m mellan expansionskärlet (öppet, på vinden) samt pannan i källaren.
I det aktuella fallet blir (statiska?) trycket från vattnet 0,6 bar i systemet om jag inte är ute och cyklar.
Men pumpen behöver väl enbart övervinna tryckfallet i rörledningar? Dvs. själva pumptrycket har väl inget med detta (statiska?) tryck att göra? Sc:,h
(Iofs med på noterna om ett högre statisiskt tryck kanske indirekt spelar in då det påverkar tryckfallet i rörsystemet).
-
Exakt pumpen behöver bara övervinna tryckfallet. Vad jag förstått kan för lågt system tryck leda till kaviation men jag har nog också runt 6 meter och vet dom som kör med 3 meter utan problem. Mitt exp kärl sitter ca 0,5 meter ovan rad på övre plan men det verkar funka det också.
-
Noterat!
Tack för svaret smurfen! tummenupp
-
Kommer att campa med husvagn i fjällen under vintern och har en 10A säkring i stolpen.
Husvagnen har två effektlägen varav det högre, som brukar behövas vintertid då man ej önskar köra på gasol, är på 2kW.
Utöver detta kommer vi köra elgolvvärme i husvagnen vilket den har en effekt på 200W.
Övriga energislukare är lampor, ladda mobiltelefon och en liten TV, vilket totalt understiger 100W (vi stänger av elpatronen när vi brygger kaffe, kör miccro, ugn etc).
Vi säger totalt ca 2300W som grundeffektbehov.
Om jag tolkat effektformeln, P=U*I, rätt så kommer säkringen nätt och jämt lösa ut. :'(
2300/220V = 10,5A
Nu till frågorna:
Stämmer denna beräkning?
Samt brukar denna typ av parkeringsstolpar ha någon form av tröghet/inbyggd marginal? Sc:,h
-
Nuförtiden är nominell nätspänning 230V, dvs 2300W/230V = 10A
-
Tipo:
Tack för svaret.
Vet du något om hur säkringarna fungerar, dvs. löser den direkt strömmen nått 10A eller måste det gå en viss tid? eller kanske en viss marginal (5%?) över innan den löser?
-
Tipo:
Tack för svaret.
Vet du något om hur säkringarna fungerar, dvs. löser den direkt strömmen nått 10A eller måste det gå en viss tid? eller kanske en viss marginal (5%?) över innan den löser?
Grovt räknat kan du förutsätta att säkringen håller minst en timme för 25 % överström, och för 100 % överström (alltså dubbla märkströmmen) ska den lösa ut inom 2 minuter.
Åtminstone när det gäller proppsäkringar och dvärgbrytare enligt europeisk standard. Amerikanska säkringar (UL-godkända) är något svagare, de brukar vara märkta med ungefär 1,1 eller 1,2 gånger den märkström samma säkring skulle ha haft enligt europeisk/internationell standard. Jag har för mig att kravet i USA är att säkringen ska hålla 4 timmar för 10 % överström.
Tänk på att en säkring som redan är "varmkörd" genom att ha belastats med märkströmmen länge, inte alls tål stötströmmar (t ex tillslagsströmmen hos en mikro eller dammsugare) lika bra som då säkringen är kall. Så ett tips är att stänga av elpatron och andra stora förbrukare minst 10 minuter innan mikron ska köras.
-
Tack för svaret Torbjörn!
Tar med mig ditt råd om tillslagsström.
-
Hej
Två rum på övervåningen med varsin radiator är kalla.
- De två rören som kommer upp från golvet är varma.
- Röret upp till termostaten är kall hela vägen.
- radiatorerna kalla.
- luftat ur och väntat ett flertal min på vatten men icke.
- motionerat piggen
- vid luftning så kommer det ett påfyllningsljud, ändå kommer det inget vatten.
- röda visaren på manometern visar 1.5 bar
Känns som jag behöver få upp vatten till dessa två genom att öka på något men vet icke vad.
Har någon någon ide som vill dela med sig, så hör av er gärna.
-
Den svarta visaren är på noll, alltså noll tryck
Varmvattenberedaren NIBE comfort
Panna NIBE EVC 13
-
Du måste fylla på vatten när du har luftat så trycket kommer upp till i alla fall 1bar.
-
Röda visaren på manometern brukar bara vara en påmålad markering man kan flytta genom att vrida på glaset. Det är den svarta man ska läsa av.
-
Hej
Tack för svaren,
Jag hade problem att hitta påfyllningskranen, nu har jag hitttat den och öppnat tömt öppnat tömt för att få bort kall/ljumma vattnet, trycket ligger vid 1 bar.
Misstänker att den kommer sjunka i tryck. Jag får se.
Tack för svar.
-
Tömt? Om luft så OK. Om vatten så är det onödigt, vattnet cirkulerar och värms av pannan.
-
Jag flikar in en snabb fråga emellan:
Stötte på ordet "pannkoppling" i en diskussion jag lyssnade på häromdagen.
Finns det någon typ av koppling (ex. om man har en laddomat-funktion eller liknande) som är en s.k. pannkoppling eller är det ett mer generellt uttryck för att koppla in pannor? Sc:,h
Googlade men kan inte säga jag blev klokare.
-
Jag skulle tro att det är ett ganska hemsnickrat eller lokalt uttryck. Om jag får gissa, så gissar jag att man menar röranslutningar med stora flänsar med två eller fyra skruvhål som brukar finnas på äldre gjutjärnspannor. En sån där fläns syns tydligt längst upp på pannan i http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=62334.0 .
-
Ok. Det är noterat!
Tack för svaret Torbjörn!
-
Här i mina trakter är en "pannkoppling" en installation med vedpanna, laddomat och två eller tre acktankar varav en har varmvattenladdning och shuntad radiatorledning.
-
Tack för svaret Cougar!
Dunkar in en EL-FRÅGA:
1.Vilka regler finns gällande att blanda el och koaxialkablar?
Jag utgår från att dessa ej får förläggas i samma kabelskena? (dvs. om det inte är en 2-facks specialskena)
2. Om så är fallet, kan man lägga en ytterligare kabelskena (där man har koaxialkabeln) ovanpå den fasta elinstallationens kabelskena?
3. Finns risk för störningar i sändningen om elkabeln går parallellt med koaxialkabeln?
-
Det går bra att lägga dem tillsammans, om elkabeln har en yttermantel. Koaxialkabeln (eller t ex en nätverkskabel) får inte läggas tillsammans med öppna enledare (FK) i en kanalskena, men om elkabeln är t ex en EKK eller EKRK, eller om enledarna är indragna i ett VP-rör, så går det bra.
Det är normalt ingen risk för störningar om kablarna går tillsammans. Det kan dock vara bra att se till att antennkabelns skärm är förbunden med elnätets skyddsjord på ett och endast ett ställe i huset, för att slippa obehagliga potentialskillnader t ex vid åska. Om du har kabel-tv och el och tv kommer in i huset på samma ställe, så är det ganska naturligt att göra förbindningen vid elmätarskåpets eller gruppcentralens jordskena, eller vid husets potentialutjämningsskena om det finns en sådan.
-
Tack för det svaret Torbjörn!
-
En EL-Fråga:
I vår husvagn sitter ett typ(?) bilbatteri som laddas via en laddregulator. 12V systemet försörjer blandare, vattenpump och belysning.
1. Hur kommer det sig att denna el, dvs. 12V, är lika farlig eller åtminstone inte ger samma stötar som vanlig 230V? Är det strömmen som blir mindre men resistansen är ungefär densamma? (Tänker på Ohms lag: U=R*I)
2. Vilken av kablarna är fas och vilken Nolla? (den ena är helt rödfärgad och den andra röd och svartfärgad. Båda = 0,75mm2 skulle jag gissa)
3. Köpte en ny blandare till toan och på den var den enda strömkabeln brun och den andra brun med en blå rand. Samma fråga som ovanför dvs. vilken är fas och vilken nolla? (den med blå rand nolla?)
-
1) eftersom spänningen är så låg blir också strömmen låg. (I=U/R)
2&3) Vid likspänning brukar man inte säga fas och nolla, utan plus och minus. Vad som är vad är det enklast och säkrast att mäta sig fram till. Visar multimetern positiv spänning så är den röda mätkabeln kopplad till plus (under förutsättning att mätkablarna är rätt kopplade i instrumentet).
-
På likspänning är det normala att svart är minus och röd är plus, vem som byggt den nya blandaren ter sig för mig som ett mysterium när man gått ifrån allt vad som är normalt i ett likspänningssystem, men det borde väl framgår i manualen vad som är plus och minus på de två kablarna?
Å andra sidan, den där kabeln skall väl bara starta pumpen, och i så fall är det väl bara en strömbrytare, och då är polariteten betydelselös.
-
Tack för svaren!
Purjo: Hur mäter jag +/- med hjälp av multimetern? Dvs. hur placerar jag mätproberna?
Sc:,h (har en multimeter i husvagnen så jag kan testa nästa gång)
Rickard: Dessvärre följde ingen manual med men det är endast (som jag förstått) en strömbrytare som startar den lilla pumpen i vattentanken samt (parallellt med detta) startar 12V pumpen som pumpar värme från rad-kretsen in till varmvattenberedaren.
Länk till pumpen: http://www.kamafritid.se/Welcome/Default.aspx?scenarioID=301&StockCode=K18-21&ViewProduct=true&pid=573
Men jag har tolkat det av säljaren som att kabeln har den funktion du beskriver.
-
Den där blandaren kan du koppla in hur som helst.
-
Tack för svaren!
Purjo: Hur mäter jag +/- med hjälp av multimetern? Dvs. hur placerar jag mätproberna?
Sc:,h (har en multimeter i husvagnen så jag kan testa nästa gång)
Ställ in den på likspänning (VDC), minst 12 V och mät med en prob på vardera sladd. Den svarta probem kopplad till COM på mätinstrumentet och den röda till rätt anslutning för önskad mätning.
Visar den ett postitivt värde så mäter den röda proben på plus, annars tvärtom.
-
Tack och bock för svaren Purjo och Rickard!
-
EN FRÅGA PÅ SAMMA TEMPA - EL/VVS I HUSVAGN.
Vi ska sätta in en golvvärmefolie:
http://www.kamafritid.se/Welcome/Default.aspx?scenarioID=301&StockCode=E27-50&ViewProduct=true&pid=415
Har pratat med golvvärmetillverkaren och vi har en plastmatta som folien ligger på. Ovanpå denna har vi en tunn filtmatta. Enligt både golv-matta-tillverkaren samt golvvärmetillverkaren är detta en helt OK kombination.
Folien kopplas till en transformator:
http://www.kamafritid.se/Welcome/Default.aspx?scenarioID=301&StockCode=E15-02&ViewProduct=true&pid=419
Kablarna som går mellan transformatorn och folien fästs med speciella klämmor i folien.
Enligt grossistens hemsida kan man köpa en speciell tejp för att tejpa fast folien, kablarna och klämmorna i golvet.
Nu till frågan:
Tejparna kostar följande:
Tejp för att fästa golvvärmefolien mot golvet (tejpar på sidan av folien) = 49:-
Tejp för att fästa kablarna = 115:-
Tejp för att tejpa fast klämmorna = 499:- :'(
Bara tejpen motsvarar ca 15% av den totala investeringskostnaden. Kan det månne fungera med någon billigare tejpsort eller måste det vara speciell tejp-typer? Sc:,h
värmebeständig för mattan förstår jag, men räcker inte vanlig svart eltejp för kablarna och klämmorna?
-
Vinyltejpen för 115:- rullen verkar vara vanlig eltejp men lite bredare.
http://clasohlson.com/se/Eltejp-50-mm/22-300
Den genomskinliga, 'mjuk plasttejp', är väl som vilken standardtejp som helst. Det står iallafall inte på den att den är extra tålig mot nåt eller extra lämplig för värmeinstallationer.
-
Det är noterat Purjo. tummenupp
Då kör jag på vanlig eltejp rakt av.
Gällande klämmorna så är den dyrare rullen Vulk-tejp. Gissar man vill kapsla in klämmorna så det är fixerade mot golvvärmefolien samt skyddade under mattan.
-
Byter du ut nått av den föreskrivna materialet kommer du troligen att få problem med ev garantifrågor i framtiden. Och vulktapen behövs för att det ska bli vattentätt.
-
Husvagnsfirman erbjuder färdig montering av produkten där de sätter ihop trafon med kablar, klämmor och folie.
De tejpar då vulktejp runt klämmorna.
-
Har nu fått hem leveransen av golvvärmefolie+transformator+tillhörande från husvagnsfirman. Kablarna som sitter fast på folien i klämmorna är färdigtejpade med vulktejp.
Noterade att kabelskorna för 48V kablarna mellan golvvärmefolien och transformatorn riskerar att kortslutas om de inte isoleras.
Hur bör man lämpligast isolera dessa?
Kan man tejpa med vanlig eltejp (svart eller vit dvs. vad man har hemma) runt kabelskorna?
-
Eltejp duger i praktiken, vill man göra något lite snyggare kan man ju trä på ett par pvc-slangar eller krympslangar över kabelskorna.
-
Tack för svaret Torbjörn!
-
Jag vill bara varna lite för "billig" eltejp, dom billigaste brukar släppa med tiden till skillnad från dom lite "dyrare" fabrikaten. Nitto, Scotch, 3M, HellermannTyton, är några fabrikat ur det lite bättre sortimentet.
-
Det är noterat Kocken!
Tack för tipsen.
Lägger in en annan fråga om EL-Installation.
