Tack för en intressant och lärorik tråd, beklagar samtidigt trådskaparens situation och bekymmer - håller tummarna för att det reder ut sig till slut.
Har några lästips, det börjar ju mörkna på kvällarna nu så vad kan passa bättre än en god bok? (Ja, vad som kan vara trevligare än en god bok innan man somnar i kvällsmörkret kanske vi inte skall gå närmare in på i detta forumet... ).

*Tidskriften Bygg & Teknik står det ofta en del intressant i, kan läsas på internet men går även att beställa gamla lösnummer, och man kan ju alltid önska sig en prenumeration i julklapp också! För denna tråden kan jag särskilt rekommendera nr 8 2010 men också nuvarande nr 5 2012 . (Och för dem som ev. går i badrumsrenoveringstankar, nr 8 2010 och nr 5 2011, kul läsning -> kan säga som så att hemma hos oss blir det plastmattor för hela slanten!).
*Träskyddshandbok av Olle Carling, Tom Follin, Jöran Jermer och Hans Lundström utgiven av Svensk Byggtjänst i början av 80-talet. Trots sin ålder tycker jag att det är en mycket bra bok som går igenom det mesta angående träskador o träskydd. Såvitt jag kan bedöma är den fortfarande aktuell till största delen även om en ny reviderad upplaga hade varit grym.

Finns säkert andra bra böcker också.

Aluminiumtejp brukar klara det mesta (förutom mekanisk påverkan).
http://www.biltema.se/sv/Bygg/Tejp/Maskerings--och-monteringstejp/Aluminiumtejp-29650/

Men vilken tur jag fick reda på det, ska ner en tur till staden idag för att handla mer plast och fogskum och sån åldersbeständig specialtejp men då kan jag lika gärna använda silvertejpen jag hade när jag jobbade med ventilation. =) Tänkte använda tejpen till långskarvarna även om jag har närmare en meter i överlapp på plasten.
Men krypgrundsisolering får jag beställa från nätet.

Jaa! Kondensen rinner och jag är överlycklig! För den håller sig under plasten
Jag och tjejen har ålat oss fram i den trånga krypgrunden och städat bort organiskt material så noga vi kunde och börjat plasta marken. Jag tog bort en av stenarna i grunden så att det blev lättare att ta sig in och ut.  Jag kan nog inte beskriva hur skönt det var att få dit plasten och sen efter några dagar se hur det bara dröp av fukt under den, all fukt som annars skulle ha hamnat upp i trossbotten och bärlinor.
Får tacka Sir Dennisson så mycket för att du fortsatt tjata på mig, trots min ovilja att använda plast, tills jag förstod bättre. 
Vi fann även ett nytt ställe (dock verkade det gammalt) med lite hussvampmycel mellan några stenar intill norra murstocken där det hade runnit ur lite sågspån. Ingen fara då den inte orkat sprida sig så den ska sugas bort och stenen ska få en behandling av lite boracol eller salt.
Har skickat mail till ett företag som sysslar med polyuretanskumsisolering för att sprutisolera granitgrunden men har inte fått något svar då det säkert är semestertider.
Det värsta är dock kvar och det är dom 49m2 under köket som ska plastas, mellan bärlinor och mark är det mellan 5-10 cm så där måste vi handgräva och få ut det med hink.

Oroade dig inte att det inte blir blött under plasten.. Det lär det bli när det blir kallare i grunden och markfukten kondenserar mot den då kalla plasten. På sommaren är det sällsynt at det blir synligt vatten under plasten, så vida det inte "står" vatten straxt under marknivån i grunden. Jag har inget vatten under plasten på vår/sommar/hösten, men när tempen går under 10 °C så brukar det börja bli kondensdroppar på undersidan. Du har garanterat markfukten nu också, men plasten är för varm för att det skall kondensera så att du ser det Här är en bild på min plast när det är ca 10 °C i grunden. Nu har jag 18 °C och ingen kondens under plasten. http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?action=dlattach;topic=21534.0;attach=14077;image

I och med ändrade förutsättningar så får man nog ta till moderna metoder.
Sedan huset byggdes har fönster tätats och dusch, tvättmaskin och diskmaskin troligen tillkommit.
Se över ventilationen i huset eller vädra oftare kan också vara att tänka på om man har ett äldre hus.

