|
|
Ämnessammanfattning
Skrivet av: Michael M
« skrivet: 29 maj 2006, 23:34:05 »
Vore det omöjligt att återladda skulle man heller inte se någon temperatursänkning i borrhålet. Det beror på bergtyp och energiuttag.
Här följer ett försök till "billigast möjlig återladdning". Principen är att använda billiga oisolerade solfångare, s k "poolsolfångare". Billigaste jag hittat är från www.primastar.nu (har ej köpt ännu och har ingen koppling till dem), 3000kr för 8,3m2 och 4000kr och 12,5m2. Pump, slangar och kopplingar tillkommer. Solkretsen växlar över värme till borrhålsslingan via plattvärmeväxlare (i princip skulle man kunna köra brine genom solfångaren för att få ett billigare system men känns lite vågat - någon som provat?).
Reglersystem som kör kalla sidans pump och solkretspumpen då temperaturdiffen överstiger säg 7-8 grader. Observera att på sommarhalvåret är utetemperaturen ofta mycket högre än borrhålskretsen och då fungerar det även utan sol (främst genom att uteluft kondenserar mot solfångaren). Vid soligt väder finns risk att brinen blir för varm, bäst vore det med en varvtalsreglerad pump på kalla sidan för att hålla intemperaturen till VP inom "lagliga" gränser.
Har man pool kan ovanstående fångare delas. Borrhålet värms då det antingen är för lite sol eller för mycket sol (dvs då poolen inte kan eller behöver värmas). Själv planerar jag att dessutom värma källaren sommartid (alltid kall), främst för att få ner fukthalten men även i förhoppning om att omkringliggande mark ska värmas inför hösten.
Brister? Feltänk? Går det att göra billigare?
Det finns system igång som bevisar att det fungerar! Faktiskt återladdar man lika mycket tidigt på våren eftersom köldbäraren ut från värmepumpen då är som lägst och kondensering på panelerna sker nästan dygnet runt bara det är plusgrader ute. Svåraste driftsfallet är vid någon plusgrad då det är mycket fuktigt och påfrysningen är stor. Då måste återladdningen tidvis stanna så att solfångaren (kondensfångaren) avfrostar. Ditt andra problem med kallt och dålig ventilation i källaren finns det faktiskt en ganska ny och riktigt fiffig lösning för. Problemet hade jag själv också eftersom en varm skorsten är den ursprungliga "ventilationsmotorn" i självdragshus. När inte skorstenen längre är varm upphör självdraget då utetemperaturen ofta är högre än temperaturen i källaren. Produkten heter Solarventi, det är en varmluftssolfångare med en 12V solcellsdriven fläkt i. Läs mer på www.aidt.se /MM
Skrivet av: Bertil
« skrivet: 28 maj 2006, 23:55:18 »
Hittat rätt kul mätning från Norge, på temp fluktuationen i en orörd borra! Jag har jagat SGU en del, min far utförde mätning av grundvattennivå i tiotalet hål i många år och även temp i ett hål! Men det var minst 25 år sen han slutade. Dom har inte ens svarat när jag mailat, siffrorna finns säkert men i nåt dammingt arkiv! Dom Norska siffrorna ger oss en hint hur det funkar! Ja den "naturliga" återladdningen villsäga.... Ett för klent hål i serie med ytjord som förstärkning ger en viss "återladdning" men sannolikt är förlängningen i sig av mycket större värde. Det blir ju lite drifttimmar under sommarsäsongen, så återladdningen blir liten. Återladdning med kontinuerlig körning av cirkpumpen äts nog upp av driftskostnaden på pumpen, flera gånger om. Kan man ladda så jämnvikt nås så "smiter" iofs ingen energi iväg, utan varje vinter har man ett hål lika bra som första året med ett nytt hål. Men som Roland sa, det kanske ger 1 grads högre snittemp, kanske liite mera. Det ger ingen nämnvärd besparing samtidigt som cirkpumpen drar säg 5 kwh/dygn! Frikyla är helt ok som återladdning, eftersom kostnaden för drift av cirkpumpen betalas av den högre komforten man får. Då kan man ju räkna med att tamphöjningen är "gratis". Med frikyla torde man ha ett "orört" hål varje ny vintersäsong, kanske tom lite bättre än så! http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=8372.0
Skrivet av: henrik65
« skrivet: 23 maj 2006, 09:30:47 »
Jag har kraftigare nedkylning av mitt hål, men jag ligger i överkant av vad som anses "säkert" att ta upp (tar ca 30 000 kWh värme ur 200 m borrhål per år). Länken nedan har publicerats tidigare men är värd en repris. Om inte annat så visar den att det sker en bestående nedkylning av berget och om hålet är för kort i förhållande till energiuttaget så blir nedkylningen stor. Återladdning är självfallet inte lönsam om hålet är rejält dimensionerat men om det är underdimensionerat är det ett bra sätt att "rädda" anläggningen. http://www.svepinfo.se/dbcontent.php?action=a&id=9
Skrivet av: Roland
« skrivet: 17 maj 2006, 08:59:55 »
Men årsmedeltemperaturen i berget går nedåt (relativt snabbt de första åren, sen planar det förhoppningsvis ut). Kan inte få ihop fysiken på annat sätt än att återladdning kommer att höja medeltemperaturen på borrhålet och brinen.
Om det lönar sig är däremot en helt annan sak. Ökad elförbrukning pga extra pumpar ska ställas mot minskad förbrukning tack vara bättre COP. Och så ska investeringen täckas.
Jo, men effekten är obetydlig. Min värmepump har varje uppvärmningsäsong tagit ut ungefär 15 000 kWh/år från borrhålet. Nu efter 4 år är det ungefär 0,4 grader lägre temperatur än efter första året. Jag såg i någon artikel där man hade räknat på ett hårdare belastat borrhål där man efter 5 år skulle få 0,8 graders temperatursänkning jämfört med första året. Jag tror de allra flesta som tror att det finns något attt vinna på återladdning blandar ihop temperatursänkningen pga värmeuttaget (= temperatursänkning i berget några meter från borrhålet) med temperaturfallet i borrhålet pga effektuttaget (= temperaturfallet i berget decimetrarna närmast borrhålet plus värmeövergångsmotståndet i borrhål och slang).
Skrivet av: henrik65
« skrivet: 15 maj 2006, 18:35:11 »
Vore det omöjligt att återladda skulle man heller inte se någon temperatursänkning i borrhålet.