Upptäckte följande lilla "brand" (se den svarta plinten) i en armatur i vår bostadsrätt. Lamparmaturen har suttit i köket ovanför köksbänken. En av lamporna har flimmrat vid några tillfällen senaste månaderna och idag gav hela armaturen vika. Nu förstår jag varför.
Närmaste elpunkt är ett eluttag som är monterat under kökshyllan. Noterade att tidigare ägare (alt. elektriker de tagit in) verkar slaktat en stickkontakt och gjort en tjuvkoppling från detta eluttag med en vanlig anslutningskabel. Vet dock inte om det har något med saken att göra(?)
Kan tillägga att armaturen suttit ovanför en kaffebryggar, om det har nått med saken att göra.
Funderar på att köpa 2st av följande armatur att ersätta med (seriekopplade):
https://www.jula.se/globalassets/catalog/productdocuments/manual/423293_se-no-pl-en.pdf
Det verkar vara samma typ av anslutningskabel som den som sitter i eluttaget.
Vågar jag sätta upp lamparmaturen (2st skruvar) samt bara plugga in befintlig (den vita) elkabel?
Dvs. jag rör inte i själva elinstallationen.
Eller ska jag ta in en elektriker som gör inkopplingen?
Vad kommer denne att göra i så fall?
-
Det enklaste sättet att åtgärda det där är väl att bara byta ut den varmgångna skruvplinten (byt inte hela utan låt en fräsch pol hänga lös istället för den svartbrända), kapa de brända kablarna tills du hittar fräsch koppar och sedan skala om den.
Trolig orsak till varmgången är att skruvarna har varit dåligt åtdragna från början.
Armaturen tycks ju vara ansluten via en sån här klass II -apparatkontakt (samma sort som är vanlig på t ex små radioapparater, en del laptopladdare mm). Egentligen får sådana apparatkablar inte anslutas fast i andra änden utan ska anslutas via stickpropp och vägguttag. Men när den nu sitter där så kan den i praktiken gott få sitta kvar, och det finns ingen anledning att ta dit en elektriker för att byta armatur.
-
Stort tack för det utförliga svaret Torbjörn!
-
Bor i bostadsrätt och har nyligen börja höra ett rejält murrande från undercentralen, så pass att vi stör oss på ljuden.
Det låter som någon form av kompressor som går igång:
"Murrrrrrrrrrrrr" i ca 2-3 sekunder.
Sen är det tyst i nästan 1 minut.
"Murrrrrrrrrrrrr" i ca 2-3 sekunder.
Sen är det tyst i nästan 1 minut.
osv.
Så har det hållit på i ca 1 vecka nu sedan entreprenören var nere i undercentralen och gjorde något (tror det är Bravida).
Vad i en undercentral till ett flerbostadshus skulle kunna ge ifrån ett sådant ljud?
Det är mycket högre än ljudet från ett vanligt siemensställdon till ex. styrventil kopplat till tappvattenvärmeväxlaren. Låter nästan som någon form av kompressor som jobbar med konstanta cykler.
Ska ringa vicevärden imorgon och informera om ljuden och vill då ha lite mer kött på benen.
-
Kan vara ett automatiskt expansionskärl, det fyller vatten och luft efter behov, antagligen är skyddskåpan borttagen så kompressorn hörs
-
Låter som en rimlig förklaring.
Tack Cougar!
-
En fråga om golvvärme
Skulle vilja höra med er kunniga, erfarna vad ni anser om flytande golvvärme vid nybyggnation?
Önskar ett snabbreglerat golvvärmesystem varför ingjutning faller bort. För min del hade vi kunnat sätta in radiatorer men sambon vill ha golvvärme. Är dock lite rädd för ev. läckage i fallet med flytande golvvärme.
Kan utgå från ett ca 160 m2 enplanshus. Gissar att jag gör montaget själv då de rörisar jag varit i kontakt med ej har vana av att lägga denna typ av golvvärme. Däremot tar vi in röris för anslutning till GVF, installation VP, provtryckning etc.
Exempel på utförande:
http://villavarm.se/villa-varms-unika-golv
(http://villavarm.se/images/stories/lagenergihus/golvkonstruktion_villavarm.jpg)
-
Jag har lagt ett sådant golv....i en enplansvilla.
Det var inte svårt alls, tack vare de urspårade frigolitskivorna och aluplåtarna.
I badrum göt jag dock in slangen.
-
Tack för svaret Rocas!
-Ser du några risker i flytande gentemot ingjutet gällande läckage?
Ex. är det lättare att trampa/trycka sönder slangarna så de blir stress i materialet med efterföljande läckage?
-Erfarenheter av temperaturreglering?
-
jag ser bara fördelar
....jag bor ej i huset, men har ej hört ngt ifr ägaren.
-
Hur lång tid bedömer du (mellan tummen och pekfingret) att det tar för en normalhändig person att lägga flytande golvvärme i en ca 160m2 enplansvilla? (WC och badrum kan vi räkna bort). Utgå från att det är platta på mark.
-
en vecka
-
en vecka
Enligt LK s tidsschablon så lägger man 30-40 kvm per dag, så en vecka är nog en bra angivelse.
-
snabba gossar där, jag tog mig tid med två dagar för 30m2
Anslutningar till fördelarna är krångligast, resten lätt som en plätt..
-
Nästa gång gör du det på en dag. tummenupp
-
javisst gör jag det men TS är lika ovan som jag var...?
-
Leverantören har gjort en ritning för hela huset, med de olika slingorna. Utan ritningen hade jag inte klarat det.
-
Tackar för de svaren!
Då har jag fått en uppfattning.
javisst gör jag det men TS är lika ovan som jag var...?
Min erfarenhet av golvvärme är att jag lagt el-golvvärmefilm i husvagnen. 8) Mao ord noll erfarenhet av att lägga vattenburen, flytande golvvärme. :)
Är det någon av er som lagt flytande golvvärme som varit med om några brott på ledningarna?
Ett knä som tryckts in i eller kanske ett verktyg eller en laminatskiva som tappats på slangarna...
-
Den stora fördelen med att göra det själv är väl att man kan undvika allt sånt...
Och skulle det hända så lägger man ju inte golvet utan att fixa felet, inte säkert en hantverkare är lika pigg på att erkänna sina missar.
Det vet jag av egen erfarenhet efter vår renovering av toaletten, efter några veckor såg jag en antydan till "smutsring" i plastmattan i duschhörnan.
Vid närmare kontroll visar det sig att rörkrökarn råkat tappa ett rör när han skulle ansluta blandaren, röret hade stansat ett hål nästan hela vägen genom golvmattan, men brydde han sig om att säga något...
Nu står vi där med en matta som har ett hål stansat nästan rakt genom...
Visst, huvudentreprenören var där och tryckte dit lite "silikon" (typ) men vad hjälper det.
Hade jag stått på mig hade de fått göra om HELA jobbet, hela golvet, alla väggar (väv utanpå platsmattans uppvik), och all målning.
Vi hade fått vara utan toalett i ytterligare minst 2 veckor...
Men visst, ja, glömde nästan att VVS-are aldrig gör fel. ;)
-
Men visst, ja, glömde nästan att VVS-are aldrig gör fel. ;)
....När forumägaren trollar sitt eget forum och tar alla chanser att skapa dålig stämning..
-
Sista raden var ett skämt, som nog de flesta förstår, första delen var en sanningsenlig redovisning av vad som hänt för mig.
Och det var ingen wannabe som var här, det var nog en kille med minst 25 års erfarenhet.
Snyggt jobb, som gick fort.
Men visst hade det varit klädsamt om han berättat om missödet.
Så ja, en av de stora fördelarna med att göra saker själv är att man inte behöver bli besviken när hantverkare tagit genvägar, eller gjort rena misstag.
Man kan göra misstag själv också som amatör, men då har man i alla fall någon att skylla på.
-
Tackar än en gång för snabba svar!
-
Citat från: rocas skrivet 15 mars 2017, 17:33:44
en vecka
Enligt LK s tidsschablon så lägger man 30-40 kvm per dag, så en vecka är nog en bra angivelse.
Om man ska summera:
Ponera att man skall ta ledigt från jobbet för att lägga flytande golvvärme och därefter lägga parkettgolv samt sockla i en 150m2 villa (hall, WC, tvättrum och badrum undantaget där det är klinker och ingjuten golvvärme)...
Är det rimligt anta att en normalhändig person klarar av detta på 3 veckor? (räkna på 6 dagar/veckan och 8-10 timmars arbetsdagar).
Kan tillägga att jag lagt en del klickgolv samt vinylgolv och där har det brukat ta ca 1,5-2 dagar för golvläggning + sockling per rum (12-15m2).
Då har jag räknat på ca 100-110m2 yta som skall förses med flytande golvvärme och parkettgolv.
-
Om allt material finns på plats....så klarar man det.
Förutsättning är dock att den normalhändige personen har bra snickerimaskiner, bl a kap/klygsåg, dyckertpistol.
-
Tack för svar Rocas!
Hur brukar ordningen se ut vid ett nybygge av en ville sett till de olika bygg/installationsmomenten?
Förutom golvvärme/golvläggning har jag även planer på att dra ventilationen. Ställde bl.a. frågor om detta i denna tråd för ett tag sedan.
Vi kommer att köpa ett skal, men när det är på plats vilka blir då momenten?
1. Grundarbete (entreprenör)
2. Invändiga snickerier (innerväggar, innertak etc) (ta in entreprenör)
3. EL-Dragning (ta in entreprenör)
4. Ventilation (göra själv)
5. Golvvärme+golv (göra själv)
6. Installation bergvärme, inkoppling mot golvvärmesystem (ta in entreprenör)
Är denna tågordning rimlig eller bör det bytas plats på några av punkterna? Sc:,h
-
Tack för svar Rocas!
Hur brukar ordningen se ut vid ett nybygge av en ville sett till de olika bygg/installationsmomenten?
Förutom golvvärme/golvläggning har jag även planer på att dra ventilationen. Ställde bl.a. frågor om detta i denna tråd för ett tag sedan.
Vi kommer att köpa ett skal, men när det är på plats vilka blir då momenten?
1. Grundarbete (entreprenör)
2. Invändiga snickerier (innerväggar, innertak etc) (ta in entreprenör)
3. EL-Dragning (ta in entreprenör)
4. Ventilation (göra själv)
5. Golvvärme+golv (göra själv)
6. Installation bergvärme, inkoppling mot golvvärmesystem (ta in entreprenör)
Är denna tågordning rimlig eller bör det bytas plats på några av punkterna? Sc:,h
Ta in alla yrkesgrupper och sätt dom ner på ett inledande byggmöte, låt dom byta nummer med varandra och utse den entreprenör som har mest timmar på plats ( vanligen snickaren) till byggledare/samordnare.
de flesta yrkesgrupper måste komma flera gånger under byggtiden och det är lättare att ha en gubbe på plats som kan förutse när elektrikern , rörmokaren, ventkillen osv måste dyka upp för att bygget ska rulla.
sitt inte och håll på alla telefonnummer själv utan skriv upp dom på en stor tavla på bygget så varje yrkesgrupp själv kan ringa och fråga och lösa problem med varandra.
-
Grymt bra tips där Cougar!
Det låter som ett kanonupplägg vi ska anamma.
-
Tänkte höra om någon vet om hur backventilsfunktionen i denna kombinerade avstängnings/backventil fungerar?
(https://encrypted-tbn3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQ5LDLTjA0hb2DtIs78m9PS3IvnBpyIfg5F7N9EimrEI42ALFr5)
Går det att placera denna ventil i vilken riktning man vill sett till golvet (och gravitationen)? Dvs. fungerar backventilsfunktionen även i fallet med Alternativ A här nedanför? (Jag vet att den fungerar enligt alternativ B).
-
Tänkte höra om någon vet om hur backventilsfunktionen i denna kombinerade avstängnings/backventil fungerar?
(https://encrypted-tbn3.gstatic.com/images?q=tbn:ANd9GcQ5LDLTjA0hb2DtIs78m9PS3IvnBpyIfg5F7N9EimrEI42ALFr5)
Går det att placera denna ventil i vilken riktning man vill sett till golvet (och gravitationen)? Dvs. fungerar backventilsfunktionen även i fallet med Alternativ A här nedanför? (Jag vet att den fungerar enligt alternativ B).
Har ingen betydelse så länge det är en fjäder in , sätt den i 45grader om du vill , är det för blandning till dusch handfat , kök
-
Tack för svar 25fOCUS!
Du råkar inte veta med säkerhet att det är en fjäder?
En släkting som hade över 2st ventiler av denna typ och som skulle rörkröka ihop en spolblandare/dusch till sitt större allt-i-allo-multi-funktions-garage/hobbylokal.
Utifrån förutsättningarna som finns så blir det bäst placera ventilerna i läge A.
Tänkte därför dubbelkolla att det inte ventilen har enn back-ventilslösning där själva mekanismen kräver en viss orientering av ventilen. Han har redan dessa ventiler orienterade i omvänd riktning, och där de funkar som de ska.
Hittar ingen svensk återförsäljare av denna ventil att ringa och fråga, ...eller sprängskiss för den delen heller.
-
Tack för svar 25fOCUS!
Du råkar inte veta med säkerhet att det är en fjäder?
En släkting som hade över 2st ventiler av denna typ och som skulle rörkröka ihop en spolblandare/dusch till sitt större allt-i-allo-multi-funktions-garage/hobbylokal.
Utifrån förutsättningarna som finns så blir det bäst placera ventilerna i läge A.
