Jag hittar flera artiklar som kommit fram till samma sak, "elektrisk avhärdning" funkar inte.

https://www.vof.se/folkvett/ar-2013/nr-1/avkalkaren-aqua-2000-bluff-eller-billig-problemlosare/
https://www.villaagarna.se/radgivning-och-tips/produktgranskning/artiklar/se-upp-for-bluffprodukterna-som-inte-renar-ditt-vatten-fran-kalk/

Har haft min Trebema Aqua 2000 i ca 3 år.
Den tar inte bort kalken men silarna i kranarna behöver avkalkas 1 gång per år
istället för varannan månad , samma gäller kaffebryggaren som avkalkas 2gg/år
istället för varje månad.När den väl avkalkas så kommer kalken som fint pulver
istället för stora kalkbitar.

Här är fler synpunkter för dom som vill läsa...http://www.byggahus.se/forum/vatten-avlopp/17920-kalkloesare-aqua-2000-funkar-den.html

MVH Teltur

Hej!
Har du kvar din Aqua 2000? Är du nöjd?
Dom finns fortfarande och mitt kallvattenrör i hela huset börjar få mycket beläggningar.

Några osorterade synpunkter:

Testrapporten talar om effekten av magnetfält. Principen är att tappvattnet strömmar genom ett fixerat magnetfält.

Beskrivningen Shogo refererar till säger "AQUA Kalklösare 2000 verkar genom att ett elektrostatiskt kraftfält bildas mellan polerna. Kraftfältet pulserar med en hastighet av 7-14.000 Hz och sätter järnpartiklarna i sådan rörelse att kalken sönderdelas."

Ett elektrostatiskt fält är något helt annat än ett magnetfält. Lite oklart hur apparaten egentligen fungerar. Jag har ett minne av en artikel i New Scientist för många år sedan om magnetfält för rening av vatten som diskuterade om det metoden fungerade men kommer inte ihåg vad man ansåg (om jag nu läste hela artikeln, kommer inte ihåg det heller). 

Det man undersökte i Jerbols analys var inte en lösning av kalciumbikarbonat utan en uppslammning av kalciumkarbonat i vatten. Det man har undersökt är hur flockningen av partiklarna påverkas, inte hur kalciumbikarbonat omvandlas till kalciumkarbonat. Frågan är hur pass representativt försöket är för normalt hårt vatten. Tittar man i bygga-hus-länken Teltur länkade till verkar det vara två helt skilda uppfattningar om apparaten. Det finns de som menar att den är värdelös och det finns de som anser att den fungerar. Jag har lite svårt att föreställa mig att de som anser att den fungerar har inbillat sig det, det de skriver kan man gärna inte vara något man misstagit sig på. Det kan vara så att apparaten kräver rätt typ av hårt vatten för att fungera, att kalken finns i form av partiklar i vattnet, inte i löst form.

Vattenflödet under försöket var en droppe per sekund. Det är ungefär lite mer än en halv tesked vatten per minut. Det är inget praktiskt användbart flöde. I utlåtandet står det att "Strömningshastigheten i förhållande till magnetfältets styrka blir ofrånkomligen styrande parametrar av effektiviteten". Om vi bortser från konstigheterna i formuleringen så verkar författaren här påpeka samma sak.

En egendomlighet är att det i faktabladet står att apparaten fungerar genom att kalken flockas kring metalljoner. Man tycker då att kalkpartiklarna borde bli större men mikroskopbilderna, där längdskalan tyvärr saknar enhet, visar att partiklarna blir mindre.

Jag fick besked från byggherren att Trabema Aqua 2000 hade tagits fram av den ingenjörsbyrå de anlitat, och produkten har valts ut med vårat vattens hårdhetsgrad som grund.
De skulle kontakta ingenjörsbyrån för att få mer information om produkten och hur den produkten tagits fram som lämplig (vetenskapligt underlag).
Har har även kontaktat företaget Trebema och frågat efter material som de refererar till i sin produktbeskrivning "Rekvirera gärna våra testprotokoll
och referenser.", man inget har dykt upp ännu.

