Översatt i borrhål så måste borrhål 2 ha grövre slang (mer slangyta) för att få bättre värmeöverföring för att få balans i systemet vid seriekoppling.

Jaha? Och med längre slang i ett djupare hål så får man inte större slangyta?

Och när man konstruerar ett ettrörssystem så brukar man dimensionera radiatorerna större och större ju längre ner på kedjan de sitter.

SÃ¥ vad är din poäng?  

Om bägge hålen har samma temp från början skulle hål två behöva vara 30% djupare för att kunna leverera samma effekt som hål ett. Detta om vi ska ha samma temperatur i bägge hålen.

Om hål 2 görs djupare så blir ju temperaturen ännu högre än i hål 1. Eller för att använda liknelsen med omvänt ettrörssytem: Radiator 2 blir ju inte varmare (= större temperaturdifferens mot omgivningen) om man gör den större.

Om det är risken för igenfrysning som bestämmer hur mycket effekt man kan ta ut frÃ¥n borrhÃ¥let bör seriekopplade hÃ¥l vara lite mindre effektivt än parallellkopplade. Om t.ex. KBin är -5 och KBut -1 totalt sett i bägge fallen sÃ¥ är köldbärarens genomsnittstemperatur i parallellkopplade hÃ¥l  - 3 grader. Är borrhÃ¥len seriekopplade har man i hÃ¥l ett -5 in och nÃ¥gonstans mellan -2,5 och - 3 grader ut. Det borde lättare vara lättare att fÃ¥ borrhÃ¥let genomfruset dÃ¥.

Men pumpen bryr sig inte om huruvida hålen är serie- eller parallellkopplade den tar ut lika mycket effekt i bägge fallen (bortsett från att det kanske blir lika olika flöde genom värmeväxlare och slangar i de olika fallen vilket kan ge lite olika temperatur i förångaren). Men frågeställningen var väl hur mycket effekt det går att ta ut utan problem (= fruset borrhål), inte om en och samma pump tar ut olika effekt i de olika fallen.

För det första:
Om det finns minsta fog för att kalla borror fryser med ihoppressade slangar som följd så borde det väl vara direkt olämpligt med seriekopplade borror?

För det andra:
Om utgående brine från VP ligger på -2 och första borran är så klen att den fryser - vilken tempdiff kan man då förvänta sig i den borran...
Låg tempdiff mellan brine och berg/borra ger låg energiöverföring, varför jag anser att energiutbytet från borra 1 kommer att sjunka i takt med att tiden går.

För det tredje:
Har man två borror har man som Bertil skriver oftast så lång kollektor att flödesmotståndet blir för stort, med försämrad COP som följd - detta trots att inkommande brine kanske håller en grad högre temp.
Att det skulle gå att komma runt detta problem genom att sätta dubbla slingor i ett av hålen stämmer ju inte, det minskar bara problemet med för lågt flöde.

För det fjärde:
Instrypning av borror, det skall inte behövas om båda kollektorerna har samma längd, systemet är bra avluftat och borrorna har samma värmeöverföringsförmåga.

Den instrypning som krävs bör dessutom i normalfallet vara marginell och tämligen enkel om man har någorlunda bra tempgivare på inkommande KB från de två borrorna.. (eller använder sig av samma givare som man flyttar mellan ledningarna)

Totalt sett lutar jag åt att borrorna bör paralellkopplas för bästa funktion.

Jag skulle i vart fall ha kopplat så om det gällt min anläggning. Eventuellt skulle jag ha dragit in båda returerna och satt in ventiler för att kunna prova båda lösningarna, det borde vara en enkel sak att fixa!

/Rickard

Precis det som Roland påpekar, pumpen struntar fullständigt i om hålen är parallell eller seriekopplade. Den tar ut den effekt den gör, vilket som.

Sen det här med frysning. Det som avgör om hålet fryser är mängden energi som tas ur det inte effekten. Hur mycket effekt som tas ur respektive hål (vi antar att hålen är lika djupa) beror på aktuell delta-t i respektive hål vilket under tiden kommer att variera i takt med nedkylningen. Därför kommer också energiuttaget i respektive hål att variera med tiden. Precis som Rickard påpekar. Därför, om hålen klarar av att hålla temperaturen på brinen till pumpen så hög att brine ut aldrig går under 0 tillräckligt länge för att orsaka frysning, så är det inget problem.