Tänkte därför dubbelkolla att det inte ventilen har enn back-ventilslösning där själva mekanismen kräver en viss orientering av ventilen. Han har redan dessa ventiler orienterade i omvänd riktning, och där de funkar som de ska.
Hittar ingen svensk återförsäljare av denna ventil att ringa och fråga, ...eller sprängskiss för den delen heller.
Blås i dom åt båda hållen så märker du om funkar som dom ska , håll dom i vilket läga som helst , eftersom du säger att dom sitter vertikalt hon släktingen så är det säkert fjäder i dom
-
Noterat.
Ska testa.
Tack för tips 25fOCUS!
-
Kan bara tillägga att jag hittade på följande produktblad på en tjeckisk hemsida (se sidan 2, 327-series):
https://www.caleffi.com/sites/default/files/file/01021_en.pdf
Enligt texten är det en fjäder, men på bilden av avstängaren med spak (dvs. ej butterfly) kan jag inte se någon fjäder Sc:,h
-
Kan bara tillägga att jag hittade på följande produktblad på en tjeckisk hemsida (se sidan 2, 327-series):
https://www.caleffi.com/sites/default/files/file/01021_en.pdf
Enligt texten är det en fjäder, men på bilden av avstängaren med spak (dvs. ej butterfly) kan jag inte se någon fjäder Sc:,h
Blås
-
Jag ska blåsa 23fOCUS, men det hjälper nog inte då jag är 5 mil från polarens ventiler. :) Ska kontakta honom om att själva försöka blåsa, men då jag är lite nördig och vill veta saker så forskade jag vidare i ärendet :-)
-
Jag ska blåsa 23fOCUS, men det hjälper nog inte då jag är 5 mil från polarens ventiler. :) Ska kontakta honom om att själva försöka blåsa, men då jag är lite nördig och vill veta saker så forskade jag vidare i ärendet :-)
Du får väl ta i lite , det är lite mer än bris som ska till
-
Har problem med en radiator som verkar få värmevatten trots att termostaten är avstängd. Det är endast en mindre mängd värme.
Tog lös termostaten och motionerade ventilen, men utan resultat.
När jag kollade på termostaten så noterade jag att när jag skruvade på vredet så rörde sig plastdelen (som är i förbindelse med känselkroppen), endast mellan läge 2 och 3,8. Att den ej gick högre än 3,8 hänger ihop med att en ryttare begränsar maxtempen. Men när man skruvade ned från 2 -> avstängt läge så kändes det som det gick tungt och att något var fel. Det hände inget heller trots att man skruvade. Fanns ingen ryttare "på andra sidan" heller som skulle begränsa lägsta temp. Sc:,h
I syfte att kompensera för det minskade rörelseomfånget lade jag in en liten plastplugg i termostatens hålutrymme i syfte att öka trycket på ventilstiftet (dvs. få stiftet att gå helt i botten). Skruvade även åt termostaten längst in i gängorna. Väntar nu med spänning för att se om tempen går ned. ::)
1. Vad är det månne för fel på termostaten dvs. vad har gått sönder? ???
2. Går det att laga termostaten eller måste jag köpta en ny? (märket är TA Termorett)
3. Om det inte fungerar med plastpluggen, kan jag strypa radden via strypventilen som sitter direkt efter radden på returen?
EDIT:
Radden blev kall efter någon timma, så plastpluggen har gjort sitt jobb. :-)
-
Villvetamer: Skulle man göra en gärningsmannaprofil på dig, misstänker jag att datorn skulle krascha. ;)
Det är nästintill omöjligt att ha så mycket vvs/el frågor om man inte utför någon tjänst utan utbildning. Annars är det imponerande att alla rådfrågar dig som inte är i yrket. Sc:,h
Det är iallafall en lärorik och bra tråd för oss andra som också Vill Veta Mer. tummenupp
-
Roligt om någon kan gynnas av mina frågor.
Är väldigt nyfiken på teknik och fick upp ögonen för VVS för ca 5-6 år sedan då jag var på en bomässa med sambon. Då föddes idén om att bygga ett lågenergihus med alla möjliga teknikprylar. a:gl Jag har bollat alla dessa tankegångar i mina tidigare stora frågetrådar (flexibla värmesystem). Det var även i samma veva som jag blev involverad i föräldrarnas stugas värmesystem (den tråden hette CTC 1961). Har ännu inte hittat tomt varför HUS-projektet ligger på is. Drömmer dock fortfarande och "övar" därför på alla Case jag kan hitta så jag kanske kan göra delar av VVS-arbetet själv när vi ska bygga hus. ^-^
Arbetar inte med VVS (ännu ^-^) men har väl lite lömska planer jag försöker "så in" hos min arbetsgivare så jag kanske i framtiden kan få arbeta med vissa fastighetsrelaterade frågor.
Bor, dessvärre, ännu i bostadsrätt. Mina frågor handlar om den egna, eller bekantas, bostäder för att på det sättet lära mig mer inför framtiden. Finns ju inte så mkt spännande VVS-göra i en lägenhet :'( varför polarens hus, eller föräldrarnas stuga, blir ett naturligare fokus. Mina bekanta tycker även att VVS är tråkigt (läs: det ska bara fungera), varför de gladeligen ber mig hjälpa dem. Har väl också blivit så att vissa bekanta hör av sig och bollar frågor för det vet att jag är intresserad och gärna kollar upp saker.
Sen vill jag inte "spamma" forumet med 100-tals olika trådar utan håller alla mina, och bekantas, frågor i denna tråd.
Det finns ju en ypperlig sökfunktion här på forumet så om nån ex. vill få fram info kan man bara söka på orden så kommer denna tråd, samt rätt sida, fram.
Radiatorn har iaf kallnat med hjälp av platspluggen, så det får vänta med termostatbyte.
-
Du lyckades med plastpluggen. Bravo! Och din frågespalt är som sagt lärorik!
-
Tack för det Bopakoster!
______________________________
Var uppe i helgen och varmställde huset jag tidigare skrivit om.
Noterade att det blev en liten blixt när jag kopplade ihop två kopparrör, inkommande kallvatten med kallvattenledning till vattenmätaren (har delat rören när jag körde med tryckluft). När dessa rörändar stötte in i varandra vid några tillfällen (de sitter ihop med en typ av klämringskoppling) så blev det en pytteliten ljusblixt. Ungefär som statisk elektricitet. Jag fick ingen stöt av att ta i rör-ändarna skall tilläggas så det måste handla om små potentialskillnader.
Vad kan det månne bero på?
-
Nollspäningar kan vara rätt höga , kan ge smäll i händerna inte bra måste åtgärdas , kan vara rackarns att hitta
Troliga orsaker ::: Dåligt jordade metalldelar : genom dålig kontakt med grön/ledning : plintar : anslutningar :
jord och nolledare brända i el-centralen :: ej jordade apparater :1 fas motorer har för mesta en konding som kan läcka :jordfel på jordfläta i jordkabel som går i mark : potentialutjämning ej utförd ( finns numera bara i nya anläggningar , monteras en jordledning som går emellan delar av metalldetaljer rör , fläkttrummor ,pumpar
e.t.c. för att om en del antar farlig spänning så ska allt bli detsamma ,ingen smäll i händerna .)
Fel i grannens jordkablar :: nollspänning från el-leverantören ( kontakta dom och fråga om det finns )
Felsökning :: koppla ur där det blixtrade , koppla in en voltmeter mellan rören ,kan var allt från 50-100V , se hur mycket volt , stäng en säkring i taget och se om det försvinner , finns det kvar så kommer det utifrån , går det bort har du fel på den gruppen , kolla var den går till åtgärda med mera felsökning
PS en VP kan åstadkomma det
-
Troligvis har energibolaget en klen jordledning fram till ert (och andras) hus, det gör att metalldelar i ert hus, som jordas i marken på något sätt, kan ta över delar av den ström som går till jord.
Sen kan det kanske vara som 25Focus skriver också, att du har fel i någon apparat/maskin, men jag tror det är mindre vanligt.
http://www.vagbrytarenstockholm.se/kunskapsbanken/ellara/vagabonderande-strom.htm
-
Troligvis har energibolaget en klen jordledning fram till ert (och andras) hus, det gör att metalldelar i ert hus, som jordas i marken på något sätt, kan ta över delar av den ström som går till jord.
Sen kan det kanske vara som 25Focus skriver också, att du har fel i någon apparat/maskin, men jag tror det är mindre vanligt.
http://www.vagbrytarenstockholm.se/kunskapsbanken/ellara/vagabonderande-strom.htm
Utan att vara alltför framfusig , har du felsökt nollfel och vagabonderande strömmar , det har jag gjort
och vet exakt vad det handlar om och behöver inte gå in och leta efter information , annars hade jag inte skrivit
som jag gjort för att ge en klar bild av vad det kan vara , men du får leta efter info angående och hänvisa till det,
Nu är det så att energiverket har med stor sannolikhet inte för klena servicledningar utan vet nog bättre än både
du och jag vad som finns och inte finns i deras el-nät
-
Påstår inte att det inte kan vara fel på någon maskin i huset, men min bild är i alla fall att det är vanligare med jordfel som beror på annat än fel i anläggningen.
För att ha en sådan bild behöver man inte ha felsökt...
Om PEN-ledaren mellan din och grannens hus är X mm2 och vattenledningen är ett 1" rör så kanske strömmen tar den enklare vägen helt enkelt.
Är dessutom nätet överbelastat så kan jordtaget som vattenledningen ger vara bättre än det där PEN-ledaren anslutits till energibolagets jordtag.
Men som sagt, det är ju inte fel att kolla upp de egna maskinerna så man inte har läckströmmar till skyddsjord.
Så att dra ur säkringarna eftersom för att se om det försvinner är säkert ett bra förslag.
-
Påstår inte att det inte kan vara fel på någon maskin i huset, men min bild är i alla fall att det är vanligare med jordfel som beror på annat än fel i anläggningen.
För att ha en sådan bild behöver man inte ha felsökt...
Om PEN-ledaren mellan din och grannens hus är X mm2 och vattenledningen är ett 1" rör så kanske strömmen tar den enklare vägen helt enkelt.
Är dessutom nätet överbelastat så kan jordtaget som vattenledningen ger vara bättre än det där PEN-ledaren anslutits till energibolagets jordtag.
Men som sagt, det är ju inte fel att kolla upp de egna maskinerna så man inte har läckströmmar till skyddsjord.
Så att dra ur säkringarna eftersom för att se om det försvinner är säkert ett bra förslag.
Nu ska du inte gå runt det jag skrev , för jag vet vad jag kan och har i huvudet
-
Vad i det jag skriver är fel?
-
Vad i det jag skriver är fel?
Kanske gå in i något som du har måttlig eller ingen aning om ,
varför tror du att jag utvecklade det så noga , jo för att hjälpa villvetamer i en situation som han inte bemästrade
-
Jag kan tillägga några saker i ärendet:
Det är ett gammalt elsystem med proppskåp. Alla uttag i huset är ojordade och elen dragen på 50-talet.
Felsökning :: koppla ur där det blixtrade , koppla in en voltmeter mellan rören ,kan var allt från 50-100V , se hur mycket volt , stäng en säkring i taget och se om det försvinner , finns det kvar så kommer det utifrån , går det bort har du fel på den gruppen , kolla var den går till åtgärda med mera felsökning
23fOCUS: Jag ska testa mäta med spänningsprovare nästa gång jag är i stugan!
Ska även skruva ut respektive propp och kolla. tack för tips!
Rickard skrev: http://www.vagbrytarenstockholm.se/kunskapsbanken/ellara/vagabonderande-strom.htm
Intressant länk du skickade. Tack!
-
Eftersom du har gjort tillägg på det som finns i stugan , antar att det inte finns JFB , ingen garanti för att en JFB skulle lösa för en sådan sak , nollspänning kan komma utifrån föra en JFB , då kan det nog vara någon del som inte är jordad och leder över .
Hade en L/L VP vid felsökning som var ojordad och det gav 95V mellan VP och jord ( och då menar jag jord som i rabatten ) en jordtamp dåligt ansluten , där kondingen släppte över
-
Nej, vi har ej JFB.
Däremot har vi LLVP.
-
Hoppas luftvärmepumpen inte sitter kopplad till ett ojordat uttag, det är direkt livsfarligt.
Men för att det skall skapa vagabonderade strömmar så krävs det att höljet har kontakt med annan jordad del i huset eller marken som kan ge sådan överledning som du beskriver.
Knappast troligt även om du skulle ha 230 V på höljet, om maskinen är bultad i en träfasad.
-
Får se vad han hittar vid nästa resa
-
Att det är en liten spänning mellan elnätets jord och inkommande vattenledningar i metall är inget ovanligt och normalt sett inget farligt. Största risken är väl att man får galvaniska strömmar som äter upp diverse metaller i värme- och vattensystemet. Om/när man har uteslutit fel i elanläggningen så kan det kanske vara en idé att byta ut en liten bit av inkommande vattenledning mot ett PEM-rör?
https://www.youtube.com/watch?v=MyU_WHDa9yE
-
Bra inputs Purjo!
Tackar för länken!
Hoppas luftvärmepumpen inte sitter kopplad till ett ojordat uttag, det är direkt livsfarligt.
Rickard: LLVP är kopplad mot ett separat säkringsskåp.
-
Det finns några saker som bör kollas i ett sånt här fall av spänningsskillnad mellan två delar av en VVS-installation:
1) Hur hög är spänningen över "brottstället" när det inte är hopkopplat?
2) Hur stor är kortslutningsströmmen?
3) Är det huvudsakligen frågan om lik- eller växelspänning?