Temperatursänkningen i borrhålet beror på att bergets och hålets värmeledningsförmåga ger ett temperaturfall. Sommartid när pumpen gör enbart varmvatten och medeleffektuttaget är lågt har man nästan samma köldbärartemperatur som när borrhålet var nytt.
De mätningar jag sett visar på en långsiktig temperatursänkning av omkringliggande berg. Självfallet kommer temperaturen att gå upp vid lågt effektuttag (sommar) tack vare uppvärmning från omkringliggande berg samt ett visst bidrag från själva borrshålstoppen. Men årsmedeltemperaturen i berget går nedåt (relativt snabbt de första åren, sen planar det förhoppningsvis ut). Kan inte få ihop fysiken på annat sätt än att återladdning kommer att höja medeltemperaturen på borrhålet och brinen. Om det lönar sig är däremot en helt annan sak. Ökad elförbrukning pga extra pumpar ska ställas mot minskad förbrukning tack vara bättre COP. Och så ska investeringen täckas.
Skrivet av: haddirajan
« skrivet: 10 maj 2006, 14:32:02 »
Jag har nu kört frikylan i en vecka och har värmt upp borrhålet från ca 4 grader till 9 ! På bara en veckan! Borrhålet är 170 meter och hade mycket kraftig vattentillförsel när det borrades i september. Här är en bild på rörinkopplingen som någon undrade över. 
Skrivet av: Roland
« skrivet: 08 maj 2006, 08:29:52 »
Vore det omöjligt att återladda skulle man heller inte se någon temperatursänkning i borrhålet.
Temperatursänkningen i borrhålet beror på att bergets och hålets värmeledningsförmåga ger ett temperaturfall. Sommartid när pumpen gör enbart varmvatten och medeleffektuttaget är lågt har man nästan samma köldbärartemperatur som när borrhålet var nytt.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 06 maj 2006, 14:59:06 »
Vore det omöjligt att återladda skulle man heller inte se någon temperatursänkning i borrhålet. Det beror på bergtyp och energiuttag.
Jo, du kommer säkert att notera en högre temperatur i borrhålet på hösten när du pumpat ner all värme i hålet men när din poolsolfångare slutat fungera framåt vintern så kommer temperaturen troligen att återställa sig efter någon månad. Vill du testa så kan du ställa om din VP på endast elpatrondrift och se hur länge det dröjer tills ditt borrhål har samma temp som när det var nyborrat.
Skrivet av: henrik65
« skrivet: 06 maj 2006, 10:34:07 »
Vore det omöjligt att återladda skulle man heller inte se någon temperatursänkning i borrhålet. Det beror på bergtyp och energiuttag. Här följer ett försök till "billigast möjlig återladdning". Principen är att använda billiga oisolerade solfångare, s k "poolsolfångare". Billigaste jag hittat är från www.primastar.nu (har ej köpt ännu och har ingen koppling till dem), 3000kr för 8,3m2 och 4000kr och 12,5m2. Pump, slangar och kopplingar tillkommer. Solkretsen växlar över värme till borrhålsslingan via plattvärmeväxlare (i princip skulle man kunna köra brine genom solfångaren för att få ett billigare system men känns lite vågat - någon som provat?). Reglersystem som kör kalla sidans pump och solkretspumpen då temperaturdiffen överstiger säg 7-8 grader. Observera att på sommarhalvåret är utetemperaturen ofta mycket högre än borrhålskretsen och då fungerar det även utan sol (främst genom att uteluft kondenserar mot solfångaren). Vid soligt väder finns risk att brinen blir för varm, bäst vore det med en varvtalsreglerad pump på kalla sidan för att hålla intemperaturen till VP inom "lagliga" gränser. Har man pool kan ovanstående fångare delas. Borrhålet värms då det antingen är för lite sol eller för mycket sol (dvs då poolen inte kan eller behöver värmas). Själv planerar jag att dessutom värma källaren sommartid (alltid kall), främst för att få ner fukthalten men även i förhoppning om att omkringliggande mark ska värmas inför hösten. Brister? Feltänk? Går det att göra billigare?
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 06 april 2006, 12:51:51 »
Det är kul att fundera på lösningar, synd att det aldrig blir något av...
Man skulle kunna tänka sig att man har ett kylbatteri som man kör frånluft genom på vintern och tilluft på sommaren. Då skulle man få FLM, frikyla och återladdning allt i ett. Det borde gå med spirorör och spjäll.
Jag har också funderat på det där, men problemet är tilluften på sommaren. Man måste se till att frånluften är större än tilluften, annars kan man få problem om det blir övertryck i huset. Jag har precis beställt vanlig frikyla istället med ett 4-rörs FST-aggregat.
Skrivet av: Olle61
« skrivet: 06 april 2006, 10:27:14 »
Kanske skulle bygga en egen flm filterskåp fläkt kylbatteri oc använda sig av flödet som brinepumpen ger tappar ju då lite av effeten men slipper extra strömförbrukningen som en extra cirkpunp ger 
Det är kul att fundera på lösningar, synd att det aldrig blir något av... Man skulle kunna tänka sig att man har ett kylbatteri som man kör frånluft genom på vintern och tilluft på sommaren. Då skulle man få FLM, frikyla och återladdning allt i ett. Det borde gå med spirorör och spjäll.
Skrivet av: Olle61
« skrivet: 06 april 2006, 10:21:49 »
Jag tror det ger bättre resultat om man kopplar jordslingan i serie med borran så att värmepumpen alltid får arbeta mot båda värmetagen samtidigt, sommar som vinter, sommartid (förutsatt att man har jordslingan före borran) så kommer jordvärmen att återladda borran litegrann tack vara de korta gångtiderna som värmepumpen då har, den tar ned värmen från marken i borran, och innan vattnet hunnit gå ett helt varv i kollektorn så stannar kompressorn och därmed cirkpumpen.
Vatten från markslingan som kanske håller en temp på 10-17 grader har då transporterats ned i borran och värmer på så sätt delvis borran trots att man gjort ett mindre enrgiuttag ur kollektorn.
