Ämne: Dimensionering av vp

[rådvill]

Vilken storlek på bergvärmepump, ska jag välja och hur djupt bör hålet vara?
 
Hustyp: 2plan + inredd vind + källare 
Plats: Stockholm
Uppvärmning idag: olja
Byggår: 1930, ej tilläggisolerat
Totalyta: ca 350m2 
Den uppvärmda ytan idag är ca 250m2, med kommer etappvis att bli ca 330m2.
Familjen bestÃ¥r av 2 vuxna o 3 barn. Halva vinden är inredd idag och uppvärmd, andra halvan är ej inredd/uppvärmd. Halva källaren uppvärmd till <15 grader pÃ¥ vintern. Andra halvan har ingen uppvärmning= ännu kallare. Huset blir ofta undertempererat pÃ¥ vintern ca 18-19 grader för att spara lite. Det gÃ¥r Ã¥t ca 4,5-5m3 olja idag . Jag bedömer Ã¥tgÃ¥ngen till ca 6,5m3 för ca 20 grader pÃ¥ 330m2. 
Har blivit offererad olika pumpar mellan 12kW och 17kW samt borrhål mellan 215m och
2x150m. Vet inte vilken jag bör välja?

[Rickard]

Hej.

Jag har gjort en kalkyl som baseras på 6.5 m3 olja, pannverkningsgrad 80%, granit som bergart, 0 °C på KB.

Jag tycker att en värmepump på runt 15 kW är lämplig, den ger ca 62% effekttäckningsgrad och 98% energitäckningsgrad.

Eltillskottet behöver vara på 7 kW, men det antal tillskottskW som du kommer att behöva är inte ens 1000 kwh/år, du kan alltså inte spara mer än ytterligare max 1000 kWh/år på att välja en större värmepump.

230 meter aktivt borrhål är vad programmet rekomenderar, då jag vet att det är ytterst få borrare som lyckas fixa det så räkna med två borror.
Längden på de aktiva borrorna bör då vara MINST 115 meter/borra. Detta förutsätter att du kan placera borrorna minst 20 meter från varann, kom ihåg att lägga till borrdjup för borrning ned till berg och stabil grundvattennivå.

Och du, välkommen till forumet!

[Carl N]

Jag skulle ta offerten på 17 kW och 2 x 150 meter borra. Den extra pengen du får lägga i installationskostnad för den större VP:n + borra tjänar du rätt snabbt in. Man unnar sig också lätt lite varmare inne när man skaffat VP.

[Optimerar'n]

Hihi,

Bor du i mitt hus? Dina husuppgifter är väldigt lika mina...
Jag installerade en 16-17kW pump för exakt ett år sedan. 160+170m borra.
Första året blev det precis 14000kW på pumpen. Inget TS. Men lite snålkörning. Mycket skönt att ha en pump där effekten räcker till. Speciellt på morgonen när alla skall duscha...
Nu har jag börjat lägga till nya radiatorer och en fläktkonvektor i källaren så då är det bra att ha lite effekt att ta av. Så i år passar jag på att få det lite varmare.
Jag skulle definitivt ta till en större pump, för att få 100% täckning och lite marginaler inför framtiden.

/O

[rådvill]

Tack för era värdefulla tips.
Är det ekonomiskt lönsamt med en 17kW vp jämfört med en på 15kW? Kommer jag att tjäna in merkostnaden för vp:en inkl djupare borra? Den förbrukar vär lite mer också? En av leverantörerna tyckte att jag förutom en 300L beredare borde installera en extra 100L hjälptank också (då behövdes ytterligare en cirk.pump också) för att vp:en skulle gå lite bättre. En annan tyckte att jag skulle installera termostater på alla element. På min fråga om innegivare behövdes svarade de att det var sämre med en sådan osv. Fläktkonvektorer var bra i källaren tyckte de flesta.
Vad behöver jag av ovanstående egentligen? Är det något annat jag bör ta med också?

[sloke]

Här kommer ett enkelt sätt att räkna ut hur stor berg/vp man behöver till sitt boende.


           Ã„ldre hus. W/m2   Nyare hus W/m2
Södra Sverige           65   45
Mellan Sverige          70   50
Norra Sverige           75   55


Ex; om man bor i mellan Sverige i ett äldre hus med en boende yta på 200 m2, så blir det.
200m2 x 70 =14000W x 0,50 = 7000W = (7 KW).

Bästa ekonomin får man om värmepumpen dimensioneras till ca: 50 % av husets maximala effektbehov, då klarar den ungefär 90 % av värmebehovet. Resterande 10 % spetsar man med el eller olja..

[Rickard]

Här kommer ett enkelt sätt att räkna ut hur stor berg/vp man behöver till sitt boende.


