Ämne: Installera vattenburen uppvärmning själv

[kitco]

Har köpt ett hus med eluppvärmning, är inne på andra vintern och har börjat spåna i att installera bergvärme och konvertera till vattenburen värme. Har skickat iväg några offerter, fick svart att det går på mellan 280-310 tusen. Huset är med källare och 1 och 1/2 plan 195kvm. Det som fick mig att rygga var att utav totalsumman gick konverteringen till vattenburet för runt 170 tusen jag behöver 18st radiatorer =9800kr/radiator. Därför har jag börjat fundera på om man inte skall göra detta själv? Har varit inne hos grannen som har likadant hus där det är konverterat till vattenburet med lödda rör. Hur beräknar man vilka storlekar utav element man behöver, om man lämnar in för en projektering är det då lätt att bara följa den? Hur löder man rören när man monterar så nära vägg? Detta är inget jag ger mig på direkt imorgon men är nog något jag kommer att försöka ta tag i så småningom.

[rocas]

köp en liten rörpressmaskin....

[Ralleballe]

Kör på så stora radiatorer som möjligt under varje fönster. Det är tydligen vad installatörerna gör ändå. Jag satte dubbel panel med dubbla konvektionsplåtar. Elförzinkade stålrör och presskopplingar blir billigast. 22 mm stammar och 15 mm avstick brukar fungera. Maskin kan du hyra för några hundralappar om du inte vill köpa en för flera tusen.

[bopakoster]

Grattis till huset. Med bergvärme sänker du elräkningen med två tredjedelar eller mer. Med det som startpunkt kan du räkna på vad du har för avbetalningstid.
Min rörkrökare löder inte, han skarvar rören med presshylsor. Du kanske kan köpa eller hyra sånt verktyg om du är rädd för att elda upp huset ( löda)..
Priset på installerade radiatorer verkar ju häftigt. Jag fick svenska dyra radiatorer monterade inkl all rördragning i kopparrör för typ 5000kr st efter ROT avdraget 50% år 2010. Radiatorer kan man köpa billigt från Polen, sök på Kotly
Du har inte funderat på golvvärme?

[kitco]

Jo golvvärme det har jag också funderat på men hur gör man i källaren som inte har isolerad platta. Hur mycket ökar man golvhöjden med?

[bopakoster]

Du kan ju så fall ha radiatorer i källaren, men jag rekommenderar att du då har många och stora radiatorer och gärna isolerar väggarna så du inte måsta använda högre värmebärartemperatur än i golvärmen på övervåningarna. Ju lägre du kan ha den desto effektivare går värmepumpen, dvs drar mindre energi. (Det är nog det allra bästa med golvvärmesystem.)

[Ralleballe]

Projekteringen av systemet är inte svÃ¥rare än att du själv kan ge dig pÃ¥ det. För varje rum beräknar du arean. Effektbehov brukar anges till 50-70 W/m². Multiplicera för att fÃ¥ en lista med effektbehov per rum.

Jag föreslår dubbelpanelradiatorer "TP22". Mät fönsterna i respektive rum och välj en radiator som är lika bred eller 10cm smalare. På höjden vill man ha 10-15 cm luft under och 10cm över radiatorn, så beroende på hur högt era fönster sitter så blir det 50 eller 60 cm höga.

Nu har du en lista på radiatorstorlekar för alla rum. Effekten för varje storlek kan hittas på en tillverkares hemsida (Thermopanel eller Lenhovda t.ex). Kan du täcka rummens energibehov vid 35/45 (in/ut temp) har du ett bra system, men så länge du klarar dig på 55/65 effekterna kommer värmepumpen kunna hålla värme. Nu kan du jämföra varje rums värmebehov med effekten för radiatorn i respektive rum.

