Ämne: Kombinera bergvärme/luftvärme?

[Woland]

Jag har ett stort hus (420 kvm från 1950) och är orolig för att jag kommer ta ut för mycket energi från ett 250 meters borrhål. Att borra två hål och ta en större pump blir ganska mycket dyrare.

Går det att koppla på en luftvärmepump på något av marknadens bergvärmesystem? En stor del av årets värmebehov tas ju ut vid temperaturer där luftvärmepumpen fungerar alldeles utmärk, så den skulle ju avsevärt kunna minska det årliga effektuttaget ur borrhålet. Det är ju viktigt att det finns ett färdigt styrsystem för detta också, så att allt fungerar smidigt.

NÃ¥gon som vet?

(En fråga till, går det att på något rimligt sätt ställa in en bergvärmepump så att effektuttaget inte går över någon ungefärlig nivå per år? Jag kör ju hellre med lite tillsatsel än förstör migg borrhål med för stort effektuttag.)

[cheetah1]

Det är bara att ställa in att du vill ha eltillsats från en viss temperatur och att köldbäraren får ha en viss lägstatemp.

Det finns lösningar med ispinnar och andra specialare där man kombinera med bergvärme, men det förutsätter att det är varmt när du vill ta ut effekten, och det är inte då problemet infinner sig, det är när det är kallt som du behöver mycket effekt, alltså är det du kan komplettera med el eller fastbränsleförbränning.

Jag tror nog att det mest ekonomiska ändå är en större maskin och två borrhål.

Berätta gärna var huset ligger och varmvattenuttag (hur många bor i huset) och hur välisolerat det är osv så finns det nog nån här som kan räkna lite snabbt.

[Rickard]

Du borde väl kunna sätta in en luft/vattenvärmepump som värmer returledningen som kommer från radiatorkretsen innan det går in i bergvärmepumpen igen?
Exakt hur man skulle styra vilken av värmepumparna som prioriteras är kanske lite svårt, men det borde gå på något sätt.
Någon form av relästyrning som startar luft/vattenvärmepumpen om bergvärmepumpens kompressor går, och om utetempen är mellan -10 och +15 grader.
Det skulle korta ned driftstiderna på bergvärmen, och göra så att borran inte belastades så hårt.

Frågan man kan ställa sig är ju även om det inte skulle vara möjligt att värma brine från borrhålet med luft/vattenvärmepumpen, det borde ge luft/vattenvärmepumpen grym COP (om den inte löser på högtryck) och även hjälpa till att lyfta COP på bergvärmepumpen, dessutom skulle du inte belasta borrhålet så mycket heller.
Kanske en av Sfinxs Solars värmepumpar, de är ju gjorda för att arbeta med glykolsystemet från solfångare?

[Woland]

Jag bor i Stockholm. Det kommer bo 5-6 personer i huset. Med två vuxna och två barn tror jag årsförbrukningen var 55.000 kWh innan vi installerade luftvärmepumpar (som börjar bli gamla). Då hade vi inte riktigt hela huset uppvärmt. Skulle inte förvåna mig om det är 70.000 med full värme i hela huset. ajaj (Med lite försiktighet och luftvärmepumpar är vi nere i 35.000 kWh en vanlig vinter, 45.000 i år)

Eftersom jag måste konvertera från direktverkande el så blir investeringen ganska betydande, speciellt om jag väljer två borrhål och stor värmepump. 450.000kr eller mer? Så jag behöver göra vad jag kan för att hålla investeringen nere. Ett par fläktkonvektorer får kanske ersätta ett antal element? Lite lägre energitäckningsgrad på bergvärmen? Samtidigt vill jag ju inte heller vara dumsnål.

Det är ju två energiproblem med ett borrhål som kanske är för litet. Dels maxeffekt när det är riktigt kallt. Där gör ju inte en luftvärmepump så mycket nytta (men ändå en del). Dels energiuttaget per år ur borrhålet. Där tycker jag att luftvärmepumpen borde kunna göra stor nytta?