4) Har spänningen alltid samma värde eller varierar den med vilka elförbrukare som är igång i huset, tid på dygnet, utetemperatur eller något annat?
Följande frågor gäller bara växelspänning:
5) Är den 50 Hz eller någon annan frekvens? Synkron med elnätet eller inte?
6) Hur ser kurvformen ut? Är det samma kurvform både på spänning vid öppen krets och på kortslutningsströmmen?
7) Om det är mest 50 Hz och synkront med elnätet, blir det samma fasläge relativt närmaste fas i husets elcentral både avseende tomgångsspänning och kortslutningsström?
8) Om man mäter spänning mot ett oberoende jordtag (t ex spett nedslaget en meter ner i marken, minst 20-30 meter från byggnader och nergrävda rör eller elledningar), kan man då påvisa t ex att spänningen mellan PEN-ledaren i gruppcentralen och jordtaget ändras beroende på om brottstället är slutet eller öppet? Vid öppet brottställe, vilken sida av det har den högre spänningen mot oberoende jord och vilken sida ligger närmast PEN-ledaren i spänning?
-
Tack för bra och utförlig beskrivning Torbjörn!
Tar helt klart med mig de tipsen!
-
Var på en husvisning idag och noterade att kopplingsledningarna till blandare, toalett och dusch kom från väggen.
Hur fungerar det idag med tappvattenrör vid nybyggnad av villor:
1. Är det standard att gjuta in pex-tappvatten-rör in i plattan? Eller drar man i väggar och tak?
2. Om det är i plattan... Hur lyckas man i så fall pricka så perfekt när man najjar fast rören inför gjutning, så att man prickar väggarna? (för jag gissar att väggarna ej anpassas där rören kommer upp Sc:,h) ...eller är det brukligt att behöva bila upp rören och sedan korrigera så de hamnar rätt?
Jag noterade inga inspektionsluckor i närheten där rören gick i väggarna (inte på någon sida om väggarna). Som jag tolkat säker vatten så är det ej tillåtet att ha kopplingar inbyggda i väggarna, utan man ska kunna spåra ev. läckage.
3. Innebär det att om man gjuter in pex-rören så har man låtit rören gå upp tillräckligt högt från plattan för att kunna koppla rören direkt mot duschblandaren? (dvs. pex-rören fortsätter upp från plattan, inne i väggen, för att ansluta i blandaren utan att det är någon skarv/koppling i väggen). :(
-
Man gjuter in rör i rör.....dvs pex i skyddsslang och drar upp dem i väggen.
Det finns sedan olika lösningar där man matar ut dem igenom väggen.
-
Och innan man gjuter mäter man noga in vart väggarna ska komma, ett måste både för el och VVS
-
Rocas:
Vilka lösningar är vanligast vid matning i väggar?
Går man rätt igenom bjälkarna?
Har man extra isolering på kallvattenrören för att ej få kondens i väggarna?
Kocken:
Är det standard att man prickar rätt eller behöver man bila upp rör ibland för att väggen inte hamnade exakt där man räknat med att den skulle hamna? (dvs. byggtoleranser)
-
denna typ använde jag i höstas....
https://www.vvsochbad.se/Roer-Kopplingar-Pex-roer-Tillbehoer-Pex-dosor-Uponor.html
ingen billig lösning, men kunden ville ha det.
-
Det händer väl att man missar någon gång men det är ovanligt och är "dåligt hantverk", helt enkelt en miss. Man har ju oftast flera cm att "vingla" på för det är oftast minst 70 mm regel
-
Rocas:
Tolkar det som att du menar att rören dras och gjuts in i plattan för att komma upp, och gå inne i väggen, precis under den blandare som skall anslutas. Det finns ingen kopplingen påvägen från fördelarbox (nånstans i huset) och hela vägen till blandaren(?)
-
själva kopplingen är i detta fall anslutningsboxen som sitter i väggen innanför blandaren
det finns förstås en läckagerisk, men om det läcker vatten i kopplingen, så rinner det antingen ut i rummet....eller tillbaka in i skyddsröret.
-
Vid nybygge får man inte ha andra 'hål' i golvet än för avlopp med dagens regler. Så tappvattnet ska komma genom väggen bakom blandaren.
-
Ok. Då fungerar det som på bilden nedanför (tagen från Säker vattens branchregler).
Dvs. rören gjuts in och dras i plattan hela vägen till väggen där blandaren sitter. Rören går sedan upp genom plattan och till anslutningsboxen. Rören har inga kopplingar i hela sin längd, från fördelarbox till anslutningsbox.
Vem är i ett nybyggnadsprojekt ansvarig för inmätning och najning av tappvattenrören?
VVS:aren eller de som gjuter plattan?
-
själva kopplingen är i detta fall anslutningsboxen som sitter i väggen innanför blandaren
det finns förstås en läckagerisk, men om det läcker vatten i kopplingen, så rinner det antingen ut i rummet....eller tillbaka in i skyddsröret.
Efter det att dom började med att dra koppar ini väggarna snyggare inget synligt folk ville ha det så ,kom vattenskador till och ökade markant ingen som såg vad som hände i väggen , sedan kom PEX med slang utanför och inga skarvar i väggen , minskade skadorna , när snickarn skruvar gips eller annat kan det bli en skruv rakt in i röret ,
det är tätt ett par år då skruven sitter hårt i röret , sedan rostar skruven och vips är en läcka där men var , utanpå förläggning av alla rör är säkrast men det vill inte någon ha ,
ser fult ut
-
Vem, i ett nybyggnadsprojekt, är ansvarig för inmätning och förläggning av tappvattenrören, avlopp etc i samband med att plattan gjuts?
VVS:aren eller de som gjuter plattan?
-
Normalt brukar det vara byggmästaren som ansvarar för måttsättningen, men ue ansvara för att deras grejer kommer på rätt plats.
-
Kocken:
Vem är det som najar/fäster KV-, VV- samt spillvattenrör i armeringen till plattan inför gjutningen?
Är det rörinstallatören eller markentreprenören?
-
Den som fäster sina rör är rörinstallatören, ingen vill lämna bort ett så pass ansvarsfullt arbete till någon "vem som helst". Grundentreprenören har normalt inget med rörpularns jobb att göra.
-
När rören (KV/VV) är fastsatta inför gjutning, sker det då någon provtryckning av PEX-rören innan betongen slutligen hälls över?
-
När rören (KV/VV) är fastsatta inför gjutning, sker det då någon provtryckning av PEX-rören innan betongen slutligen hälls över?
Golvvärmerör provtrycks alltid innan gjutning.
Kv/vv rör (som ju är utbytbara) brukar jag trycka när väggarna är uppe och utviken gjorda.
-
Tack för svaret Cougar.
Med utbytbara gissar jag du syftar på att man vanligen använder Rör-i-rör med KV/VV och att man då kan dra ut det inre röret för att byta ut det om det skulle läcka(?) ???
Är det svårt i så fall att dra ut det inre röret samt tryckta in ett nytt rör? Sc:,h
Jag gissar man i rörförläggningen strävar efter att dra så raka linjer som möjligt just av det skälet att man kanske behöver byta ut det inre röret?
-
Rakt och så "lata" böjar som möjligt ska det vara, när man byter fäster man det nya i det g:a och en drar samt en skjuter på, då brukar det inte vara nått problem
-
Noterat.
Stort tack för svaret kocken!
-
Hur gör man för att byta rör om man har såna där vinklade väggdosor bakom blandaren?
Får man inte en dold skarv inne i väggen när man använder såna?
-
Hur gör man för att byta rör om man har såna där vinklade väggdosor bakom blandaren?
Får man inte en dold skarv inne i väggen när man använder såna?
Man lossar kopplingsdelen inne i dosan och pillar ur röret med koppling och allt
-
Hoppar lite mellan ämnena :)
Modern bor i bostadsrätt och har problem med sin toablandare (se bilden). Spaken går väääääldigt trögt när man ska trycka ned den (dvs. stänga vattnet).
Vad beror det på och går det att åtgärda med enkla medel?
-
Byta insatsen i kranen och det är enkelt det svåra för oss inte "rörisar" är väl att hitta insatsen ;)
-
Numera finns det ju gott om nasare som säljer VVS-delar på nätet, så om man bara kan tänka sig att offra en halvtimme framför datorn går det säkert att hitta rätt insats.
Om kranen bara går trögt men fungerar som den ska i övrigt så kanske man kan komma undan med rengöring och smörjning av glidytorna med specialfett (nån slags silikonfett som bl a finns på Clas Ohlsons VVS-avdelning). Om det är mycket kalk- eller metalloxidavlagringar i blandaren (sådant går ofta att förutsäga om man har kunskap om vilken vattenkvalitet den har utsatts för), så kan det behövas sura saker för att lösa upp dem.
-
Kolla i kastrullen vit rand eller glasen blir en grå hinna efter diskning i maskin , då finns det kalk
-
Kolla Rinkabyrör, du behöver Manöverdel 9375 och Nyckel 9379
-
kranen kanske är mjukstängande...
-
Inte kanske, den ÄR mjukstängande
-
Modern bor i bostadsrätt och har problem med sin toablandare (se bilden). Spaken går väääääldigt trögt när man ska trycka ned den (dvs. stänga vattnet).
Vad beror det på och går det att åtgärda med enkla medel?
Trög inte mjuk!
-
aha....
-
Det där är ju en FMM-blandare med keramikinsats. Finns inget att smörja i en sån. Vår diskbänksblandare med samma typ av insats pajade för nån månad sedan, och det gick inte att stänga den. Blev en renoveringssats från Bauhaus, inkl ny spak. Funkar kanon igen.
-
Jag tackar för alla svaren!
Det är en FM Mattsson kran. Har skickat fråga till Rinkabyrör om de har någon lämplig insats. Via hemsidan verkar det huvudsakligen vara insatser till produkter efter 2000. Denna är från slutet av 80-talet.
-
Vi hade en sån där på vår toalett innan renoveringen, har för mig att jag bara sprayade in nåt smörjmedel under spaken och det började gå lättare, har du provat det?
-
Rickard:
Har inte hunnit plocka sönder den ännu.
Ska göra det vid nästa besök till modern.
Pillar man upp toppen/plastlocken med en mejsel från baksidan?
Tänkte om man behöver lossa blandaren eller om den kan få sitta kvar när man plockar upp insatsen.
-
Rickard:
Har inte hunnit plocka sönder den ännu.
Ska göra det vid nästa besök till modern.
Pillar man upp toppen/plastlocken med en mejsel från baksidan?
Tänkte om man behöver lossa blandaren eller om den kan få sitta kvar när man plockar upp insatsen.
Plocka ur insatsen utan att stänga , så har du fått en ny dusch
-
25fOCUS:
Vet inte riktigt vad du syftar på men AV-Ventilerna kommer självklart stängas av innan något öppnas. Min fråga var om man "snäpper" upp toppen på blandaren för att komma åt att byta insatsen.
Har öppnat andra blandare och där var det ett litet hål för mejsel på baksidan av topplocket som man "snäppte" upp.
Har dock inte öppnad just denna modell, därav frågan.
-
25fOCUS:
Vet inte riktigt vad du syftar på men AV-Ventilerna kommer självklart stängas av innan något öppnas. Min fråga var om man "snäpper" upp toppen på blandaren för att komma åt att byta insatsen.
Har öppnat andra blandare och där var det ett litet hål för mejsel på baksidan av topplocket som man "snäppte" upp.
Har dock inte öppnad just denna modell, därav frågan.
Var inte något påpekande , menat som en varning men det visste du redan ,
den blandaren har jag ingen aning om
-
Var inte något påpekande , menat som en varning men det visste du redan ,
den blandaren har jag ingen aning om
Kolla vilken modell det är eller ta med foto till något byggvaruhus och kika och fråga
-
Det är en FM Mattsson.
Skulle gissa att det är 4000-serien och engreppsblandaren med toppbricka i länkade dokumentet. Dock ej helt säker. Har som sakt mejlat Rinkaby för att höra om de har inne insatser till äldre FM Mattsson.
http://www.fmmattsson.se/globalassets/fm-mattsson/dokument/pdf/instruktioner_aldre_web.pdf (http://www.fmmattsson.se/globalassets/fm-mattsson/dokument/pdf/instruktioner_aldre_web.pdf)
-
Det är en FM Mattsson.
Skulle gissa att det är 4000-serien och engreppsblandaren med toppbricka i länkade dokumentet. Dock ej helt säker. Har som sakt mejlat Rinkaby för att höra om de har inne insatser till äldre FM Mattsson.
http://www.fmmattsson.se/globalassets/fm-mattsson/dokument/pdf/instruktioner_aldre_web.pdf (http://www.fmmattsson.se/globalassets/fm-mattsson/dokument/pdf/instruktioner_aldre_web.pdf)
Inte helt säker men tror att hatten är påtryckt och någon form av snäppfäste
har sett något liknande på andra sorter , finns det ingen skruv så är det nog så ,kan vara lite stökiga att lossa ,
-
Har fått bra svar gällande blandaren samt att vi hade en liknande blandare på toan på jobbet som jag pillade upp toppen på ::)
...så jag byter raskt ämne tillbaka till VVS kopplat till nybygge av villa.
Har försökt skapa mig en bild av hur markarbetet, med fokus på VVS, kan se ut vid platta på mark och flytande golvvärme (dvs. ej ingjutet). Se bilden.
Det jag undrar över är hur rörförläggningen av spillvattenrör och kv-servis går till? Sc:,h
På vilket djup brukar KV-servisen och avloppsanslutningen komma in till husgrunden? samt hur långt från husliv är inkopplingspunkten?
