tänk på att du har kanske -35 grader på andra sidan väggen i kondensorn så det är nog lätt att få påfrysning om flödet är för dåligt.
där satt även en flödesgivare på slingan som slog ifrån pumpen om flödet blev för dåligt, antar att detta var för att skydda växlaren mot sönderfrysning innan LP slog ifrån.
hålet var "bara" 130 meter så på senvintern så började vi att shunta ut ett delflöde via en slang till ett dike också.

Det spelar stor roll. Tryckfallet från botten av hålet upp till vattenytan behöver pumpen då inte jobba med.
Pumpen tar i princip bara hand om VVX inverkan
Tony

då måste det bästa vara att sätta pumpen sist på slangsnutten som precis ligger under vattenytan, för då behöver inte pumpen jobba med tryckfallet över VVX heller 

vart pumpen sitter spelar ingen roll utan det var mest effektmässigt varför det skiljde så mycket när man kör "öppet" mot slinga, det måste finna någon anledning varför dom har valt en så stor pump.

Det är säkert för att undvika att det fryser i förångaren. Vattnet som kommer in är kanske ett par plusgrader så deltaT måste vara lågt. Det är nog största problemet med ett öppet system i Sverige. Söderut med högre grundvattentemperaturer är det inte samma problem.

vi hade sånt monterat i mitt föräldrahem exakt som COP-pojken vill ha, det var en sänkpump som var i botten på hålet och sedan gick returen ned  en bit under vattenytan.

Hej Tracker
Anders vill inte ha en sänkpump.
Han vill ha en slang ( sänkslang ) som hänger ner till botten  av hålen och pumpen sitter upp vid VP därefter en slang ( returslang )ner under vattenytan.

Sänkslangen har lika hög vattennivå som som nivån är i borrhålet. Pumpen behöver alltså inte lyfta så högt men han får andra problem som du ser i min och Anders sammanställning.
MVH
Tony

Det finns inga höjdförluster i ett system som hämtar o lämnar vattnet på samma ställe! (=vattenytan i borran) Däremot givetvis strömmningförluster i hela slangen oavsett var den är.Tyvärr finns det startförluster som du måste hantera

Kommuner i all ära, men den främsta invändningen tycker jag att du har i att grundvattnet kan korrodera VVX. Sånt är jobbigt.
Kan man kolla det med ett vattenprov? Det borde gå bra
Eller är det syreinnehållet som är värsta boven?vet ej
Eller inträffar det endast om man har otur?
Går det i normalfallet att cirkulera normalt drickbart grundvatten genom värmeväxlaren utan korrosionsrisk?Inte säker beror på , vattenprov

Anders

Hej Anders

Nu har jag räknat på detta fram och tillbaka.
Jag får backa du har rätt.
Du tjänar pumpeffekt när detta har startat upp eftersom du har mindre rörförluster.
Du måste ha en stor pump som klarar av att starta upp det hela och sen måste det hela vakuumdras .


Jag har ändrat i din fördels samt nackdelslista
Nackdelarna med denna lösning är sex som jag ser det:

1 Frysrisk utan frysskydd.
2 Avluftningen måste ske med undertrycksavluftare, dvs en vacuumpump kopplad till den högsta nivån, lite krångligare, men inget problem egentligen.
3 Du tappar is ombildningsvärmen
4 Vid mellankrets är det ingen vinst med detta
5 Pumphuset kan rosta upp av grundvattnet
6 Pumpen måste hantera startflödes och driftflödet

Fördelarna är:

1 Lägre installationskostnad -Inget frysskyddsmedel o endast halva slangen. Såg en vacuumpump på biltema eller jula för 1500, så det är inte så farligt.
2 Lägre driftkostnader, eftersom borran har lägre strömningsmotstånd än en slang.
3 Mycket större värmeväxlaryta, direkt mot berg, gör att man kan köra längre drifttider med lägre tempfall på brinet (vattnet) = högre COP, bra för inverterpumpar.
4 Miljövänligare ingen läckagerisk av främmande ämnen i borrhålet.