Kul att du delat med dig av din historia och erfarenheter, tråkigt att du drabbats av den.

Faktum är att huset aldrig genomgått stora moderniseringar såsom våtrum och moderna fönster. Endast en WC installerades i slutet av 60-talet då en av tanterna i huset fick svårare med sin reumatism. Den senaste stora renoveringen var 1940 då hela köksgolvet byttes ut. Som det verkar så har även svampangreppet i lillkammaren vara inom denna tid då det är samma sorts golvbräder som använts vid reparationen. Men som sagt, det finns otaliga bevis på att krypgrunden inte fungerat då gamla skador upptäcks i stort sett varje gång jag undersöker närmare.
Ventilationen gör jag inte mycket med, när innanfönstren åker ut på våren kan jag lova att det ventilerar    och på vintern så eldas det för fullt i alla godkända eldstäder.
Ja det var ett fruktansvärt nederlag att bli drabbad men jag får ta det som läropengar helt enkelt, så som svmh909 säger, jag har ju lärt mig en fantastiskt massa om både svamp, mögel och krypgrunder.

Tack för ert stöd, det värmer kan kan jag lova! 

Så fort min krånglande rygg blir bättre så ska jag och sambon börja med att städa grunden, plasta och täta.

I och med ändrade förutsättningar så får man nog ta till moderna metoder.
Sedan huset byggdes har fönster tätats och dusch, tvättmaskin och diskmaskin troligen tillkommit.
Se över ventilationen i huset eller vädra oftare kan också vara att tänka på om man har ett äldre hus.

Kul att du delat med dig av din historia och erfarenheter, tråkigt att du drabbats av den.
 

Ja jag skulle så gärna vilja tro på att det skulle gå bra, men det har ju blivit svampangrepp ett flertal gånger och det tar jag som bevis på att vår krypgrund inte fungerar trots att huset stått här i snart 170år . I en innervägg finns det kvar en stock, som inte gick att byta utan att riskera förstöra norra murstocken, som har varit utsatt för äkta hussvamp men den har varit inaktiv i många år men kan ju dra igång igen om den blir blöt på ett eller annat vis. Vi högg bort den angripna splintveden så gott det gick.  Jag får köra med förändrad byggnadsvård nu istället, använda mig av moderna metoder som räddar huset för framtiden  .

En liten uppdatering. Golven har stått öppna sen i höst och allt har fått torka upp ordentligt, rötskadade syllstockar har bytts ut och en ny granitgrund har lagts dit. Men den här veckan har vädret slagit om och blivit helt vidrigt kvavt, varmt och fuktigt. Luftfuktigheten är hög och mätarna i grunden står på max (95%) och kondensen rinner av stenarna, och detta är där rummen är helt öppna ner till marken!
Jag får svälja stoltheten angående byggnadsvården och ta till mig vad ni sagt. Jag har ju sett nu med egna ögon att kondensen rinner i grunden och nu känns det till och med lockande att skaffa en massa giftigt fogskum för att täta allt. 
Så jag har konstaterat att jag har ett fruktansvärt jobb framför mig, hela grunden måste städas så allt organiskt material tas bort, gräva ur mer så jag får åtkomst till hela grunden, plasta allt och krypgrundsisolering, sen försöka täta hela grunden så inte den fuktiga luften kan komma in och kondensera. Sen hur jag ska göra med avfuktare vet jag inte, det kanske kan räcka med ett gäng kanaler och fläktar sen en liten billig kondensavfuktare som jag kan koppla till avloppet.
Att det titt som tätt varit återkommande rötangrepp i huset har vi kommit fram till då det finns många spår av reparationer.
Nu får det fan vara slut på det helt enkelt! Hade tänkt leva tills jag dör i den här kåken och jag ska INTE ha ett svampangrepp till för då får jag nog en smärre hjärnblödning.