Sen bör du fundera över rördragning. Man brukar dra stammar (tjockare rör som förser fler radiatorer med värme) med avstick till varje radiator. Rita upp alla dina stammar och avstick för att kunna beräkna total effekt för varje stam. Rördimension kan enkelt fås av:
"VVS inst. teknikbok 2006" gällande överförd effekt och rördim.:

Högsta effekt 45/55 :

15mm 1,5 kW
18mm 2,7 kW
22mm 5,0 kW
28mm 9,0 kW
35mm 16 kW

Om du inte planerar att byta golv i hela huset funkar moderna lågtempradiatorer lika bra. I källare på äldre hus är det säkrast att skippa golvvärme pga fukttransporten som uppstår.

[kitco]

Projekteringen av systemet är inte svÃ¥rare än att du själv kan ge dig pÃ¥ det. För varje rum beräknar du arean. Effektbehov brukar anges till 50-70 W/m². Multiplicera för att fÃ¥ en lista med effektbehov per rum.

Jag föreslår dubbelpanelradiatorer "TP22". Mät fönsterna i respektive rum och välj en radiator som är lika bred eller 10cm smalare. På höjden vill man ha 10-15 cm luft under och 10cm över radiatorn, så beroende på hur högt era fönster sitter så blir det 50 eller 60 cm höga.

Nu har du en lista på radiatorstorlekar för alla rum. Effekten för varje storlek kan hittas på en tillverkares hemsida (Thermopanel eller Lenhovda t.ex). Kan du täcka rummens energibehov vid 35/45 (in/ut temp) har du ett bra system, men så länge du klarar dig på 55/65 effekterna kommer värmepumpen kunna hålla värme. Nu kan du jämföra varje rums värmebehov med effekten för radiatorn i respektive rum.

Sen bör du fundera över rördragning. Man brukar dra stammar (tjockare rör som förser fler radiatorer med värme) med avstick till varje radiator. Rita upp alla dina stammar och avstick för att kunna beräkna total effekt för varje stam. Rördimension kan enkelt fås av:
"VVS inst. teknikbok 2006" gällande överförd effekt och rördim.:

Högsta effekt 45/55 :

15mm 1,5 kW
18mm 2,7 kW
22mm 5,0 kW
28mm 9,0 kW
35mm 16 kW

Om du inte planerar att byta golv i hela huset funkar moderna lågtempradiatorer lika bra. I källare på äldre hus är det säkrast att skippa golvvärme pga fukttransporten som uppstår.

Tack för mycket givande info. Kan man välja på en BVP hur mycket man vill skicka ut som tex 35/45 eller 55/65? Jag gick in på rinkabyrör och kollade på thermopanel TP22 där finns det effektangivelser tex 50C 384W och 30C 195W är det dessa du menar man ska räkna på ifall man vill veta om elementet klarar av rummets effektbehov?

Angående rördiameter om jag kopplar in radiatorer för totalt 4kW till en grupp behöver jag då gå upp med 22mm genom alla plan?

[beiv]

http://www.blienergiklok.se/2017/03/bekvam-uppvarmning-i-bengts-skanelanga/

[Ralleballe]

Tack för mycket givande info. Kan man välja på en BVP hur mycket man vill skicka ut som tex 35/45 eller 55/65? Jag gick in på rinkabyrör och kollade på thermopanel TP22 där finns det effektangivelser tex 50C 384W och 30C 195W är det dessa du menar man ska räkna på ifall man vill veta om elementet klarar av rummets effektbehov?

Angående rördiameter om jag kopplar in radiatorer för totalt 4kW till en grupp behöver jag då gå upp med 22mm genom alla plan?