Mer än tacksam för råd. Det här kommer bli en dyr historia hur jag än gör. (Och den dyraste historian är nog att inte göra något.)

[Rickard]

Du kanske skulle köpa en inverter, typ IXT X15 eller Nibe 1250.
De har rätt hög maximal uteffekt, men belastar inte en för klen borra allt för hårt under större delen av året, och det totala energiuttaget borde inte bli så högt om du kompletterar med en luft/vattenvärmepump

Även jag tror dock att det blir billigare att köpa en väl dimensionerad anläggning med avseende på värmepumpens uteffekt och borrdjupet, och att låta eltillskott komplettera de dagar effekten från värmepumpen inte räcker.

När jag räknar med 60 000 kW energibehov till en Nibe 1250 så säger programmet 254 meter borrhål... (bergart granit)
En sådan anläggning skulle fordra ca låga 421 kWh/år i eltillskott (75% effekttäckningsgrad och 99% energitäckningsgrad)
Besparing 44 000 kWh/Ã¥r.

[Carl N]

Har lite tomtmark över är den bästa lösningen att ha en jordvärmeslinga parallellt med borran, 500 m slang behöver ca 600-700 m2 tomt och kommer avlasta borra rejält.

[Rickard]

Har lite tomtmark över är den bästa lösningen att ha en jordvärmeslinga parallellt med borran, 500 m slang behöver ca 600-700 m2 tomt och kommer avlasta borra rejält.

Mmm, men med tanke på det låga eltillskottet som mitt exempel pekar på lär det bli svårt att få ekonomi i även detta.

Det enda jag är osäker på är om en Nibe 1250 har något eltillskott, eller om det finns en reläutgång som kan trigga externt eltillskott, det vet jag tyvärr inte.
Husets toppeffektbehov enligt min kalkyl hamnade på 20 kW så det kan behövas upp till 5kW eltillskott på årets kallaste dag.

Annars kan man ju tänka sig att dra ned värmen i några rum om det blir typ -30 grader i stockholm några dagar?

[Woland]

Det låter intressant Rickard! Tack för beräkningen!! Jag tror jag ganska enkelt kan klara mig på 60.000 kWh om jag är lite försiktig och kör lite luftvärmepump (som redan finns). Vad är det för maxeffekt på den Nibe pump du räknar på då?

Jag har inte alls läst på om "inverters". (men jag är fysiker i grunden) Hur skiljer de sig från andra pumpar? Hur kan de belasta hålet mindre, har de högre energifaktor?

Vad det gäller maxeffekt så kan jag ju helt enkelt lämna kvar några el-element att dra på när det blir riktigt kallt.

[ORAKLET]

Man kan lÃ¥ta pumpen köra mot en utedel när det är varmare än typ 5 plus, dÃ¥ slipper vi avfrostning. Sedan kan den ladda hÃ¥let hela sommaren.  Det blir ingen lagrande effekt men du kommer ha ett nytt hÃ¥l varje Ã¥r Thumbsup  Finns massor av andra grejer, allt styrt pÃ¥ nätet Thumbsup

[Rickard]

Det låter intressant Rickard! Tack för beräkningen!! Jag tror jag ganska enkelt kan klara mig på 60.000 kWh om jag är lite försiktig och kör lite luftvärmepump (som redan finns). Vad är det för maxeffekt på den Nibe pump du räknar på då?

Jag har inte alls läst på om "inverters". (men jag är fysiker i grunden) Hur skiljer de sig från andra pumpar? Hur kan de belasta hålet mindre, har de högre energifaktor?

Vad det gäller maxeffekt så kan jag ju helt enkelt lämna kvar några el-element att dra på när det blir riktigt kallt.

