nejdå. Men jag måste ju köra utan för att kunna utvärdera skillnaden när jag kör med.

det jag har noterat, både med och utan termostater, är att när det vart kallt ute så ökade deltat över mina radiatorer och således kommer kallare returvatten till värmepumpen.

Men kanske gällde frågan om hur mycket värmepumpen orkar lyfta framledningen? Där då kallare brine skulle innebära ett lägre lyft?

Hur menar du?

Inte för att jag har en enda termostat inkopplad men ändå

bra att det löste sig

jag noterar för övrigt tvärt om. Nu när det är kallare ute har jag högre delta. Men jag har inte skrivit ner så jag kan inte säga exakt.

Ok så resultat blir korrekt i alla fall. DT ökar?

Ja.

Men den underliggande orsaken är inte att radiatorerna hinner avge mer effekt utan att värmepumpen avger mer effekt per volymflöde. Det känns som samma sak men det finns troligen en god anledning varför man ska se det utifrån värmepumpens perspektiv snarare än radiatorns.

Anledningen till att jag anser att man ska se det ur VP:ns perspektiv är att man t ex inte kan ändra över VP:n genom att köpa fler radiatorer, men väl genom att köpa en större VP (om flödet är detsamma).

Och nu ska vi se hära... om jag stryper ner mina radiatorer eller radiatorslingan så får det samma effekt som om jag minskar hastigheten på VB CP? Eller är det bara så i mitt fall på grund av att min CP varvar ner då det finns ett lägre tillgängligt flöde?

Ja.

Nepp, säker du farten så ökar på grund av att VP:n avger mer effekt per volymsflöde.
VP:n vill ju hela tiden avge samma effekt, minskar du flödet så måste öka för att kunna ta emot samma effekt.

Ok så resultat blir korrekt i alla fall. DT ökar?

Men den underliggande orsaken är inte att radiatorerna hinner avge mer effekt utan att värmepumpen avger mer effekt per volymflöde. Det känns som samma sak men det finns troligen en god anledning varför man ska se det utifrån värmepumpens perspektiv snarare än radiatorns.

Och nu ska vi se hära... om jag stryper ner mina radiatorer eller radiatorslingan så får det samma effekt som om jag minskar hastigheten på VB CP? Eller är det bara så i mitt fall på grund av att min CP varvar ner då det finns ett lägre tillgängligt flöde?

Tack för förtydligandet Carl N!

Jag har ingen optimum. Inte heller har jag 100% fast fart då jag har en tryckkännslig CP efter arbetstanken. Men denna påverkas bara om flödet förändras under en körning (termostater exempelvis) så egentligen kan man mer eller mindre se den som 100% fast just nu, då jag bara har 1 termos.

Under en körning ligger jag på mellan 5 och 7 där snittet är <=6 under körningen.


I min enfald trodde jag att deltat påverkades av hur mycket effekt raddarna gav i från sig och att detta i sin tur bland annat var ett resultat av skillnaden mellan rumstempen och framledningstempen.

Men riktigt så verkar det inte vara

Det jag kan notera är att ju mer pulver jag har desto högre blir deltat. Nu råkar detta inträffa (i mitt diagram över mina tidigare körningar) samtidigt som jag har låg innetemp (15 grader i förrgår på grund av att vi hade varit bortresta). När VP började dra upp tempen inomhus igen så ser jag ett högre delta, typ 8grader för att mot slutet av körningen ligga på 5.

Man kan väl lugnt säga att innetempen på denna körning inte han återhämta sig till 20 grader och därför borde alltså inte låg inomhustemp eller hög framledning påverka diffen till det högre.

Utan bara två saker då?
-Effekten
-Farten med vilken VB cirkulerar

Allt annat lika förutsätts.


Dvs om jag ökar effekten på VP, eller bara ser på den något högre effekt som VP avger när framledningstempen är lägre och kördbäraren är högre - då är effekten som högst och även deltat?

Och om jag sänker farten på VB CP så hinner radiatorerna avge mer effekt och deltat ökar.

Om rummet håller 19 grader och VP skickar ut 27 grader så förväntar jag mig inte att få tillbaks 20 grader i retur.

I takt med att huset kräver mer effekt på grund av lägre ute temperatur förväntar jag mig att deltat normaliseras något. Både på kalla och varma sidan.

Jag är absolut inget delta-orakel på något sätt. Så jag blir gladeligen tillrättavisad här

Med normaliseras menar jag att Delta på kalla sidan kommer närma sig 7-10 grader och 3-4 grader på kalla sidan. Just nu har jag snarare 6 på båda sidorna.

