Har du mekanisk frånluftsventilation? Då kan du eventuellt installera FLM30 (frånluftsmodul), den värmer brinekretsen med ventilationsluften och den finns ju året runt. Om det lönar sig eller inte kan jag inte uttala mig om.

som Olle skrev så skulle du kunna minska uttaget med 1-2 Kw om du  installerade FLM30 kopplad så att den värmde upp inkommande brine med 1-2 C

Isolera är inte speciellt dyrt om man är så pass händig att man kan göra det själv. Lösullisolera en villavind med 40cm lösull och lånad spruta kanske kostar bortåt 15 000:- och tar man väggar rum för rum och lägger isoleringen på insidan blir det inte så dyrt, bara lite "svettigt".

Jag försöker igen, hur har du isolerat i tak och väggar.

Grundvattnet låg på 19,5m i somras, mätt i hålet på nåt sätt, lång sticka? Innan mätningarna hade man satt ett speciellt lock där slangen går upp ur gräsmattan.

Visst är berget lite klent för den perforering vi har åstadkommit. Även med gamla pumpen fick vi minusgrader ibland vintertid. Vintern 2009 vid -4 grader -4 -1 på KB. När det blev kallt ser jag i noteringarna att det höll sig på -4-1 men det gick åt tillsatsvärme så med den inställning gamla pumpen hade då blev det inte kallare än -4 ut från pumpen, bara dyrare för att hålla den balansen. Huset är rätt stort och behöver 45000 kWh/år kallaste vintrar. Numera med varmare vintrar neråt 30000 kWh.

Den nya brutala pumpen tänker mer på min plånbok än på varmgrader i berget och jag åker med på den resan så får vi se var vi hamnar. Men det är klart, ställer nån upp en luft/vatten-värmeväxlare nära min KB-slang bakom huset är jag frestad att koppla in Pumpens vatten så det blir lite varmare när det går ner i berget. Ett berg som tinar tidigt på sommaren bör ge en lägre energikostnad totalt. Kanske inte värt att offra cirkulationspumpsenergi, möjligen med lägre fart när VP inte jobbar. Då borde det inte gå så mycket effekt till CP. Går att se med några avläsningar men kanske svårt att räkna på.  Vem provställer den första värmeväxlarn? Verkar bli möjlig eftermarknad för bergvärmeleverantörer! Nytt hål kan vara lösningen. Snedborrat och bekostaat av bidrag från tunnelborrarna om grundvattnet slinker ut om ett par år.
 
Som vanligt är idén roligare som en tanke än att utföra praktiska prov.
Kanske kul att anlägga  en konstfryst rodelbana för barnbarnen och ungarna i kvarteret istället. Hur många W kräver en rodelbana i Göteborgstrakten? Kanske skulle gå ut med en enkät bland ungarna på lekplatsen. Lutningen finns bara några meter från husen och fallhöjden är som en bättre hoppbacke. 45 graders lutning skulle lätt uppnås och bli farligaste attraktionen i området, Liseberg inräknat. 

Men åter till plånboken.
Nån som räknat på större värmeväxlare? hur många KW kan man hämta hem med en Luft-vattenVVxlare av nåt slag? Flöden och temperaturer? Sommartid med utetemp 20 grader kan snart tina upp berget runt mitt hål. Grannen kan ju skaffa en likadan så goda grannsämjan inte naggas i kanten.
 Hur stor är förresten risken att klämma sönder slang, berg mm och vad kostar sånt?

Kollade just KB, Ut -4 in -3 Utetemp -1.

Det kan vara möjligt att grundvattennivån är låg, det står i första inlägget att området ligger lite högre än omgivningen.

Nej, det är ingen bra värmekälla. Men det förvånar mig att temperaturen är så låg. Visserligen är ca 130 meter aktivt hål inte så mycket till ett hus som behöver ca 30 000 kWh värme per år men jag tycker ändå temperaturen borde vara högre trots grannarnas borrhål. Det skulle vara mycket intressant att få veta vad givarna visar någon gång i vår efter några varma dagar då pumpen har gått enbart för varmvattenproduktion. Sätt i så fall köldbärarpumpen i läget för kontinuerlig drift och läs av åtminstone någon timme efter en varmvattenkörning.

Nu har jag ändrar köldbärarlarmet till-8 grader. Samma grundinställning som mina grannar sannolikt har. Får se om det funkar utan att vp stannar. Lägre kostnad blir det förhoppningsvis.

Husen är kedjehus dvs ligger gavel vid gavel i två limpor på var sin sida om gatan. 10-15 m mellan varje borra. De flesta husen har borran på baksidan så det är runt 50 m mellan raderna med borrhål. Ett veritabelt ismagasin och större blir det väl. Givarens fel på nån grad spelar mindre roll. Nån decimalsiffra visas inte på nya pumpen. -4 ut och -3 in eller -2 in är ändå iskallt dvs djupfryst berg ner till 145 m. Är det nån som tror att det isberget tinar nån gång? Kanske om alla slutar att frysa ner berget och värmer istället. Hur stor energi kan man få ner i berget om alla hus skaffar en luftvattenvärmeväxlare som värmer hela sommaren. Bergslangen får gå genom värmeväxlaren och ner i berget. Sommartid bör det då bli ett överskott av värme även om värmepumpen värmer vatten för husets behov.