Att det sedan finns andra driftsmässiga fördelar med att att parallellkoppla hålen är en annan diskussion.

Sen det här med frysning. Det som avgör om hålet fryser är mängden energi som tas ur det inte effekten.

Helt fel, effekt är energi per tidsenhet (1 Watt=1 Joul/s). Energin är då effekten multiplicerat med tiden (1 Joul=1 Wattsekund). Det som avgör om hålet fryser, är hur mycket energi som pumpas ut under en definierad tid = effekt. Om en viss mängd energi pumpas upp på 1 månad eller 1 år spelar VÄLDIGT mycket roll.

Hur mycket effekt som tas ur respektive hål (vi antar att hålen är lika djupa) beror på aktuell delta-t i respektive hål vilket under tiden kommer att variera i takt med nedkylningen. Därför kommer också energiuttaget i respektive hål att variera med tiden.

Effekten varierar = eneriguttag per tidsenhet varierar. Helt riktigt, samma sak.

Precis som Rickard påpekar. Därför, om hålen klarar av att hålla temperaturen på brinen till pumpen så hög att brine ut aldrig går under 0 tillräckligt länge för att orsaka frysning, så är det inget problem.

Helt riktigt men om delta-T är högre i hål 1 och lägre i hål 2 (seriekoppling) så tas der ut mer effekt ur hål 1 än hål 2. Då utnyttjas inte hela kapaciteten i hål 2 (lägre delta-T) medan hål 1 (vid extrema förhållanden) kanske måste bidra med mer effekt än vad det är dimensionerat för. Är då KB-ut flera minusgrader så fryser hål 1.

Civilingenjör i Kemi, värmelära på högskolenivå.

Citat från: PerF skrivet 09 december 2004, 09:40:20

Sen det här med frysning. Det som avgör om hålet fryser är mängden energi som tas ur det inte effekten.

Helt fel, effekt är energi per tidsenhet (1 Watt=1 Joul/s). Energin är då effekten multiplicerat med tiden (1 Joul=1 Wattsekund). Det som avgör om hålet fryser, är hur mycket energi som pumpas ut under en definierad tid = effekt. Om en viss mängd energi pumpas upp på 1 månad eller 1 år spelar VÄLDIGT mycket roll.

Helt fel? Tycker att det jag skrev är samma sak fast du utvecklar det hela mer. Jag vet vad det är för skillnad på effekt och energi. Läs näst sista meningen i din kommentar igen. Mängden energi, inte effekt. Effekt är förmågan att överföra energi, inte ett mått på hur mycket energi det finns. Om du pumpar 100MWh ur ett hål under en viss tid med 10kW 10% av tiden eller 1kW 100% av tiden spelar ingen roll. (Bergets lambda kan i och för sig spela roll för temperaturen)

Citera

Hur mycket effekt som tas ur respektive hål (vi antar att hålen är lika djupa) beror på aktuell delta-t i respektive hål vilket under tiden kommer att variera i takt med nedkylningen. Därför kommer också energiuttaget i respektive hål att variera med tiden.

Effekten varierar = eneriguttag per tidsenhet varierar. Helt riktigt, samma sak.

Citera

Precis som Rickard påpekar. Därför, om hålen klarar av att hålla temperaturen på brinen till pumpen så hög att brine ut aldrig går under 0 tillräckligt länge för att orsaka frysning, så är det inget problem.

Helt riktigt men om delta-T är högre i hål 1 och lägre i hål 2 (seriekoppling) så tas der ut mer effekt ur hål 1 än hål 2. Då utnyttjas inte hela kapaciteten i hål 2 (lägre delta-T) medan hål 1 (vid extrema förhållanden) kanske måste bidra med mer effekt än vad det är dimensionerat för. Är då KB-ut flera minusgrader så fryser hål 1.

Självklart och så kommer att vara fallet tills hål 1 delta-T blir mindre än delta-T i hål 2. Så det finns en viss självreglering i processen. Så om trögheten i denna självreglering inte är för stor så att KB-ut inte hinner frysa hål 1 så är det inget problem. Det handlar precis som du påpekar (och som jag redan vet) att det är under hur lång tid som hål ett överbelastas som spelar roll.