Värmepumpen skickar ut vatten med en temperatur som bestäms efter en kurva baserat pÃ¥ utomhustemperaturen. T.ex kanske du behöver ha 32 grader pÃ¥ vattnet när det är 0 grader ute och 25 grader när det är 10 grader ute för att huset ska hÃ¥lla värmen. Ju lägre temperatur du kan ha pÃ¥ vattnet, desto effektivare kommer värmepumpen att vara, därav är större radiatorer bättre. Eftersom värmepumpen ger max 62-65 grader är det effekten vid den temperaturen som är begränsande vid kallaste dagen pÃ¥ Ã¥ret. Värmesystem mÃ¥ste ju klara av att hÃ¥lla värmen vid lägsta temperaturen som kan bli där du bor, det anges som DUT/DVUT, dimensionerande (vinter) utetemperatur. Det är ocksÃ¥ den effekten man beräknar för varje rum, du vill ju inte stoppa in 70 W/m² när det är 20 grader ute.

Om du har en stam med radiatorer som måste kunna ge 4 kW så får du ha 22 mm rör i den. Man brukar använda tvårörsystem i nya anläggningar, googla det så du förstår hur det fungerar.

[Jarlingar]

Stammen behöver inte vara 22mm hela vägen.

Exempel:
4st radiatorer på 1100w st @ DT30.

Till första radiatorns avstick  har du 4400w = 22mm.

Efter första radiatorn har du 3300w, fortfarande lite för mycket för en 18mm stam, så 22mm fram till nästa radiator.

Efter radiator nr två har du 2200w kvar, så nu går det fint att kliva ner på 18mm i stammen.

Efter tredje radiatorn är det bara 1100w kvar och således kan sista biten vara 15mm.

Detta fungerar normalt bra i ett vanligt system för villor.

Fördelen är också att det blir någorlunda jämnt tryckfall i systemet.

Om det är genomgående 22mm stam i samma exempel så kommer första radiatorn behöva strypas hårdast o sista minst.

Med perfekt anpassade stamdimensioner så behövs det inte strypas någonstans.

Förenklat.. Men det funkar i så enkla system som villor har.

[Jarlingar]

I mitt system så har jag helt valt bort presskopplingar.
Inga o-ringar i mitt system tack.....

Mjuklöder alltihop med lödtÃ¥ng istället. Ingen brandrisk och billiga kopplingar 

[bopakoster]

Är nog klokt så.
Är det möjligt att löda klämkopplingar om man är rädd för att O-ringar har/kommer att stelna?

[Jarlingar]

Om o-ringen gÃ¥r fÃ¥ ut sÃ¥ bör dom gÃ¥ att mjuklöda, kanske att det gÃ¥r hÃ¥rdlöda som den sitter. Men det lär ryka fint.. 

[bopakoster]

Tack. Jag menade att löda redan monterade klämkopplingar, med o-ringen kvar förstås....

[Jarlingar]

Tveksamt om det gÃ¥r mjuklöda, dels lär o-ringen stoppa lodet  och det  blir väldigt lite kappilärspalt med den kvar.

Men hÃ¥rdlöda bör absolut funka 

[kitco]

Ni som mjuklöder med lödtÃ¥ng är det bättre än gas? Om man bara har tillgÃ¥ng till gas kan man skydda väggarna med nÃ¥got mot lÃ¥gan när man kör med brännaren man är ju 1cm ifrÃ¥n tapeterna 

[Jarlingar]

Beror på..

Om man löder med gasol så är det mjuklödning som gäller då temperaturen är för låg för hårdlödning.

Det blir varken sämre eller bättre med lödtång.
Säkrare med lödtång, men lite långsammare än gasol.
Slutresultatet blir dock detsamma.

Kan vara svårt att löda grövre än 28mm med lödtång.

Acetylen/syre blir hårdlödning och kalasbra, men det blir riktigt varmt.. Kräver inget flussmedel.

Mjuklödning så används tennlegeringar som lod +flussmedel, gärna i form av lodpasta.

HÃ¥rdlödning används silver-fosfor-koppar lod, gillar själv Meltolit 5P, en riktig Rolls Royce pinne 
Men priset är därefter...

[Jarlingar]

Här är en testlödning jag gjorde:



28mm koppling, förberett och lodpasta på.
Skruvstycket stjäl mycket värme så det går lite snabbare annars.

[rocas]

undrar om edra fruar vet om att nu funderar på att löda presskopplingar.....