Ca 3 min in i denna film: https://www.youtube.com/watch?v=C8oYR9-Nx7Y]https://www.youtube.com/watch?v=C8oYR9-Nx7Y]https://www.youtube.com/watch?v=C8oYR9-Nx7Y (https://www.youtube.com/watch?v=C8oYR9-Nx7Y)
...så gräver de upp det tvättade gruset och förlägger avloppsrören innan cellplastskivorna åker på och gjutning sker.
Ca 5 min in i filmen verkar det vara KV-servis som kommer in.
Är det vanligt förfarande att man så att säga gräver upp gruset för att förlägga spillvattenrören?
-
Hatten sitter med snäppfäste, sprätta bort med en flat skruvmejsel eller nåt.
-
Jepp. Upptäckte det på toan på jobbet där vi har en liknande blandaren.
-
Ponera att man gjuter en platta och sedan lägger flytande golvvärme liknande detta i huset.
(http://villavarm.se/images/stories/lagenergihus/villavarms_undergolv.jpg)
Hur blir det då på toaletten, tvättrum och i hallen där man ska ha klinker?
Om man förlägger enligt UPONORS variant här nedanför, hur fungerar det då rent praktiskt:
-Sätter man nån skyddsplats mot innerväggarnas syll så träet inte ruttnar om man gjuter mot väggen?
-Finns det inte risk att spackel/betong spricker om cellplasten sviktar?
(https://www.uponor.se/~/media/countryspecific/sweden/solutions/ufh/225x225_flooring/225x225_pipeholder_insulation.jpg?as=0&w=295)
-
25 mm arm flytspackel är självbärande
-
OK. Det förklarar varför det ej spricker fast det ligger ovanpå cellplasten :)
Tack för svaret Rocas!
Gör man något särskillt för att skydda väggarnas syllar så att det inte kommer cement/flytspackel på dessa när man gjuter ovanpå cellplasten?
-
OK. Det förklarar varför det ej spricker fast det ligger ovanpå cellplasten :)
Tack för svaret Rocas!
Gör man något särskillt för att skydda väggarnas syllar så att det inte kommer cement/flytspackel på dessa när man gjuter ovanpå cellplasten?
Gör inte så mycket torkar upp , men i skarven kan det vara små springor , flyt är lika med vatten , har inte ont i ryggen och försvinner ner om det inte är tät , kan bli stora hål
utmed väggen , bör tätas med något på alla ställen som det finns mellanrum
-
25fOCUS skrev: men i skarven kan det vara små springor , flyt är lika med vatten , har inte ont i ryggen och försvinner ner om det inte är tät , kan bli stora hål
utmed väggen , bör tätas med något på alla ställen som det finns mellanrum
25fOCUS: Kan du förtydliga vad du menar när du skriver: "har inte ont i ryggen och försvinner ner om det inte är tät" och "bör tätas med något på alla ställen som det finns mellanrum".
SE BILD 1:
Menar du i springan mellan gjutningen och väggen?
Vad tätar man med i så fall?
SE BILD 2:
Borde man inte kunna sätta något skydd (ex. byggplast) på väggens nedre del samt som löper in under cellplasten? Då hade ev. armerad betong ej kommit i kontakt med syllen i väggen.
-
Vilken sorts betong ska du använda ? finns lite olika sorter , lättflyt som är nästan som flyt
och blir i våg eller ::: ska du gjuta själv ??
-
Sätt nån tunnare skumplast, typ liggunderlag, mot väggen så får du både tätat och en rörelsefog.
-
25fOCUS: Jag kommer ta in hantverkare.
Purjo: Bra tips!
-
25fOCUS: Jag kommer ta in hantverkare.
Purjo: Bra tips!
OK inte helt fel , för det är inget som man kan göra själv bra , då ska du konsultera
dom gubbarna hur det ska vara , och lita på att dom gör ett bra jobb , dom har nog gjort sådant förut , framför allt inte gå i clinch med dom , skapar bara osämja , sen att du kan fråga om saker är ju självklart som kund
-
Läste följande stycke om värmebatterier i ventilationsaggregat, motströms vs medströms koppling (se bild).
Jag är med på noterna gällande verkningsgrad. Spontant tycker jag dock medströms koppling borde vara säkrare för att förhindra frysrisk, då det varmaste vattnet möter den kallaste luften. I fallet med motströms möter det kallaste vattnet den kallaste luften vilket borde innebära att man då har störs risk att få frysning i just denna del av batteriet. Men förmodligen har jag missat något... Sc:,h
Har det månne med var tempgivaren vanligen sitter placerad när man säger att moströms är säkrare? Dvs. givaren sitter där returröret kommer ut från batteriet?
Eller sker frysning på ett annat sätt än jag föreställer mig dvs. inte i själva kopparröret(?) :o
-
Citerat från ilivet.se/fysik, vet inte om det kan ha bäring när det gäller din fråga, rent spontant håller jag med dig, men det är nåt klurigt med "varmt vatten" som gör att det riskerar frysa fortare än kallt...
Varmt vatten fryser snabbare än kallt vatten
Fenomenet kallas mpemba-effekten och har förbryllat forskarna länge. Hur snabbt en vätska kyls ned beror på temperaturskillnaden mellan vätskan och dess omgivning. Ju större temperaturskillnad, desto snabbare sjunker temperaturen.
Det verkar ologiskt att en varm vätska kan ha en snabbare nedkylningsprocess än kall vätska.
Varmt vatten avger energi snabbare
Men den senaste förklaringen av mpemba-effekten är att vattenmolekylerna i varmt vatten rymmer mer energi eftersom bindningarna i molekylen trycks ihop som spända fjädrar.
Bindningarna – eller fjädrarna – i det varma vattnet avger alltså energin exponentiellt i förhållande till det kalla vattnet, och det sägs vara förklaringen till fenomenet.
Vad händer när varmt vatten fryser till is?
I en vattenmolekyl är en syreatom och två väteatomer sammanbundna med hjälp av en så kallad kovalent bindning.
Molekylerna hålls ihop av vätebindningar. I varmt vatten är vätebindningarna långa och “tar upp” stor plats.
På grund av utrymmesbrist trycks de kovalenta bindningarna inuti alla vattenmolekylerna ihop likt spända fjädrar.
Varmt vatten avger energin i molekylerna snabbare än kallt vatten. Varmt vatten blir alltså av med sin ackumulerade energi snabbare och fryser därför snabbast till is.
-
Intressant!
Läste lite snabbt på nätet om Mpemba-effekten och det låter som en trolig förklaring då det varmare vattnet (i fallet med medströmskoppling) skulle frysa snabbare.
-
Har du direkt uteluft in i batteriet så ska det vara en termostat +5C min på kallaste sidan i batteriet , som stoppar fläkten och stänger spjället ,men värmen måste fortsätta att gå , helst med fjäder då det går fortare , motströms så får du det varma närmast utblås , då kan returen bli kall och frysa , om du står och tittar på batteriet och det knäpper till , så hinner du inte stänga fläkten innan det fryser ihop , tack och adjö till batteriet , medströms varmt till kalla luften men den kyls lite vid utblåset ,
-
Glömde en sak :: Ett värmebatteri som ska värma uteluft är ett hetvattensystem och fodrar varmt ,
om uteluften är ca -10C så batteriet ha ca +70C för att inte frysa , klart det beror på hur stort batteriet är , men normalt
så är det väldigt tät med rören i batteriet och många flänsar för överförning av värmen , en VP kan inte försörja ett sådant batteri , kanske om det är litet , men då faller ändamålet med luftvärmen
-
Sc:,h
-
Det är lugnt Richard. Ibland tror jag inte han själv vet vad han menar utan tycker mest om att skriva saker.
Några syrliga kommentarer från er är inte relevanta , då ni inte har en susning av vad mitt CV är och kommer inte
att framföra det heller , är det något fel så säg till , men passa er så ni inte sitter i ett glashus med de verkningar som
kan komma om sten kastas
-
Det finns rätt många som satt in förvärmare på tilluften och värmer med värmepump, de har då ibland en separat krets med glykolvatten som går intern i batteriet och till en mellanväxlare.
Men visst, ju varmare vatten desto bättre, men att det skulle krävas hetvatten är ju inte korrekt.
@25FOCUS
Angående min kommentar (Undrande gubbe) så är det ibland svårt att förstå vad du menar när du skriver, du kastar om ord och har märkliga ordföljder, mm.
Jag förutsätter att du har problem att uttrycka dig väl i skrift, och det är naturligtvis helt OK, men du får också acceptera att det ibland är svårt att förstå vad du menar, en undrande gubbe är ett tecken på att du kanske skulle fundera på att förtydliga vad du menar.
Det var inte menat som en spydig kommentar.
-
Det finns rätt många som satt in förvärmare på tilluften och värmer med värmepump, de har då ibland en separat krets med glykolvatten som går intern i batteriet och till en mellanväxlare.
Men visst, ju varmare vatten desto bättre, men att det skulle krävas hetvatten är ju inte korrekt.
@25FOCUS
Angående min kommentar (Undrande gubbe) så är det ibland svårt att förstå vad du menar när du skriver, du kastar om ord och har märkliga ordföljder, mm.
Jag förutsätter att du har problem att uttrycka dig väl i skrift, och det är naturligtvis helt OK, men du får också acceptera att det ibland är svårt att förstå vad du menar, en undrande gubbe är ett tecken på att du kanske skulle fundera på att förtydliga vad du menar.
Det var inte menat som en spydig kommentar.
Nu är det så att vissa personer verka inte ha något problem att skriva , vända och vrida på ord , en del tar till
:: att det är min plikt att påtala saker ::: vad är plikt något som man är skyldig till enligt lag eller självpåtagen uppgift för att framhäva att jag vet det bättre , att dammsuga nätet , hitta något , kopiera samt lägga in det för att visa så här är det , i och för sig kan det stå något bra om det , men att få till det som att det här vet jag , varför du inte kommenterade negativt eller sa att det är riktigt som han säger , med kanske ett komplement med glycol till mitt inlägg om ventilationen , utan det ska komma i efterhand från dig , angående ditt tal om att hetvatten behövs inte , vad ska aerotempen göra , jo värma , effekten på luften är helt beroende på viken temp den matas med , den måste vara i paritet med vad man förväntar sig ska avges i rummet , är så här och inget annat för aerotempers , och det du tog fram om frysning av varmvatten är inte ett dugg intressant för gemene man , när inte ens forskarna är överens om vad som händer 2017-01-23 Illustrerad Vetenskap , det som är viktigt ::fryser eller fryser det inte är frågan och är relevant för ett utförande :: av de som har sina funderingar på sådan vent
-
I ett forum som detta så hjälper vi varann, jag visste att varmt vatten fryser snabbare än kallt, men inte varför.
Därför kopierade jag en text som beskrev detta.
Inte för att glänsa.
Ditt sätt att reagera på mina inlägg är gränsande till sjukligt.
Slutar du inte med dina personangrepp så måste jag börja redigera bort de delar av dina inlägg som inte är OK.
Jag vill även passa på att förklara varför jag som du beskriver det "hugger" på dina inlägg när det du skriver är helt eller delvis fel.
En ny medlem som du, som är så aktiv har en påverkan på forumets kultur och relevans, om du som skriver så mycket "tillåts" skriva saker som helt enkelt inte stämmer - utan att någon opponerar sig - så riskerar forumet att förlora sitt rykte som sakligt, korrekt och med enormt kunniga och engagerade medlemmar.
Nu är väl detta en diskussion som du och jag borde ha privat via PM, men du har ju redan visat att du verkar ha en önskan att publicera allt som jag skriver till dig via PM, så jag förutsätter att det är OK.
På förekommen anledning (Din kritik) så vill jag även förklara varför jag har mitt CV publicerat i tråden "om forumet", och det är för att folk skall kunna få en bild av vilka utbildningar och arbeten jag haft innan jag började specialgranska de ämnen som rör mina forums kärnämnen, värmepumpar/energi/energibesparing, Pooler och SPA-bad samt Fyrhjulingar och quadracers.
Det är inte heller för att glänsa, för precis som du så vaket uppmärksammat och gett uttryck i skrift, i din kritik mot mig som person.
Mitt CV inget märkvärdigt alls.
Jag är totalt ointresserad av ditt CV, klart är dock att även du verkar tro att du kan allt. ;)
För övrigt.
Hade jag bott i Stockholm hade jag nog gått med i Mensa, men det känns onödigt vara med i en klubb som har klubbhuset 90 mil hemifrån. 8)
-
Osökt kan man då fråga sig varför du från början av min tid här på forumet har påpekat det ena och det andra , om de uppgifter som jag skrivit till dom som frågat , Utan framfört i andemening att det här vet du inget om , utan framlagt dina argument som de rätta , hur kan du vara så säker på alla de problem som kommer upp och ha en klar lösning på dessa , men du kanske vet bättre , Citat : klart är dock att även du verkar tro att du kan alltIcke förty så har du säkert fått en hel del info om allt och inget via forumet , men du ska inte förringa
det som kommer fram från de som verkar här , som jag sagt tidigare så finns en oerhörd kompetens bland dom som svarar , många gånger mer i höjd än vad både du eller jag har enskilt eller tillsammans .
Sedan att hota med bannlysning för att det inte passar dig med mothugg och vara herre på forumet ( det är ju ditt )
är nog en annan sak , det finns en gräns även för mig att ta emot skit , då måste det besvaras med samma mynt som
kommer i retur , och vad som kan vara rätt eller fel , och det ska inte du eller jag avgöra eftersom vi är part i målet
Även om dina meriter ska vara av hög klass enligt dig , så finns det brister även hos dig i kunskaperna , även jag har en del av dom , men kan erkänna direkt utan att omskriva det i text .