Jag tycker det låter som ett bra förslag. Speciellt för er norröver som har kallt berg. Dessutom slipper man ju att växla mellan de två alternativen vår och höst. Om man dessutom kör frikyla och roterar vattnet ännu mera på sommaren borde det bli ännu bättre.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 06 april 2006, 06:30:08 »
Det har du rätt i, jag tycker personligen att man mycket väl kan köpa en FLM30, och köra den som det är tänkt, kanske stänga av cirkpumpen, eller koppla den som du föreslår, över sommaren. Vinterhalvåret borde dock FLM:ns cirkpump tjäna in sin drift med lite marginal.
Har man inget emot den extrainvestering och det "buller" ett riktigt FTX-aggregat innebär så tror jag dock att det är mer lönsamt att sätta in, speciellt vid ett nybygge, då kan man dessutom köpa en något mindre värmepump.
Skrivet av: overlander
« skrivet: 06 april 2006, 00:02:25 »
Ja men den då hjälper frånluften vp när den går och man försöker sig inte på någon återladning som så många här är emot
man spar också dom fantastiska 60 w som en extra cirkpump skulle behöva eftersom det är många här som hatar cirkpumpar men inte tänker på andra saker i hemmet som står och drar extra ström.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 05 april 2006, 22:44:07 »
FLM30 fungerar rent tekniskt, det har jag aldrig ifrågasatt, vad jag däremot alltid har hävdat är att den med nuvarande prissättning och elförbrukning till cirkulationspumpen är en mycket dålig affär. En tredjedel av priset och en verkningsgrad på cirkulationspumpen som är åtminstone en faktor tre större och jag kommer att hålla tyst om FLM30.
Kanske skulle bygga en egen flm filterskåp fläkt kylbatteri oc använda sig av flödet som brinepumpen ger tappar ju då lite av effeten men slipper extra strömförbrukningen som en extra cirkpunp ger
Brinepumpen går bara 1/3-del av året.
Skrivet av: overlander
« skrivet: 05 april 2006, 22:03:36 »
FLM30 fungerar rent tekniskt, det har jag aldrig ifrågasatt, vad jag däremot alltid har hävdat är att den med nuvarande prissättning och elförbrukning till cirkulationspumpen är en mycket dålig affär. En tredjedel av priset och en verkningsgrad på cirkulationspumpen som är åtminstone en faktor tre större och jag kommer att hålla tyst om FLM30.
Kanske skulle bygga en egen flm filterskåp fläkt kylbatteri oc använda sig av flödet som brinepumpen ger tappar ju då lite av effeten men slipper extra strömförbrukningen som en extra cirkpunp ger
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 05 april 2006, 20:17:38 »
Det som inte fungerar är att lagra värme från sommaren till vintern i ett borrhål.
Men eftersom man succesivt kyler ner ett borrhål under en period av flera år så måste det ju gå att lagra kyla? Om det går att lagra kyla så måste det ju gå att lagra värme? Men för att bryta den nedåtgående temperaturkurvan så måste man förmodligen mata ner mera värme än man tar ut. Förmodligen hopplöst att ens försöka. Men jag tror på att ha en ytjordslinga att köra VP på sommaren och en bit in på hösten för att låta naturen återladda borrhålet. Men det är bara om borrhålet är för grunt och kallt.
Jag tror det ger bättre resultat om man kopplar jordslingan i serie med borran så att värmepumpen alltid får arbeta mot båda värmetagen samtidigt, sommar som vinter, sommartid (förutsatt att man har jordslingan före borran) så kommer jordvärmen att återladda borran litegrann tack vara de korta gångtiderna som värmepumpen då har, den tar ned värmen från marken i borran, och innan vattnet hunnit gå ett helt varv i kollektorn så stannar kompressorn och därmed cirkpumpen. Vatten från markslingan som kanske håller en temp på 10-17 grader har då transporterats ned i borran och värmer på så sätt delvis borran trots att man gjort ett mindre enrgiuttag ur kollektorn.
Skrivet av: Olle61
« skrivet: 02 april 2006, 18:14:26 »
Det som inte fungerar är att lagra värme från sommaren till vintern i ett borrhål.
Men eftersom man succesivt kyler ner ett borrhål under en period av flera år så måste det ju gå att lagra kyla? Om det går att lagra kyla så måste det ju gå att lagra värme? Men för att bryta den nedåtgående temperaturkurvan så måste man förmodligen mata ner mera värme än man tar ut. Förmodligen hopplöst att ens försöka. Men jag tror på att ha en ytjordslinga att köra VP på sommaren och en bit in på hösten för att låta naturen återladda borrhålet. Men det är bara om borrhålet är för grunt och kallt.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 02 april 2006, 11:07:16 »
Problemet här, som i så många andra sammanhang, är att vi menar olika saker med begreppet återladdning. Det som inte fungerar är att lagra värme från sommaren till vintern i ett borrhål. Så fort man kommer över tidsperioder på ett par veckor är återladdning av ett borrhål rätt meningslöst. Värme leds lika bra bort från borrhålet som till borrhålet. Efter den initial nedkylningen på några veckor kan man ta ut stora mängder värme utan att borrhålets temperatur sjunker ytterligare. PÅ samma sätt kan man tillföra värme utan att höja temperaturen.
En FLM30 skulle jag inte vilja kalla för återladdning, det är handlar då om att stötta borrhålet med värme som tillförs köldbäraren från annat håll. I den det är återladdning, i den mån att värmen tillförs borrhålet när pumpen står still, handlar det om cykeltider på maximalt några timmar. Värmen hinner då inte diffundera ut i berget, den blir kvar i närområdet. FLM30 fungerar rent tekniskt, det har jag aldrig ifrågasatt, vad jag däremot alltid har hävdat är att den med nuvarande prissättning och elförbrukning till cirkulationspumpen är en mycket dålig affär. En tredjedel av priset och en verkningsgrad på cirkulationspumpen som är åtminstone en faktor tre större och jag kommer att hålla tyst om FLM30.
Många täta borrhål: I en något år gammal artikel räknades det på fiktivt radhusområde med små tomter. Artikeln kanske finns kvar någonstans på SVEP:s hemsida. Installerade alla bergvärme sjönk temperaturen några grader för borrhålen i mitten av radhuslängan, men först efter något decennium. Behov av återladdning blir det nog först när det är ett borrhål per några hundra kvadratmeter. Kommer man upp till 1000 m2 per borrhål är det ingen mening med det.