[kitco]

En fråga dök upp nu när jag beräknar radiatoreffekt för varje stam vid 70w/kvm

Enligt listan nedan kan man alltså ta ut max effekt 5.0kw på ett 22mm vid 45/55 temp. Om jag beräknar enligt radiator tillverkarens siffror enligt 30C och får fram en total på 4,7kw kommer inte detta upplägg att slå i taket om man skulle behöva höja tempen när det blir kallt ute? Tänker jag rätt nu eller är jag helt ute och cycklar.

Högsta effekt 45/55 :
15mm 1,5 kW
18mm 2,7 kW
22mm 5,0 kW
28mm 9,0 kW
35mm 16 kW

[Ralleballe]

Dt 30 borde vara samma sak som 45/55. Rumstemp 20, radiatortemp snitt 50, diff 30.

Jag kollade nyss några Thermopanel på Rinkaby, och de effekterna matchar inte vad som står i Purmos datablad, så använd tillverkarens dokumentation.

[944_Driver]

Hur stort problem finns det med presskopplingar som börjar läcka efter 10 år? Typ varenda röris i riket klämmer dit högvis med kopplingar varje dag och har väl gjort det rätt många år nu. Finns det någon indikation på att det blir problem?

Presskopplingar är inte billigt men mycket billigare i Tyskland än i Sverige.

// Magnus

[Jarlingar]

Problemen kommer när dom blivit gamla och o-ringen stelare.
Om rören flyttas så kan det börja läcka.

PÃ¥ byggena idag sÃ¥ hÃ¥rdlöds alla tappvattenledningar... 

[rocas]

jag har inte råkat ut för att en presskoppling har läckt.....

[Hasberg]

Hur stort problem finns det med presskopplingar som börjar läcka efter 10 år? Typ varenda röris i riket klämmer dit högvis med kopplingar varje dag och har väl gjort det rätt många år nu.....

Jag har sådana FMM-kopplingar i hela huset. Dom tätar ju också med en O-ring.
13 element = 26 st + dimensionsövergångar och mont.tekniska, för att det inte går att mont.
för långa rör och vid olika vinklar.



PÃ¥ 45 Ã¥r har jag haft ett enda ! Läckage,  för mÃ¥nga Ã¥r sen. Hade inga O-ringar hemma dÃ¥
så jag satt dit 1 dm elementslang och 2 ABA-slangklämmor (som man har i bilbranschen)
Det fick sitta så i många år, kollade ibland om slangen åldrades eller var otät.

Nu, när systemet ändå tömdes vid bergvärmeinstallation, passade jag på att göra det riktigt
och mont. nya O-ringar. Fick dock kapa röret en bit, eftersom det var rostig utvändigt, där
O-ringen skulle sitta, blev då en skarv till, men hade garderad mig för det.

Att man hårdlöder tappvattenledningar är väl lite annat. Där har man ju betydligt högre tryck.
Övertrycksventilen är ju på 9 eller 10 bar.

[Jarlingar]

O-ringar lär fungera fin fint så länge det får sitta still.

Om man är i tagen att bygga ett nytt system som glad amatör  sÃ¥ skulle jag ändÃ¥ rekommendera mjuklödning med lödtÃ¥ng.

Finns mycket bra beggade maskiner på tex ebay.de, jag hittade min lödtång billigt på tradera.

Lödkopplingar är billigare än presskopplingar och det finns inte så många billiga pressmaskiner begagnade direkt.
Kanske å hyra Isf.

