Ämne: Fördel resp. nackdel med för stor eller för liten markVP

[eleson]

Som en liknelse kan sägas att om bakaxeln pÃ¥ en bil klarar 100 hkr (~ 73 kW) sÃ¥ kan man sätta dit en motor som har effekten 110 hkr mätt efter växellÃ¥dan och 120 hkr mätt före växellÃ¥dan, om växellÃ¥dan och kardanstÃ¥ngen mellan lÃ¥dan och bakaxeln har vardera 10 hkr:s förluster. AlltsÃ¥ har man här tre förvirrande storlekar 100, 110 och 120 hkr och alla är hkr, bara beroende pÃ¥ var man mäter.  Vart tycker ni att man skall gÃ¥ in och göra jämförelsen mellan olika VP:ar?

Utgår från hur mycket effekt huset behöver vid din Dimensionerande Ute Temperatur DUT.
Sedan skaffar du dig lite koll på vilken framledningstemperatur dina element behöver för att avge den effekten.
Nu kan man leta en pump som kan ge den effekten vid den framledningstempen.

Den här pumpen har en viss effektivitet, COP, vid den framledningstempen och utifrån det så vet man hur mycket effekt som skall hämtas från backen.
Utifrån det så så kan man räkna ut hur lång slang du behöver. Tipset är att beräkna slanglängden utifrån vad pumpen maximalt kan ge, och inte bara utefter husets behov, som troligen är något lägre.
På så sätt klarar systemet av om man vill bygga ut lite eller bara höja tempen.

/E

[bopakoster]

Stog du verkligen och "hinkade ur" radiatorsystemet 300 liter vatten? Hysteriskt! 
Själv hade jag hjälp av originalritningar och en linjal, sen kollade jag ungefär mot liknande raddar på nätet - och frågade till sist rörkrökarn om han tyckte att ja uppskattat rätt!

Jag har gamla(?) fina sektionsraddar. Har funnit på nätet att den sort jag har, rymmer 3dl per sektion så det är busenkelt att räkna ut volymen, antal sektionerx0,3 liter. + det som ryms i rören.

[cougar]

Det är bra med vattenvolym, men det är flödet som är viktigt.
Oftast kräver värmepumpen ett högre flöde än vad radiatorerna klarar av för att få optimal verkningsgrad.
DÃ¥ mÃ¥ste man separera de tvÃ¥ flödena med en arbetstank, annars hamnar vi i det läget som gäller för merparten av alla värmepumpsinstallationer, att vi fÃ¥r kompromissa med att gÃ¥ "halva vägen var" dvs raddarna fÃ¥r lite för höggt flöde och värmepumpen lite för lite. Alla blir nöjda och glada....eller?  Är det kanske därför merparten av värmepumpara inte hÃ¥ller de utlovade 20 Ã¥ren?

[Smurfen.]

HÃ¥ller vp sämre om den gÃ¥r med tex 11 graders delta  Tror förövrigt att det är bäst med en lagomt stor vp en för stor finns det ju ingen anledning att ha och givetvis ingen som är för liten heller.

[cougar]

HÃ¥ller vp sämre om den gÃ¥r med tex 11 graders delta  Tror förövrigt att det är bäst med en lagomt stor vp en för stor finns det ju ingen anledning att ha och givetvis ingen som är för liten heller.

11 graders delta är ingen katastrof, men det är ju inte ovanligt med 20 graders delta och mer när kompromisserna går för långt....
faktum är ju att om man vill ha en värmepump att leverera optimalt är det bättre med lägre delta, ju större temperaturspann det är mellan kondensering och förångning ju mer slits värmepumpen.
Sen ska man ju inte ha en större värmepump än huset kräver, självklart!

[Smurfen.]

Ja 20 graders delta låter högt.

[gunnarb]

Svar till Sgt Ardberg
"Stog du verkligen och "hinkade ur" radiatorsystemet 300 liter vatten? Hysteriskt! 
Själv hade jag hjälp av originalritningar och en linjal, sen kollade jag ungefär mot liknande raddar på nätet - och frågade till sist rörkrökarn om han tyckte att ja uppskattat rätt!"
Jag skulle ändå tömma systemet och det tog sammanlagt 30 min att tömma och mäta. Precisionen blev 90%. Hur lång tid tog det dig att leta reda på originalritningar (och vilka har sådana tillgängliga för gamla hus, i alla fall inte jag för mitt 150 år gamla hus där dessutom alla element är olika), linjal, mäta, kolla rördiametern, kvadrera, multiplicera med pi, dela med 4 och multiplicera med längden, leta uppgifter om gamla element från 1920-talet på nätet (lär överhuvudtaget inte finnas) samt ringa upp rörmokaren och förklara problemet för honom och gå igenom dina beräkningar med honom??? Och hur noggrannt blir det???
Jag tar gärna fram matematiska modeller när de ger en fördel framför praktiskt arbete (är själv matematiker), men inte när det går lättare på annat sätt och det är verkligen rättframt och lätt som en plätt att tömma systemet.