Har du mekanisk frånluftsventilation? Då kan du eventuellt installera FLM30 (frånluftsmodul), den värmer brinekretsen med ventilationsluften och den finns ju året runt. Om det lönar sig eller inte kan jag inte uttala mig om.

Tomterna är minimala, 300 m2. Jag tror att detta med frysning av berget är en rätt ny företeelse, i handboken fanns inget om detta fenomen när jag försökte finna ett sätt att ta ut mindre energi genom att sänka pumpens effektivitet. Ett samtal med min installatör utmynnade i att jag fick prata med Nibes support. Där förstod man inte min fråga och jag blev kopplad till en tekniker som föreslog mig höja gränsvärdet för inkommande vatten. Ursprungliga värdet -8 grader ändrade jag till -2 och senare till -4. Under sommaren höjdes temperaturen på brine in och i augusti blev det äntligen ett par plusgrader.
Det gick åt lite mer energi och blev lite dyrare förstås. När jag pratade med grannarna hade de inte observerat att de hade så kallt vatten in, men efter en koll på värmepumpen hade de samma förhållande som vårt hus. Sannolikt har vi tagit ut den värme som fanns i berget. Det tog 17 år. När jag kollar mina historiska värden har berget tidigare sällan givit minusgrader på brine in. t.ex brine ut -4 blivit typiskt runt noll in. Med nya pumpen blev det andra värden -4 ut -3 in och detta med tillsatsvärme.

Jag tror att ett grundvatten som inte rör sig det minsta inte har samma värmeavgiving som om vattnet rör på sig om än så lite. Några mm per dygn skulle göra att det kalla vattnet under ett år bytts ut till varmare. 100 mm per dygn i 365 dagar blir 36 m och allt vatten bytts ut runt vår borra.
Grannarna tar ut allt de kan ur berget och jag gör väl som dom och ändrar tillbaks till grundinställningen -8 och kör tills alla får problem så får vi ta upp det på ett samfällighetsmöte hur vi ska tina upp vår del av staden.Nu har jag iallafall kollat med branschen.
Pumpen går bra även med -6 grader in men risk att den stannar och att chansen att få tillbaks bergets goda värme som förr blir minimal.

Bifogade artikel kan vara av intresse.

Ska det vara någon mening med att värma berget måste grannarna också göra det. Frågan har varit uppe förr i forumet. Det går inte att värma ett enstaka borrhål sommartid. Värmen försvinner ut i berget till glädje för grannarna.

Jag räknade på fallet att det är ett borrhål per 300 m2 markyta och att borrhålen kyler ner berget till 150 meters djup och att det inte sker någon värmetillförsel från berget utanför det området. Man kan då ta ut 26700 kWh per grad nerkylning av berget. Om husen drar 20000 kWh/år (< 15000 kWh/år värmeuttag från berget) skulle bergets temperatur sjunka ca en halv grad per år. Men den kalkylen förutsätter att det inte sker någon värmetillförsel utifrån.

Bilderna kom i fel ordning och blev i minsta laget men jag hoppas att de är läsbara i alla fall.

Kanske isolera lite mera?

Jag har sett en helgalen grej på bild som de värmer borrhålet i ett husbolag med:
På taket till värmecentralen var det lagt PE-slang som värmdes av solen/ omgivningen den varma delen av året, glykolsystem med värmeväxlare
Billigt material i alla fall
Vissa fördelar men garanterat någon nackdel också...

Givetvis riskerar igenfrysning av luftkanalerna i värmeväxlaren men här får man väl reglera värmeuttaget när risken är stor. Mitt i sommaren blir risken minimal. Jag tänkte mig att kollektorvattnet går igenom värmeväxlaren innan det går ner i berget. Även varma vinterdagar borde viss uppvärmning erhållas. En regleringshistoria.

I samband med byte av VP till Nibe scroll  senhösten 2016 tog vi ut så mycket värme under vintern 2017 så hålet frös och tinade först efter sommaren. Att vi såg att hålet frusit var att man provmätt hålet för att se grundvattennivån då tunnlar ska sprängas i närheten och man vill förbereda sig för klagomål från VP-ägare i vårt lite högre liggande närområde. Grundvattennivån kan befaras bli lägre givetvis om det tappas av i nya tunnlarna.
Vi har nu -4 grader ut och -3 grader in från borran. Jag ställde upp tempgränsen  från -8 grader till -4 då jag tänkte det skulle bli plusgrader på inkommande men tyvärr räckte inte värmen i berget. Berget är rätt perforerat och närmsta grannen är 10 m ifrån med sitt hål. Jag leker med idén att sommartid låta en luftvattenvärmeväxlare tina upp isen i berget genom att sända ner lite ljummet vatten. Tyvärr finns ingen större yta att lägga jordslang. Är min idé feltänkt?
Andra bättre idéer? Vill slippa lägga solfångare på taket. Andra bra sätt? Det är ett 20-tal tätliggande hus, samtliga med VP från Borror. 10-15 m mellan hålen. Tyvärr behöver inte huset kylas under sommaren.

Värmeväxlare för min idé, finns såna?