[Rickard]

Som jag fattar det så mjuklöder väl ALDRIG en rörkrökare, då anses det säkrare med presskopplingar som jag förstått det.
Men utvecklingen kanske gått framåt.
Ralleballes (kan du inte byta namn?) första inlägg tycker jag visar på hur enkelt det egentligen är: https://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=66077.msg699867#msg699867
Sen kan man visst försöka dimensionera, t.ex. med purmos program som kan laddas ned gratis, men rent allmänt så skulle jag säga att om du dimensionerar för ca 70W/m2 vid DT30 (= 55/45) så kommer du att få ett mycket bra system som troligen inte behöver mer än ca 45 graders framledningstemp på årets kallaste dag.
Dimensionera radiatorerna lite större i rum med många fönster och mer än en yttervägg.
På övervåningen behövs som regel bara ca 50% av effekten, men det är ju inga jättepengar att spara på att snåla, lite klenare raddar kan du dock ha där.
Sätt fullstora i källaren, den kan behöva rätt mycket värme på hösten, men mindre när det är som kallast ute, så på dessa radiatorer skulle jag dessutom sätta termostater, vilket oftast inte är nödvändigt i resten av huset, med undantag av sovrummen där man kanske vill kunna styra värmen mer exakt. (Kroppsvärmen från 2 personer gör att tempen annars kan stiga i rummet under natten om dörren hålls stängd.
Vi kör helt termostatlöst i vårt enplanshus, förutom i vardagsrummet som ligger i söderläge med många fönster.

I vårt hus dimensionerade jag för ca 65W/m2 i vanliga rum med en yttervägg, och upp till ca 75W/m2 i rum med stora fönster och två ytterväggar, det funkar mycket bra.
Kör ut 45 grader som varmast.

[Ralleballe]

Ralleballes (kan du inte byta namn?)

Tyvärr, är från Skåne så balle har inte samma innebörd som i resten av Sverige.

[Hasberg]

Som jag fattar det så mjuklöder väl ALDRIG en rörkrökare, då anses det säkrare med presskopplingar som jag förstått det.

Men varför har dessa FMM-kopplingar försvunnit helt och blivit ersatt av presskopplingar ?
De förra var ju mycket lättare att öppna och byta O-ringar, Presskopplingar får man väl kapa bort och då är ju rören alltid för korta.

[Jarlingar]

Att mjuklöda tar för lång tid, därför det knappt används idag.
Säkert är det om man gör det korrekt, och visst handlag kräver det också. Till skillnad från en presskopplingar som bara är å trycka på en knapp.

Tunnväggiga elförzinkade rör är iofs knappt halva priset mot kopparrör.
Men presskopplingar är upp till 10x dyrare än lödkopplingar, så beroende på systemets uppbyggnad så behöver det inte bli så stor skillnad.

För mig var det inte mycket som skiljde.
Och i valet mellan lödning och press..
No brainer.. Ingen o-ring i mitt system.

[Rickard]

Jag körde med koppar och press, inte ett enda läckage (utom en koppling som var sprucken i själva kopparn).
Är 15 år nu.
Sen kan jag tycka att det inte är hela världen OM det skulle läcka litegrann, det är ju inte mycket vatten som kan läcka innan man upptäcker det genom att trycket i systemet sjunker, så några värre missöden ska ju inte kunna hända.
Att pressa är helt överlägset allt annat om man skall installera själv och är okunnig innan.
Lödningen i sig kräver sin kompetens, för man vill ju absolut inte chansa, och speciellt inte om man mjuklöder.
Jag tror allvarligt talat att risken för läckage, för en amatör, är större om man löder än om man pressar.
Kanske även för proffsen.

[Jarlingar]

Jag tror allvarligt talat att risken för läckage, för en amatör, är större om man löder än om man pressar.
Kanske även för proffsen.

Ja det är jag helt enig i.

Men ev läckor upptäcks ju när systemet fylls, ska väldigt mycket till om det ska börja spontanläcka i en lödd koppling.

Surrade med en rörkrökare i veckan på jobbet.
Han hade testat lödtång en gång.

Tyckte det gick för långsamt och hade vridit upp effekten..
Resultatet blev att han kokade ur lodet pÃ¥ nästan alla kopplingar istället.. 