Mitt delta är tvärt om lågt just nu (på varma sidan alltså) och jag förväntar mig det blir högre med lägre utetemp.

Det låter som att cirkulationen är ruskigt dålig, normalt ska tempdiff mellan BT2 och BT3 ligga kring 7-8 ºC.
Jag skulle råda dig att ställa upp värmebärar -CP på max (5.1.11 => 100%) och se vad tempdiff BT2 och BT3 blir?

Med 5.1.11 på förinställda 82% var delta knappt 12 under uppvärmningen. Efter att jag ökat till 100%, blev delta knappt 10. Drifttiden förlängdes med ungefär 15%, vilket nog är åt rätt håll i alla fall..

Jag tror vi har nu ganska noga bekräftat att cirkulationen är undermålig. Frågan är vad man kan göra åt saken?
Kan det vara pumpen som inte orkar? Nåt fel i anslutningen vp till ledningar? Alla tre slingor verkar bete sig på samma sätt, så problemet måste nog ligga i nära anslutning til vp:n?

Priset beror på om man har rörligt eller fast. Men om man bortser från topp och botten så är priset ca SEK1,3 inklusive alla skatter, el och framledning. Jag har bundit i 10 år med vindkraftsel för 1.34 inklusive allt.

Jag förespråkar 100+ % och tror att trenden går dit. Som du säger har den redan gjort det i danmark och så vitt jag förstår även i tyskland.

Jag kommer bara använda elpatron för legionella var 7e eller 14e dag. Kör ni inte legionella-toppning i danmark?

Här är det många som talar emot bufferttank. Alla möjliga anledningar. Den sämsta jag hört är att det skulle dra mer el med en extern cirkulationspump. Men i mitt fall är det tvärt om. För när jag gör värme använder jag bara min externa cirkpump på varma sidan och den drar ju avsevärt mycket mindre el än den som sitter i värmepumpen

Men visst. Det blir lite dyrare att installera och det kräver utrymme i pannrummet.

Jag tror att i slutändan så tjänar man alltid in tanken. Genom mindre spets eller genom längre livslängd.

Hur kan du köra vp med bara extern cp  hur är det inkopplat. Nackdelen med arbetstank är att det vid långvarig drift av vp blir kortslutning dvs att vatten som inte har värmt huset kommer tillbaka till vp vilket gör att driften blir sämre men i vissa fall har man inget val.

Hur mycket är 1 kWh i Sverige? I Danmark kostar 1 kWh ca 2,50 sek. Ja, jag vill också hävda att investeringen i en bufferttank väl kan betala sig. Vi är en grupp på den danska pumpen forumet som gillar att trimma värmepumpen till det optimala. Och naturligtvis har vi koppla ur elpatronen.

 När jag fick min IVT Greenline HT + C 6 installerad tillsammans elpatron förrän efter 1 timme. Det är nog bra i Sverige, men i Danmark blir snabbt dyrt. Har tillbringat många timmar man sätter den till den optimala. Från 1 April 2010 till 31 mars 2011 I användes 4756 kWh för att värma 167 m2 till 23,50 grader under vintermånaderna.

 Min värmen fördelar sig enligt följande per månad:

 Januari 741 kwh
 Februari 687 kwh
 Mars 621 kwh
 April 421 kwh
 Maj 249 kWh
 Juni 101 kwh (endast varmvatten)
 Juli 68 (endast varmvatten)
 Augusti 61 (endast varmvatten)
 September 129 kwh
 Oktober 332 kwh
 November 546 kwh
 December 800 kwh

hello again

 Det fungerar lite som den i Sverige är det vanligt att din värmepump är lite för liten för ditt hus för att undvika kort gångtid. Och så är det bättre att acceptera värmeelementet ansluter till när det blir riktigt kallt. I Danmark har vi föredrar att köpa en pump som kanske är lite för stor och då kommer vi bara att ansluta en ackumulatortank för att få lite längre körtider. Medan vi skulle föredra att undvika elpatron ansluter till.

 Det verkar som om svenskarna har alltid dimensionerade för 80% av toppeffekten, var i Danmark under de senaste åren har gått till min 90% i dricks. PT vi går lite närmare nu och vill bara ram 100%. När du använder parallellkopplade buffert ger inga problem med överdimensionering och detta rekommenderas som också i både Bosch regi och IVT regi.

