Ämne: Effektuppgifter - luft/vatten värmepumpar

[Ewald]

Så den egentliga frågan är hur man definiera denna P designh när det gäller luft/ vatten vp. Det måste vara effekten vid fullast vid 2/35 ..

men i Sverige relaterar man dessa effektuppgifter till 7/35 har vi sagt ....

[Ewald]

@ Mike

Det jag menar:

Säg att du har 4 st olika värmepumpar A, B, C och D från 4 olika tillverkare.

Om du nu vet vilken effekt de ger vid en viss driftpunkt (2/35) då kan du ju jämföra dem till en viss grad.

Säg VP A ger 9,9 kW vid 2/35, VP B ger 10 kW vid 2/35, VP C ger 10,1 kW vid 2/35 och VP D ger 6,5 kW vid 2/35.

Då vet du ju att VP D inte ligger i samma effektklass, (oavsett vad tillverkaren kallar den för). Det är det jag menar.

[Snok]

När man väljer en bergvärmepump till ett hus så krävs det ju först och främst att man vet effektbehovet vid DVUT (inkl. vv) för huset. Sen - så fick jag en gång en förklaring - väljer man en värmepump som klarar av effektbehovet vid B0/W35 (om man nu har ett lågtemperatursystem).

Nja, för den luft/vatten värmepumpen som du har anges ju ett P-designh på 9,3 kW (för kalla klimatet) och 8 kW för normala klimatet.

Så jag utgår ifrån att man väljer värmepumpen till hus med ett effektbehov på ca. 8 kW.

När värmepumpen inte klarar av att värme huset kör man väl eltillsats.

(Krävs det (mycket) höga framledningstemperaturer (t.ex. 70 grader vid DVUT) kan det krävas att värmepumpen kombinieras med ett annat värmesystem (en värmepanna). Det man kallar för "bivalent system".)

Med B0 är det en fråga om bergvärme/jordvärme/sjövärme. Lite andra förutsättningar.

Om vi nu håller oss till det som detta forums snitt avhandlar blir det lite annorlunda. För om pumpen ger X,x vid A2( eller A0) så säger det rätt lite vid dimensionering såvida man inte har just A2(eller A0) eller däröver  96% av årets alla timmar..

[Ewald]

Det stämmer.

Men samtidigt så minskar ju effekten ofta kraftigt med sjukande temperatur.

Tror väl de flesta värmepumpar går på el vid DVUT?

Men tror jag har läst om vissa vp drån Panasonic som ger konstant effekt ner till -15 grader.

[Snok]

Det stämmer.

Men samtidigt så minskar ju effekten ofta kraftigt med sjukande temperatur.

Tror väl de flesta värmepumpar går på el vid DVUT?

Men tror jag har läst om vissa vp drån Panasonic som ger konstant effekt ner till -15 grader.

Härav: grafer. Beräkningsstödsystem.

[GabrielH]

Vi pratar ju om varvtalsstyrda värmepumpar .... inverterstyrda värmepumpar ..... alltså frekvensstyrda värmepumpar och jag tror att dellast är specifierad till en viss frekvens. Jag tror det är 50 Hz .... om jag inte har fel.

Då har vi i alla fall ett fast värde, men det säger inte mycket om var i effektspannet det är. Olika värmepumpar har olika frekvensspann.

Tex CTC 510m har 20-90 Hz/rps från fabrik men kan ökas till 120 Hz i menyn.
50 rps är 30% av 20-120 rps. Räknat på 20-90 rps så utgör 50 rps 41%
På jobbet har jag hand om en Quantum med Danfoss kompressor. 30-90 är intervallet på den. 50 rps utgör  32% av effektspannet på den.

Ska man istället räkna på var i förhållande till maxfrekvensen blir det andra siffror. 50 av 90 är ca 55%. 50 av 120 är 42%

[Ewald]

Härav: grafer. Beräkningsstödsystem.

Ja, i Sverige brukar ju tillverkarna hjälpa med beräkningsstöd. Så då hjälper tillverkaren att ta fram en lämplig värmepump. Men då ska man sen fundera över om alla tillverkare har samma rekommendationer. Man ska också kunna jämföra värmepumpar (av en viss typ) oberoende av tillverkarnas uppgifter.

Förresten: Vet du hur man exakt kommer fram till detta P designh?