Här är en av några grundstenar i farstukammaren som kondensvatten rinner från.

Värdet längst ner på mätaren kan växlas mellan tre olika trådlösa givare, detta är värdet utomhus.

Här är värdet i farstukammaren.

Farstukammaren, som visat sig vara mer fuktig än allt annat under hela perioden jag haft mätare installerat.

Ja en liten uppdatering, jag hade Johan Mattsson från Mycoteam hemma på besök som undersökte skadorna. En syllstock hade haft ett tydligt angrepp av äkta hussvamp, dock inaktivt, han ansåg att det inte var någon panik att byta den om det skulle medföra att riva murstocken utan jag skulle bara se till att det inte blir blött på den. Sen att behandla trävirke med gifter ansåg han som verkningslöst då det ändå inte blir någon genomträngning utan då var det bättre att byta ut angripet virke däremot skulle jag behandla murstocken om den hade blivit angripen för att stänga in svampen.
Angreppet som är under golvet var källarsvamp som föregåtts av äkta hussvamp men blivit utkonkurrerad av den förstnämnda, båda inaktiva.
Johan förklarade att hussvampen är en väldigt dålig svamp i överlevnadssynpunkt då den har ett väldigt snävt spekra att leva i, blir det för blött drunknar den, blir det för torrt torkar den ut och efter en tid dör den, avstannar att växa vid över 25 ºC och vid 50 ºC så dör den. I en gammal konstruktion med liggande timmer är den inte lika aggressiv som i en mer modern med regelkonstruktion och stenull då stenull både torkar extremt sakta och behåller fukten och bidrar med ämnen för att neutralisera oxalsyran svampen producerar. Svampen följer i första hand träets fiberriktning när den sprider sig så jag ska inte börja att byta ut en meter upp på väggen utan bara byta angripna stockar, husmossan som ligger i långdraget mellan timret hämmar också tillväxten vidare uppåt i nästa timmerstock då den gjort slut på den första stocken.
Sen trodde han även att åtgärderna vi gjort med dräneringen kan räcka om inte annat så skulle vi lägga plast på marken men det räckte att göra det delvis på de ställen som har stor fuktbelastning. Resten av grunden har ju till och med byggspill som inte ens ha börjat mögla fast det ligger direkt på marken. Jag har även skaffat en trådlös väderstation med tre givare som jag har satt i grunden för att hålla koll på luftfuktigheten och se om jag kanske behöver en avfuktare men då går jag fullt ut och lägger plast i hela grunden, isolering och även isolerar naturstensgrunden.
Just nu har jag en utetemperatur på +1,8 och 95% luftfuktighet, grunden i lillkammaren +2,4 och 90% LF och i farstukammaren +4 och 70% LF .

Lagom stressande skitväder vi har nu, blev överlycklig när det väl blev minusgrader i några dagar så det blev lite torrare luft fast det har ju slagit om tillbaka, nu är det så äckligt fuktigt att veden som legat på tork sedan i vår har sugit åt sig så mycket fukt att det fräser av den när jag slänger den i vedspisen 