           Ã„ldre hus. W/m2   Nyare hus W/m2
Södra Sverige           65   45
Mellan Sverige          70   50
Norra Sverige           75   55


Ex; om man bor i mellan Sverige i ett äldre hus med en boende yta på 200 m2, så blir det.
200m2 x 70 =14000W x 0,50 = 7000W = (7 KW).

Bästa ekonomin får man om värmepumpen dimensioneras till ca: 50 % av husets maximala effektbehov, då klarar den ungefär 90 % av värmebehovet. Resterande 10 % spetsar man med el eller olja..

Din tumregel fungerar väl skapligt men är alldeles för förenklad för att man skall våga satsa hundratusentals kronor på dem.
Effektbehovet kan variera mellan 30 och 100 W/m2 i olika hus, det är därför lätt att se att din tumregel kan ge rätt stora feldimensioneringar om man skulle använda dem i alla installationer.

Jag håller inte heller med om att 50% effekttäckningsgrad ger den bästa ekonomin, jag försöker räkna på ca 65% effekttäckning, vilket ger ca 98% energitäckning. Min slutsats är att extrakostnaderna vid installationen är så små att man tjänar igen dem på ca 2-4 år.
Effekttäckningsgrad högre än 70% är mer för att stilla nerverna (om man inte vill se lampan för eltillskott lysa någonsin) och kan vara svårt att någonsin tjäna in.

[Rickard]

Tack för era värdefulla tips.
Är det ekonomiskt lönsamt med en 17kW vp jämfört med en på 15kW? Kommer jag att tjäna in merkostnaden för vp:en inkl djupare borra? Den förbrukar vär lite mer också? En av leverantörerna tyckte att jag förutom en 300L beredare borde installera en extra 100L hjälptank också (då behövdes ytterligare en cirk.pump också) för att vp:en skulle gå lite bättre. En annan tyckte att jag skulle installera termostater på alla element. På min fråga om innegivare behövdes svarade de att det var sämre med en sådan osv. Fläktkonvektorer var bra i källaren tyckte de flesta.
Vad behöver jag av ovanstående egentligen? Är det något annat jag bör ta med också?

Ju större värmepump du väljer desto mer nytt gör en utjämningstank, men som jag tidigare sa så skulle jag rekomendera en 15 kW värmepump, ingen utjämningstank, 300 liters beredare är OK, inga radiatortermostater men en centralt placerad rumsgivare.
Fläktradiator i källaren fungerar säkert bra, men frågan är om det inte är lika bra eller bättre att istället köpa en avfuktare som får värma/avfukta källaren sommartid.
Använder ni inte källaren som bostadsutrymme så skulle jag inte satsa pengar på fläktradiatorer där utan enbart vanliga radiatorer + avfuktare.
Bäst klimat får du naturligtvis om du kombinerar fläktradiatorer och avfuktare i källaren, men det är till stor del en avvägning du själv måste göra, jag känner inte till din ekonomi.

Huruvida du tjänar in en 17 kW värmepump i förhålande till en 15 kW värmepump beror på hur mycket dyrare det blir, som mest kan du spara någonstans mellan 500 och 900 kr mer/år med den större värmepumpen, kanske t.o.m. något mindre om det innebär att värmepumpen arbetar med högre framledningstemp vilket ger en något sämre verkningsgrad.

[sloke]

Hallo, Rickard
Intressant det ni skrev, men jag har en liten annan uppfattning av det hela. Men jag hävdar inte att jag har rätt, eller att ni har fel.

Mina tankar är baserade på årsmedelverkningsgraden. Om man har en större VP så arbetar den kortare, (fort upp till temp därefter stopp). Har man en lite mindre VP så arbeter den jämnare i helhet och täcker upp "grunden" av värmen. Min personliga åsikt är att VP arbetar jämnare hela året, men med lite längre tid på kallare årstider. En VP är en tanke till grundvärmen och inte ett "kärnkraftverk", som skall ge all värme till boendeytan och tappvarmvattnet. "Spetts värme" är ett måste till egnahemmet, (om man inte har golvvärme), som behöver en lägre framledningstemp.
Men tappvarmvattnet har ett högre behov än vad VP klarar av. Dagens HCF-köldmedium mår inte bra av att arbeta över 55 grader p.g.a esteroljan. Men hur framtiden ser ut är alltid intressant, kanske F-köldmediumet skapar nya öppningar för framtiden..

Intressant med lite energi, med mycket effektbehov.

[Rickard]

En värmepump som går med korta intervaller får också färre driftstimmar och kan därför få en längre livslängd.
Medeltempen ut till radiatorerna blir densamma, men jag kan hållla med om att en större värmepump kan ha lite högre framledningstemp när den går än en mindre, i alla fall om den inte är rätt injusterad, en rätt injusterad värmepump skall ha 7-10 graders deltaT mellan fram och returledning under drift, och justerar man in både den lilla och den stora värmepumpen efter detta så skall inte temperaturen påverkas av det heller.

