0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Njae, om du får ut 480 W mer värme sparar du väl snarare runt 120 W i el. Sen beror det på om cirkulationspumpen går hela tiden eller om den drar ner till lägsta när kompressorn står still. Sen om du får ut 480 W mer värme så kommer det tas från borrhålet, så KBin blir lite kallare. Då blir COP sämre. Plus att VB-returen blir nån grad varmare, det ger också sämre COP. Så då får du inte ut 480 W mer. Svårt att räkna ut och det beror på många faktorer, men nettobesparingen blir högst 120-20 W, troligen lite lägre. Om cirkulationspumpen går på läge II hela tiden (året runt) blir det knappt nån besparing.Edit: plus att om man ska vara ännu mer noggrann så om den ger 6% mer värme så går den 5.7 % mindre. Nu är ju de 6 % ganska ungefärliga också så det spelar kanske ingen roll.
Ja, vi är överens om principerna. Möjligen är jag mer pessimistisk om att kunna få ut de 6% rakt av. Och du har rätt i att jag kanske överdrev hur mycket kallare hålet blir på lång sikt - över vintern kyls det bara av de extra 360 kWh som du tidigare tog från elnätet. Under körningen tar du ut 480 W mer alltså kanske 6.5 kW isf 6 kW, du borde kunna avläsa själv om det påverkar KB eller inte.
Du skall ha högre flöde i externa kretsen.Troligen skulle allt funka perfekt även om du stänger av den externa cirkpumpen.Du kan väl prova, och meddela hur det går.Detta förutsätter att den där prylen som du ritat pilar på är en backventil, annars kommer flödet att gå direkt tillbaka till värmepumpen via bypassledningen.
Om jag kan sänka framledningen med 2 °C så ska jag spara 6% energi dvs VP ger 6% mer uteffekt vid samma ineffekt, Grovt räknat 480W mer uteffekt (har en Nibe 1225-8) vilket kan jämföras med en ökning av CPns effektökning från 45 till 65W dvs 20W, netto 480-20=460WÄr detta rätt räknat?
Följer frågan med stort intresse... Egentligen borde cirkpumpen på varma sidan kanske kapacitetsstyras på så sätt att den varvar ned när kompressorn inte går, ungefär som på en luft/luft-värmepump där fläkten bara går på minvarv när kompressorn står.Detta borde kunna lösas enkelt med tex ett växelrelä om man vid kompressordrift vill ha läge 3 på CP och läge 1 utan kompressordrift.Finns det någon som gjort detta i praktiken på en "gammal" pump?Visst är det så att de nyare pumparna har denna funktion, tex 1245?
Om framledningstemperaturen sänks 2 grader vid konstant deltaT över kondensorn ökar COP 5-6 %. Men det betyder inte att ökningen blir densamma om om deltaT ändras. Det är bara om kondenseringstemperaturen också ändras 2 grader som man vinner 5-6 %. Beroende på hur temperaturdifferenserna i värmeväxlaren varierar under kondenseringen behöver det inte bli så. Skulle man sänka framledningstemperaturen 2 grader genom att minska deltaT för värmebäraren från 3 grader till 1 grad vid konstant VBin skulle COP bara ändras obetydligt eftersom värmeöverföringen i botten av värmeväxlaren (underkylningen av vätskan) skulle vara begränsande i bägge fallen. Kondenseringstrycket skulle inte sjunka nämnvärt genom ändringen av deltaT. Sen tillkommer naturligtvis det som redan har påpekats: högre värmeuttag från borrhålet sänker köldbärartemperaturen.
Vad jag gjorde var att höja CP hastigheten från läge I till II. Då minskade mitt delta över VP från 9 till 6 °C. Räknar jag avgiven effekt över radiatorkretsen med de aktuella temperaturerna så ökade effekten från 1897 till 2613W. Om denna effektökning beror av enbart högre flöde eller både flöde och COPändring vet jag inte, kan du säga vilket?
Effektökningen är 38 %. Ökningen måste bero på att pumpen går längre tid. Värmebärartemperaturerna ändras från 34/25 till 34/28 vilket betyder att värmen produceras vid högre temperatur vilket i sin tur betyder att pumpens effekt måste ha minskat. Den kan inte öka genom bättre COP då det blir lägre.
om man inte tjänar på att öka flödet så förlorar man inte heller på att sänka flödet. Och det har jag svårt att skriva under på. Enligt min mening tjänar man på att öka flödet över radiatorerna givet att man därigenom kan sänka framledningen.