Inget alls emot plast egentligen, hade jag ett nyare Älvsbyhus t ex skulle jag nog följa instruktionerna och lägga ut plast ordentligt, och ställa in en avfuktare.
Med ett äldre hus skulle jag fundera på varför det har klarat sig ett eller flera sekler, eller som i 'vedpannans' fall inte gjort det. Och kolla upp dränering och avrinning först och främst.
Man får välja väg; om man vill använda modern eller äldre teknik. Att blanda de två utan eftertanke leder till problem.
Det är inte självklart att modern teknik alltid är bättre - den har både för och nackdelar. Att förlita sig på en avfuktare, som nån gång kommer att lägga av, känns inte idealiskt. Om det då ganska snabbt blir mögligt i grunden är det inte bra. Vill hellre ha ett passivt system som funkar.
Vi har torrt och fint i grunden, fast det inte ens är omdränerat på hundra år. Nånting gjorde de väldigt rätt.
Hade en större vattenläcka i bjälklaget för några år sen, mitt i vintern. Det blev till slut fram med motorsågen och ta upp ett hål i golvet för att hitta problemet. När jag fyllde på systemet såg jag ett vattenfall rätt ner. Det var en avloppsbrunn som stått och sipprat, och galvrören till värmen gick intill, så de hade rostat av. Och en halv m3 hade nog runnit ner i grunden.
Reparerade och sen inga problem med det. Lät golvhålet stå öppet en vecka för att ventilera utifall att det behövdes, men det kändes aldrig ens fuktigt.
Knäppte 16 möss i fällor i det hålet en kall natt...

Det är också så med modern teknik att man knappast har tänkt sig att huset ska stå i sekler. Snarare ett halvsekel, eller kanske bara trettio år; sen är det ju ändå avskrivet.
Att då applicera den tekniken (plast som fuktspärr etc) på ett hus som stått i ett par sekler är kanske inte en bra idé. Man behöver inte vara fanatisk byggnadsvårdare för att inse det.

Ja det är ju just det, men nu har huset bevisligen haft hussvampangrepp två gånger. Ja kanske även fler, men visst det har ju stått några år också. Det som är lite irriterande är att det aldrig blivit riktigt grävt på baksidan huset under alla år då marken lutar mot kåken, men nu är det iaf gjort och jag får hoppas att det minskar fuktbelastningen. Om inte annat så måste jag ta till andra åtgärder.

Nu får det stå helt öppet fram till våren då dom stora jobben kommer att starta med återuppbyggnaden av huset. Kanske att det torkar upp bättre också längre ner i marken för nu när det har stått uppe så är det översta lagret torrt så det dammar av sanden precis som i främre delen av grunden.

Har jag tur så kanske jag får besök i helgen av en kunnig person inom hussvamp och antikvariska byggnader. Håller tummarna  Thumbsup

Jag tror stenhårt på att behandla virket med Bensaltensid och sedan åldersbeständig plast.
har svårt att tro att svampen överlever Bensaltensiden.
och, giftigt.tjaa gå runt på stan och andas in avgaser tror jag är värre.

Hehe,, ja just därför jag skulle vilja slippa mer gifter när jag är hemma 

Ah.. Jag pratade om krypgrunder Men du har rätt i det du säger   Menar du det jag direkt tänker på med putsade fasader utan luftspalt i trähus? Puts direkt på t.ex cellplast med bakomliggande träkonstruktion? Modernt tillvägagångsett men helt åt helsicke..

Förr i tiden byggde man inte Älvsbyhus på f d sjöbotten.
Man hade inte lika isolerat som idag, hade varmt på fötterna och eldade i kamin. Man använde inte plast utan andra material som näver, som har förnämliga egenskaper. Det är modern teknik och moderna material som orsakat dessa problem.
Man kan välja väg här, om man ska förlita sig på det gamla som man vet fungerar, eller det nya som man vet ger problem men också fördelar som varmare golv och lägre energiförbrukning.
Vi har varken avfuktare eller byggplast.

Älvsbyhus?
Mitt hus är inget älvsby och långt ifrån modernt med sina 38 år (-73), här finns/fanns problem i.a.f. Kåken står högt på en sand/moränås/kulle, dvs ingen sjöbotten..
Trådskaparens hus är bra mycket äldre än ditt, och således av "gammal beprövad" sort som du rekomenderar, ändå har problemen funnits en längre tid hos honom.