En 1250 ger i min beräkning 15.1 kW vid DUT.
De varvar ned kompressorn när energibehovet är litet, så effektuttaget ur borran blir inte så högt i normalfallet, bara när värmepumpen går som hårdast - när det är riktigt kallt ute.
Om jag inte minns fel kan den varva ned kompressorn ändå ned till 4 kW uteffekt.
COP över året blir rätt likvärdig som för en konventionell värmepump, men visst, när den går på halvfart så nyttjas borran och värmeväxlarna inte fullt ut, så COP ligger bra på lägre laster.

[Lexus]

Rickards idé är lysande, med luftvattenpumpen i serie med bergpumpen. Kör man med samma lutning på kurvan på bägge maskinerna så kommer det att fungera klockrent.

Viktigt att radiatorsystemet dimensioneras så att returen inte blir för hög om luft/vattenpumpen väljs med R410 som köldmedium.

Bergpumpen väljs som master för varmvattenberedning, och en extra trevägare bypassar flödet från luftpumpen under tid för VV-laddning.

Lämpliga pumpar 9 kW luft/vatten och 17 kW bergpump samt 4 kW el-tillskott.
(Effektberäkning med Daikins 9 kW, Bosch 17 kW med tillhörande 500 liters beredare, max 55° framledning)

En 250 meters borra ger en bra medeltemp på brine ca: +1°. Programmet föreslår en 220 meters borra, vilket är att föredra på grund av tryckfallet i bergkollektorn.

 

[Woland]

VP Oraklet, finns det något helt färdigt system för att kombinera bergvärme och luft/vatten? Eller kräver det speciallösningar?

[Woland]

"En 250 meters borra ger en bra medeltemp på brine ca: +1°. Programmet föreslår en 220 meters borra, vilket är att föredra på grund av tryckfallet i bergkollektorn."

huh? Kan du utveckla det där lite? varför är 220m bättre än 250m?

Lutning på vilken kurva? (Matematik har jag inga problem med.)

[Carl N]

Om man tittar rent kostnadsmässigt så är en luft/vatten VP dyrare än en luft/luft som stöd. Och 500 m jordvärmeslinga kostar i storleksordning som en billig luft/luft-VP men har betydligt längre livslängd. Dessutom skulle jag nog rekommendera en 17 kW VP.

Det som talar för en lösning med luft/luft VP är att ni redan har såna.

[Woland]

Fast med 17 kW värmepump så måste jag väl göra två hål gissar jag?

[Rickard]

Det kan du behöva göra ändå, det är långt från alla borrare som klarar 250 meter, och ännu färre som våga garantera det.
Du kan behöva betala extra för ett andra borrhål även om de säger sig kunna borra djupare, men av någon anledning (mycket grundvatten eller dåligt berg) går bet.

[Lexus]

Fast med 17 kW värmepump så måste jag väl göra två hål gissar jag?

Det är det totala effektuttaget från berget som bestämmer antalet borror.

Kör man en 17 kW:are som ensam värmepump mot huset, så behöver du över 300 meter aktivt borrdjup inder foderrör. Då måste dessa fördelas på två borror.

Du kan plåga en borra ganska mycket, innan det uppstår problem. Genom att 17 kW:aren endast producerar varmvatten på sommaren, samt är sparsamt med och jobbar med värmen vår och höst.....så finns det mycket energi i lagret för de kallaste månaderna.

Det är en stor skillnad för pumpen om du har +5° istället för ±0° på inkommande köldbärare vid jul. En 220 meters borra klarar både cirkulationspumpen av att cirkulera, samt borrarna klara oftast av det djupet med luftkompressorena.

Men som Rickard skriver, det kan jäklas med grundvatten och löst berg. Men det gäller oavsett borrdjup.

[Carl N]

Fast med 17 kW värmepump så måste jag väl göra två hål gissar jag?

Det beror på om du har 600-700 m2 tomt att gräva ner slang i?

