Ok, men det blir svårt att räkna på. Fast om det normalt blir säg 15 grader på övervåningen när det är 22 grader på nedervåningen när det är riktigt kallt och man nöjer sig med 20 grader på övervåningen så behöver den lösning man bygger bara överföra värme motsvarande fem grader extra uppvärmning. Fast en övervåning kan ju vara 60 kvm så det blir ju en hel del luft ändå.
Luftvärmepumpen (Mitsubishi Sumo RW35) håller i dagsläget nedre våningsplanet om cirka 80 m2 på en temp om 22° vid inställd temperatur på 22° och i läget Ecomode, övervåningen ligger kring 19°-20° utan övriga värmekällor
påslagna.
Övre våningsplanet är cirka 50 m2 bostadsyta, och det är alltså ett ökat luftflöde av varm luft uppåt som önskas uppnås.
Det förekommer ju en viss värmespridning uppåt idag, men det är ett rätt markant "lock" av kallare luft som lägger sig i trappan till övervåningen, det är detta man skulle vilja komma bortifrån genom att tvinga en del av kalluften neråt och få fart på värmeflödet i trappan och vidare uppåt till det andra våningsplanet.
Värmen som stiger i dagsläget torde ju vara framförallt konvektionsvärme från nedervåningen, och det räcker ju en bit på vägen, men hade viljat utjämna tempersturen en del, och sumon verkar ju ha kapaciteten för att räcka till, handlar "bara" om att få igång luftens strömningar som jag ser det.
Men frågan är med vilken framgång det kan göras, och vilka luftflöden man behöver?
Tillägg: Finns även en vattenmantlad kökspanna som ger 6,5 kw mot luften (och 15 kw mot acktankens vatten) placerad på nedervåningen, så det finns så att säga en del kapacitet både från pannans luftvärme (då den eldas) och så från luftvärmepumpen.