Skrivet av: Norrlänningen 2.0
« skrivet: 01 april 2006, 14:28:47 »
Ja Roland, men att rakt av döma ut återladdning som idé, som jag upplevde gjordes tycker jag är fel Lek med tanken: Hitintills vet jag inte heller om det vid upprättandet av borrplan med många täta borrhål räknats på vad en gemensam återladdning från berörda hushåll skulle kunna innebära...ser man det som ett system av borrhål i stället för som flera enskilda så kan det mycket väl bli intressantare.
Sedan har jag aldrig varit under +2-3 grader från hålet denna vinter....mot +-0 tidigare vintrar. Nu är ju exaktheten hos givarna tämligen tveksam, men visst ger FLM:en nått. Dock troligen inte så mycket av återladdning, utan mer av uppvärmning på väg till pumpen, sedan ska ju cirkulationspump och ev fläkt (beror på hur man vill räkna) räknas bort också...kvar blir en lååååååång Payofftid, men den är i alla fall kortare än en fläkt på taket....
Skrivet av: Roland
« skrivet: 31 mars 2006, 12:17:43 »
Men Plumber, för ordentligt stora anläggningar så måste du väl ändå hålla med om att korttidslagring av värme inte bara fungerar utan dessutom är en god ide. Men de är ju konstruerade enligt en helt annan princip. Då handlar det inte om ett långt borrhål utan om en mängd borrhål nära varandra så att förhållandet mellan värmelagrets yta mot omgivningen och lagrets volym blir så liten som möjligt. Det minskar värmeförlusterna mot omgivande berg. För ett borrhål till en villavärmepump vill man uppnå motsatt förhållande. Värmeledningen till borrhål från omgivande berg skall vara den bästa möjliga vilket innebär att tillförd värme försvinner lika lätt till omgivningen.
Skrivet av: henrik65
« skrivet: 31 mars 2006, 10:47:33 »
Återladdning är inget magiskt. Har man ett hål där temperaturen stabiliserar sig på en hygglig nivå efter några års drift behövs ingen återladdning och den är inte heller lönsam. Har man ett hål som fortsätter nedåt i temperatur är det antingen för snålt dimensionerat eller så har berget oväntat dålig värmeledning. Det finns också exempel på att flera borrat hål för tätt. Tyvärr finns det många försäljare av berg-VP som kör med "20 meters avstånd är ok" men inget avstånd är en skarp gräns. Långtidsmätningar av borrhål visar att temperatursänkningen är större närmast hålet (surprise) och vid ca 20 meter flackar kurvan av. Även 50 meter bort är berget nedkylt men endast marginellt. Om det borras flera hål, t ex grannar hör om den lyckade installationen och borrar några år senare, måste avstånden vara större. Enkelt tankeexperiment är att rita en prick på ett papper med en stor ring runt - det är "återladdningsmassan" för ett hål. Två prickar relativt nära kommer att få mindre "återladdningsmassa" (ringarna skär varandra). Rita sen fyra prickar som hörnen i en kvadrat och skapa lika mycket ostörd återladdningsmassa som i fallet med ett hål så är det tydligt att avstånden måste öka betydligt. OBS: detta är förenklat och tar t ex inte hänsyn till sprickigt berg med stora vattenflöden som tål täta hål bättre. En gammal artikel på svepinfo visar lite avkylningskurvor: http://www.svepinfo.se/dbcontent.php?action=a&id=8Har i andra studier sett kraftigare avkylning men det är förväntat och beror på olika slags berg och energiuttag. OM hålet blir för kallt så är återladdning vettigt - t o m en av få åtgärder som kan "rädda" anläggningen. Ett berg med dålig värmeledning återladdas inte av naturen men å andra sidan transporteras inte heller värmen bort. Om frikyla hör man ofta att det inte värmer något med det beror på de små energimängderna som hålet tar emot. Exempel: en fläktkonvektor på bergslingan som ger 3kW, 12h per dag i 30 dagar (varma sommardagar) tillför 3 * 12 * 30 = 1080 kWh till hålet. Det är lite relativt de 15000 - 30000 kWh VP drar upp ur hålet (beroende på VP-storlek och borrdjup). Frikyla värmer alltså men kommer inte att märkas så mycket (fast det är fantastiskt trevligt med kyla som inte kostar något!). Om man vill värma hålet med stora energimängder är solfångare det bästa. Antingen överskott efter att man värmt sitt varmvatten eller billiga poolsolfångare (oglasade). De oglasade poolsolfångarna i t ex gummi är prisvärda men fungerar primärt under den varma årstiden. I dessa kan också köldmediet köras direkt utan värmeväxlare (i glasade solfångare bildas kondens och dessutom kan köldmediet ibland orsaka korrosion). Två t-rör på bergslingan med en backventil mellan sig, en separat cirkpump (mindre) är i princip allt som behövs. En tempsensor startar pumpen då temperaturskillnaden är tillräcklig för att motiver pumpens elkostnad (tex 10 grader). Eftersom VP inte uppskattar väldigt varmt vatten på kalla sidan kan man behöva ytterligare en sensor som stänger av pumpen om köldbäraren blir för varm. Med små solfångare kan värmaren kopplas in på väg in till pumpen (primärt förbättra COP), med större fångare är det bättre att ha kopplet på väg ned i hålet för att undvika de höga temperaturerna (primärt värma hålet). Värt att notera är att kondensering av vatten i uteluft mot fångaren står för ett stort bidrag, ofta lika stort som solinstrålningen (har dock inte räknat på detta). Återladdning med överskott från glasade solfångare eller vaccumrörsfångare blir mer komplicerat eftersom de ger höga temperaturer. Detta kan kopplas lite olika, men en variant är att i botten av soltanken ha en slinga som via en plattvärmeväxlare för över väremen till köldmediet. Men en bra regler kan temperaturen på köldmediet hållas optimal (varvtalsreglerad pump på varma sidan av växlaren). Med två tankar, en för varmvatten och en för förvärmning av varmvatten och värmning av borrhål, blir systemet effektivare (men dyrare i inköp och mer komplicerad regler).
Skrivet av: bono
« skrivet: 14 februari 2006, 18:53:00 »
Hmmm. Jag vet inte om jag jag riktigt förstår ditt resonemang. Det borde ju i så fall gälla även för den 'normala' användningen av en borra, d v s om man inte kan påskynda höjningen av temperaturen (=återladda) i borran på sommarhalvåret, så borde temperaturen heller inte kunna sjunka succesivt under kylningen (=värmeuttaget) under vinterhalvåret. Som framgår av många inlägg i detta forum så detta dock ett mycket vanligt problem, d v s borran fryser. I sådana fall borde väl en återladdning ha mycket god effekt, i synnerhet som tempdiffen vid återladdningen torde vara betydligt större än vid värmeuttaget under vintern.