[ORAKLET]

Det billigaste och bästa blir en speciallösning. Men för att ge konkreta rekommendationer så måste man veta mkt mer. Du kanske har det ena eller det andra hemma i huset som man kan använda. Gammal brunn,etc
Alternativen är mÃ¥nga.  BV och LV blir  Thumbsup 

Man kan tro att en speciallösning blir dyrare men sÃ¥ behöver det absolut inte vara.  Det finns billigare pumpar som inte har en avancerad styr. Sedan kan man ta en annan styr som ger dig full internet styroch övervakning samt loggning.

[Carl N]

Jag är skeptiskt till att en hyfsad LVVP kan kosta mindre än 500 m jordvärmeslang+sprit+grävning. 

[ORAKLET]

Vem snackar om LVVP

[Rickard]

Jag är också skeptisk.
Vill du komma billigt undan skall du välja en standardlösning, och göra ett ordentligt radiatorsystem, inget halvdant.

Allvarligt talat så borde det inte alls bli billigare att komplettera med en luft/vattenvärmepump än att göra en optimal bergvärmeinstallation på en gång.
Då får du bäst besparing, och underhållskostnaderna blir nästa säkert lägre än om du skaffar två anläggningar för att sköta värmen i huset.

Enklaste sättet att utreda vad som blir billigare är väl att be en firma räkna på båda alternativen, eller ännu bättre, be en firma räkna på det ena, och en annan att räkna på det andra.
Du måste då titta på hur mycket ROT-avdrag du kan göra, vad totalkostnaden blir netto, och hur lång pay-offtiden blir på de olika alternativen.

Istället för att gräva upp hela tomten skulle du t.o.m kunna förlägga 400-500 meter slinga som en "slinky", och eventuellt bara köra mot den när borrans temp börjar närma sig 0-strecket eller kallare (för att undvika tjälllyftning på tomten).

[ORAKLET]

Halvdant??  2 olika system??   Det är absolut inte det jag pratar om.  jag vill inte ha en L/V värmepump.
Det bästa är att som Rickard säger ta kontakt med en firma.

Lycka Till

[Rickard]

Halvdant??  2 olika system??   Det är absolut inte det jag pratar om.  jag vill inte ha en L/V värmepump.
Det bästa är att som Rickard säger ta kontakt med en firma.

Lycka Till

Då missförstod jag nog det du skrev enligt nedan:

Det billigaste och bästa blir en speciallösning. Men för att ge konkreta rekommendationer så måste man veta mkt mer. Du kanske har det ena eller det andra hemma i huset som man kan använda. Gammal brunn,etc
Alternativen är mÃ¥nga.  BV och LV blir  Thumbsup  

Jag har räknat både fram och tillbaka på enmängd olika anläggningar och lösningar, te.x. när det gäller att installera fläktradiatorer istället för "riktiga" radiatorer, och min bild av det hela är att det som regel blir bäst och billigast, i vart fall på sikt (= kortast payoff-tid) om man väljer en standardlösning och gör projektet ordentligt när man väl gör det.
Måste man spara på något så kan det vara bättre att leta länge efter en installatör som ger dig ett bra pris, än att välja första bästa som erbjuder en halvdan lösning för nästan samma pengar.

En förfrågan som denna borde kunna generera ett antal offerter och förslag på lösningar om förfrågan lades in på www.energioffert.se

[Carl N]

Man kan lÃ¥ta pumpen köra mot en utedel när det är varmare än typ 5 plus, dÃ¥ slipper vi avfrostning. Sedan kan den ladda hÃ¥let hela sommaren.  Det blir ingen lagrande effekt men du kommer ha ett nytt hÃ¥l varje Ã¥r Thumbsup  Finns massor av andra grejer, allt styrt pÃ¥ nätet Thumbsup

Du menar en Atria utedel och en 3-vägsventil som styrs av utetemp?
Över +5 ºC ute och brine passerar Atrias utedel, under +5 ºC ute och brine går endast via borran. I så fall kommer man ifrån avfrostningen, det är kanske ett alternativ.