Problemlösningar:
1 Tillräckligt borrdjup + frostfri nedgrävning av slang mellan hål o hus.
2 Byt ut vvx i VP till titan och installer dit ett patronfilter innan.
3 Det är bara att skruva ihop, samma expansionkärl men med en vacumslang till toppen av det. Vid avluftning öppnar man kranen till vacum slangen och startar vakuumpumpen o stänger igen då vattennivån i expkärlet är på lagom nivå. Det behövs egentligen inget expkärl utan det använder man bara som nivåmätare samt för att få en behållare för avluftning.
4 KBpumpen måste hantera grundvatten med tanke på materialval.
5 Frekvensreglerad KB pump är i princip nödvändig.



MVH

Tony

Tracker, vattnet "puttar" fortfarande precis lika mkt oavsett om du går ut i ett öppenkärl. Tänk på en bäck som går ut i en sjö, den kommer att röra om sjön (lite grand). Eller om du sprutar vatten i en hink, eftersom hinken är mycket större än slangen blir rörelsen långsammare, men det är större mängd, så energin är den samma. Dock kan man tänka sig att den turbulens som uppstår omvandlar en del av rörelseenergin till värme, men jag tippar på att det är marginellt.

I badkars exemplet ger alltid alla 200 m slang tryckförluster oavsett om du lyfter upp slangen eller ej, har den i badkaret eller inte, eller lindar den runt svärmor. Detta kommer man aldrig ifrån, min poäng är att detta är den ENDA förlusten, det uppkommer ingen extraförlust plötsligt i slangen bara för att man lyfter upp den eller ej.

Anders

Testa får du se vad som händer   Thumbsup

självklart blir det strömmningsförluster.

i en sluten krets så puttar vattnet på "bakifrån" hela tiden, det gör det inte i borrhålet utan du förlorar den fördelen.
ta en slang och montera båda ändarna på en pump fyll upp med vatten och starta pumpen, när du tar bort elkontakten till pumpen så kommer pumpen att fortsätta att rotera i 30 sek till p.g.a. den hastighet som vätskan fått upp i slangen.

i exemplet med slangen i badkaret så får du tillbaka så mycket som du lyfter upp slangen från ytan det stämmer, men all slang som är kvar i badkaret orsakar bara förluster.
ta 200 meter slang i ett badkar och lyft upp 3 meter av dom, resterande 194 meter bromsar bara flödet.

men testa du och återkom med resultat får vi se vem som har rätt 

Självklart blir det förluster i alla slangar eller borra, fast förlusten i borran är mkt mindre än i slangen, så om man ersätter halva slangen med borra så minskar förlusten totalt sett. Förlusten blir tryckförlusten i slangen (=2,94 , vattenpelare, 300 m, 48 l/min,50 mm PEM PN 6,3) osså har jag tagit Beulcos program för PEM-slang o satt in borrans diameter å får då 0,03 m vattenpelare, dvs ganska nära 0, precis som Tony skriver. (Samma flöden o längd, PEM har sannolikt mindre friktion än berg, men det bortser jag ifrån).

Så:
En slang ner har 2,94 m vp
en slang upp har 2,94 m vp
Totalt med traditionell slangslinga: 5,88  m vattenpelare.

En borra ner har 0,03 m vp
En slang upp har 2,94 m vp
Totalt med öppet system 2,97 m vattenpelare.

En vinst på 2,91 m vattenpelare!

Med en Wilo Stratus 30/1-12 pump drar slangslingan 100 w, o borran+slang 60 W. 160 Kwh/år sparade, om man kör VP i 4000 tim, med en av de mest energieffektiva pumparna! Thumbsup

Om man vill ha en tumsregel så kan man säga att KB-pumpsförlusten blir halverad. O med de vanliga ineffeektiva pumparna kan det innebära många KWH.

Tracker, vattnet "puttar" fortfarande precis lika mkt oavsett om du går ut i ett öppenkärl. Tänk på en bäck som går ut i en sjö, den kommer att röra om sjön (lite grand). Eller om du sprutar vatten i en hink, eftersom hinken är mycket större än slangen blir rörelsen långsammare, men det är större mängd, så energin är den samma. Dock kan man tänka sig att den turbulens som uppstår omvandlar en del av rörelseenergin till värme, men jag tippar på att det är marginellt.