-
En ny medlem som du, som är så aktiv har en påverkan på forumets kultur och relevans, om du som skriver så mycket "tillåts" skriva saker som helt enkelt inte stämmer - utan att någon opponerar sig - så riskerar forumet att förlora sitt rykte som sakligt, korrekt och med enormt kunniga och engagerade medlemmar.
Nu är väl detta en diskussion som du och jag borde ha privat via PM, men du har ju redan visat att du verkar ha en önskan att publicera allt som jag skriver till dig via PM, så jag förutsätter att det är OK.
Jag vill vara tydlig med att jag inte kritiserat eller kritiserar dig som person, utan jag försöker framföra mina åsikter när jag anser att du har fel, eller bara delvis rätt.
Om du har problem med det så får du nog söka dig till ett annat forum där de inte bryr sig om att det som skrivs är korrekt.
Jag har inte en klar lösning på allt som skrivs och frågas om i forumet, men till skillnad från dig så vet jag med en skapligt stor säkerhet att det jag skriver, NÄR jag väl skriver något är rätt/korrekt.
Det finns väl runt 95% av alla ämnen som jag INTE blandar mig i, delvis för att jag inte kan svara, eller för att andra redan gett ett korrekt svar.
I alla ämnen du varit aktiv, och jag inte skrivit något så kan du alltså räkna med att jag inte har något att tillföra.
Om det är i 95% av alla dina engagemang så delar jag uppfattning med dig i ca 95% av fallen.
Att du skall bli så vansinnigt irriterad på de 5% där jag ingriper och försöker rätta dig är för mig väldigt underligt.
Har du ingen vilja att förkovra dig?
-
Jag har inte gått in i något som jag inte kan hantera , är det så att jag inte vet något eller känner min begränsning för ,
så har jag inte gått in i det , men kanske sett att det behandlats på annan sida här , så har min hänvisning varit dit , det går bra att kontrollera genom att läsa mina inlägg . Jag har inte heller sagt bu eller bä om andras svar på frågor som kommit upp , det gäller att veta sin begränsning , kanske någon gång men utan tillrättavisning för den som svarat
-
Du har kanske inte gått in i något som DU TROR att du inte kan hantera, det är en viss skillnad mot att faktiskt inte gå in i ämnen där man inte har alla svaren.
Och det är i dessa fall jag har framför mina motstående uppfattningar.
Men jag förstår att du TROR att du vet bäst.
-
Du har kanske inte gått in i något som DU TROR att du inte kan hantera, det är en viss skillnad mot att faktiskt inte gå in i ämnen där man inte har alla svaren.
Och det är i dessa fall jag har framför mina motstående uppfattningar.
Men jag förstår att du TROR att du vet bäst.
NU får du väl ge dig Rickard , gå igenom alla mina inlägg och tala sen om vilka det är som jag tror eller har trott mig veta bäst i , det är nog ett måste för dig om du ska vara trovärdig i det du säger
-
Nu börjar det här bli svammel på hög nivå, skulle aldrig falla mig in att gå igenom de ca 1500 inlägg du skrivit för att bevisa att de kanske 20 stycken där jag haft en annan uppfattning skulle vara väl avvägda av mig eller ej.
Jag vet att så är fallet, har du för mycket ledig tid kan du väl lika gärna lyfta fram de exempel där jag haft en annan uppfattning än dig, och det det visat sig att jag haft fel?
Anledningen till att jag vet?
Den typ av medlem som du representerar (Flitiga skribenter med gott självförtroende och en bred kompetens), men som reagerar negativt på motstående uppfattningar eller kritik - har en förmåga att kräva just denna typ av analys "för att jag skall rädda mitt ansikte".
Jag kan säga redan nu, att även om jag skulle leta fram 20 påstående från dig som inte stämmer (och där jag framfört en annan åsikt), så skulle du aldrig erkänna det - så den övningen är ett totalt slöseri av tid.
Det kommer inte att hända.
Bäst för forumet vore att du istället accepterade att det kan finnas de som i vissa fall vet bättre än du gör, eller att det i vart fall kan finnas olika uppfattningar i olika frågor.
Bara för att jag, eller andra, inte delar dina uppfattningar i olika frågor är det ju inte så att någon idiotförklarar dig.
Du behöver inte vara så aggressiv bara för att alla inte alltid håller med dig.
-
Har du direkt uteluft in i batteriet så ska det vara en termostat +5C min på kallaste sidan i batteriet , som stoppar fläkten och stänger spjället ,men värmen måste fortsätta att gå , helst med fjäder då det går fortare , motströms så får du det varma närmast utblås , då kan returen bli kall och frysa , om du står och tittar på batteriet och det knäpper till , så hinner du inte stänga fläkten innan det fryser ihop , tack och adjö till batteriet , medströms varmt till kalla luften men den kyls lite vid utblåset ,
Sorry! Men du får det att låta som det vore en tickande bomb. Ett rätt dimensionerat batteri med rätt inställt luftflöde och ett rätt dimensionerat värmeflöde så skall det jäkligt mycket till för att ett batteri skall frysa. Dom gånger frysvakten löser i dessa fall, är om någonting är knas, eller att utetempen sjunker långt under den dimensionerade temperaturen. Det är sällan tempen sjunker från -18 till -25 på några minuter, så frysvakten hinner reagera. Inga problem. Jag är väl medveten om att batterier ofta fryser vid köldknäppar. Jag har lagat åtskilliga. Å i samtliga fall törs jag påstå. Har anläggningen varit feldimensionerad, för lite värmeflöde i förhållande till luftflöde (eller tvärtom). Eller att frysvakten inte löst ut av olika anledningar, eller att tilluftspjället inte har stängt.
-
Det är nog ingen tickande bomb , du säger rätt dimensionerat , naturligtvis , men frågan var inte så ,utan om vad som kunde göras , du tillstår att det ska vara termostat för frysskydd , det som jag skrivit , är det något fel i informationen
så får du utveckla det närmare , om inte så vill jag att du konstaterar riktigheten som jag framfört , klart det finns olika varianter på konstruktion , men ändock finns frysrisken vid ev. fel i anläggningen , vad som kan hända vet ingen
-
Har du direkt uteluft in i batteriet så ska det vara en termostat +5C min på kallaste sidan i batteriet , som stoppar fläkten och stänger spjället ,men värmen måste fortsätta att gå , helst med fjäder då det går fortare , motströms så får du det varma närmast utblås , då kan returen bli kall och frysa , om du står och tittar på batteriet och det knäpper till , så hinner du inte stänga fläkten innan det fryser ihop , tack och adjö till batteriet , medströms varmt till kalla luften men den kyls lite vid utblåset ,
Helt riktigt det du säger om frysskyddstermostat, stoppa fläkt och spjäll. Vad jag vänder mig emot är det du säger att spjället helst skall ha fjäder för att det skall gå fortare att stänga, och att man inte hinner stänga fläkten innan det fryser, om det är motströmskopplat. Det är fel. Jag ids inte gå in på några räkneexempel nu men. Låt säga att batteriet är dimensionerat för 80/40 vilket inte är helt ovanligt i Gamla anläggningar. Man har en viss luftomsättning man vill värma från DUT. Är batteriet anpassat för den luftmängd man vill byta så kommer returtemperaturen vara 40 grader på returen. Även om det är motströmskopplat. Frysrisken uppstår då man av någon anledning förändrar dom förutsättningarna. Vanligtvis ändrad verksamhet, som gör att man vill öka luftomsättningen. Gör man då inget åt batteriet, eller värmetillskottet, så riskerar man att det fryser. Eller om det är andra fel i anläggningen naturligtvis. Frysspjället skall för övrigt vara försett med returfjäder. Strömlöst stängd, för att inte eventuella frånluftsfläktar skapar undertryck om tilluften fallerar.
Glömde en sak :: Ett värmebatteri som ska värma uteluft är ett hetvattensystem och fodrar varmt ,
om uteluften är ca -10C så batteriet ha ca +70C för att inte frysa , klart det beror på hur stort batteriet är , men normalt
så är det väldigt tät med rören i batteriet och många flänsar för överförning av värmen , en VP kan inte försörja ett sådant batteri , kanske om det är litet , men då faller ändamålet med luftvärmen
Jo man kan visst använda en VP för uppvärmning av tilluft. Bara att anpassa batteriet till den temperatur och det flöde man har möjlighet att plocka ut från VP. Och beroende på behovet av luftomsättning naturligtvis.
-
Slänger in en fråga om Asbest
De senaste dagarna har det skett en asbestsanering i lokalerna på mitt jobb.
Jag noterade följande:
-Det skall i detta första läge vara golvmaterial (asbest under golvmatta) som har tagits bort.
-Det låg fullt med svart slipdam på golvet i vissa av rummen.
-Hantverkaren hade en sugmaskin med någon form av skynke (såg ut som en liten hytt, typ sluss). Det var en gul lapp på ett av de rumen som sanerades, dock var flera dörrar öppnade med tillträde till de rum som han arbetade med trots att lappen var kvar på dörren och folk sprang i korridorerna.
-Jag är ej säker på om han hade egen maskin med undertryckssug, men det kan han ev. ha haft.
-Jag kom för sent för att se om han plastat in områden i form av slussar, men de gula säckarna som är markerade med asbestavafall var fyllda med genomskinlig plast.
-När han jobbat färdigt så öppnades dörrarna till rumen som sanerades. Folk sprang i korridorerna precis brevid där saneringen pågått.
-De plastkassar där asbestmaterialet låg var öppna i vissa fall (dvs. ej igentejpade).
-Ventilationen var inte heller den avstängd i lokalen utan gick som vanligt (roterande VVX i fastigheten).
Jag läste följande artikel: https://www.hd.se/2010-11-04/oro-for-asbest-vid-renovering
http://asbest-sanering.se/asbestsanering-lagar-och-tillvagagangssatt
..och blev fundersam över om förfarandet gått rätt till.
Oavset hur bra sugmaskinen är så lär det virvlat upp asbest i luften och definitivt lär det virvlat när han släpade omkring de öppna avfallspåsarna (ironiskt nog stod det på de gula påsarna att de MÅSTE förseglas).
Jag vet att asbestdebatten urartat något till lite av en hysteri på senare tid, men är detta OK förfarande?
I länkad artikel står det att asbest sjunker ca 1 meter på 12 timmar. Det betyder att dam som virvlat upp finns kvar länge i luften.
-
Det är väl som vanligt, de firmor som tar på sig skitjobben som ingen annan vill göra tar både bra betalt och skiter i alla regler.
-
Jo, så kan det helt klart vara.
Känns trist att tredje man (dvs. hyresgästerna) skall drabbas.
-
Mmm, men samtidigt så är nog reglerna mest ett skydd för de som arbetar med dessa saker, så allra väst är det nog för arbetarna som utsätter sig för risken utan att kunna "ta på" faran innan det är för sent och de har lungcancer.
-
Det blir inte som du beskriver. Om man köper saneringen från ett seriöst saneringsföretag. En seriös beställare köper Inte en sanering på fast pris, och en seriös sanerare sanerar inte på fast pris. Det är som att uppmana till fusk. Men dessvärre finns det gott om "sanerare" från forna östblocket som inte är så noga med täckning, slussar och personligt skydd.
Tyvärr finns det allt för många som är auktoriserade, men som fuskar ändå.
Jag tycker du skall anmäla till ditt skyddsombud i första hand. Annars till Arbetarskyddet. Fuskare skall bort inom alla branscher, men framförallt när det även drabbar andra.
-
Slänger in en fråga om olika kylmetoder:
Hörde en diskussion om kyla på jobbet idag. Det var fastighetskötaren som slängde sig med begrepp som "adiabatisk kylmedelskylare" och "vattenbegjutning av kylmedelskylare". Det handlade om ett projekt där det tydligen skall installeras komfortkyla i våra lokaler.
Vad är skillnaden mellan s.k. vattenbegjutning av kylmedelskylare och s.k. adiabatisk kylning? Sc:,h
Jag har googlat lite men hittar inte några mer fördjupade förklaringar.
Som jag tolkat saken så kör man vattenbegjutning av kylmedelskylare varma dagar. Och det går till så att man sprayar vatten från små dysor (vattendimma) på de lammellerna där köldmediet passerar. Vattnet förångas och tar då energi från köldmediet.
I fallet med adiabatisk kyla så förkyls luften innan den blåses på lammellerna genom att passera någon form av blöt cellulosa membran(?)... (det är den teknik jag hittat info om).
Jag har dock ej fått kläm på riktigt hur dessa cellulosa membran fungerar ...om det liksom rinner vatten på utsidan av dem som luften kommer i kontakt med. Om så är fallet innebär det att vattnet som kommer i kontakt med luften förångas och sedan sänker luftens temperatur... luften skulle i så fall ha en lägre temp innan den ska kyla lammellerna med köldmedie Sc:,h
Tacksam om någon kunnig kan reda ut detta ???
-
Är det inte genom att vattenbegjuta tex kyllameller man brukar sprida legionella?
-
Tror det är ett vanligare problem i kyltorn där temperaturerna är högre.
Men, frågar jag mig, kan det verkligen bli mer kyla för att man vattenbegjuter ett kylbatteri, de brukar ju i normalfallet drypa av fukt som det är?