[ORAKLET]

Det är ett alternativ.  Inte vad jag tänkte dock eftersom detta hus har ett större behov än Atrian fixar.
kommer vi upp den strl på grejer så finns en hel värld av möjligheter Thumbsup

Därför tror jag att det blir billigare och framför allt bättre med en anpassad lösning

[Lexus]

"En 250 meters borra ger en bra medeltemp på brine ca: +1°. Programmet föreslår en 220 meters borra, vilket är att föredra på grund av tryckfallet i bergkollektorn."

huh? Kan du utveckla det där lite? varför är 220m bättre än 250m?

har man en borra som är 250 så ger det en kollektorslang som är 500 meter lång. Lägg till slangarna till och från värmepumpen så kanske det ger ytterligare 50 meter. 550 meter slang ger friktionsförluster som cirkulationspumpen får brottas med.

Jag menar att en borra på 220 meter d.v.s. 60 meter kortare slang har lättare att cirkulera vätskan med bra/rätt flöde.

Lutning på vilken kurva? (Matematik har jag inga problem med.)

Lutningen på en värmekurva ger värmepumpen ett börvärde som den ska anpassa värmesystemet med. T.ex. är det -10° så blir kanske börvärdet på framledningen 48°. Om inte luft/vattenpumpen orkar med den temperaturen, så blir det automatiskt start på bergpumpen.

Se bifogad fil.

[Woland]

Jag börjar luta åt att ta hela ekonomiska smällen och totalkonvertera huset + 2x250m + Nibe 1250 eller 1330. Det lär gå lös på en herrans massa pengar men jag är rädd för att någon trixigare eller mer halvdan lösning inte ger samma effekt på värdet på huset (som är en väldigt viktig faktor då det är värt 10-11 milj, verkligen på gränsen till att jag har råd att bo i det nu när frun skulle köpas ut...).

Är jag ute och cyklar? Vad kan det kosta? Jag gissar 400.000? Nibe 1250 verkar ju inte riktigt täcka maxeffektbehovet, och 1330 är inte dyrare och täcker hela effektbehovet, innebär det att jag i så fall ska ta 1330 istället för 1250? (Jag har absolut inget mot thermia, ivt etc heller.)

Läskigt mycket pengar...

[ORAKLET]

Hur mkt det kostar beror pÃ¥ mÃ¥nga saker.  Hur stor del vill du borra efter, finns det ström etc

Lycka till

[Rickard]

Nu vet jag ju inte hur din lånesituation ser ut, men även om det skulle kosta dig 400 000 kr så kommer du ju att spara 44 000 kWh/år.
den besparingen borde räcka till både amortering och ränta, och ändå ge en slant i plånboken.

Borra 2 x 250 meter kan du ju aldrig behöva, du klarar dig med 2 X 160 meter.
Kostnad för detta borde bli ca 110 000 kr.
Pumpen, 1330 + VPA 200/70 ca 90 500kr
30? radiatorer inkl rördragning, ca 5000 kr/radiator = 150 000 kr
Arbete övrigt, 15 000 kr?

Summa 365 500 kr.

När jag gör en kalkyl på detta i mitt program där jag räknar med 60 000 kWh i nettoenergibehov för värme och varmvatten så får jag fram följande resultat.

Jag har räknat med 365 000 i lån på 20 år, anläggningens livslängd 15 år (vilket inte stämmer för annat än för värmepump och beredare, men i överigt håller ju prylarna typ 50 år eller mer)
Ränta på lån 4%, rakt lån (som blir billigare för vaje månad)
Att jag lagt lånet på längre tid än livslängden beror på både radiatorer och borra har mycket längre livslängd, och jag anser att den delen av kostnaderna kan få belasta husets driftskostnader under längre tid.