Modern teknik räddar dessa kåkar. (läs markisolering, åldersbeständig byggplast och aktiv avfuktning genom en avfuktare eller värmekabel)

Man skall ha en jäkla tur om man inte får problem i en krypgrund.. Vare sig den är 150 år eller 0 år om ingen åtgärd mot fukt finns. Är den däremot reglerad på ngt sett så är det en bra konstruktion.

Brorsans kåk är byggd -38, kryp/torpargrund under halva huset.. Förra sommaren fick han byta ALLT inkl hjärtbalk. Det fanns inget kvar isortsett. Denna grund har stått ORÖRD sedan huset byggdes.. d.v.s ingen plast eller ngt annat. Kattgluggarna halvöppna. = DÖDEN. Även här den sk "gamla beprövade tekniken" som du förespråkar.. Numer kör han med en enkel kondensavfuktare, undertrycksfläkt och PLAST. = Godtagbar rf

Du har väl källare?

Nej bort med gammal skit som inte passar i vårt nuvarande klimat och in med moderna grejer som fixar ett fukt och mögelfritt boende. Fram för plast och andra icke organiska material som inte kan mögla.


Krypgrunder har väl byggts på relativt samma sett ända sedan den tog över efter torpargrunden och det är väl knappast något modernt tillvägagångsett, på senare år har nu problemen börjat uppmärksammas varvid åtgärder blir allt vanligare.

Sen är ju ingen grund lik den andre.. vissa klarar sig längre, andra inte Sc:,

Jag tror stenhårt på att behandla virket med Bensaltensid och sedan åldersbeständig plast.
har svårt att tro att svampen överlever Bensaltensiden.
och, giftigt.tjaa gå runt på stan och andas in avgaser tror jag är värre.

Bensaltensid (bensalkonklorid) används till allt möjligt.. T.ex för sterilisering av kirurgiska instrument i sjukvården och en mängd andra saker enl bl.a FASS

Borsyra (boracol) är nog inte speciellt nyttigare

lite info om bensaltensid:

"
Ljungbygrabbarna är duktiga, jag har bara positiva saker att säga om dem. Alltid bra support och tippsar gärna om möjliga åtgärder. Därav tipsen jag fick av dem av bl.a vägsalt och bensaltensid mot humus i marken.

Man kan ju undra hur nyttigt det är att få detta i näsan, men jag tror att det finns med lite varstans i.a.f i vardagen... 

Ang att din krypgrund stått pall i 167 år..(nästan, du har ju faktiskt allvarliga skador  ) klimatet har väl ändrat sig endel de senaste 100 åren..? Varför skulle SÅ MÅNGA ha problem med sina krypgrunder annars? Jag har faktiskt inte hört eller fått någon annan vettig förklaring på problemet? En torpargrund hade ju även stöd av en ljummen murstock så det kan så vara, utan murstocken råder samma klimat som i en vanlig krypgrund och med den problemen med kondens när varm luft möter kalla ytor..? Markfukt som uppkommer när plast inte används "späder på" kondensproblemen ännu mer, speciellt på vintern när tempdifferanserna är riktigt påtagliga.

Men detta vet du säkert redan.. du har nog luskammat nätet på information, pratat med kunnigt folk inom området om dessa problem, precis som jag? Du har en annan teori än jag ang åtgärder bara antar jag?

Ta en koll på dessa bilden.. De tog jag i min krypgrund för ett par år sedan. Den är tagen vintertid. Jag har sandaktig jord där jag bor, d.v.s naturligt bra dränerande. Vart tror du denna fukten tagit vägen om inte plasten stoppat den? (jo givetvis hade avfuktaren fått ta hand om den, med en hyffsad energikonsumtion ) Observera att fukten på bilderna är på undersidan av plasten

En sak som ställer till det för mig med plast på marken är att jag inte har en stengrund hela vägen utan stengrund sedan jord innan marknivån kommer. Jag är lite rädd att fuktransporten kommer upp i murstockar och jorden strax under grunden.