I badkars exemplet ger alltid alla 200 m slang tryckförluster oavsett om du lyfter upp slangen eller ej, har den i badkaret eller inte, eller lindar den runt svärmor. Detta kommer man aldrig ifrån, min poäng är att detta är den ENDA förlusten, det uppkommer ingen extraförlust plötsligt i slangen bara för att man lyfter upp den eller ej.

Anders

Nu har jag räknat lite på detta.
Du tappar cirka 1% i större förluster

Kan du presentera kalkylen? Det blir troligen laminär strömning i borrhålet i ett öppet system så intuitivt tycker jag att det borde bli mindre strömningsförluster.

självklart blir det strömmningsförluster.

i en sluten krets så puttar vattnet på "bakifrån" hela tiden, det gör det inte i borrhålet utan du förlorar den fördelen.
ta en slang och montera båda ändarna på en pump fyll upp med vatten och starta pumpen, när du tar bort elkontakten till pumpen så kommer pumpen att fortsätta att rotera i 30 sek till p.g.a. den hastighet som vätskan fått upp i slangen.

i exemplet med slangen i badkaret så får du tillbaka så mycket som du lyfter upp slangen från ytan det stämmer, men all slang som är kvar i badkaret orsakar bara förluster.
ta 200 meter slang i ett badkar och lyft upp 3 meter av dom, resterande 194 meter bromsar bara flödet.

men testa du och återkom med resultat får vi se vem som har rätt 

Nej, trycket från vattenpelaren i borrhålet (förutsätter att borrhålet är vattenfyllt) gör att pumpen bara behöver lyfta vattnet över vattenytan i borrhålet. Står pumpen still kommer vattenytan i slangen att hamna på samma nivå som vattnet i borrhålet. Pumpen behöver bara suga från grundvattenytans nivå. Lyftet över grundvattenytan kompenseras med returens hävertverkan så det blir som ett slutet system.

Hej
Jag köper vad du säger.
Det är ett öppet system
Den kommer tyvärr att dra lite mera effekt ( kan få tillbaka en del på bättre överföring) än en lösning med sluten krets + man måste ha täta backventiler för att slippa problem.
Tony

Hej Anders

Slutet system
Vi tar och bygger en ställning 50 meter hög.
Placerar en slang upp till toppen och ner.

kopplar ihop ändarna i botten.
Monterar ett trycksatt expansionskärl förtryck 5,1 bar
Monterar dit en liten cirkulationspump.

Pumpen arbete är att övervinna flödesfriktionen när vattnet ska röra sig alltså tryckfallet.
Expansionskärlet tar hand om höjden.


Alternativ.
Öppet system
Samma ställning men ombyggd så att vi har ett 1 meters rör på sidan fyllt med vattnen
Samma slang men kortare. Ena änden går ner till botten. I toppen sitter pumpen och efter pumpen så går slangen ner under vattenytan.
Vi antar nu att du har fyllt slangen helt.

Problemet är att du vill använda hävertprincipen men det kommer inte att fungera.
En hävert fungerar om utloppsänden är djupare än intagsänden. I ditt fall så är det tvärtom. Sen beror det på tryckfallet hur mycket under slngen måste mynna.


Det innebär att din pump MÅSTE lyfta vattnet 50 meter innan den kan börja trycka. Fysikaliskt är detta omöjligt.
Pumpen måste sitta i botten av slangen och trycka vattnet 50 meter upp genom din vvx sen får du tillbaka den delen som är över vattenytan och upp till din vvx.

Tyvärr Anders Jag vill verkligen att detta ska fungera men det går inte.

Tyvärr kan jag inte förklara detta bättre men kanske någon på detta forum kan.

MVH

Tony

Citat från: Tony B skrivet 11 januari 2008, 20:39:12

Montera dit en djupvattenpump och släppa returen under vattenytan. Köra grundvatten genom vvx.

Glöm iden. ÖPPET spelar ingen roll eller vad du vill kalla lösningen. Räkna på den så ser du verkligheten.
Mellanvvx är i princip nödvändigt om du vill behålla garantierna tror jag.

Ja det är framförallt detta jag funderar på. Dock med en vanlig cirkpump. Pumpenergin blir tom mindre.
Hur ska jag räkna för att se verkligheten menar du?