Vad man vill ha i det här fallet är det värmebärarflöde som ger så lågt kondensortryck som möjligt vid utan att innetemperaturen ändras. Jag har svårt att se att det är möjligt att ställa in det flödet, täta ut har jag för mig fackfolket kallar det, utan att mäta kondensortrycket under drift. Det finns i alla fall ett optimum på deltaT över pumpen som ger bäst COP vid konstant innetemperatur vilket ungefär är lika med konstant medeltemperatur över radiatorerna.
om man inte tjänar på att öka flödet så förlorar man inte heller på att sänka flödet. Och det har jag svårt att skriva under på.
Enligt min mening tjänar man på att öka flödet över radiatorerna givet att man därigenom kan sänka framledningen.Detta förfarande "ger" mindre och mindre desto högre flödet är. Har man 30K i delta så finns det mer att spara på en fördubbling av flödet än att från 10K till 5K, som ger ganska lite. Det handlar ju om medeltempen i radiatorn i förhållande till rumstemperaturen.
Om man kan mäta upp en ökad deltaT på KB just efter att man ökat varma sidans cirkpump så borde det vara ställt utom varje rimligt tvivel att COP ökar, eller?
Ja just det, vad är optimum? Rekommenderat är ju 4-12 eller nåt sånt, det är inte så som ett optimun anges! Med dom raddar man har så är väl valet max flöde med helöppnade radiatorventiler och en CP fart som inte käkar upp COPen, jag har tre lägen och får väl testa alla tre om det går att styra vädrets makter att hålla samma temp och gråmulet och vindstilla i en vecka. Eller är det nån som kan rekommendera ett läge?
Vi kan tighta upp lite då låt oss säga 5-10 i stället för 4-12 AllrightJag tycker du ska välja ett rimligt läge Jag medKan du ställa CP olika mellan värme och VV. Nej Via pumpen eller genom injustering av flödet medelst typ en STAD?Nej Annars kanske du får låta VV deltat vara med och avgöra. Vissa kanske hamnar i ett läge där deltat är bra vid värme men blir för högt vid VV. Ska kolla VVkörning Rimligt flöde alltså. Jovissthar du 10K och går till 5K avger raddarna 10% mer effekt. trots att flödet är fördubblat.Kan inte vara rätt om medelvärdet är detsamma, då är effekten lika stor i båda fallen Jo men det beror på hur stora raddar du har om det blir 10%, men i princip rätt se diagram Ganska lite lön för mödan kan man säga. Du bör absolut inte gå till ett sådant högt flöde att du kan höra ljud från raddarna. Jag måste sätta örat på radiatorn för att höra att det susar lite där inne. Jag hör bara min tinnitusparkerar du på 7 kan ingen säga att du gör rätt eller fel. väljer du 5 eller 10 måste du säkert försvara ditt val?! IngetderaFår du 6K och inte märker av något ljud så kan du ju köra på detta. Jag har 6°KBra att minnas är att förändring av flödet kan påverka regleringen och värmeavgivningen Funderar fortfarande på om/hur det kan bli så vilket innebär att en justering av förskjutning och integral kan behövas.
Det finns en tråd som heter något i stil med det varma deltats effekt på gradminuter...... JAg mins inte nu men jag har för mig att med ett ökat flöde får du minska GM för start för att få exakt samma gångkaraktär. Typ från -60 till -70 (bara som ett exempel för att man ska förstå i vilken riktning jag menar med minska).
Den här tråden, den har jag sett och får väl lusläsa igen.http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=45991.msg483956#msg483956Men menar du verkligen att man ska öka antalet gradminuter att jobba mot (70 istället för 60)? Då kommer man ju att få större arbete per körning och få risk för hysteresstopp?
Huruvida det är den riktningen är jobbigt att tänka ut. Men om jag mins rätt innebär en ökning av flödet att vi går lite tightare kring bör. Vilket vi gör när vi går från exempelvis -60 till -50 med GM. Så för att motverka detta och inte få fler stater än vi hade innan så skulle man då gå exempelvis från -60 till -70.
Håller med om att en ökning av flödet gör att temperaturen kommer närmare börvärdet. Men borde inte det betyda att man skall minska gradminuterna för att få pumpen att gå lika lång tid? Om deltaT minskar och man vill att pumpen skall gå lika länge som tidigare, dvs tiden som integralen beräknas över skall vara oförändrad, måste integralen minskas tycker jag.
Nja, jag menar bara att dessa två effekter tar ut varann, så man nog får lika mycket tillförd effekt utan att ändra på gradminuterna.Utan vetenskapliga bevis så är min övertygelse ändå att det lönar sig att öka flödet, i vart fall tills man når en nivå på 5-6 graders deltaT över kondensorn.
Kortare driftstid fås genom att minska värdet, alltså från -60 till -50.Då värmepumpen inte lyfter vbf lika mycket med ett högre flöde så kommer dock gradminuterna att räkna upp lite långsammare, vilket betyder att man borde behöva öka värdet för gradminuter, alltså från -60 till -70.