 Har ni ett nytt hus med ett rent golv, kommer golvet vara så trög att jag har svårt att se nackdelar med 100% eller 110% storlek. Har du bara den lilla 100 liters tank parallellt, och inte heller kan jag se problem med samma dimensioner som radiatorerna.

 Men om du går direkt till radiatorer utan volym vinst i form av parallella buffert med ett överskott pumpning, kan jag lätt se problemen.

 Översatt med Google Translate och därför finns det förmodligen vissa redaktionella fel.
 -------------------------------------------------- ------------------------------

Hallå

 Varför finns det ingen bufferttank på din anläggning. Detta kommer att ge längre drifttider och längre stopptider. Jag bor i Danmark och här i Danmark, ett hus som endast värms med radiatorer helt klart ha en buffert tank på.

 När det finns ett 300 liters bufferttank på anläggningen, det finns något vatten som pumpen kan värma, snarare än bara värme i den lilla mängden vatten i radiatorsystemet.

 Långa driftstider är optimala för en värmepump.

 Mitt eget hus är 167 m2 och värms med en IVT HT + C 6kW. Om bara uppvärmning. Har kopplat ström från patronen och jag har oftast springa gånger på 12-15 timmar. De kallaste dagarna under vintern 2010 hade jag en speltid på 30 timmar i rad. Då pumpen paus i 10-12 timmar.

Besök Danmark Värmepump forum. www.heatpump.dk

På dansk:

Hej

Hvorfor er der ikke buffertank på dit anlæg. Dette vil give længere driftstider og længere stoppe tider. Jeg bor i Danmark og her i Danmark vil et hus der kun er opvarmet med radiatorer helt klart have en buffertank på.

Når der er en 300 liter buffertank på anlægget findes der noget vand som pumpen kan varme på, fremfor den kun varme på den lille mængde vand der er i radiatorsystemet.

Lange driftstider er det optimale for en varmepumpe.

Mit eget hus er på 167 m2 og er opvarmet med en IVT HT+C 6kw. Har kun gulvvarme. Har koblet el-patronen fra og jeg har oftes driftstider på 12-15 timer i træk. På de koldeste dage i vinteren 2010 havde jeg en driftstid på 30 timer i træk. Hvorefter pumpen holdte pause i 10-12 timer.

Jag är 90% säker att det är enrörs. Därför att
1) någon av hantverkaren vi har haft sagt att elementen är seriekopplade
2) enligt ritningen är det en verklig slinga vi har. Den går inte fram och tillbaka (vilket jag förväntar mig att ett parallelkopplat system gör), utan riktigt runt.

Ska strypa ettorna och se om vattnet fortsätter till tvåorna.

Piggen kontrolerades och smordes allihopa under installation av vp.

Carl, menar du skillnaden mellan framledningstemp (BT2) och returledningstemp (BT3) ? Det är typikst så här: De är samma när kompressorn startar, sedan går BT2 upp 15 grader under de 7 minuter kompressorn är på. BT2 börjar  sjunka nån minut efter att kompressorn slagit av. BT3 går upp under 10 minuter med totalt 5 grader.

Vad är tempdiff framledning retur då kompressorn värmer huset?
Kolla övriga radiatorventiler att inte piggen (under termostaten) fastnat i intryckt läge.

OK. Så ikväll har jag fokuserat lite på flödet, och vilka radiatorer som blir varmast. Bilden är ganska tydlig. De tre element som sitter närmast vp:n är de som blir absolut varmast. De andra blir bara ljumna, och förblir kalla i botten.
Och när jag hittade orginalritningarna från 80-talet (vi köpte huset i våras) visade det sig att det visst går tre slingor genom huset. De tre element som blir varmast är första element i var sin slinga!
Det måste väl innebära att vattnet iallafall strömmar i rätt riktning?
Det är även så att rören som går direkt till termostaterna är de som var varmast. Ytterligare ett tecken på att det är rätt riktning.

Vp:n körde knappa 15 minuter vid detta tillfälle. Hade velat ha det längre (ökade 5.1.3 rejält), men gradminuter blev 0, och då slutar den varma. Framledtemp skjuter verkligen upp när den varmar.
Så 15 minuter verkar bara räcka för att få det varma vattnet till första elementet? Fattar inget.

Vad kan det vara som gör att det inte strömmar??

precis. Kör svart eltejp. den fungerar bäst tycker jag.

Och kom ihåg att laserpricken bara är en mycket grov fingervisning om vart tempgivaren mäter. Beroende på hur nära eller vilken vinkel du har så stämmer inte detta. Sätt läge på att visa MAX temp och veva sedan runt med mätaren i det aktuella området och notera den högsta tempen du fick fram.