-
Jag har för måååånga år (slutet av 60 talet) sedan varit med och installerat en kylanläggning där man lät kallt vatten rinna över "element" för att sänka temperaturen på "kylmediat" som sedan pumpades vidare till takkonvektorer. Under "elementen" var det en "balja" som fångade upp vattenöverskottet innan det ledes bort. I den "baljan" levde och trivdes div organismer och anläggningen togs ur bruk någon gång i slutet av 70 talet eller början av 80 talet. Och jag tycks minnas att det var legionellan som var orsaken till att anläggningen stoppades.
-
Men om man kyler kylmediat med kallt vatten så kan det ju omöjligt ta sig in i en ventilationsanläggning, det är ju separerade system.
Möjligen var rummet där vattenbegjutningen och uppsamlingskärlet fanns, och ventilationen ut från det rummet - en riskfaktor.
@villvetamer
Kan du inte fixa en systembeskrivning så vi får se om det är separerade system, eller om de tänkt vattenbegjuta inuti ventilationssystemet.
-
Om den sak som ska kylas har högre temperatur än daggpunkten hos omgivande luft, så kan kyleffekten förbättras genom att man sprutar vatten på den.
Så det går inte att säga något generellt, det beror på vilka temperaturer det är frågan om i ett specifikt fall och inte minst på hur vädret är för dagen.
-
Ja, men rent generellt så kan man nog ändå påstå att det som regel sker fuktutfällnad på kylelement inuti ventilationsanläggningar.
Så har det i alla fall sett ut på alla aggregat som jag inspekterat och underhållit.
OM kylningen är aktiv i alla fall.
-
@villvetamer
Kan du inte fixa en systembeskrivning så vi får se om det är separerade system, eller om de tänkt vattenbegjuta inuti ventilationssystemet.
I detta fall rör det sig om en kylmedelskylare som ska vara placerad uppe på taket och där vattenbegjutningen sker. Dvs. ej inomhus. Det skall tydligen sitta någon form av VVX i UCn där KM växlas mot KB. KBn i sin tur passerar in i vanliga kylbatterier i ventilationen i fastigheten (vi har många aggregat pga stor byggnad).
Det diskussionen (jag tjuvlyssnade 8)) handlade om var som jag förstod, huruvida man ska köra med dysbefuktning eller s.k. adiabatisk kyla. Nu har jag läst på lite på nätet och även dysbefuktning är en typ av adiabatisk kyla ..nåväl...
Dysorna sprutar tydligen vattnet i en vinkel snett ut från KMKn dvs. ej rakt på lamellerna. Genom att vattnet förångas tas som bekant energi från luften vid fasövergången. Luften kyls innan den passerar lamellerna.
Den andra metoden innebär att luften passerar en kammare, placerad före kyllamellerna, där vatten sprayas på den passerande lufte. Genom att det är en kammare så får man högre effektivitet (läs: verkningsgrad) jämfört med vanlig dysbefuktning.
Det är någon form av celulosapads som luften passerar in till kammaren samt även ut från denna.
I båda fallen är det inget vatten som sprayas direkt på lamellerna.
-
Går ni in tex på värmeforsk:s sida o söker på fjärrkyla/frikyla så kan ni läsa er till att vattenångan från dessa anläggningar kan färdas väldigt långt och sprida legionella. Risken finns även om den är liten.
-
En fundering... Sc:,h
En radiatortermostat har pajjat och måste bytas. Vet ej typ av ventil då det ej står något märke på ventilerna (varken på fram eller baksidan, bara "10" som jag gissar är dimension samt kv-värde på andra sidan) men termostaten som sitter där idag är en TA Termorett. Har kollat med TA (IMI) och TRV 300 Nordic bör gå att använda istället för termorett.
Gjorde i all hast en beställning av en TRV 300 Nordic, men tolkade måtten fel så jag köpte en M30 istället för en M28.
Nåväl...
Noterade dock att hylsan på Nordicen är betyligt grundare än Termorett (se bilder) dvs. oberoende av att hylsan har för stor diameter.
Eftersom frakten att returnera produkten blir dyr i sammanhanget så tänkte jag kolla om det går att komma runt problemet.
Nu till frågorna:
Kommer det att fungera att köpa följande adapter? (se bild nedanför, RSK 480 91 96)
Har måttat den befintliga ventilen till jämförelsen.
Spontant känns adaptern för grund dvs. hade behövt vara djupare.
Om inte, vad bör jag i så fall köpa för termostat?
-
Ingen som har några tankar om hur jag skulle kunna komma vidare?
Var i kontakt med den lokala rörfirman men de visste inte hur lösa detta då de sa att de ej hade någon ersättningstermostat, utan rekommenderade mig ta in en röris på timpeng. Gissade det skulle gå lös på ca 1000-1500 kr för att hitta lämplig lösning :'(
-
tummenupp Det är det väl värt att få träffa ett proffs?
-
Bjud in några polare så kan ni dela på kostnaden för att titta på proffset. ::)
-
Purjo och/eller Bopakoster:
Ingen av er som kan göra en kvalificerad bedömning om IMIs adapter skulle kunna fungera? (se bild ovanför)
alternativt...
kanske kan bedömma vilken ventiltyp det är? (TA, MMA, Danfoss, annan?) ???
...kanske inte alla ventiltillverkare på 60-talet som skrev ut dimension (DN) och Kv-värdet på sina ventiler? Sc:,h
Vet jag typ av ventil som kan jag kanske köpa rätt adapter.
Termorett termostaterna har samtliga suttit lite si, sådär... så det är inte säkert det är TAs ventil.
-
https://www.techtronics.se/adapter-for-mounting-danfoss-living-connect-on-older-ta-m28-valves-014g0256-rsk-4814948-481-49-
-
Purjo och/eller Bopakoster:
Ingen av er som kan göra en kvalificerad bedömning om IMIs adapter skulle kunna fungera? (se bild ovanför)
alternativt...
kanske kan bedömma vilken ventiltyp det är? (TA, MMA, Danfoss, annan?) ???
...kanske inte alla ventiltillverkare på 60-talet som skrev ut dimension (DN) och Kv-värdet på sina ventiler? Sc:,h
Vet jag typ av ventil som kan jag kanske köpa rätt adapter.
Termorett termostaterna har samtliga suttit lite si, sådär... så det är inte säkert det är TAs ventil.
Sorry jag är inte ens amatör. Varför inte byta ventil inklusive termostat? Det borde väl en röris kunna göra på ett besök. Du får i alla fall göra ROT-avdrag på arbetet...
Annars prova att köpa adapter. Den rocas tipsar om kostar inga stora pengar..
-
Rocas:
Tack för ditt svar!
Vad är skillnaden på den adapter du tipsade om och den jag själv hittat? (se bild nedanför)
Eftersom jag redan köpt en TA Nordic 300 termostat vore det önskvärt om adaptern är kompatibel med TAs termostat. Denna adapter som jag lagt in en bild på här nedanför är TAs egen adapter.
Det är naturligtvis inget problem om jag måste köpa en ny Danfoss termostat om jag vet att det fungerar. Men frågar ändå...
-
jag vet ej om det är samma adapter vi visar. De liknar varandra.
Jag har denna typ av adapter hemma hos mig......på flera radiatorventiler.
De köpte jag hos Ahlsell i Örebro.....så du kan nog handla lokalt.
-
Kollade lite snabbt och tolkar det som att den adapter du visade är tänkt att placera på TAs ventiler för att sedan montera en Danfosstermostat.
Den adapter jag hittade hos IMI-Hydronics är tänkt att sitta på TAs egna ventiler men endast överbrygga skillnaden mellan en M28->M30.
Eftersom jag redan lagt ca 200:- på en TA Nordic 300 termostat så funderar jag på om jag kommer kunna använda den termostaten på den adapter du tipsade om Sc:,h(?)
Sen funderar jag på om någon av de två adaptrarna vi hittat verkligen fungerar. Som framgår av den bild där jag mätt upp min ventil så känns det som att bägge adaptrarna är för "grunda" för att kunna skruvas på (om det går att förstå hur jag menar)... Sc:,h
-
Fick adaptern häromdagen (TAs) och det fungerade fint att koppla på mot befintlig ventils gängor samt skruva på TA Nordic :)
Slänger in en helt annan fråga...
Ponera att man bygger en ny villa, 160m2... Är det då rimligt anta att själva jobbet (arbetstiden) för att montera upp ett FTX system landar på ca 25000kr?
-
I mina öron är det inte otroligt. Det är ju lite mer än att dra fram lite spiro, som är det som syns.
-
Det beror väl på vad som ingår i "montera upp ett FTX system"? Är det själva aggregatet eller aggregat plus alla rör och don?
-
"montera ett system" måste väl vara allt som behövs, är det bara själva FTX aggregatet kan man väl inte kalla det "ett system" utan det är väl bara en del av systemet. Sc:,h
-
Tänker mig hela systemet:
Uteluftsintag, avluftshuv, alla spirorör, böjar, t-rör, alla don, ev. irisspjäll, FTX inkl. el-värmebatteri och kylbatteri.
-
Har två små problem jag hoppas någon kunnig här på forumet kan hjälpa mig med:
1. Hur felsöker man enklast en ljusstake?
Har två ljusstakar som ej fungerar. Har köpt nya lampor som jag testat i en 3:e ljusstake och som fungerar. Men de fungerar ej i de två "trasiga" ljusstakarna.
Försökte med följande metod: Skruva lös en lampa i taget och peta ned mätproberna i en spänningsprovare för att se när kretsen sluts. Fungerade dock ej.
2. Hur ersätta gammal spolknapp toalettstol?
Vår gamla IFÖ toaletts spolknapp har gått sönder. Hittade inte någon ny likvördig knapp på ifös hemsida.
Kan man ersätta en äldre modell av knapp med en nyare? samt är det svårt byta?
-
köp ledglödlampor till elljusstake
de brukar funka även om någon enstaka lamphållare är trasig
Om du har kvar spolknappen, så besök en vvs grossist
-
Jag har också återkommande problem med några ljusstakar. Kontaktblecken i lamphållarna fjädrar för dåligt så man måste böja tillbaks dom nån mm varje år.
-
Rocas och Purjo:
Har redan köpt LED lampor och testat. Har även gått igenom varje kontaktbleck och böjt upp dem lite lätt men funkar fortfarande inte. :(
Tycker bara det är lite väl mycket slup att 2 ljusstakar pajjar samma år.
-
Det är väl någon skarv inne i "ljuset" som gått av. Mycket med två sönder? Beror väl på hur många du har och vilken kvalitet det är...
själv slåss jag med en utomhus julgransbelysning som funkat klanderfritt i minst tio år, har kollat alla glödlampor att de är hela (mätt motståndet) men ännu inte hittat felet. Den lyste när jag testade den och slocknade när jag höll på att sätt upp den. Kör med en reservbelysning (LED) nu, billig skräp från Rusta...nu kan jag i lugn och ro (?) fortsätta felsökningen.
-
En kontaktlös spänningsdetektor är kanon att felsöka seriekopplade lampslingor med. Man håller den vid varje ljus och ser när det slutar. Man kan behöva vända på stickproppen och gå från andra hållet.
-
Är det en Phasen du syftar på Tipo?
-
Pjäsen är en, det finns många flera olika bra.
-
Det kan ofta vara lite ologiskt i vilken ordning lamporna är kopplade i en elljusstake.
Ibland ligger de i den mest självklara ordningen (räknat från ena polen i stickproppen till den andra blir det alltså lampa nummer 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7). Men en annan vanlig ordning, i synnerhet på billiga V-formade ljusstakar, är 2, 3, 4, 5, 6, 7, 1.
För felsökning brukar jag skruva ur alla lampor, ohmmäta från ena pinnen i stickproppen och ta reda på till vilken lamphållare den är kopplad, sedan mäta vidare från den lamphållaren till nästa osv tills hela ljusstaken är dokumenterad. Därefter kan man skruva i hela glödlampor (inte LED-lampor) i en lamphållare i taget, och kolla genom att ohmmäta till lamphållaren efter att det verkligen blev kontakt.
Jag har en känsla av att lamphållarna är av mycket bättre kvalitet i äldre elljusstakar (tidigt 90-tal och äldre) än på modernare exemplar. Undrar om Semko var mer petigt med typprovningen på den tiden de hade monopol på elsäkerhetsprovningar i Sverige? Idag duger det ju med att tillverkaren gör en självdeklaration för CE-märkning och det ska till extremt svåra brister för att Elsäkerhetsverket ska sätta försäljningsförbud i efterhand.
-
Noterat!
Tackar för tips Torbjörn!
-
Vilken dimension av pex och vilken koppling behövs för att jacka ihop pex-rör med t-röret på bilden? (15mm klämringskopplingar).
(https://www.jula.se/globalassets/catalog/productimages/434521.jpg?width=458&height=458&scale=both&bgcolor=white)
-
15=15
-
Ta dock inte för givet att en PEX-koppling går att gänga dit istället för klämringskopplingens överfallsmuttrar. Det är inte alls självklart att det är vanliga rörgängor där, kopplingstillverkaren bestämmer själv vilken gänga som ska användas. Ofta är det metriska fingängor med 1,5 eller 1,75 mm stigning, men det kan lika väl vara något helt annat.
-
OK.
Tack för svaren.
-
Ta dock inte för givet att en PEX-koppling går att gänga dit istället för klämringskopplingens överfallsmuttrar. Det är inte alls självklart att det är vanliga rörgängor där, kopplingstillverkaren bestämmer själv vilken gänga som ska användas. Ofta är det metriska fingängor med 1,5 eller 1,75 mm stigning, men det kan lika väl vara något helt annat.
