Att det inte är något temperaturfall alls i några radiatorer och handdukstorken beror på att flödet genom dem är alldeles för högt. Stryp flödet tills temperaturskillnaden blir runt 5 grader när värmebärartemperaturen är över 40 grader. Helst bör man göra det här vintertid när värmebärartemperaturen är hög. Liten eller ingen skillnad betyder att radiatorn i fråga kortsluter flödet och gör att värmepumpen får returvatten med för hög temperatur vilket drar onödigt mycket el. Kompressorn kommer också att hålla längre. När det finns kortslutningar i flödet får de större radiatorerna för litet flöde med åtföljande hög differens och utnyttjas därför dåligt.

Det brukar finnas strypventiler på radiatorerna. På äldre radiatorer finns de ofta i radiatorkopplet på utloppet under en sexkantmutter.  Det finns mycket skrivet på forumet om intrimning av radiatorsystem. Det kan vara lite besvärligt att göra men man brukar ha bra timpenning på jobbet om med tanke på framtida minskad elförbrukning.

Min syn på situationen utifrån beskrivningen är att de tidigare ägarna hade missuppfattat situationen helt. Det var säkert inget fel på den gamla pumpen, den hade bara en svår arbetsmiljö på grund av kortslutningar i radiatorvattenflödet. Jag hade det problemet i mitt hus. När jag några år efter installationen av värmepump kom underfund med det och justerade in radiatorflödena fick jag ner pumpens elförbrukning betydligt.

Jag är snickare men ström rör jag inte😃
Alltid fas 1 som bryter laddningen, tar kanske 10 minuter innan tibber känner att det är grönt att släppa på laddning efter avbrott, fick som sagt i 29 kwh i bilen på 6 timmar häromnatten då bröt den 10 gånger

Man ser ju att fas 1 blir överbelastad nätter då jag inte laddar oxå men det är bara under 1 minut typ så då gör det ju inte så mycket , problemet är ju när jag vill ladda

Verkar inte gå att lägga in bild här

Har du smart-price-adaptation aktiverat på F750:n ?

Hur är de andra faserna belastade när den visar 20ish A på 1:an?

Registrera dig så fungerar det att lägga in bilder.

Har du värmare i ventilationsmaskinen?

Blir ju dyrare över tid än ett vanligt timprisavtal, 11 öre/kWh i påslag för att finansiera pristaket...

Har inte räknat exakt för egen del, men detta beror nog på.
Tex om du har solceller så förbrukar du lite ström under sommarhalvåret, så då får +11 öre liten påverkan. Har du även låg året runt hushållsförbrukning och köper mest ström till uppvärmning när det är kallt och ofta dyrare, så kan detta bli sunt ekonomiskt och vara en bra anledning.

Förstår inte varför inte SE1,3,4 inkluderas?
Pga för stor risk kanske?
Eller så har de egen vattenkraftskapacitet som de delvis behåller själva och som de inte säljer på EUs gemensamma elmarknad, dvs de kringår EU Tysklands regler? 🤔😇

Egentligen en allmän fråga men eftersom huset i fråga har en Daikin Altherma Geo EGSQH10S18AA9W så hamnar den här.

Tvåvåningshus från 1943 med äldre radiatorer, två st Carrier fläktkonvektorer samt vattenburen golvvärme i badrum och mindre vinterträdgård. Radiatorerna har inga koppel men verkar alla vara parallelkopplade (mycket synlig rördragning i nedervåningen som funktionellt är som en källare). Är det då ändå ett tvårörssystem men utan möjlighet att justera hur flödet fördelas mellan radiatorerna? De flesta rör verkar vara rejäla järnrör, inga tunna kopparrör här.

Framledningstemperaturen ligger på 40-41 grader (mätt med Flir One IR-kamera, stämmer också med en termometer som är monterad). Returen är på ca 35 grader så 5-6 graders delta. Är inte deltat lite för litet?

På flera radiatorer så är det väldigt litet temperaturfall, på en handdukstork i ett annars icke uppvärmt badrum verkar det inte vara något temperaturfall alls.

Tidigare ägare var missnöjda med den förra värmepumpen, jag antar att det inte blev varmt nog. Så de bytte till denna 12/13kW Daikin. Men kanske problemet är att radiatorerna inte klarar av att avge tillräckligt värme? Eller är flödet för högt?

I vårt andra hus (>50m2 golvvärme, blandning moderna radiator + AGA thermopanel) har jag justerat golvvärmeshuntar, fördelare och returventiler så att det är ca 10 graders delta mellan framledningstemperatur och returtemperatur. Här upplever jag att värmen är jämnt fördelad samt att huset är relativt energisnålt för att vara från 1927 (energiklass C nedre delen).