Ja, jag har undrat över det där med återladdning under sommaren. Det görs blanka påståenden om det här och där, även i texter från seriösa organ som SGU, man jag har inte sett något stöd för påståendena. (Det behöver iofs inte betyda något att jag inte har sett det, jag har inte läst så mycket.) Lite osannolikt tycker jag nog att det låter. I vart fall kan man nog inte ta det som N Lucas säger som bevis. Den enklaste förklaringen till att det blir isbildning är väl långa gångtider med flera minusgrader på utgående KB. Det är klart att detta kan orsaka en ordentlig lokal nerkylning. Men så fort denna intensiva belastning upphör så kan förhållandena återgå till det normala, dvs. det oändligt stora bergets värme dominerar och börjar tina upp det lilla nerkylda hålområdet. Det känns som om det borde kunna ha högst marginell betydelse om man pytsar ner lite varmvatten i hålet också. Och är det verkligen klarlagt att det sker någon successiv nerkylning av borrhål under eldningssäsongen utöver den normala säsongsvariationen? Alltså successiv i den meningen att den inte återgår när den ständiga höga belastningen under den kallaste tiden upphör? Och alltså utöver säsongsvariationen?
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 25 juli 2005, 15:59:59 »
Varför återvinner man ej frånluft till l/V Vp och på så sätt höja lufttemp (marginellt) i den genomströmmad stora luftflödet som vintertid i min Vp 2450m3 luft. Frånluftflöde är ju ca 200m3 LUFT /TIMME. Men även om det är marginellt så trorjag det är större vinst än försöka värma borrhål med från luft som FLM óch liknande som NIBE;IVT har. Jag tycker det borde finnas marknad till detta förL/V VP. Se tidigare tråd Nibe 600P Enkel frånluft >VP< med återvinning eller docka tillsammans med min L/V VP tillsammans med växelventil odyl borde vara melodi för mig. JAG Å MIN SIDA HAR IDAG LUFTFLÖDE ÅRET RUNT PGA POOLRUM CA 400-500m3/timme. Så min vinst vid -10 grader är att 20% höjning av temp enkelt altså går Vp ner til minus -15 med lätthet.
Skrivet av: Norrlänningen 2.0
« skrivet: 23 juli 2005, 01:47:55 »
Ja..fan så trevligt då....hur är det med återladdning då...tror ni det funkar..
Utifrån de temperaturer jag får så var min FLM:s cirkpump paj från starten, alternativt att min rörkrökare inte fattade konceptet (underentreprenad).
Återkommer i vinter med tempereaturer...hälsar att jag har +9 in och +7 ut vid slutet av vv-beredning nu....fattar inte riktigt det med tanke på vintertemp med icke (?) fungerande FLM..har pratat med SGU...men sparar förklaringen till i vinter ...en sk cliffhanger gott folk....
Skrivet av: N Lucas
« skrivet: 22 juli 2005, 22:53:10 »
Prova t ex: http://swedia.ling.umu.se/ eller http://www.bums.nu/sprak/index.php. De är betydligt bättre platser för dialektforskning än detta forum. 
Skrivet av: Marcus T Cicero
« skrivet: 22 juli 2005, 11:13:36 »
Till Janne och Alf  Snacka om era respektive dialekter någon annanstans är ni snälla. Cicero
Skrivet av: N Lucas
« skrivet: 22 juli 2005, 00:15:22 »
Jag tror inte det minsta på allt dravel om att "återladda" borran. Det vore ju som att stoppa ner en akvariedoppvärmare i Mälarn . Det enda som möjligen kan vara till hjälp är ju om uttagen sitter på KBtilloppet till VPn så man kan använda den extravärmen på så sätt,men att värma upp gråberg och jag vet inte hur många tusen kubik grundvatten så skulle jag nog säga,lägg ner.
Hmmm. Jag vet inte om jag jag riktigt förstår ditt resonemang. Det borde ju i så fall gälla även för den 'normala' användningen av en borra, d v s om man inte kan påskynda höjningen av temperaturen (=återladda) i borran på sommarhalvåret, så borde temperaturen heller inte kunna sjunka succesivt under kylningen (=värmeuttaget) under vinterhalvåret. Som framgår av många inlägg i detta forum så detta dock ett mycket vanligt problem, d v s borran fryser. I sådana fall borde väl en återladdning ha mycket god effekt, i synnerhet som tempdiffen vid återladdningen torde vara betydligt större än vid värmeuttaget under vintern. Om man dessutom får värmen till återladdningen som en nyttig biprodukt av frikyla, så borde det väl vara ett utmärkt alternativ för den som har problem med frysning eller dålig verkningsgrad (p g a kort borra eller dålig grundvattengenomströmmning)? Se'n kan man givetvis ifrågasätta om det har någon betydelse i fall som liknar mitt (9 kW från 196 m), men rent teoretiskt har jag svårt att se att man kategoriskt kan avfärda återladdning som 'dravel'. N Lucas
Skrivet av: Norrlänningen 2.0
« skrivet: 05 juli 2005, 23:19:50 »
Men Plumber, för ordentligt stora anläggningar så måste du väl ändå hålla med om att korttidslagring av värme inte bara fungerar utan dessutom är en god ide. För en småhusägare så är det väl mer...ehm..tveksamt, om det inte är så att hålet "nästan" klarar allt, då kan en skvätt solvärme tina upp det hela så att det orkar ett år till, å ett till, å ett till...
Bättre ta tjuren vid kulorna å borra ett hål till eller komplettera med ytjordvärme, jovisst, men att helt förkasta något som bevisligen fungerar å ordentligt stora anläggningar, det är väl att ta i
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 05 juli 2005, 22:30:01 »
Vi som är födda och uppväxta i Lund stad vet att man ej kan skriva till andra vår slang språk.
Du som bor i Helsingborg har nog andra uttryck än vi från LUND.