Men nu gör jag precis vad som helst för att säkerställa att det inte händer en tredje gång (!), om det så är att lyfta hela huset med murstockar och allt och lägga en tättslutande plast under hela huset. Hussvampangrepp har ju hänt förut, visserligen inte sen 1949 då min sambos mormor kom till Gersgården och sen dess har ingen brutit upp några golv i fartsukammaren.

Bensaltensid (bensalkonklorid) används till allt möjligt.. T.ex för sterilisering av kirurgiska instrument i sjukvården och en mängd andra saker enl bl.a FASS

Borsyra (boracol) är nog inte speciellt nyttigare

lite info om bensaltensid:

"
Bensalkon är fass och läkemedelvärldens synonym för bensaltensid (bensalkonklorid)


Beskrivning av bensalkon:
 Blandning av alkyldimetylbenzylammoniumsalter
 R betecknar alkylradikaler från C8H17 till C18H37
 
Bensalkon är läkemedelsvärdens namn på bensaltensid (bensalkonklorid). Användningsområdena är många, t ex som konserveringsmedel i ögondroppar och vätska för kontaktlinser.
 
Andra sononymer är: benzalconium chloride, bensalconiumchloride, N-Dialkyldimetylammoniumklorid, kvartär ammoniumförening, alkyldimetylbenzylammoniumklorid, Bensalkoniumklorid, C8-C10, ZEPHIRAN CHLORIDE, TRITON K-60, QUATERNIUM-1, PARALKAN, OSVAN, MEFAROL, MARINOL, GERMITOL, GERMICIN, GARDIQUAT, CEQUARTYL, BIO-QUAT, BENIROL,
 BAYCLEAN, ALKYL DIMETHYLBENZYL AMMONIUM CHLORIDE
 
Bensaltensid är en blandning av kvartära ammoniumföreningar och används som skummbildare, rengörande ämne och bakteriecid i bla kosmetiska och hygieniska produkter. Vanligt i shampoo och tandkräm. Extremt effektivt mot beväxning av alger, lavar, mögel och svamp och ingår i många alg- och mögelfrimedel. Ämnet förekommer i kosmetiska och hygieniska produkter i halter upp till 5% (i kosmetika med ständig hudkontakt 1000 ppm – 0,1%). Kan också blandas i färg, tapetklister, fogmassor, gips och cement.
 
Ämnet är av Kemikalieinspektionen klassificerat som hälsoskadligt, farligt vid förtäring. Ämnet medför risk för allvarlig ögonskada.
 
Vissa uppgifter tyder på att ämnet kan vara hudallergiframkallande och hudirriterande.
 
Bensaltensid är giftigt för fisk och Daphnia. Bensaltensid är biologiskt lätt nedbrytbart men skall hanteras med förstånd. Ögonen skyddas med skyddsglasögon, händerna med skyddshandskar och man undviker att få medlet på sig och duschar efter besprutning.
 
Bensalkoniumklorid går att köpa som algfrimedel i färgbutiker eller (för 1/4 av priset) som kemikalie på Allt-fraktfritt.com Där heter den kort och gott Bensaltensid"

http://bensalkonklorid.com/bensalkon-ar-fass-och-lakemedelvarldens-sononym-for-bensaltensid-bensalkonklorid/

Ljungbygrabbarna är duktiga, jag har bara positiva saker att säga om dem. Alltid bra support och tippsar gärna om möjliga åtgärder. Därav tipsen jag fick av dem av bl.a vägsalt och bensaltensid mot humus i marken.

Man kan ju undra hur nyttigt det är att få detta i näsan, men jag tror att det finns med lite varstans i.a.f i vardagen... 