[Ewald]

Då har vi i alla fall ett fast värde, men det säger inte mycket om var i effektspannet det är. Olika värmepumpar har olika frekvensspann.

Tex CTC 510m har 20-90 Hz/rps från fabrik men kan ökas till 120 Hz i menyn.
50 rps är 30% av 20-120 rps. Räknat på 20-90 rps så utgör 50 rps 41%
På jobbet har jag hand om en Quantum med Danfoss kompressor. 30-90 är intervallet på den. 50 rps utgör  32% av effektspannet på den.

Ska man istället räkna på var i förhållande till maxfrekvensen blir det andra siffror. 50 av 90 är ca 55%. 50 av 120 är 42%

Mycket intressant!

Men kanske står det något i SS-EN 14511 kring det. Är inte insatt i detalj i detta.

[Ewald]

Härav: grafer. Beräkningsstödsystem.

Om vi nu tar din värmepump Nibe F 2120-12

https://www.nibe.eu/assets/documents/24709/639673-4.pdf

Den ger enl. graferna omkring 6,2 kW vid -15 °C.
Sen ger den omkring 7,3 kW vid -10 °C och 8,5 kW vid -5 °C.

Tillverkaren anger ett P designh på 9,3 kW för det kalla klimatet.

Det är ju ungefär effekten som värmepumpen ger vid A2 respektive A7 enl. graferna.

Hur ska man nu tolka detta?

Om du nu enbart vill värma huset med denna värmepump så ska ju husets effektbehov inte vara större än omkring 5 kW vid DVUT.

Men egentligen är det ganska få timmar under året där utomhustemperaturen ligger under kanske - 8 °C i ditt område.
Men värmesystemet ska ändå klara av att leverera effektbehovet för värme och varmvatten vid DVUT (kanske -15 grader). Så då kör vissa kanske el patronen?

Hur stor är egentligen prisskillnaden på dessa Nibe modeller? Vet du det? Vad kostar den näst större vp?

[Snok]

Om vi nu tar din värmepump Nibe F 2120-12

https://www.nibe.eu/assets/documents/24709/639673-4.pdf

Den ger enl. graferna omkring 6,2 kW vid -15 °C.
Sen ger den omkring 7,3 kW vid -10 °C och 8,5 kW vid -5 °C.

Tillverkaren anger ett P designh på 9,3 kW för det kalla klimatet.

Det är ju ungefär effekten som värmepumpen ger vid A2 respektive A7 enl. graferna.

Hur ska man nu tolka detta?

Om du nu enbart vill värma huset med denna värmepump så ska ju husets effektbehov inte vara större än omkring 5 kW vid DVUT.

Men egentligen är det ganska få timmar under året där utomhustemperaturen ligger under kanske - 8 °C i ditt område.
Men värmesystemet ska ändå klara av att leverera effektbehovet för värme och varmvatten vid DVUT (kanske -15 grader). Så då kör vissa kanske el patronen?

Hur stor är egentligen prisskillnaden på dessa Nibe modeller? Vet du det? Vad kostar den näst större vp?

Framförallt ska den ju klara av att leverera sin effekt med rätt framledning.

De allra flesta dimensionerar vp-system så den täcker 80-85% effektbehov.. Detta var iaf vad samtliga installatörer som jag fått offert från går efter. Orsaken påstods härröra att man inte kunde räkna hem kostnaden för den större pumpen, som dessutom kommer vara kraftigt överdimensioneras 60-70% av tiden.
Oklart om så verkligen blir fallet med dagens inverterpumpar. Men visst är en större modell dyrare och äter mer el vid dellast än en mindre, kan ge ohälsosamt med start/stopp. Jag skulle med installatörernas beräkningar klarat mig på en 2120-8 i jämförelse. Nu konfigurerade jag själv istället och ville ha kapacitet för fortsatt utbyggnad av huset samt ökat VV-behov. 7000kr mer gick 12 på mot å. 16 11000kr dyrare än 12.
Hittills har jag bara behövt elspets vid legionellakörning. Det är ju inte fråga om ”elpatron istället”, kompressorn går fortfarande så skjuter den på med 2-3kW elpatron för att nå sista steget i vv-körningen (i detta fall)

På BV är det säkert fördelaktigt att dimensionera mot 100%.