Skrivet: idag kl. 20:05:41Skrivet av: Plumber
Jag tror inte det minsta på allt dravel om att "återladda" borran. Det vore ju som att stoppa ner en akvariedoppvärmare i Mälarn . Det enda som möjligen kan vara till hjälp är ju om uttagen sitter på KBtilloppet till VPn så man kan använda den extravärmen på så sätt,men att värma upp gråberg och jag vet inte hur många tusen kubik grundvatten så skulle jag nog säga,lägg ner. Jag håller med dig Plumber att värma berget behövs oändeligt med energi. Men att kyla-värma bostaden kan berget stå till tjänst med. Sen kan man göra det på många vis. Jag har mina sätt, Du och Rickard har era egna ideer. För dem som anser det finns mer att utröna i detta ärende är tråden till. Så kom igen med vad vi kan göra med borren.
Skrivet av: Plumber
« skrivet: 05 juli 2005, 20:05:41 »
Jag tror inte det minsta på allt dravel om att "återladda" borran. Det vore ju som att stoppa ner en akvariedoppvärmare i Mälarn . Det enda som möjligen kan vara till hjälp är ju om uttagen sitter på KBtilloppet till VPn så man kan använda den extravärmen på så sätt,men att värma upp gråberg och jag vet inte hur många tusen kubik grundvatten så skulle jag nog säga,lägg ner.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 05 juli 2005, 08:37:56 »
Jag kommer att sommartid vår och höst njuta i mitt tropiska klimat i södern sen när vintern kommer låter jag fiskarna tillsammans med den magasinerade värmen hjälpas åt att sköta uppvärmningen av mitt hus.
Så när det den lackas till jul kommer tomten med en glad present för att jag har tagit hand om vår miljö och lovat att mina barn skall få det fortsatt varmt och gått för det behövs ej så mycket energi att värma mitt hus.
Men i norrland då de mörka skogarna kommer farande med vindpinande snö och man kör med sin borr till bristningsgräns för att elen är för dyr. Man vågar ej slå till vårt kära el så utom då man åker bort då man ej litar fullt på den gamla VP som surrar surrar sin gilla gång.
Vi i södern har redan hunnit avverka en eller två nya VP som bara blir bättre och bättre efterhand som tekniken går fram. I norr har man ej råd att byta ut pga att de dyra lånen är fortfarande kvar efter den stora investering man gjorde på 20 hundra talet.
En ny bergvärmepump av den modell som jag har kostar bara 38500:- så det känns inte så jätteblodigt att köpa ny då det dyker upp något nytt på marknaden med väsentligt bättre COP. Och eftersom man tog till några meter extra borrdjup så klarar borran ett lite högre effektuttag den med... PS. Din modell kostar 39200:- på Rinkaby. DS *hehe*
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 04 juli 2005, 23:21:41 »
Jag kommer att sommartid vår och höst njuta i mitt tropiska klimat i södern sen när vintern kommer låter jag fiskarna tillsammans med den magasinerade värmen hjälpas åt att sköta uppvärmningen av mitt hus.
Så när det den lackas till jul kommer tomten med en glad present för att jag har tagit hand om vår miljö och lovat att mina barn skall få det fortsatt varmt och gått för det behövs ej så mycket energi att värma mitt hus.
Men i norrland då de mörka skogarna kommer farande med vindpinande snö och man kör med sin borr till bristningsgräns för att elen är för dyr. Man vågar ej slå till vårt kära el så utom då man åker bort då man ej litar fullt på den gamla VP som surrar surrar sin gilla gång.
Vi i södern har redan hunnit avverka en eller två nya VP som bara blir bättre och bättre efterhand som tekniken går fram. I norr har man ej råd att byta ut pga att de dyra lånen är fortfarande kvar efter den stora investering man gjorde på 20 hundra talet.
Skrivet av: Norrlänningen 2.0
« skrivet: 04 juli 2005, 23:08:47 »
Det är kanske tokig ide. Men ännu mer sparas av att isolera sin bostad mer. Då kan borren slopas helt i framtiden och står då som ett monoment från forna dagar då man borrade och slet utan att spara energi. Skåning.... Hör av dig om du vill uppleva lite RIKTIG vinter så kanske du får perspektiv på saker å ting....
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 04 juli 2005, 22:42:18 »
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 04 juli 2005, 19:10:14 »
varför ej göra som Rickard med exv 50m3pool finns magasinerat 600kWh om man tar ut 10 grader sänkning av vattentemp till hösten. Sen använder man Ballong som Rickard har kan då återvinna ännu mer.
Det ger ca 1000kWh återvinning = 1 månad värme under okt månad utan att använda borren. Det sparar den värme som är magasinerad i berggrunden. Från Rickards 30 gr vatten och ta ut värme ner till strax över fryspunkten kan vi då få ut ca 3000kWh så det är en hel del magasinerad i en pool i värme.
Har vi sen solfångare kan vi få ut värme långt in i november utan att använda borren. Det gör halvering av borrdjupet?
Allt måste så klart kopplas in via värmeväxlare för borrets vatten är nog ej så bra i poolen eller tvärtom.
Det är kanske tokig ide. Men ännu mer sparas av att isolera sin bostad mer. Då kan borren slopas helt i framtiden och står då som ett monoment från forna dagar då man borrade och slet utan att spara energi.
Vi kan se det som en solskens historia.
Skrivet av: Norrlänningen 2.0
« skrivet: 04 juli 2005, 18:49:01 »
Njäae...det där är en sanning med modifikation, med helt stillastående vatten kan en villaanläggning återladda sitt borrhål, åtkmindstånde till en nivå där man inte märker uttaget av värme under vintern. I ett hål med flöde mellan sprickzoner så kan man näppeligen göra detta (då krävs det en STOOR fastighet (läs sjukhus etc) och korttidslagring av såväl värme som kyla) men då behöver man heller inte det utan då sköts det per automatik. Frikyla har, i ett teoretiskt hål med 0 i vattengenomströmning, säkert viss effekt på att fördröja eller helt förhindra ev tempsäkning över åren, men för att lagra värme till vintern..nä...då krävs större system som är förenade via sprickformationerna=tokdyr geologisk undersökning innan borrning Jag tror och anser att återladdning kan fylla en mycket bra funktion för korta borrhål, detta trots att jag har en form av återladdning själv, att det är bättre och vettigare att borra djupt nog från början, vilket jag också gjorde...vilket innebär att jag tycker det är kul att ge bort pengar  (tycker i alla fall att FLM:en var det vettigaste alternativet...) I framtiden kanske vi får se pumpar som egentligen kräver smått vansinniga borrdjup...men praxis kanske blir att man borrar kortare och återladdar hålet då det är såväl enklare som billigare för dig som konsument...kanske, kanske så kan man också utvinna elenergi ex från solpaneler och lagra i en vettigt stor batterimodul och driva pumpen med under vintern, eller så drivs den via bränslecell...å då får man fila på tillverkningskunskaper av etanol
Skrivet av: Håkan
« skrivet: 04 juli 2005, 14:38:20 »
Det är ju inte endast "borran" som behöver återladdas för att få upp kb-in - hela berget måste återladdas. Min installatör hävdade att frikyla hade försumbar effekt på återladdningen (jag begärde in (och fick) offert på frikyla till "skafferi").