UNder anläggningens livslängd tjänar du 337 000 kr jämför med elkostnaden (jag har räknat med 1 kr/kWh för elen)

[Woland]

Supertack!!

Du säger att 2x160m räcker men du har räknat med 350m aktiv längd och det borde väl motsvara cirka 2x185m? Lite marginal har jag gärna också. Hur mycket skulle du själv borra?

[Rickard]

Det är aldrig fel att borra mer.
Jag har räknat med 0 grader på inkommande KB, och olika personer räknar olika på detta, sätter jag in +1 i programmet så krävs 402 meter aktivt borrdjup.
Sätter jag in -1 så blr det 305 meter.

Borrar du 2 x 200 meter så har du inte sämre effekt än de allra flesta.
Tänk dock på att du helst skall ha 20 meter mellan borrhålen, och 20 meter till närmaste grannes borrhål.
Har du plats för jordvärme så blir det troligvis billigare, och dessutom minst lika bra som bergvärme, bortsett då från möjligheten till frikyla.
För markvärme krävs 2 X 400 meter slang.
Största chansningen i min kalkyl avser bergarten (granit) och hur många radiatorer du behöver, det kan påverka både borrdjupet, och kostnaedn för konverteringen.

[Woland]

Tack! Jag har begärt offerter på sajten ni tipsade om nu. Återkommer säkert när jag (förhoppningsvis) fått några svar.

[Mr Energi]

Jag bor i ett liknande hus i Sthlms området, en liten förening, dock snarare 360m2 än 420.
Vi hade en förbrukning på ca 62 000kWh innan installationen.
Nu ligger den på ca. 30 000kWh, helt enligt kalkylen om inte bättre faktiskt.
Vi installerade en HT E17, en 17kW från IVT och borrade 2x155m.
Den räcker bra, tillskott går in vid ca. -6, hade vi vetat resultatet idag skulle vi nog borrat minst 2x170m , du bör nog borra ca 2x200m för att vara säker på att få en bra anläggning om vi förutsätter att berget är normalt hos dig.
Jag tycker inte du ska krångla till det med två olika lösningar, du kanske sparar någon kWh/år men tänkt framöver i service syfte osv.
Det lär kosta mer och du får fler enheter, kör du en krånglig lösning är du väldigt beroende av den firman och den personen som gjort installationen istället för att ha en enkel och bra lösning som många företag kan meka med ifall din installatör går i putten el. dylikt.
Sätt in en rejäl maskin och borra rejält, bra och enkelt recept!
Konverteringen kommer du inte ifrån, i vilken del av Sthlm bor du?
Med hjälp av det kan vi lägga fram rätt exakta anläggningar åt dig här inne på forumet från olika tillverkare.
Om inte annat kan du lägga ut de anbud du får in så kan vi syna sömmarna på dem.

[ORAKLET]

Hur krÃ¥ngligt är det med en liten kylmedelkylare ute?? Den kommer LÄTT att spara in sig själv mÃ¥nga gÃ¥nger om. Och den kommer göra att hÃ¥let knappt kommer belastas alls. Sommartid för VV eller om man har pool sÃ¥ gÃ¥r den mkt effektivare än berg.  Man fÃ¥r det bästa av 2 världar helt enkelt. Och detta kan servas av precis vem som helst, förutsatt att dem kunde serva anläggningen utan en fläkt pÃ¥ utsidan

[Woland]

Jag bor i Nacka! jag lägger gärna ut de anbud jag tycker ser intressantast ut! Helt klart är i alla fall att jag tänker inte välja en "billigare före en bättre" lösning. Jag vill ha en kvalitetslösning.

[Rickard]

Innan du lägger ut offerterna måste du radera alla företagsuppgifter på dem, forumets regler.

[Woland]

Ok, bra att du påpekar det.

