ja med ftx och öppna dörrar så fördelar sig luften och värmen fin-fint.

och har man rejält överdimensionerad radiator/golvvärme i ett givet rum så kan det bli svårt att strypa ner så mycket som krävs. Men det är ju det enda man kan göra, alternativt börja strypa ner överallt för att få större justeringsmån.

och det är också av den anledningen jag har förespråkat, i trådar om värme på övre plan, att om det är en väldigt öppen lösning mellan våningarna så bör man ha liiiite högre temp uppe för att säkerställa att radiatorerna där jobbar.

Så det inte blir så att man råkar strypa ner sig för mycket där uppe för då värmer nedre plan det övre vilket gör att kurvan behöver vara högre. (i vissa fall där effektiviteten och kapaciteten på nedre plan är avsevärt bättre kan dock det motsatta gälla)

Så lite om som en halv grad högre på övre plan kan räcka för att skapa det där "locket" som gör att nedre plans värme inte strömmar onödigt mycket upp.

I ett separat rum på övre plan är det mycket enklare. Det kan man justera in efter hand med stängd dörr och bör gå att få ner tempen på även med FTX. I slutändan har mycket att göra med planlösningen. Vi satte under hösten upp en riktigt vägg där det tidigare var ett öppet staket på övre plan mot trapphuset. Vi gjorde det inte av uppvärmningsskäl men har noterat att detta var positivt givet att mindre värme/luft strömmar mellan våningsplanen. tror även detta blir bra för frikylan i sommar!

I övrigt kan man ju bara hålla med i det relevanta och intressanta i korrekt justerade radiatorer. Som vanligt är det ju främst rejäla avarter vi ska undvika i möjligaste mån. Typ delta på 3 eller över 10, även om det senare inte är ovanligt i vissa rum och så länge det är  på vissa ställen inte skapar ett stort problem på något sätt.

En annan sak som är vettig att resonera kring i sin egen anläggning är förhållandet mellan farten på interna CP och radiatorernas strypning. Det vill säga att ibland kanske man upptäcker att man har ganska hög fart på CP och hyfsat hårt strypta raddar. Det kan ha blivit så av en händelse och detta ger högre drivström för CP och mer flödesoljud i anläggningen.

Har man exempelvis danfosskoppel är det enkelt att fort kolla huruvida det finns en eller flera radiatorer som är på läge 7 eller ännu högre. Om inte kanske det finns möjlighet att varva ner cp och öppna upp lite på alla raddar.

Själv hade jag länge en ganska hög fart på CP och hårt strypt huvudslinga.

Sedan vill jag väl också understryka att, enligt de tester jag gjort, så bör man inte förvänta sig allt för mycket och inte pressa för långt. Det finns ingen mening med att försöka öka flödet jättemycket. Ligger man på delta 7K vid DUT så är det redan högt flöde och att gå till 5K kommer inte ge märkbar skillnad med avseende på förändrad värmeavgivning på radiatorerna.

Hur det ena eller andra påverkar värmepumpen, COP och kurva etc är dock en annan femma. (men även här bör understrykas att man i många fall är nere och pratar om jakten på decimaler även om just Rolands exempel ju är lite mer konkret)

Man kan alltså säga att dina erfarenheter är ett bevis på att minskat deltaT = högre uteffekt = lägre kurva = mindre energiåtgång.

Jag tror man ska se det på det här sättet. Antag att vi har ett hus som värms av tio radiatorer som är korrekt inställda. Sen tar vi och stänger av sju av dem helt och värmer huset med de tre återstående. För att hålla samma innetemperatur måste de tre som fungerar ha en betydligt högre temperatur. Värmekurvan måste justeras upp ordentligt. Lite av det här var utgångsläget i mitt fall. DeltaT över pumpen ser jag inte som något viktigt. Även med sju radiatorer stängda är det ju möjligt att ställa in flödet så att deltaT över pumpen blir samma som i utgångsläget med alla radiatorer fungerande men det krävs en betydligt högre temperatur på VBut och därmed också VBin för att få de tre radiatorerna att avge samma effekt som de tio.   

Man kan alltså säga att dina erfarenheter är ett bevis på att minskat deltaT = högre uteffekt = lägre kurva = mindre energiåtgång.

MEN, det minskade deltaT:t är förmodligen bara över radiatorerna, totalt sett, över kondensorn borde väl ändå deltaT stiga om du omfördelar flöde till radiatorer som avger mer effekt än de tidigare kortslutna radiatorerna gjorde.
Troligen får du alltså ett dubbelt fenomen tack vare din injustering, lägre deltaT över de flesta radiatorerna ökar uteffekten i dessa rum, och samtidigt gör det mer avvägda flödet i systemet i stort att deltaT över kondensorn ökar, vilket ökar värmepumpens uteffekt.
Då majoriteten av radiatorerna börjar avge mer värme tack vare det lägre deltaT som flödesökningen över dessa gav, och den större deltaT som det högre deltaT:t över kondensorn ger så får du en dubbelt positiv effekt av det hela...