/Håkan
Skrivet av: Martin X
« skrivet: 28 juni 2005, 22:07:49 »
Har en gammal vedpanna som jag tänkte använda till att återladda borran med, -lite då och då när man har eldningsbart spill tillövers. Är jag ute och cyklar i min tankegång? tacksam för synpunkter o råd angående detta.
Intressant tanke. Men effektivare vore nog en ackumulatortank, för antag att du kör ner 20kWh, då måste du dessutom köra in 10kWh i pumpen för att få upp dina 20kWh igen. (COP3)
Skrivet av: TJL
« skrivet: 28 juni 2005, 17:10:23 »
Har en gammal vedpanna som jag tänkte använda till att återladda borran med, -lite då och då när man har eldningsbart spill tillövers. Är jag ute och cyklar i min tankegång? tacksam för synpunkter o råd angående detta.
Skrivet av: Michael M
« skrivet: 27 juni 2005, 07:48:44 »
Michael M
Du som verkar kunna detta område finns det en del anläggningar som jag beskrev som använder värmeväxlare mellan KB och fläkt konv och sen kopplar allt ihop med det normala radiatorsystemet. Så sprids kylan i hela bostaden med lite högre temp men det gör att kondensproblem minskar. Jag anser att max diff över konvektor skall vara 5 grader och lagom temp är 18 grader vatten då luften i rummet är 23-24 grader. (större vattenflöde med mindre kyl diff ) Cirk pump gående på ca 1000l/h.
Så samma krets med bay pass skickar sen värme vintertid.
Har du lösning för detta eller använder alla direktkoppling till sep konv för kyla?
1. Anledningen att man använder en växlare är att man även kan köra värme på fläktkonvektorn som förmodligen sitter centralt placerad i huset. Den stöttar då de andra radiatorerna, man kan sänka värmekurvan och får ner radiatortemperaturen (kondenseringstemperaturen), med högre cop till följd. Det är viktigt att man inte kopplar ihop det gamla värmesystemet med kollektorn, då PEM-slangen inte är syrediffusionstät och tar in syre, stålrören i värmesystemet skulle rosta sönder. /MM 2. Visst det blir mindre kondens ifall man höjer kb temperaturen, men kyleffekten från konvektorn minskar med över hälften eftersom du mer än halverar differensen. Kylleffekt P=24grader- 18grader=6 grader mellan konvektor/ rum. Normalt på sommaren 24grader-10 grader kb temp=14grader. 3. Att köra undertempererat vatten till de vanliga radiatorerna ger mycket lite effekt då differenserna är så låg. Den lilla kyla som kommer rasar ned till golvet eftersom det inte sitter någon fläkt som blåser uppåt. 4. Man måste som sagt kondensisolera noga, minst 9mm, och dra avlopp från konvektorn. 5. Differensen på 5 grader är rätt, räcker med en standardpump 25/4 eller 25/6, montera pumpen på returen från konvektorn, en vanlig c-pump ska inte ha låga temperaturer, risk för kondens i elkopplingshuset.
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 26 juni 2005, 18:23:57 »
Michael M
Du som verkar kunna detta område finns det en del anläggningar som jag beskrev som använder värmeväxlare mellan KB och fläkt konv och sen kopplar allt ihop med det normala radiatorsystemet. Så sprids kylan i hela bostaden med lite högre temp men det gör att kondensproblem minskar. Jag anser att max diff över konvektor skall vara 5 grader och lagom temp är 18 grader vatten då luften i rummet är 23-24 grader. (större vattenflöde med mindre kyl diff ) Cirk pump gående på ca 1000l/h.
Så samma krets med bay pass skickar sen värme vintertid.
Har du lösning för detta eller använder alla direktkoppling till sep konv för kyla?
Skrivet av: Michael M
« skrivet: 24 juni 2005, 23:05:56 »
Ja Janne, jag tror du har ganska rätt om den ungefärliga kyleffekten. Jag har ett faktablad från om 'Naturkyla' från IVT (främst för större anläggningar). Med enklaste installationsfallet, d v s att man använder samma kollektor för kyla och värme, så anges att man kan få ut c:a 7 kW på 250 m borrlängd (tumregel). Då är inte värmepumpen inblandad överhuvudtaget, utan man kör brinen direkt (enligt skisserna utan värmeväxlare, men det kan ju vara fel) till kylkonvektorerna. Med mina 196 m borde jag därmed kunna få ut c:a 5.5 kW, d v s nära det du uppskattade. Vidare redovisar man ett exempel från ett kontor (jag skall finräkna senare) med 16 arbetsplatser, allmänutrymmen, konferenrum och entré, där man kommer fram till ett behov av c:a 13 kW. Därmed borde 5,5 kW vara jämföresevis lagom.
Då borde man kunna få ungefär motsvarande återladding av borran (sämre mot slutet av sommaren, eftersom tempdiffen minskat), vilket väl är i samma härad som uttaget under vintern (förutsatt att integralen av driftprofilerna inte är väsenskilda). Naturligtvis är detta bara grova uppskattningar, men lika avgörande är nog frågan hur mycket som verkligen magasineras, och hur mycket som transporteras bort av t ex vattenströmmning (inget? nästan allt?)
/N Lucas
Med ditt borrdjup kommer du säkert inte få problem med låga kb temperaturer, även ifall du har lågt grundvattenflöde kommer inte energiupptagningen ur berget att bli så hög att en återladdning egentligen är befogad. Vill du för att det är kul återladda med sol ska du inte använda glasade isolerade solpaneler. Den största energiupptagningen kommer nämligen inte från solen när man kör återladdning utan det är kondensvärmen som blir avgiven när fukten i luften kondenserar mot slangarna som kb-vätskan går i. Det är mycket viktigt att återladdningen ligger efter värmepumpen för att få så kallt vatten som möjligt upp till taket. Vid en utetemperatur av 3-4 grader och en köldbärartemperatur ca -2grader snittar man över hela dygnets timmar 250-300W/m2. Det blir kWh det!! Men, eftersom du i ditt fall har ett rejält borrhål måste investeringen gå på lekkontot då det inte blir så många driftskronor i besparing, kanske en femhundring. MVH/ En som har räknat och provat och byggt några år!