Mellanvvx: Får man korrosion av att cirkulera grundvatten? Eller vad är problemet? Mellanvvx är väl oxå rostfria precis som VP växlarna? Så korrosionsproblemet bör väl vara det samma i så fall? (fast då har inte tillverkaren ansvar) är det endast en legal fråga eller är det ett faktiskt problem?

mvh
Anders

Om du kör ett öppet system system även fast du vill kombinera det med hävertprincipen så måste pumpen lyfta vattnet från sugändan. I dag med dagens teknik så kan man suga maximalt 9,82 meter teoretiskt. Alltså hamnar din pump i botten på hålet och måste då lyfta hela vattenmängden hålets djup. Sen får du tillbaka lite kraft ner du återför vattnet under ytan vilket innebär att den drar lite mindre energi än vad den skulle ha gjort.

VP tillverkarna är rädda för partiklar samt så kan grundvatten vara väldigt aggressivt.
Jag måste tyvärr pumpa bort grundvatten eftersom min källare är så djup. Dessa pumpar som jag använder idag är riktiga byggpumpar. Alltså typen som du slänger ner i ett hål och glömmer bort. Ändå så är jag tvungen att serva pumparna med ett 2 årigt intervall. Fulla av påväxt samt allt möjligt skräp.

Sen så är inte ROSTFRITT rostfritt. Bara mindre rostbenägen. Är det salter eller klorider i vattnet så kan du få alla möjlig typer av korrosion. Det är därför man gärna använder titan.
I pooler har du oftast klor vilket ger stora problem om vattnet värms över 60 grader( Rostfritt rostar bra över 60 grader och fel miljö) . I just vvx kan du då få lustiga fenomen. Därför i dag så är det titan oftast. Kopparnickel är ett alternativ men det är på de större anläggningarna.

MVH

Tony

Montera dit en djupvattenpump och släppa returen under vattenytan. Köra grundvatten genom vvx.

Glöm iden. ÖPPET spelar ingen roll vad du vill kalla lösningen. Räkna på den så ser du verkligheten.
Mellanvvx är i princip nödvändigt om du vill behålla garantierna tror jag.

Ja det är framförallt detta jag funderar på. Dock med en vanlig cirkpump. Pumpenergin blir tom mindre.
Hur ska jag räkna för att se verkligheten menar du?

Mellanvvx: Får man korrosion av att cirkulera grundvatten? Eller vad är problemet? Mellanvvx är väl oxå rostfria precis som VP växlarna? Så korrosionsproblemet bör väl vara det samma i så fall? (fast då har inte tillverkaren ansvar) är det endast en legal fråga eller är det ett faktiskt problem?

mvh
Anders

Nu har jag räknat lite till o kommit fram till att om man har 300 m hål, plockar ut 9,7 kw från hålet, dvs totalt 13 kw fr VP, gäller om jag förstått pumpdimensionering o strömingsmotstånd rätt:

40 mm PEM PN 6,3: tryckfall 17,8 m vattenpelare (vp) Dvs synnerligen dyrt o inte lämpligt.
50 mm PEM PN 6,3: tryckfall 6 m vp, ca 100 w Wilo Stratus 30/1-12, Helt OK pumpeffekt, fast dyrare slang.
Dubbla hål 2x150m: 40 mm PEM PN 6,3: Tryckfall 4,93 m vp, ca 80 W.

Jag har för mig att ngn på forat sagt att en grads varmare Brine ger ca 5 % effektivare VP. Om man antar att man får 1 gr  varmare Brine i snitt på ett 300 m hål jämfört med två 150 m hål (pga ökad geotermisk värme med 1-3 grader per 100 m), så innebär det att man för 20 w extra pumpeffekt får ytterligare 650 w i effekt. Hål o slang ska avskrivas på 97 år enligt energimyndigheten (tror jag) så slangens merkostnad blir inte stor.

Men om man cirkulerar grundvatten ner genom 50 mm PEM PN6,3 till under vattenytan, sedan borran ner o upp från botten med en likadan slang, så får man totalt sett billigare slang (hälften så lång, fast 50 % dyrare) Lägre tryckfall ca 2,94 m vp i slangen o 0,03 m vp i borran, pumpeffekt ca 60 w.