Om kulventilen är gjord för 15 mm cu rör......så går det alldeles utmärkt att istället använda pexslang.
Man ska använda klämring samt mutter som följer med kulventilen....+ stödhylsa
-
Slänger in en EL-fråga då jag vet att det finns kunniga här på forumet.
Håller på att göra en kalkyl för att bygga ett garage. Har kommit till Elinstallation.
Svärfar har behörighet och kommer leda arbetet, men jag skulle nu vilja ha tips på material att införskaffa så jag kan ta med priserna i kalkylen.
Garaget blir ca 8m x 6m invändigt.
Vad ska jag räkna med för produkter av följande:
-Elkabel för fast installation
-Rör för förläggning av elkabel i väggar
-Kopplingsdosor
-Vägguttag på utsidan av hus
-Fasadbelysning
-
Ta hjälp av din svärfar och gör en skiss/ritning på hur och vad du vill ha och den tid du lägger ner på skiss har du lätt igen senare. När det är klart kan man rätt lätt mängda. Hyfsade priser på elmatr. hittar du på tex E-butik.se
Ps
I dag är man inte behörig utan certifierad auktoriserad.
-
Jo, kommer involvera svärfar. Han har dock varit lite upptagen, därför som jag ställde frågan.
Gällande e-butiken.
Är det verkligen den adressen du angav Kocken?
Jag hamnar på något skumt sätt på följande hemsida när jag googlar på den adressen: https://jetshop.se/
Kan den månne heta något annat?
tack för tips iaf.
-
jag halkade troligen lite på tangenterna Elbutik.se ska det vara.
-
Tack för tips Kocken! tummenupp
Blir till att kolla den sidan.
En fråga om trimventil till äldre radiatorer...
Om jag vill strypa flödet över en radiator, kan jag då skruva bort locket och använda mig av insektsnyckel?
(radiatorn saknar termostat och finns ute i en stuga där vi ej behöver värme vår, sommar samt ej åker så ofta. Har inte tid börja leta ersättningstermostat som kan passa och behöver stänga den akut då det är olidligt varmt i rummet)
-
Såhär ser raditrimventilen ut när man tar bort locket.
Kan jag bara ta en vanlig mejsel och skruva på tills den stryper åt radden alt. köra in en lämplig storlek insektsnyckel och dra åt?
Kan memorera antalet varv och skriva ned tills det är dags öppna igen.
-
tummenupp
-
Kommer behöva renovera skorstenen på moderns stuga nu till sommaren.
Fick tips av en granne att dels fylla fogarna med bruk, sätta in passbitar där teglen gått sönder (alt. fylla med bruk) samt avsluta med att lägga på ett nytt lager sten högst upp.
Grannen sa även att vi ej behöver eldfast bruk.
Vad säger ni om dessa tips?
-
du behöver en plåttäckning längst upp.....när murning är klar....
...det finns firmor som åker landet runt och gör en dylik mycket billigt
-
Jag skulle ha plockat ner alla lösa stenar och murat om. Trycker man bara in bruk i fogarna så ser det snart lika dant ut igen.
-
Du bör nog sluta fråga din granne... ;)
-
Tackar för tipsen!
Behövs det eldfast bruk?
Samt vad kostar plåttäckning?
-
googlade och hittade en annons...
https://www.blocket.se/stockholm/Skorstensskydd_Skorstenshuv_Fagelskydd_1990___65880246.htm
vanligt murbruk B till fogarna...
-
kanon tummenupp
Blir till att ringa dem och/eller andra skorstensskyddstillverkare.
Var bra pris.
Tack för tips!
-
Den änden av skorstenen blir inte så varm att det behövs eldfast bruk.
-
googlade och hittade en annons...
https://www.blocket.se/stockholm/Skorstensskydd_Skorstenshuv_Fagelskydd_1990___65880246.htm
vanligt murbruk B till fogarna...
Det var från dom jag tror att min huv kom ifrån. tummenupp
Med alla tillägg såsom koppar och fågelskydd landade priset på runt 6000kr, koppar var överkurs men alla mina hängrännor och plåtbläck är i koppar. Idag hade jag beställt en svart utan fågelnät. tummenupp
Fågelskyddet tog dom bra betalt för enligt mig så det hade jag hoppat över och lagt dit den biten själv, för då la dom bara skyddet på skorstenen.
-
Tackar för de svaren Purjo och Tågråttan!
-
Eftersom vi har en liten 1-åring och kommer vara väldigt lite tid i stugan sommartid var jag i kontakt med två murarfirmor för att få budgetpris på murarjobbet. De ville ha ca 25 000-30 000kr ::)
De rekommenderade att man mer eller mindre murar om hela skorstenen som syns på bilden (dvs. ovan yttertak) innan inklädnad. Sen tillkommer kostnaden ca 7000kr för inklädnaden. Totalt ca 35 000kr.
Hur mycket tid och material bör jag som normalhändig räkna med för att fixa skorstenen själv?
Enligt den firma jag var i kontakt med och som säljer topp-inklädnad till skorsten (via nätet) så skall toppen borras fast i teglet. Väljer man detta alternativ istället för hel inklädnad kräver det att skorstenen är tillräckligt välmurad för att hålla toppen vid ev. blåst.
-
Min gamla murarkollega behövde en dag för att mura upp grunden till en tillbyggnad på 30m2, höjden var 230cm.
Samma murare behövde 2 dagar på sig för att mura upp skorstenen, nu var det iofs inga 8 timmars dagar utan mera åt deltidshållet. Han ville inte mura allt på en dag pga tyngden! Jag hade redan byggt ställning/plattform och rivit befintlig skorsten innan.
Materialet räknar du själv ut ganska lätt genom att räkna vad som gått åt på befintlig skorstensvarv x höjden av antalet varv.
Själv hade jag en veckas semester inplanerat för att mura skorstenen, veckan innan fick platschefen veta att jag hade semester för att mura skorstenen. nono eftersom det var stressigt på jobbet så sa han bara, om du kommer och jobbar så skickar jag dit en murare som gör det där på helgen, murbruk och sten ingår bara du jobbar här kommande vecka. tummenupp
En stor balja med färdigblandat murbruk och all sten kom med lastbil, det enklaste arbetsbyte jag har gjort, dessutom fick jag ju betalt när jag jobbade.
Jag hade ALDRIG betalat 30000kr för att mura en skorsten ovan tak, dessutom ser du ju hela uppbyggnaden när du river den, eventuella plåtjobb hade jag lejt ut för jag tror inte du kan/bör använda befintlig plåt.
Avsett en vecka med att riva och bygga upp den, jag skulle rekommendera att du bygger 1/3 varje dag, så får den sätta sig.
-
Tack för svar Tågråttan.
Det är dock tid som är problemet. Är småbarnsförälder och har 20 mil till stugan (moderns stuga skall tilläggas). Helt omöjligt avsätta en hel vecka.
Det jag kan offra är max 1-1,5 arbetsdagar, vilket förutsätter bra väder och att det fungerar för familjen.
Modern trodde dock att det fanns någon bekant i byn som skulle kunna göra jobbet för en billig peng nästa sommar. Jag måste dock få skorstenen att hålla så länge.
-
Jag och min pappa rev skorstenen i stugan ner till strax under taket, murade upp den igen (med mestadels samma stenar) på en dag. Lite senare var vi upp igen och putsade skorstenen, byggde en enkel form och gjöt en krans på toppen. Det tog väl nån arbetsdag till.
-
Byggde ni någon ställning runt skorstenen Purjo?
samt
Hur mycket bruk gick det åt
-
När man får en hutlös prisuppgift som den nämnda i tråden från en hantverkare, så ska man inte tolka den som att det faktiskt är normalt prisläge för jobbet ifråga. Man ska snarare se den som att hantverkaren ifråga egentligen inte vill göra just det där arbetet, men är någon dum nog att betala hutlöst kanske han kan tänka sig att göra det ändå.
Att nödtorftigt lappa på en sönderfallande skorsten ovan tak så den håller något år till, behöver man inte engagera någon riktig murare för. Det bör vilken någotsånär händig och arbetsför person som helst klara av.
-
Tack för svar Torbjörn.
Jag kan tillägga att jag pratade med 2 firmor och fick ungefär samma pris.
Men det kändes, som du verkar vara inne på, som att de inte ville göra jobbet.
-
Byggde ni någon ställning runt skorstenen Purjo?
samt
Hur mycket bruk gick det åt
Vi byggde en plattform så vi kunde stå på taket och jobba och stapla upp stenarna när vi plockade bort dom. Jag minns inte hur mycket cement och sand det gick (körde inte med färdigblandad torrbetong), men det kan man ju räkna på innan... Sen köper man några extra säckar som man lämnar tillbaks om dom blir över.
-
Bara att bygga en ställning på taket som uppfyller gällande krav lär ta närmare en arbetsdag för 2 man så 25-30000 kr för hela jobbet är nog rimligt.
-
Tack för inspel smurfen!
Purjo:
-Vilka verktyg använde ni? (typ av murarslev?, annat?)
-Hur gjorde ni med gammalt murbruk som satt fast på stenar? (lade ni en massa tid på att knacka bort detta eller bytte ni alla stenar?)
-Hur gjordes kransen på toppen?
samt
-Var köper vi murtegel? hittar inte att det finns hos någon av de vanliga stora byggvaruhandlarna
-Fungerar det med vanligt murbruk (klass B) från byggmax?
https://www.byggmax.se/gjutning-och-husgrund/cement-och-bruk/murbruk-b-p0112?gclid=EAIaIQobChMIqoKF7cWC3AIVidOyCh3BKASdEAQYASABEgL7QfD_BwE
-
Lagen (1976:296) om kriskoppling m.m. innehåller bestämmelser om att vissa byggnader med central varmvattenberedning skall utrustas med bl. a. en särskild anordning (kriskoppling) som möjliggör tillförsel av kallt vatten till tappvarmvattensystem i samband med central avstängning av varmvattnet. Anordningen behövs för att varmvattnet skall kunna ransoneras i en krissituation.
-
Slänger in en teoretisk fråga gällande fläktar och luft som krockar.
Se bild alternativ 1 och 2.
Fläktarna går på konstant varvtal (ej tryckstyrda). Fläktar, kanaldimensioner och luftflöden är lika i bägge fallen. De vertikala kanalernas spjäll är instrypta till samma flöden.
Vad händer i alterantiv 1 dvs. bildas en luftkudde? ..samt därigenom en tryckkammare?
Kommer det vara någon skillnad sett till tryckfall i systemet mellan alternativen givet samma fläktar?
-
Ingen som har nån tanke? :)
-
Det rimliga är väl att du får högst tryck närmast fläktarna och mindre mot mitten?
-
Om systemet (vid ett visst givet tillfälle) råkar vara injusterat så att flödet mitt i röret, vid "avgränsningsspjället" är lika med noll, så spelar det just då ingen roll om det spjället råkar vara öppet eller stängt.
Så man får fundera på andra sorters argument för om man ska ha spjället i mitten där eller inte. T ex:
-Vad vill man ska hända om den ena fläkten är ur funktion? Ska man då ha full fart på ventilationen i halva huset men ingen alls i andra halvan, eller vill man ha halvfart på ventilationen överallt?
-Kan man behöva skilja på tilluft från olika håll? T ex för att hålla delar av huset fritt från dålig lukt, pollen, rökgaser etc som kan tränga in genom den ena fläktens luftintag?
-
Det är intressanta tankar Rickard och Torbjörn!
-
Är det någon som vet hur man tvättar bort bygg- och våtrumssilikon från våtrumsmatta (golv under en wc-stol) samt från porslinet på en wc stol?
-
https://www.bauhaus.se/silikon-borttagare-250ml
-
Tack för tips Rocas!
Vet du någon annan product som tar bort silikon?
Vi har inte Bauhaus inom körbart avstånd och skulle behöva komma igång redan idag.
Jula, Clas ohlson och biltema finns dock men jag blir lite osäker om det är rätt produkt för ändamålet?
Jula
https://www.jula.se/catalog/bygg-och-farg/farg-och-fog/fortunning-och-rengoring/rengoring/silikonborttagning-623045/
Classe
https://www.clasohlson.com/se/Silikonborttagare-Pattex/p/Pr319174000
Biltema
https://www.biltema.se/bygg/kemikalier/silikon/silikonborttagning-2000018401
Är det nån av ovanstående som kan fungera?
Hur fungerar annars T-Röd eller Aceton? Sc:,h
-
Förmodligen är de där tre produkterna ungefär likvärdiga med den från Bauhaus. Rent allmänt så tål silikoner de flesta kemikalier ganska bra. Lite bakgrundsinformation finns på http://runeberg.org/tektid/1948/0653.html och flera följande sidor.
-
Tack för svaret Torbjörn.
Ska byta en trasig väggvattenutkastare där potten man vrider åkt in i armaturen och nu en går att vrida.
På insidan av ytterväggen av huset sitter utkastaren kopplad mot ett pexrör alt. annat likvärdigt plaströr.
Röret ska fästas mot en klämringskoppling i vattenutkastaren.
Vilken typ av stödhylsa köper jag?
Röret är 12 mm i utvändig dimension.
-
Syns det någon märkning på slangen, annars om du har ett skjutmått att mäta med så har du innermåttet, ett foto på koppling är bra, då det finns några att välja på
-
klämringskopplingen i vattenutkastaren är nog 15 mm
-
Rocas du har rätt.
Och jag skrev fel tidigare. Pexöret är 15mm.
Vilken typ av stödhylsa använder jag?