Ang att din krypgrund stått pall i 167 år..(nästan, du har ju faktiskt allvarliga skador  ) klimatet har väl ändrat sig endel de senaste 100 åren..? Varför skulle SÅ MÅNGA ha problem med sina krypgrunder annars? Jag har faktiskt inte hört eller fått någon annan vettig förklaring på problemet? En torpargrund hade ju även stöd av en ljummen murstock så det kan så vara, utan murstocken råder samma klimat som i en vanlig krypgrund och med den problemen med kondens när varm luft möter kalla ytor..? Markfukt som uppkommer när plast inte används "späder på" kondensproblemen ännu mer, speciellt på vintern när tempdifferanserna är riktigt påtagliga.

Men detta vet du säkert redan.. du har nog luskammat nätet på information, pratat med kunnigt folk inom området om dessa problem, precis som jag? Du har en annan teori än jag ang åtgärder bara antar jag?

Ta en koll på dessa bilden.. De tog jag i min krypgrund för ett par år sedan. Den är tagen vintertid. Jag har sandaktig jord där jag bor, d.v.s naturligt bra dränerande. Vart tror du denna fukten tagit vägen om inte plasten stoppat den? (jo givetvis hade avfuktaren fått ta hand om den, med en hyffsad energikonsumtion ) Observera att fukten på bilderna är på undersidan av plasten

Bara för att ytterligare tjata/förtydliga.. när du sanerat klart och avfuktaren skall installeras.. -PLAST PÅ MARKEN!! Och tätning av utrymmet.. sätt gärna in en undertrycksfläkt så du minimerar transport av sporer och lukt upp i bostadsutrymmet. Ett tips ang saneringsvätska.. kolla upp "bensaltensid". Bra mycket billigare än boracol. Jag har blivit rekomenderad detta från flera oberoende aktörer. Senast av en välkänd firma för avdödning av humus på marken i min kr.grund. kanske du även skulle "dränka" din mark med saneringsvätska för att få död på alla sporer o grejer som lever där.. jag har även fått tipset att sprida ut vägsalt under plasten för att det skall vara avdödande samt absorbera fukt..

Vad jag hört så skyddar borsyra i många år?
Finns olika sätt att applicera http://www.lavtox.se/Hussvamp.pdf

Tråkigt att du mår så dåligt av husstrulet.

Hur högt är kryputrymmet under golvet/trossbotten?

Kan man krypa in utifrån utan att drabbas av cellskräck?

En lösning kanske blir att bryta upp en central del av husets golv, så att du får tillträde och kan bära ut massor av jord och får arbetsutrymme under alla trossbottnar.

Ge inte upp! Bli inte sjuk! Det finns lösningar på alla problem.

Så som det ser ut nu så kan jag krypa i nästan hela grunden förutom en del i köket, ja trångt är det ju ju under bärlinorna då dom är grova som telefonstolpar, vi grävde ur så det var stor plats vid gamla rötskador och lite till men inte hela köksgrunden då största delen av trossbotten var felfri (fantastiskt lätt att vara efterklok nu ). Trossbotten låg direkt på jorden och bärlinorna var helt nergrävda. Jag har börjat gräva mig in i köksgrunden utifrån för att komma åt påväxten där.

Det skiljer mellan försäkringsbolag och orsaken till svampväxten kan vara avgörande. Måste läsa det finstilta.
http://www.forsakra.net/villafoersaekring/96-hussvamp-en-liten-guide.html
(själv gillar jag If, skyr Folksam - av erfarenhet).
Serpula lacrymans, äkta hussvamp.
Här fanns det en hel del god information.
http://www.pkgroup.se/informaatio.html
(Intressant bit där om biologisk behandling med konkurrerande svamp.)
Äkta hussvamp behöver en kalkkälla, som kan vara murstocken. Den kan värmebehandlas mot svamp.
Jag skulle nog spruta på rejält med borsaltlösning i bjälklagen. Hellre för mycket än för lite. (Personligen skulle jag köpa natriumborat från grossist, inte dyr Boracol).
Efter sanering bör man se till att man kan fortsatt inspektera grunden eftersom svampen egentligen aldrig försvinner.
Men sova gott bör man unna sig.

