Ämne: hörde ni nyheterna, kungliga har kommit på att ruggig insida = bättre effekt...

[Carl N]

Artikeln beskriver det hela lite flummigt, den mikroporösa ytan är till för att bilda små bubblor först då det kokar.
Mot en slät varm yta så försöker mediet bilda större bubblor vid kokning och detta kräver lite högre temperatur på själva ytan i förångaren, än att bilda små bubblor.
Funktionen är helt enkelt att i de små porerna så bildas små bubblor, mot en slät yta bildas stora bubblor.

Grejen med detta är väl att värmepumpen tar lite mer energi från köldbäraren eftersom fasövergången i förångaren sker vid lite lägre temperatur. Jag kan tänka mig att en luft/vatten värmepump tjänar mest på detta, berg och jordvärme begränsas ju även av värmeöverföringen från berg/jord till köldbäraren.

[Roland]

Har funderat lite över vad som händer i förångaren. Efter expansionsventilen har man en blandning av gas och vätska, det börjar ju koka direkt efter expansionsventilen. Är köldmedietemperarturen 40 grader före ventilen och -10 grader efter kommer ca 25 vikts-% av köldmediet att förångas. Eftersom densiteten för gasen är ca 1/10 av vätskans densitet (gäller R407C) är förhållandet volymsmässigt ca 75 % gas och 25 % vätska vid inloppet till förångaren. Det går inte att jämföra det som händer i förångaren med att t.ex. koka vatten i en kastrull. I förångaren finns det gott om gasbubblor redan vid inloppet till förångaren, det handlar nog inte ens om bubblor utan om vätska som förs med en rätt våldsam gasström. Då kan man fråga sig vad vinsten blir med en yta som underlättar bubbelbildning.

[Carl N]

Har funderat lite över vad som händer i förångaren. Efter expansionsventilen har man en blandning av gas och vätska, det börjar ju koka direkt efter expansionsventilen.

Gör det?
Om vätskan är underkyld så borde det vara vätska även efter expansionsventilen?
Det torde koka direkt då det kommer in i förångaran och möter värmeväxlarens uppvärmda ytor, men röret mellan expansionsventilen och förångaren är väl så pass nerkylt att det inte kokar direkt där?

[Roland]

Köldmedievätskan från kondensorn blir inte kallare än ingående värmebärare. Suggasväxlingen gör att den kan bli lite kallare men inte mycket. Det är bara att känna efter. När pumpen går är röret vid inloppet till expansionsventilen varmt. Efter expansionsventilen är det kallt. Nedkylningen kommer sig av att en del av köldmediet förångas i expansionsventilen på grund av trycksänkningen där. Skulle inget köldmedium förångas skulle det vara samma temperatur före och efter expansionsventilen. Röret från expansionsventilen är nerkylt just av den anledningen att det har förångats en del köldmedium. Det är enda sättet att generera kyla.

I och med att en del av köldmediet förångas i expansionsventilen blir det en blandning av gas och vätska i röret till förångaren.

[Carl N]

Hmmm... du har rätt, det blir ingen tempsänkning efter expansionsventilen om inte vätska förÃ¥ngas.  :-[

Vinsten är möjligen i sÃ¥ fall ännu fler bubblor. 

[xxargs]

Om ingående kölmedievätskan är kyld till samma temperatur som evaporatorn mha suggasvärmeväxlare så kokar det inte vid passaget av expansionsventil. dock är den situationen extremt sällsynt och i verkligheten en aerosol av gas och vätskedroppar precis efter exp.ventilen.

det som dock kan påverka är vad som händer efteråt - aerosolen omvandlas snart till vätskefilm och i rör med samtidig blåsande gas så brukar det gärna bli en vätskefilm efter väggarna och gasen rusar i mitten av röret.

här kan olika ytbehandling vara viktig för att starta kokprocessen i vätskefilmen vid något lägre övertemperatur än annars då all kokning utgår från skrovlighet, porer där botten i dessa startar bubblan.

tänk på detta när ni studerar en annan typ av övermättad vätska - en glas öl där man ser ofta en liten bubbelström komma konstant från en repa i ölglaset.

Även vatten kan överhettas ganska ordentligt utan att koka vilket fÃ¥r otrevliga effekter som tex vid kokning av vattenlöst kemikalie i provrör och man fÃ¥r plötsligt en stötkokning som trycker ut alltihop i röret - därför lägger man ofta in kokstenar eller liknande i botten eller en keramikstav dels för att det skall bli en liten lokal överhettning just där stenen/keramik och glasen gÃ¥r ihop mot varandra och att stenens/keramiken porösa yta startar bubblor redan vid mycket liten övertemperatur sÃ¥ att bubblorna blir mÃ¥ttlig och mÃ¥nga istället för en enda stor explosiv sÃ¥dan som hämtar förgasningsvärmen  frÃ¥n hela överhettade vätskevolymen allt pÃ¥ en gÃ¥ng.

[Roland]

det som dock kan påverka är vad som händer efteråt - aerosolen omvandlas snart till vätskefilm och i rör med samtidig blåsande gas så brukar det gärna bli en vätskefilm efter väggarna och gasen rusar i mitten av röret.

här kan olika ytbehandling vara viktig för att starta kokprocessen i vätskefilmen vid något lägre övertemperatur än annars då all kokning utgår från skrovlighet, porer där botten i dessa startar bubblan.

tänk på detta när ni studerar en annan typ av övermättad vätska - en glas öl där man ser ofta en liten bubbelström komma konstant från en repa i ölglaset.

Det beror på tjockleken på vätskefilmen. Är den tunn behöver det inte bli någon kokning. Vätskan avdunstar från gränsskiktet mot gasfasen utan kokning. Jag vet inte hur det ser ut inne i en förångare under drift, jag är bara rätt säker på att den jämförelse man gör med ölgals och koka vatten i kastrull är fel.

Jag undrar om försöken som det hänvisas till pÃ¥ websidan har gjorts under realistiska förhÃ¥llanden. Har man testat med en förÃ¥ngare som matats med underkyld vätska där det börjar koka i förÃ¥ngaren fÃ¥r man säkert en förbättring med en yta som befrämjar bubbelbildning. Men hur är det med en förÃ¥ngare som matas med gas/vätskeblandning där större delen av volymflödet är gas? I och med att man inte vet försöksbetingelserna är det svÃ¥rt att ha en uppfattning om vad en förÃ¥ngare med porer i ytan verkligen betyder i en värmepumpstillämpning. 

[specaren]

Tyvärr så fungerar det inte i kylsystem som har en oljesmord kompressor = i det närmaste alla . Bre på smör på en räfflad yta och försök sedan med att övertyga Svenska energimyndigheten att tro att ytan under smöret påverkar kokförloppet.
Att som forskare med värmeöverföring och kylteknik som sin specialitet framställa detta utan att ens rodna är häpnadsväckande.
Hur ser testresultaten ut som nu plötsligt pÃ¥stÃ¥s att ge en förbättring för alla vÃ¥ra kylsystem,  fram med dom eller betala tillbaka alla företags-stödpengarna med ränta.