Har precis lött min brinekrets med gasol (35mm).
Kräver betydligt mer vana än tången.. Lätt att värma för snabbt och lokalt med kallödning som resultat..
Vred ner gasen och fördelade värmen mer sÃ¥ gick det bra 

[kitco]

Som jag fattar det så mjuklöder väl ALDRIG en rörkrökare, då anses det säkrare med presskopplingar som jag förstått det.
Men utvecklingen kanske gått framåt.
Ralleballes (kan du inte byta namn?) första inlägg tycker jag visar på hur enkelt det egentligen är: https://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=66077.msg699867#msg699867
Sen kan man visst försöka dimensionera, t.ex. med purmos program som kan laddas ned gratis, men rent allmänt så skulle jag säga att om du dimensionerar för ca 70W/m2 vid DT30 (= 55/45) så kommer du att få ett mycket bra system som troligen inte behöver mer än ca 45 graders framledningstemp på årets kallaste dag.
Dimensionera radiatorerna lite större i rum med många fönster och mer än en yttervägg.
På övervåningen behövs som regel bara ca 50% av effekten, men det är ju inga jättepengar att spara på att snåla, lite klenare raddar kan du dock ha där.
Sätt fullstora i källaren, den kan behöva rätt mycket värme på hösten, men mindre när det är som kallast ute, så på dessa radiatorer skulle jag dessutom sätta termostater, vilket oftast inte är nödvändigt i resten av huset, med undantag av sovrummen där man kanske vill kunna styra värmen mer exakt. (Kroppsvärmen från 2 personer gör att tempen annars kan stiga i rummet under natten om dörren hålls stängd.
Vi kör helt termostatlöst i vårt enplanshus, förutom i vardagsrummet som ligger i söderläge med många fönster.

I vårt hus dimensionerade jag för ca 65W/m2 i vanliga rum med en yttervägg, och upp till ca 75W/m2 i rum med stora fönster och två ytterväggar, det funkar mycket bra.
Kör ut 45 grader som varmast.

Detta med 70W/m2 gäller det ett rikssnitt? Ser att du bor i Piteå och jag bor i Södermanland, det blir inte kallare än -20 någon enstaka gång om ens det. Behöver man ändå utgå ifrån 70W eller skulle 60w gott o väl räcka för oss? Vårat hus är byggt -75 med kopplade fönster och tilläggsisolerad vind vad väggarna har för U värde har jag inge aning om.

[Josth]

Det beror på hur välisolerat huset är. Hus i Norrland har oftast en bättre isolering som åtminstone delvis uppväger det faktum att det är kallare vintrar där. För ett normalt halvgammalt hus i Mellansverige kan man nog uppskatta verkligt värmebehov till ca 55-60 W/m² när det är som kallast. Men dimensionerar man värmesystemet för uppåt 70 W/m² får man garanterat ett bra system ihop med värmepump. En framledningstemperatur som förmodligen hamnar på 50 grader eller t.o.m. under det när det är som kallast. Detta ger en bra verkningsgrad för värmepumpen och hög energibesparing.

[kitco]

Om jag utgår ifrån 55/45 DT30 behöver jag 11,2kw vid 70w/m2 frågan är hur stor pump man behöver, ska pumpen vara lika stor som förbrukningen 10-11kw eller ska man ha en mindre tex. 8-9kw? Hur beräknar man behovet utav pumpstorleken?

Grannens hus har de satt in en 9kw pump det är ett likadant hus som mitt, vet ej va de har beräknat för effekt /m2 hos honnom.

[DonPablo]

Skulle jag göra om systemet hemma idag, skulle jag hårdlöda eller pressa, synd bara att presskopplingarna är så fula på kopparrör, då är det smäckrare med hårdlödning.

[Rickard]

Om jag utgår ifrån 55/45 DT30 behöver jag 11,2kw vid 70w/m2 frågan är hur stor pump man behöver, ska pumpen vara lika stor som förbrukningen 10-11kw eller ska man ha en mindre tex. 8-9kw? Hur beräknar man behovet utav pumpstorleken?