Jag tänker att om du ökar till 100% på cirkulationspumpen så skapar du bästa möjliga förutsättningar att få i väg värmen samt att du även bör kunna hitta problemet enklare. Det kan även vara en idé att tvinga värmepumpen att köra lite längre, det kommer bli varmt inne men du kanske får tillräcklig tid att hitta problemet.

Har du något element som blir märkbart varmare än de andra?

 

Börjar också misstänka att det är något skumt med flödet. Det känns som om det varma vattnet inte kommer iväg från värmepumpen tillräckligt snabbt. Då går framledtemp upp snabbt under kompressorkörningar, men lika fort ner efteråt, i och med att ledningarna/radiatorerna inte hann bli varma. (kan det stämma??).
Men bara öka 82% till 100% känns inte rätt. Vill komma åt problemets källa. Inte ändra inställningarna för att kompensera felet. (jag har redan höjt 5.1.3 enligt Carls förslag, vilket också känns som en nödlösning)
Alla element blir varma, men viss variation finns det nog (det är olika typer av element, vilket gör det svårt att bara känna skillnaden). Ingen är kall. Sedan är en del kalla i botten, som sagt. Värmekällan innan var en elpanna från ’81, som nog gick med rätt hög framledtemp.
Nu har både Rickard och David föreslagit att jag ska börja mäta. Någon rekommendation på en lämplig termometer (IR ska det nog vara)? Man kan väl inte ta en sådan man sticker i öronen på sjuka barn?

8kw är inte för stort för ditt hus.

Din ändring av hysteresen gör att din pump får lite bättre förutsättningar nu. Men troligen är det onormala förutsättningar. Dvs problemet är något annat än hysteresändringen.

Har du onormalt kalla radiatorer i botten så kan det tyda på dåligt flöde. nu säger du att du har 82% på den pumpen. Vad händer om du ökar till 100%. Har du möjlighet att mäta deltat på varma sidan. Dvs framledning och retur?

Vad hade du för värmekälla innan värmepumpen?
När pumpen kör, är alla element i huset varma eller bara vissa?

För att få den att gå länge måste man ställa upp 5.1.3 ordentligt.
Sen kan man mäta siog fram till om det är kortslutning, eller om det inte går nåt flöde alls genom vissa av radiatorerna.
Kortslutning är inte alls otroligt, men nåt knas är det troligen med flödet i alla fall, om det inte är en alldeles för stor värmepump till det hus den är satt att värma.

En diff som går över 10°C med alla termostater helt öppna låter lite märkligt, har du väldigt litet hus?
Enrörssystem?
Vilken hastighet är cirkpumpen inställd på?

Kolla så att alla radiatorer blir ungefär lika varma, och att tempdiffen mellan inkommande och utgående ledning är ungefär lika stor på alla radiatorer.
När du gör den typen av kontroll måste värmepumpen gå kontinuerligt i minst 15-20 minuter, och en IR-termometer att mäta med är ett bra verktyg att använda sig av, mät bara på målade ytor när du mäter med IR-termometer, inte på blanka rör.

Om detta värde motsvarar hysteres på thermia så fungerar det troligen som så att när din framledningstemp skiljer sig mer än 10 grader jämfört med det bör-värde som din kurva indikerar, så stänger maskinen ner och nollar integralen/gradminuterna.

Om du ökar detta värde så innebär det att din styrdator accepterar en högre differens mellan framledning-bör och framledning-är än 10 grader. Då borde du få en mer normal gång. Dvs att gradminuterna räknar ner till -100. Din värmepump kör tills dessa har räknat upp till 0 och sedan får du kanske upp till 100 plus.

Risken med detta, är väl ungefär samma som att öka gradminuterna. Dvs att du kan komma till en punkt då värmen upplevs pendla för mycket. Då blir första steget att ha ett lägre värde på gradminuter (alltså tillbaks mer mot där du började).

Sen ska man inte glömma att vissa inställningar på en VP inte ställs in bäst när det är som varmast ute. Men personligen gör jag precis som du. Jag försöker finna optimal drift nu. Visar den sig inte vara optimal senare, ja då får jag vackert ändra. Efter en värmesäsong har man sedan hyfsat bra koll. 

I meny 5.1.3 finns en parameter som heter "max diff. kompressor", det är säkert detta värde som begränsar din VP.

Men innan du ändrar här så vill jag veta om du har radiatorer eller golvvärme och om du har dina termostater aktiva?