Vi hade källarsvamp där tidigare ägare hade byggt badrum. En rejäl odling, med stora fruktkroppar, Anticimex tog bilder för sitt arkiv.
Det var en baggis att åtgärda jämfört med äkta hussvamp. Bara ta bort ruttet virke och låta torka upp.

Ja nu ska jag ha alla tilläggsförsäkringar som går att teckna tror jag! Det här kommer att kosta ordentligt men det får det lov göra bara jag kan rädda huset för framtiden. Men angående att dränka allt i boracol så tvistar de lärde, det var något om att det bara var verksamt några år och sedan kunde verka gynnsamt för svampen enligt nån studie från Skottland så det har gjort mig än mer förvirrad. Jag kan inte länka det inlägget då Gård & Torps husdagbok ligger nere.

Om det inte är allt för mycket stort bråte så brukar man kunna suga ut material från krypgrunden.

Ja det är en helt fantastiskt maskin! Vi använde den nu när vi rensade upp i lill- och farstukammaren, nära 8m3 på fem timmar. I farstukammaren sög dom ut mellan 30-40 cm jord för att sänka marknivån. Jag vill inte ens tänka på att ha varit tvungen att handgräva ur det med hink och skottkärra. Kanske lika bra att ringa hit dom igen när stengrunden ska byggas om och syllstockarna ska bytas.

Tack för allt stöd, det värmer!  Thumbsup

Det skiljer mellan försäkringsbolag och orsaken till svampväxten kan vara avgörande. Måste läsa det finstilta.
http://www.forsakra.net/villafoersaekring/96-hussvamp-en-liten-guide.html
(själv gillar jag If, skyr Folksam - av erfarenhet).
Serpula lacrymans, äkta hussvamp.
Här fanns det en hel del god information.
http://www.pkgroup.se/informaatio.html
(Intressant bit där om biologisk behandling med konkurrerande svamp.)
Äkta hussvamp behöver en kalkkälla, som kan vara murstocken. Den kan värmebehandlas mot svamp.
Jag skulle nog spruta på rejält med borsaltlösning i bjälklagen. Hellre för mycket än för lite. (Personligen skulle jag köpa natriumborat från grossist, inte dyr Boracol).
Efter sanering bör man se till att man kan fortsatt inspektera grunden eftersom svampen egentligen aldrig försvinner.
Men sova gott bör man unna sig.

Vi hade källarsvamp där tidigare ägare hade byggt badrum. En rejäl odling, med stora fruktkroppar, Anticimex tog bilder för sitt arkiv.
Det var en baggis att åtgärda jämfört med äkta hussvamp. Bara ta bort ruttet virke och låta torka upp.

Men vad är "hussvamp"? All svamp som växer där under är väl hussvamp?

Det jag funnit genom google så är det ett gäng brunrötesvampar som gått under namnet hussvamp, finns tydligen 180 olika sorter varav äkta hussvamp är värst. Finns tex källarsvamp som tydligen skulle vara väldigt lik till utseendet äkta hussvamp.
Det enda jag vet är att killen på Anticimex sa:"-Hussvamp, men jag kan inte exakt säga det latinska namnet." Ska ge mig under imorgon och såga ur en bit med påväxt och skicka på analys så jag får det svart på vitt vad det är för skit jag fått under huset.
Fan får jag inte magsår och hjärtinfarkt av det här vet jag inte,,, är halvt knäckt i psyket av det här så jag sover helkasst, gnisslar tänder, gubbgrinig och allmänt dryg osv,,

Nej, hussvamp är ett ganska vedertaget begrepp på en speciell art av svamp.  En champinjon är ingen hussvamp bara för att man odlar den i källaren...

Jag köpte ett svampangripet hus billigt för sju år sedan.
Allt svampangripet trä togs bort.
Plast lades ut på jorden i torpargrunden.
Inget har märkts efter detta.

Var det hussvamp?