Men den stora skillnaden blir i värmeväxlaryta, volym samt cirkulationstid för ett "varv" och W/m2 växlaryta:
Diameter                  VVX-Yta m2       volym lit        tid, min           W/m2
40 PEM                        68                       301              6                141
50 PEM                        86                       471            10                113
Borra ner 50 mm upp     224                     1600            34                  43

Den enorma skillnaden i värmeväxlaryta och att man slipper en övergång genom PEM-plasten borde göra detta till en mkt effektivare design. Det innebär inte att man kan ta ut mer effekt per meter borra utan att man kan köra längre drifttider med mindre KB temp sänkning (=högre COP, mindre slitage)

Dvs billigare installation o lägre driftkostnad, leder till högre COP o minskat slitage!

Apropo förbud mot att cirkulera grundvatten: Detta blir ju ingen principiell skillnad mot ejektorpump, förutom att man inte tappar så mkt vatten. Finns det förbud mot ejektorpumpar när man inte tappar vatten?

Vad tror ni om det här?
En bekant som tog fram den för ett antal år sedan.

http://www.wipo.int/pctdb/en/wo.jsp?wo=2000037862&IA=WO2000037862&DISPLAY=STATUS

jag gissar att det kan frysa i övre delen av borran.
berg eller ytjord innehåller endast en viss mängd energi per meter så slang längd måste alltid anpassas efter effekt ut taget.

gissar att vitsen med detta är att få kortare borra.

så om man nu gräver ytjord med tex halva rekomenderade längden så kommer man att få rejält med pem frost + tjäl resning.


krister

Om man då tar ytan gånger tiden så blir det för 30mm 399,3138 och för 60mm slangen blir det 3194,51 det borde betyda att den grövre slangen är nästan 10 ggr bättre.

Värmeövergångstalet (överförd värmemängd per ytenhet och tid) ökar med ungefär roten ur strömningshastigheten när det är turbulent strömning. Väljer man för stor slang kan strömningen slå om och bli laminär och då sjunker värmeövergångtalet ordentligt. Det är inte så enkelt, kräver en hel del räknande.

Hej

Ang konvektion i vatten, ja jag tror hastigheten är säkert minst lika snabb som värme-överföringen från berg till vatten.

Ang slang-grovlek: ju grövre slang desto mer vatten att värma per ytenhet.
Provräknade lite 30mm slang 1 meter lång gav 7,065 liter vatten med ytan 9,42 dm2
40mm slang gav 12,56 liter med ytan 12,56 dm2
60mm slang gav 28,26 liter med ytan 18,84 dm2

Som du ser med 30 o 60 mm diameter så ökar ytan på slangen med 2ggr samtidigt som volymen ökar ung 4 ggr.

Nu har jag tänkt lite till, och då tänkte jag om man t.ex pumpar med 10L/minut så kommer det att ta vattnet i 30mm slangen 42,39 sek att komma en meter.
Och i 60m  slangen kommer det att ta 169,56 sekunder.
Om man då tar ytan gånger tiden så blir det för 30mm 399,3138 och för 60mm slangen blir det 3194,51 det borde betyda att den grövre slangen är nästan 10 ggr bättre.

Kanske Roland kan kolla o komentera ?

MVH
Messer

Jag ser bara ett LITET problem med ditt resonemang när det gäller att vinna litet COP.
En slang ner betyder att ditt nästan slutna system inte är slutet över huvud taget. Vitsen med det normala 2-rörsystemet stavas kommunicerande kärl. Du vill således ersätta en 200W CP med en djupbrunnspump på minst 2000W som ändock inte klarar av mer än ca 175 m djup och ger ca 30 minutliter. Hur någon ynka grads förhöjd Brinetemp skall uppväga den energiförlusten förstår inte jag.
Du vill spara 2000 kr på 200m slang men investerar gärna 9000 kr i en energislukande pump?