Skrivet av: RLA
« skrivet: 22 juni 2005, 21:26:32 »
Klart vill du alltid bara ha konvektorn kopplad till borren. Då borde det gå bra.
Vintertid kunde vara bra att ha den till värme kopplad ihop med radiatorsystemet.
Men du har väl speciell köldvätska i borren. Eller hur?
OK! det är så du menar, jag tänkte bara köra kyla i konvektorn, värmen kör jag med radiatorerna i (förstås) separat system
Skrivet av: N Lucas
« skrivet: 22 juni 2005, 21:12:50 »
Ja Janne, jag tror du har ganska rätt om den ungefärliga kyleffekten. Jag har ett faktablad från om 'Naturkyla' från IVT (främst för större anläggningar). Med enklaste installationsfallet, d v s att man använder samma kollektor för kyla och värme, så anges att man kan få ut c:a 7 kW på 250 m borrlängd (tumregel). Då är inte värmepumpen inblandad överhuvudtaget, utan man kör brinen direkt (enligt skisserna utan värmeväxlare, men det kan ju vara fel) till kylkonvektorerna. Med mina 196 m borde jag därmed kunna få ut c:a 5.5 kW, d v s nära det du uppskattade. Vidare redovisar man ett exempel från ett kontor (jag skall finräkna senare) med 16 arbetsplatser, allmänutrymmen, konferenrum och entré, där man kommer fram till ett behov av c:a 13 kW. Därmed borde 5,5 kW vara jämföresevis lagom.
Då borde man kunna få ungefär motsvarande återladding av borran (sämre mot slutet av sommaren, eftersom tempdiffen minskat), vilket väl är i samma härad som uttaget under vintern (förutsatt att integralen av driftprofilerna inte är väsenskilda). Naturligtvis är detta bara grova uppskattningar, men lika avgörande är nog frågan hur mycket som verkligen magasineras, och hur mycket som transporteras bort av t ex vattenströmmning (inget? nästan allt?)
/N Lucas
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 22 juni 2005, 20:59:23 »
Klart vill du alltid bara ha konvektorn kopplad till borren. Då borde det gå bra.
Enkelt är annars för dem som redan har färdig bergvärme anläggning. Koppla in Värmeväxlare på vägen till värmepumpen. Koppla sep slinga till nya fläktkonvektorer som är ihop kopplade till radiatorsystemet.
Vintertid kunde vara bra att ha den till värme kopplad ihop med radiatorsystemet.
Men du har väl speciell köldvätska i borren. Eller hur?
Skrivet av: RLA
« skrivet: 22 juni 2005, 20:46:56 »
Det som vill till är värmeväxlare på vägen för samma vätska som går i borren kan ej gå i konvektorerna.
Janne, varför kan man inte köra brine till fläktkonvektorerna? Jag fick info vid min installation av VP att om jag ville ha frikyla skulle jag göra just så! är jag förd bakom ljuset 
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 22 juni 2005, 20:41:16 »
Rickard du kanske har bättre beräknings sätt. Jag är ingen klippa på matte :-[ Har dessutom inte tid att räkna ut det nu, men jag skall i min pågående utbyggnad sätta in en fläktkonvektor infälld i taket, med två skilda vattenbatterier, ett för värme och ett för kyla. (Veneto SK14) http://www.kinnan.se/dok2000kopia/pdf_indirekta/fk_kassett/S_Skystar.pdfKylan skall jag ta ur min markslinga, som blir ganska varm mot slutet av sommaren, så på höstkanten lär det inte kyla så mycket, men alltid något! Rapporter kommer.
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 22 juni 2005, 20:04:55 »
Jag vet ej om jag har rätt. Den som kan lite mer om kollektorer får rätta mig. Det som vill till är värmeväxlare på vägen för samma vätska som går i borren kan ej gå i konvektorerna.
Min teori är vid ex vis 1000l flöde vid återladdning och 5 graders diff får du ca 6kW återladdning och med det samma kyleffekt till bostaden.
Värme läran är att man kan flytta värme från en plats till annan med avräknat förluster på vägen är vad man får ut.
Rickard du kanske har bättre beräknings sätt.
Skrivet av: N Lucas
« skrivet: 22 juni 2005, 19:32:53 »
Jag håller på att installera bergvärme Carrier NQC - Heat 60 på 9 kW. Borra 196m. Till anläggningen tänkte jag koppla frikyla, d v s ta brine och köra ut till kylkonvektorer. Isolerade rör för detta (inklusive dränering för kondens ) har jag redan lagt in i väggarna till de platser där kylkonvektorerna skall sitta. Syftet är således att få AC till ett lågt pris, men en sekundäreffekt borde vara att jag även får en viss återladdning av borran under sommaren. Finns det någon som har uppfattning/erfarenhet av hur stor denna effekt kan bli? Även om den är rätt liten borde den kunna vara rätt betydelsefull om man (heaven forbid!) skulle hamna på gränsen till borrans kapacitet (d v s att borrhålet blir aningen sämre varje år, och att processen inte 'planar ut' på en acceptabel nivå så småningom). I ett sådant fall borde även en marginell återladding kunna innebära att man 'hamnar på rätt sida', d v s att borran kommer i balans mot ett läge med acceptabel verkningsgrad hos VP. Jag tror inte att det är något större problem med min anläggnings värden (hoppas jag  ), men som princip vore det intressant att analysera. Se'n kan man ju alltid fundera över om det vore värt att även ta returen från kylkonvektorerna och köra den via en solfångare (jag har lite sån't material liggande oxo, så det vore ett intressant experiment) innan den går åter till borran. F ö har jag inte sett särskilt många inlägg om bergkyla. Det finns visserligen en tråd med just detta namn, men vad jag förstår så har inte särskilt många provat. Det vore därför väldigt roligt att höra mer om detta, och kanske utbyta lite erfarenheter. / N Lucas
|
|
|
gäster: 299
dolda: 0
användare: 0