Det finns väl en anledning till att man använder sig av en sk. påfyllningsventil för detta ändamål
I denna ventil, som är avsedd för påfyllning, sitter en backventil inbyggd.
http://www.rinkabyror.se/artikel/pafyllnadsventil/

Se tex. Armatecs vinghjulsmätare: http://armatec.se/se/produkter/matning/kallvattenmatare/kallvattenmatare-at-7050b7053b/
se sid 3-4

Med tillbehöret patronbackventil AT7059XX klarar den kraven http://armatec.se/se/e-handel/matning/matarkopplingar-konsoler-parallellkoppel/vattenmatarkopplingar-at-7059-patronbackventil/

Varje gång man tappat varmvatten i riklig mängd från vvb så fylls den ju på med kallvatten.
Vattnet värms och expanderar då, varvid uppvärmt vatten från vvb trycks ut via inkommande kallvattenledning (om backventil saknas) eller via säkerhetsventilen på kopplet (om backventil är monterad).
Det är inget stort problem, men mig veterligt skall man ju helst inte dricka tappvarmvatten av någon anledning.
Beroende på hur du gjort förgreningen mellan inkommande kallvatten och inkommande kallvatten till vvb så finns det en liten risk att du trycker tillbaks en litenmängd tappvarmvatten in i kallvattenledningen varje gång vvb värms.
Skulle du bli "utan vatten", och öppnar en varmvattenkran så kan man tänka sig att undertrycket i inkommande vattenledning suger ur allt varmvatten ur beredaren, och detta blir sedan till dricksvatten hos dig och grannarna.

Det borde ju sitta ett återströmningsskydd mot inkommande servisledning i anslutning till vattenmätaren. Sen kan du stärka upp med ytterligare backventil/återströmningsskydd vid VP för att skydda ditt interna tappvatten!

Så här står det i BBR:

6:624 Återströmning
Tappvatteninstallationer ska utformas så att återströmning av förorenat vatten
eller andra vätskor förhindras. Installationerna ska utformas så att inträngning av
gaser och inläckning av vätskor inte kan ske.
Allmänt råd
Installationer bör utformas enligt SS-EN 1717. Vid val av skyddsmodul för
påfyllning av värmesystem bör hänsyn tas till storleken på värmesystemet
och eventuella tillsatser till värmevattnet.

Det är alltså bara när man bedömer hur 'skitigt' värmevattnet är och vilken typ av skydd man behöver som man bör använda SS-EN 1717. Att det skall finnas nån typ av återströmningsskydd är ett skall-krav.
Vad ordet 'bör' betyder har diskuterats tidigare. I praktiken betyder det att du får göra på ett annat sätt/använda ett annat beslutsunderlag än det som föreslås i författningen, men det är du som installatör/konstruktör som är ansvarig för att lösningen blir minst lika bra.


Hur ser förresten en kontrollerbar backventil ut? Hur kontrollerar man på ett enkelt sätt att den backventil som följer med värmepumpen fungerar? 

Du har ju svarat på frågan själv.

Det enda scenariot jag kan se är att man stängt av huvudledningen till fastigheten, öppnat en kran eller fler vilket gjort KV ledningen trycklös, varefter man råkat öppna påfyllningen till VB-kretsen, varför smutsigt vatten kunnat ta sig in i ledningarna. Det skulle ju kunna hända, men det känner man ju till i så fall och förhoppningsvis kan man väl bara spola igenom systemet då med färskvatten för att rensa? (om det nu hjälper) Hur ofta man nu lyckas åstadkomma något så galet?

På mitt jobb brukar jag säga om osannolika och galna scenario att "-Är det inte omöjligt så kommer det inträffa!".

Har läst på ett par ställen om hur viktigt det är med backventil på påfyllningsledningen till värmesystemet, p.g.a bakterier osv. som eventuellt skulle kunna ta sig in i dricksvattnet.
Jag själv satte ingen backventil vid installation då jag ansåg det var överflödigt p.g.a följande:

1. VB-kretsen har ett tryck på högst 1,5 bar, sedan öppnar säk.ventilen, medan färskvattenledningen har ett tryck på ca. 4 bar enl. leverantören (kommunalt vatten).
2. Skulle säk.ventilen på VB-kretsen ej fungera, varför trycket skulle höjas till ca. 4 bar eller mer så skulle för det första antingen bli läck i systemet p.g.a övertryck, vilket man då hade känt till, alternativt skulle det synas på manometern.
3. Skulle trycket i färskvattenledningen hamna under 1,5 bar så skulle man ju dels förmodligen känna till det sedan tidigare p.g.a dåligt tryck i kranar osv, men även om så inte var fallet, så skulle manometern visa att trycket sjunker, istället för att öka, när man öppnar kranen och försöker fylla på VB - och då vet man återigen att det är något galet.

Nu har säkert inte alla 4 bars tryck i färskvattenledningen, men om man nu inte ens har 1,5 bar (eller kanske ännu lägre), så kan man ju överhuvudtaget inte fylla på VB-kretsen genom att bara öppna en kran, vilket man ju också känner till redan från början.

Så jag kan inte riktigt se vad som gör att det skulle vara så nödvändigt med backventil på påfyllningsledning till VB. Där sitter ju en kran och stryper ändå (jag satte t.o.m dubbla ifall en kran skulle ge sig och säk.ventilen samtidigt är kass (säk.ventilen har redan varit kass två gånger, samtidigt som en av de förra dubbla kranarna läckte), så jag vågar inget annat för jag vill inte riskera att öka trycket till 4 bar i VB.).

Det enda scenariot jag kan se är att man stängt av huvudledningen till fastigheten, öppnat en kran eller fler vilket gjort KV ledningen trycklös, varefter man råkat öppna påfyllningen till VB-kretsen, varför smutsigt vatten kunnat ta sig in i ledningarna. Det skulle ju kunna hända, men det känner man ju till i så fall och förhoppningsvis kan man väl bara spola igenom systemet då med färskvatten för att rensa? (om det nu hjälper) Hur ofta man nu lyckas åstadkomma något så galet?

Har jag missat någonting annat kanske? Är det något jag inte tänker på? På vilket sätt är backventil funktionsmässigt nödvändigt på VB påfyllningen? ...om man bortser från eventuella regelverk.

Vad regelverket säger känner jag inte till men är inte förvånad om det "skall" sitta en backventil.