[aakeoe]

Hinka ur låter lätt, men för mig tog det närmare ett år från konvertering juni -10 till dess systemet var luftfritt. Första tiden avluftning dagligen och sista månaden ungefär en gång per vecka.
aake

[Smurfen.]

Har man kommun vatten sÃ¥ kan man ju tappa ur och kolla pÃ¥ vattenmätaren när man fyller pÃ¥ om man ändÃ¥ mÃ¥ste tappa ur systemet 

[aakeoe]

Visst, Smurfen, men det är ju inte avtappningen som är problemet utan avluftningen efter påfyllning. Jag har väldigt mycket luft i brunnsvattnet (vilket hitintills ingen har kunnat göra något åt) vilket försvårar; när jag luftat av några gånger så behöver jag fylla på lite i systemet o.s.v.
aake

[DKT]

Är radiatorerna kopplade till en elpanna eller värmepump där man känner effekten med nÃ¥gorlunda noggrannhet kan man använda följande metod: Stäng av värmesystemet och lÃ¥t radiatorvattnet svalna av till rumstemperatur. Starta pumpen eller pannan och mät returtemperaturen  t.ex. varje minut efter ca 10 minuter (det tar ungefär sÃ¥ lÃ¥ng tid för vattnet att snurra ett varv i systemet) och helst ocksÃ¥ framledningstemperaturen vid nÃ¥got tillfälle (används för att uppskatta radiatorernas medeltemperatur).

Beräkna sedan temperaturstegringen per minut vid två olika returtemperaturer. Om man antar att medeltemperaturen på radiatorerna ligger några grader över returtemperaturen kan man ställa upp två ekvationer med två obekanta: vattenvolymen och radiatorernas avgivna effekt per grad radiatortemperatur över rummet.

Ekvationerna blir i princip enligt följande mall: 
Tillförd effekt = Vattenvolym x spec. värme x temperaturökning/tidsenhet + (radiatortemperatur - rumstemperatur) x avgiven effekt/grad övertemperatur.

Är radiatorernas temperatur är låg kan man anta att värmeavgivningen är proportionell mot övertemperaturen och då kan man använda ekvationerna ovan. Vill man göra det enkelt för sig kan man anta att den av radiatorerna avgivna effekten är noll men då blir den beräknade vattenvolymen lite för låg.

Tillägg: Egentligen är det inte vattenvolymen man får som resultat utan ekvivalent vattenvolym. Järnet i rör och radiatorer räknas som ur värmelagringssynpunkt motsvarande volym vatten.

Ok. Någon som vet hur man får reda på hur mycket järn man har i sina radiatorer och rör? Eller någon formel för att beräkna detta?

[purjo__]

Väg radiatorerna med och utan vatten. Sen är det lätt att räkna ut vattenvolym och värmekapacitivitet.

[Roland]

Per kg har järn bara en tiondel av vattnets värmekapacitet sÃ¥ järnet i systemet gör inte sÃ¥ stor skillnad. Man brukar rekommendera 20-25 L/vatten per kW installerad pumpeffekt. Skulle det visa sig att man har ett system med lägre vattenvolym kan man undvika alltför mÃ¥nga starter genom att öka kopplingsdifferensen  eller gradminuterna beroende pÃ¥ vad det är för typ av pump man har.

[Smurfen.]

Visst, Smurfen, men det är ju inte avtappningen som är problemet utan avluftningen efter påfyllning. Jag har väldigt mycket luft i brunnsvattnet (vilket hitintills ingen har kunnat göra något åt) vilket försvårar; när jag luftat av några gånger så behöver jag fylla på lite i systemet o.s.v.
aake

 
Det är när man ska lufta man uppskattar vedpannan en eldning sen är luften borta Thumbsup naturligtvis ska man inte tappa ur i onödan men om det ändå behövs.

[gunnarb]

För att snabba på urluftningen så kan man köra upp systemet med hjälp av tillsatselen till ungefär samma temperatur som i en olje- eller vedpanna (c:a 60-70 grader) under någon timma, varefter den mesta luften brukar ha avgivits. Det kan bli litet varmt i huset så man får kanske öppna några fönster.
Jag kan inte påminna mig att jag efter detta behövde gå och lufta elementen under ett års tid.