Eller så har jag bara krånglat in mig i ett resonemang som inte stämmer. 

ok har inte tid att gå igenom allt material. hittade inget uppenbart på ämnet via länken.

Precis som rickard skriver behöver man ofta öka kurvan vid ökning av deltat och förhållandet ute-temp / inne-temp "försämras". Nu bör inte en grad hit eller dit påverka nämnvärt. Men vidare så, i med en direktkopplad VP, har värmeavgivaren högre effektavgivning vid ett högre delta vilket också bidrar till sänkning av framledning, om än ytterst marginellt i dessa flödeshastigheter.

När en tillverka har en lista på COP vid olika delta men med samma framledning så uppstår så att säga problematiken som rickard och jag är inne på.

Det vore verkligen kul om någon kunde skapa förusättningar för ett test kring detta på 134, 407 och 410 maskin. Kräver väl dock ett labb och en massa tankekraft.

Det visar vikten av att hålla låg returtemperatur till värmepumpen. Det syns även på testen som energimyndigheten att man får bättre cop med 8 graders delta än med 5 graders delta över vp

Med samma vbf i båda fallen så blir COP bättre med större deltaT, men i praktiken måste man öka vbf för att få lika varmt i huset, så det är inte tvärsäkert att man vinner på att öka deltaT.
Nu har jag inte granskat testen, men jag förutsätter att de har samma vbf i båda fallen för att COP skall kunna bli högre med större deltaT.
Rätt mig gärna om jag har fel.
Fast i och för sig, har man några små radiatorer som kortsluter i ett par rum (som är tillräckligt varma) så kanske man inte behöver öka vbf för att bibehålla en bra rumstemperatur i huset - och då får man högre uteffekt/COP, som i Rolands fall.

Spännande diagram ni har. Det är ju roligt att avläsa effekterna efter åtgärder.

Fast, hur noterar man % gångtid? Vad innebär det? Kan jag läsa det i min logg eller krävs det egna avläsare och som avläser vad isf?

Antal gångtimmar/totalt antaltimmatx100

Ditt diagram tycker jag är intressant, jag har gjort ett liknande där det iofs är utemedeltemperatur temperatur på X-axeln, dvs ej normerat mot graddagar, och %gångtid på VPn på y_axeln för att spåra effekten av diverse energisparande åtgärder.
Graddagsnormering tycker jag är bra men lite knökigt att skaffa ända tills jag fann denna länk:www.degreedays.net] [url=http://www.degreedays.net]www.degreedays.net[/url]  (using temperature data from www.wunderground.com) Har du tur så har dom data ännu närmare dig

Häromdagen hittade jag statistik över antalet graddagar för de senaste åren, visserligen för Norrtälje men det är inte så långt dit. Jag tänkte det kunde vara intressant att se hur husets värmebehov varierade med antalet graddagar. Jag antog att förhållandet mellan antalet graddagar ett visst år och normalåret var detsamma för Danderyd och satte igång att räkna. Resultatet blev diagrammet. Y-axeln är antalet producerade kWh/år utifrån drifttider för kompressor och tillsatsel multiplicerade med vad jag tror är riktiga medeleffekter. X-axeln är förhållandet mellan antalet graddagar ett visst år och normalårets graddagar.

Man ser att, bortsett från ett kluster på fyra punkter, ligger punkterna nästan på en rät linje. Närmare analys visade att de fyra punkterna är värdena för 2003 tom 2006. Något hände alltså i slutet av 2006 som antingen minskade husets värmebehov eller påverkade värmepumpens effekt. Det enda jag kan komma på är att det var då jag strypte in radiatorerna. Det fanns tre stycken med mycket lågt deltaT. Jag kan inte tolka diagrammet på annat sätt än att den sänkta framledningstemperaturen ökade pumpens avgivna effekt så att den numer producerar samma antal kWh värme med färre drifttimmar. Jag har också vid något tillfälle stoppat in mer isolering ovanför varmvattenberedaren för att minska förlusterna men det kan rimligtvis inte ha påverkat så mycket.

Ändringen är rätt markant, det handlar om en ökning av effekten på 10 %. Minskningen i elförbrukning är lite svår att uppskatta. Ökningen i COP är inte lika stor som ökningen i pumpens effekt. Det är också svårt att uppskatta minskningen i behovet av tillsatsel. Plottar jag timmar tillsatsel mot graddagar ser man att värdena för 2003 tom 2006 ligger i överkant av punktskaran men det är betydligt större spridning på punkterna. Antalet tillsatstimmar beror inte bara på antalet graddagar utan också på temperaturfördelningen över året. Gissningsvis sparar jag med dagens elpriser uppemot 500 kr/år på att ha trimmat in radiatorerna.