Det är ju så fiffigt ordnat i naturen att om du lägger ner en öppen slang i ett hål med vatten, så kommer slangen att fyllas med vatten till samma nivå som den omgivande vattenytan, dvs pumpen behöver inte jobba för att fylla slangen till vattenytan

Så, även min föreslagna lösning kan nog stavas kommunicerande kärl. Eftersom borrhålet är fyllt till toppen (typ) så ska ju pumpen bara övervinna slangfriktionen, dvs exakt samma som med cirkpump. Nivån är ju konstant eftersom det fylls på precis lika mkt vatten som det tappas ut (=ganska slutet system)

I en vattenbrunn sjunker nivån då man pumpar (givetvis beroende på återrinning vs pumpkapacitet) så då ska den jobba för att ge lyfthöjd för alla meter ovanför vattenytan, det gäller ju inte om den ska pumpa vattnet till ytan i det kärl den är nedsänkt i.

I vattenbrunnen ska pumpen dessutom bygga upp ett jämförelsevist högt tryck, det är nog till det som de flesta kw går till, men det behövs ju endast ett relativt modest tryck om man enbart ska cirkulera.

Fast jag vet inget om pumpar så det kanske är felaktigt tänkt?

Däremot kanske det ökar friktionen att det inte är ett sant slutet system? I en sluten slang får man ju ett moment i vattenrörelsen, som så att säga bara behöver knuffas på för att övervinna friktionen. Men i ett semislutet system kanske rörelseenergin övergår till värme då man släpper vattnet i borrhålet? Fast det tror jag inte.

Jag tänker försöka utnyttja grundvattenvärmen i mitt borrhål för att öka temperaturen något.
Men inte på det sätt du beskriver utan genom att tappa lite vatten från borrhålet.
Eftersom jag vet att hålet gav vatten först vid fullt djup tror jag att jag kan pumpa bort avkylt vatten och få upp vatten från botten så temperaturen ökar någon grad.
Annars är det så att frysvärmen gör att borrhålet ofta hamnar vid 0 eftersom det överförs en hel del värme i samband med frysning.

Man tar en vanlig djupvattenpump i botten av hålet o den får pumpa med kanske en lite mindre dimensionsionerad slang en de klassiska 40 mm som man har idag. Kan inget om slangar o flödesmotstånd men säg 30 mm. Vattnet passerar VPns värmevxl som vanligt o leds tillbaka till borrhålet.

Lite billigare? Hälften så mkt slang o den är mindre, samt inget brine. Men dock en pump, fast den ersätter i o f s KB cirkpumpen, så det blir nog billigare i alla fall.

Invändningar?

Jag ser bara ett LITET problem med ditt resonemang när det gäller att vinna litet COP.
En slang ner betyder att ditt nästan slutna system inte är slutet över huvud taget. Vitsen med det normala 2-rörsystemet stavas kommunicerande kärl. Du vill således ersätta en 200W CP med en djupbrunnspump på minst 2000W som ändock inte klarar av mer än ca 175 m djup och ger ca 30 minutliter. Hur någon ynka grads förhöjd Brinetemp skall uppväga den energiförlusten förstår inte jag.
Du vill spara 2000 kr på 200m slang men investerar gärna 9000 kr i en energislukande pump?

Har för mig att man inte får cirkulera grundvatten i djupa borror då det finns risk att man kontaminerar grundvattnet med ytvatten.

Såg i "vad återladdare en borra" att ngn skrev att botten temp i stockholm i ett 200 m hål var 12 grader. Han fick lite mothugg, men oavsett vilket exakt gradtal det är, så verkar alla vara överens om att tempen ökar med djupet.

Nu när det blir alltmer normalt med mkt djupare hål, en för säg tio år sedan, så kanske man ska fundera över detta. Problemet med permafrost i hålet som man hade förr verkar inte vara lika vanligt längre, det tolkar jag som att man idag borrar djupare, för samma effekt som förr.

Det verkar som om KB in i VP ligger lägre än de kanske maximalt 12 graderna, eller vad nu max är.

Min enkla fråga är:

Ju djupare hål desto större problem med att värmeväxlaren = KB slangen, går tillbaks "bredvid sig själv" dvs det på nedvägen i hålet uppvärmda brinet kommer att kylas av på vägen upp då det passerar nedåtslangens allt kallare sidor ju högre upp det kommer.

Dvs sträcker man ut brineslangen så kommer den att möta den varmaste omgivningen i mitten av slangen. O samma lägsta temp i början som i slutet av slangen.