Grannens hus har de satt in en 9kw pump det är ett likadant hus som mitt, vet ej va de har beräknat för effekt /m2 hos honnom.

Köper du en inverter så kan du väl jaq en av de som ger runt 12 kW, finns några olika tillverkare som har dessa, och de kostar ungefär lika meycket allihop, drygt 60 000 kr.
Väljer du en on/off så brukar man säga att man bör dimensionera för ca 70% effekttäckning, eller, om man vill ha 100% effekttäckning så kan man montera in en arbetstank så värmepumpen för mer vatten att jobba med.

[kitco]

Sådär nu har projektet efter mycket planerande dragit igång. Detta kommer att bli ett långtidsprojekt och jag tänker mjuklöda hela systemet.

Jag har en fråga angående hur jag ska passa in inkoppling utav element och rör. Har klammrat dit rören med falu klammer på väggarna och elementet bygger ut mer än vad lödkopplingarna når ut. Måste lödkopplingarna tryckas i hela vägen eller kan man dra ut dessa någon mm? Om inte har ni någe tips?

[Jarlingar]

Blev det att du köpte bockverktyget?

[kitco]

Köpte verktyget frÃ¥n jula, bockade en 90Ëš böj men böjen är för stor sÃ¥ det passar inte heller 😞

[Erk01]

Hej Kitco och ni andra! Även jag i prick samma läge. 237+174 m2, byggår 1979. Elvärme, två Luft/luft, braskaminer och takvärme. LVP väsnas som katten. Mycket intresserad av att följa denna tråd!

 

[Pickle_rick]

Köpte verktyget frÃ¥n jula, bockade en 90Ëš böj men böjen är för stor sÃ¥ det passar inte heller 😞

Du kan snedställa t-röret snett upp och bocka typ 30 grader så bör det passa men du får leka lite med hur mycket det ska bockas
Eller om du har köpt 45 graders böjar så 45 in/ut kanske med går för där var inte jättemycket plats från kopplet ner till t-röret

[kitco]

Bör man undvika att använda vinkel90˚ kopplingar till stammen och istället köra med 90˚böj? Stryper man mycket om man har flera vinklar, vart går gränsen? Om en stam är 20m med 22rör och man har 6 böjar med vinkel är det stor skillnad i flöde mot att bara köra med böj?

[Teknikern]

Vill man inte köpa kopplingar för att löda för en hel förmögenhet sÃ¥ gör man som pÃ¥ gammalt vis, löder direkt pÃ¥ rören. Visst, foscolod är dyrt men kopplingarna mycket dyrare och allt man behöver är en svets och en halvrund fil för att forma röränden och fila hÃ¥l i röret man vill ha ett pÃ¥stick pÃ¥ samt en morakniv och nÃ¥t att kapa röret med. Jag kan lova att det hÃ¥ller minst lika bra som färdigköpta löddelar och begränsningarna här finns bara i ens egen hjärna för allting är möjligt. 

[purjo__]

Det är svårt att svetsa kopparrör...

[Teknikern]

Märk väl att jag inte skrev att man skulle SVETSA ihop kopparrören utan bara behövde ha en gassvets för att löda ihop rören då foskolod och gasolflamma inte trivs så bra tillsammans. Foscolod heter så bara för att det är fosforkopparlod och fosforn ihop med syrgas-acetylenflamma funkar som flussmedel. Jag har lött kopparrör på detta sättet sen början på 70-talet så jag borde ju veta vad som funkar och inte, förresten så var det vedertagen praxis långt tidigare och används än.

Apropå foscolod så funkar det också tillsammans med fluss för silver eller koppar som substitut för silverlod om det gäller moderata hållfasthetskrav. Om det är något jag skaffat mig genom åren så är det materialkännedom om i stort sätt alla material och vad man kan använda var.

[Gattuso]

Ohoj!
Hur går det med projektet? Är också sugen på något liknande.