[Woland]

Inverterpumparna verkar ju vara pÃ¥ max 15-16 kW.  Med en sÃ¥n sÃ¥ kommer jag ju fÃ¥ fylla pÃ¥ med en del spetsel. Blir det mer eller mindre effektivt med en lite större ~22 kW pump som täcker sÃ¥ gott som hela behovet men utan inverter? Ska jag oroa mig för att det kan bli för mÃ¥nga start/stopp pÃ¥ en sÃ¥dan? (Och vad är problemet med start/stopp: förlorad effektivitet eller förlorad livslängd?)

Vågar någon säga ungefär hur många procent av mitt årliga energibehov som inte täcks av en 15-16kW pump under en normalvinter/kall vinter?

[Carl N]

Så här ser det ut med en 1250, i princip lika totalförbrukning som 1330-22.

[Woland]

Tack! Jag skäms att fråga när jag fått så mycket bra svar men ni får ju själva avgöra om ni orkar svara på fler frågor.

Jag kommer antagligen ta in en hyresgäst i huset. Vad händer om behovet går upp till 70kkWh? Blir det fortfarande väldigt liten skillnad på 16 och 22 kW pump?

(Dessutom, jag gissar att ditt program räknar på medeltemperaturer? Men kostnaden ökar ju mer ett kallt år än den minskar ett varmt år (om elpatronen går in). Jag gissar att jag är inne på detaljer nu...)

[Lexus]

Vilken typ av ventilation finns i huset?

[Woland]

Självdrag. Det finns kanaler för ventilation.

[Lexus]

Självdrag. Det finns kanaler för ventilation.

Okey!

Jag ville bara kolla om det gick att återvinna energin i frånluften till köldbäraren.

[Carl N]

Jag kommer antagligen ta in en hyresgäst i huset. Vad händer om behovet går upp till 70kkWh? Blir det fortfarande väldigt liten skillnad på 16 och 22 kW pump?

Skillnaden blir större (sen vill jag påpeka att jag inte rekommenderar Nibe bara för att jag har detta beräkningsprogram).

[Woland]

Ok, skillnaden är fortfarande ganska liten. Pumparna kostar ju lika mycket. Finns det någon nackdel för mig att välja den kraftigare pumpen?

[Rickard]

Den kraftigare pumpen kräver en separat beredare (inräknad i min kalkyl), och lite mer installationsarbete.

De kraftigaste värmepumparna med inbyggd beredare är väl Nibe 1250 (15 kW), IVT X15 (17 kW) och Thermia Diplomat/Optimum G2 (16 kW).

En Nibe 1330 (22 kW) har två kompressorer, så den kör bara den ena av dem under större delen av året, bara när det blir riktigt kallt ute behövs bägge två, eller när både värme och tappvarmvatten behöver värmas samtidigt.

[Carl N]

IVT X15 har ingen inbyggd VVB. Nackdelen med den inbyggda VVB:n är att den är förhållandevis liten. Den räcker för normalförbrukning men ofta har man i större hus bubbelbad eller liknande.

[Woland]

Någon som kan tipsa om några bra leverantörer? (eller är det emot forumreglerna?)

[ORAKLET]

Leverantörer kan man väl nämna. Viessman, Thermia, qvantum, Ecozon. Detta är några som jag gillar.

[Woland]

Jag tänkte mer på företag som kan ta helhetsansvar för installation.

[Rickard]

Det är emot forumreglerna, den typen av inlägg uppmanar alla med inblandning i branschen att puffa för sitt eget företag och har i princip inget värde för dig som läser.
Tyvärr är det så Internet har utvecklat sig, det har i vart fall visat sig vara omöjligt i de forum jag driver om man vill att svar på frågor skall vara seriösa och ärligt menade.

[ORAKLET]

Skulle tro att de flesta firmorna tar ett helhets ansvar för allt i din installation.

[Woland]

Jag förstår helt och fullt problemen med att betygsätta firmor här.