De tankar du framför hör lite till den gamla skolan, men mera erfarnhet och kunskap har de flesta numera börjat rekomendera större värmepumpar än tidigare.

Då höga framledningstemperaturer främst krävs om det är kallt ute så kommer även den lilla värmepumpen att tvingas arbeta med hög framledningstemp när det är kallt ute, men då kommer tempen att höjas med hjälp av elpatron eller annat tillskott, resultatet blir detsamma, högre returtemp och högre framledningstemp.

[sloke]

Hej Rickard.

Jag förstår inte riktigt vad ni menar.
Huset i sig har ett energi behov i effekt. Skall man "pumpa" i maximal effekt på en kort tid, eller utjämna det hela.? Typ exempel, en motor med mycket start och stopp tror jag mår mindre bra än en motor som går kontinuerligt. Ett Exempel är att jag hellre köper en landsvägskörd bil, istället för en stadstaxi. vad är bäst för en motor, mycket start och stopp än kontinuerlig drift.

Bara en tanke jag hade..

[Rickard]

Jag kan hålla med om det, men samtidigt måste man vara klar över att en kylskåpskompressor t.ex. startar och stoppar kanske 4 ggr/timme i hela sin livslängd, och den kan vara 15-20 år eller mer.
Tillverkarna hävdar att mängden start/stopp inte är ett problem om de är färre än 10/timme och om man tror på det så skulle livslängden i alla fall inte förkortas nämnvärt av att den startar kanske 1-2 ggr extra/timme.
Dessutom kan man i de allra flesta värmepumpar genom att trimma in reglerdatorn justera så att antalet start/stopp INTE blir fler, gör man det får man däremot lite högre framledningstemp i slutet av varje driftscykel vilket påverkar årsmedel-COP något till det sämre.
Den förväntat längre livslängden på en lite större kompressor som får mindre driftstimmar/år + det mindre behovet av eltillskott gör att det numera av de flesta förståsigpåare bedöms som en totalt sett bättre lösning med en dimensionering som ligger lite högre än de tidigare rekomendationerna på 50%

Frågar man någon som har som sitt jobb att försörja Landet Sverige med el så blir de mycket bekymrade vid tanken på att "alla" egnahem i landet skulle behöva elspets om det blev riktigt kallt i hela landet samtidigt, det är inte säkert att vår elförsörjning skulle klara detta alls.
Med en större kompressor så skulle i vart fall de flesta klara sig med 3 kW eltillskott även om det blev riktigt bistert ute.

Min egen värmepump täcker vårt behov ned till ca -33 °C, det har inte varit kallare än -31°C sedan jag installerade, så i vårt hus har det aldrig gått eltillskott för annat än "legionellakörning".

Framledningstempen i vårt hus går aldrig över 44°C, så någon otillbörligt hög framledningstemp behöver värmepumpen inte jobba med, och normalt arbetar den med temperaturer på framledningen på mellan +27°C och +33°C vilket borde ge en årsmedel-COP på runt 4.0.

Det finns tillfällen då det KAN vara bättre med en dimensionering på runt 50%, t.ex. i hus som är väldigt dåligt isolerade och man har planer på att förbättra densamma, i övrigt, eller generellt, tycker jag att man bör lägga sig på ca 65% för en ekonomiskt optimal lösning och kanske ännu högre med tanke på energiförsörjningsproblematiken.

[Carl N]

En annan tyckte att jag skulle installera termostater på alla element. På min fråga om innegivare behövdes svarade de att det var sämre med en sådan osv.

Jag vet inte om denna frÃ¥gan besvarades ordentligt men han pratar i nattmössan! 

Termostater är det sista man ska styra värmen med om man har en VP, VP:n jobbar bäst om den får styra värmen själv med ute och innegivare. Termostater stryper flödet över VP:n vilket den inte mår bra av, man får många start/stopp, och högtryckspressostaten kan även lösa ut. VP:n får även jobba med högre temp och tryck vilket är sämre både rent ekonomiskt och slitagemässigt.

[Optimerar'n]

Framtiden kommer inte se på elspets med blida ögon... Motsvarande vad vi idag tycker om direktverkande el...

De hÃ¥l du borrar idag, kommer finnas kvar i miljontalsÃ¥r... Det är mycket krÃ¥ngligt att "förlänga dem" om du skulle vilja i framtiden. SÃ¥ varför inte ta i sÃ¥ det räcker. Istället för att optimera för dagen? Jag tror inte energin kommer bli billigare och inte kommer vi göra av med mindre... (om ingen omfattande tillägsisolering eller växthuseffekt stÃ¥r för dörren) 

SÃ¥ varför skall alla snÃ¥la när de köper VP. Men spenderar otroligt mycket extra pÃ¥ annat. Jag förstÃ¥r inte det... Detta är ju en investering (och besparing) för framtiden  Thumbsup