Resultatet är att brinetempen är högre ngn stans i slangen på väg upp, i hålet än vad den är då man kör in den i VP. Det är dumt.

Ett annat resultat är ju att vvx verkningsgraden i KB-slangen blir mkt lägre än vad som är optimalt. en värmeväxlare funkar med ngn faktor typ 3 (jag kommer inte ihåg, men det är stor skillnad) bättre om man har motriktade strömmar än parallella strömmar av de bägge medierna. Det är ju inte så konstigt.

På väg ner leker livet, brinetempen är som lägst o ökar med ökande temp ner i hålet, så temperaturdiffen mellan brine o omgivande hål är stabil, dvs ju mer temp brine öker så ökar även omgivande temp. Så långt allt ok, men på väg upp blir allt uselt, den höga tempen på brinet möter nu en allt lägre omgivande temp o kyls av.

Ett par varianter har jag sett för att lösa detta problem, det en är att ha olika grovlek på ner- respktive uppslang. Stor dimension ner o litet flöde o smalare slang upp o därmed snabbt flöde som inte utsätter brinen för den elaka nedkylande behandlingen lika mkt.

En variant som går hela vägen är koaxialslangen, dvs en slang som har samma diameter som borrhålet o en uppslang med mindre diameter i mitten av denna slang. Jag läste om den i ngn testverksamhet för att antal år sedan men har inte sett ngt mer, kanske gick de inledande testerna dåligt. Man kan gissa att den blir dyr o kan vara svår att montera, annars är iden smart.

Ett enklare o i alla fall ngn mening effektivare sätt att lösa problemet skulle ju vara att cirkulera grundvattnet i hålet.

Man tar en vanlig djupvattenpump i botten av hålet o den får pumpa med kanske en lite mindre dimensionsionerad slang en de klassiska 40 mm som man har idag. Kan inget om slangar o flödesmotstånd men säg 30 mm. Vattnet passerar VPns värmevxl som vanligt o leds tillbaka till borrhålet.

Poängerna är flera.
Minskar radikalt problemet  beskrivet ovan med vvx effektivitet.
Förbättrar ytterligare vvx effektivitet markant (skulle jag tro) Genom mkt större värmeledande yta, dvs hela borrhålets yta i st f bara slangens yta, + att energin går dirkt från berg till vatten o inte från berg till vatten till polyeten (slangen) till spritblandat vatten (brine)
Vatten lagrar mer värme än sprit så man kan pumpa mindre = lägre flöde vid samma effektuttag, kanske inte så stor skillnad.
Mindre förlust på neråt vägen kanske dock motsvaras av högre förluster upp genom tunnare slang.
Större vattenvolym som flödar långsammare borde leda till att KB tempen sjunker långsammare vid VP körning =högre genomsnittlig KB-temp (=högre COP).
Men viktigast: Högre temp, kanske kan man komma upp i de där 12 graderna (eller vad nu maxtemp i botten av hålet är) = mkt högre COP. Kortare total körtid = minskat slitage.
Lite billigare? Hälften så mkt slang o den är mindre, samt inget brine. Men dock en pump, fast den ersätter i o f s KB cirkpumpen, så det blir nog billigare i alla fall.
Man slipper tryckkärl.
Man slipper brine. Etanolen eller vad det är.

Nackdelar
Man får absolut inte riskera att få minusgrader på KB, dvs man måste överdimensionera borran. (fast det i sig leder till ytterligare bättre COP.) Fast om man operera vid en högre temp, tex i stället för att ha 6 grader o gå ner till 0, så kanske man har 12 grader o går ner till 6, under en säsong?
Kanske korroderar färskvatten vvx? Fast man har ju samma lösning i grundvattenanläggningar.
Kanske tycker ngn att man inte ska blanda runt vattnet i hålet? Fast det gör man ju redan genom att trycka ner ett smutsigt borrhuvud o gud vet hur många kubikmeter smutsig tryckluft då man borrar. Det blir ju ett relativt slutet system så problemet borde inte vara överhängande.
Man måste isolera bättre eftersom det är frostrisk på vattnet till o från hålet.

Invändningar?
Erfarenhet, ngn som har en sådan anläggning?