Det ser ut som ganska precis samma idé som den där avhärdningsanordningen jag studerade för 10-15 år sedan, även om plastkåpan ser lite modernare ut här. Och det är nog precis lika mycket humbug nu som då. Sätter man de där två slangklämmorna på ett metallrör med lite plastisolering under så blir ju strömmen genom röret och eventuella fält inne i röret helt försumbara, inte ens mätbara skulle jag vilja påstå.

Har haft min Trebema Aqua 2000 i ca 3 år.
Den tar inte bort kalken men silarna i kranarna behöver avkalkas 1 gång per år
istället för varannan månad , samma gäller kaffebryggaren som avkalkas 2gg/år
istället för varje månad.När den väl avkalkas så kommer kalken som fint pulver
istället för stora kalkbitar.

Här är fler synpunkter för dom som vill läsa...http://www.byggahus.se/forum/vatten-avlopp/17920-kalkloesare-aqua-2000-funkar-den.html

MVH Teltur

Ur rent kemiskt synpunkt har jag svårt att förstå hur en elektrisk avhärdare kan fungera. Det som gör vattnet hårt är kalciumjoner. Kalciumjonerna bildar med tvållösning olösliga kalktvålar. Kokar man hårt vatten brukar det bli grumligt då kalciumkarbonat fälls ut. Så länge som kalciumjonerna finns kvar i vattnet är vattnet hårt.

Avhärdare enligt jonbytarprincipen som regenereras med salt byter ut kalciumjonerna mot natriumjoner. Kalciumjonerna försvinner ut i avloppet vid regenereringen. Vattnet som har passerat avhärdaren är inte längre hårt då kalciumjonerna är utbytta mot natriumjoner.

Men vart tar kalciumjonerna vägen i en elektrisk avhärdare? De kan rimligen inte fällas ut i avhärdaren som i så fall rätt snabbt skulle bli tilltäppt. Finns de kvar i vattnet är vattnet fortfarande hårt.

Hittade en "teknisk beskrivning" på http://www.trebema.se/aqua_2000.html

"AQUA Kalklösare 2000 verkar genom att ett elektrostatiskt kraftfält bildas mellan polerna.
Kraftfältet pulserar med en hastighet av 7-14.000 Hz och sätter järnpartiklarna i sådan rörelse att kalken sönderdelas."

Ganska tunn teknisk beskrivning, det kan ju inte anses seriöst

Var går gränsen på hur hårt vattnet får vara vi har 21 tyska hårdhetsgrader och ni kan ju själva tänka er hur kranar mm ser ut. Har mailat och ringt flertal gg men inget händer det värsta är att mörka kläder får pemanenta blekta fläckar vi har fått kläder förstörda för mycket pengar. Vet inte ifall det har med det hårda vattnet att göra men troligtvis, i vilket fall så är det deras problem men som sagt var där händer ingenting
Det enda dom säger är att vi ska sätta in avhärdare och enligt VA nämnden så kan dom inte tvinga en till det. Vi köper och betalar för en vara/tjänst precis som alla andra och då ska det gå att använda. Vi är flera på samma gata som har detta problem.

En gång i slutet av 90-talet tog jag en titt på en s k elektrisk avhärdare och kunde inte göra mycket mer än att skaka på huvudet åt prylen. Det var en hopgjuten plastburk med nätsladd i ena änden och två flatstiftskontakter i andra änden, den såg ut ungefär som ett elektroniskt drivdon för neonskylt. Den levererade en fyrkantvåg med frekvens på några tiotal kHz, kommer inte ihåg spänningen men det var nog inte mer än att det kunde räknas som SELV (alltså relativt ofarlig klenspänning). Uppenbarligen fanns det en ganska liten kondensator i serie med utgången eftersom fyrkantvågen så att säga sjönk ihop och det blev bara korta pulser för varje flank om man försökte belasta apparaten resistivt.

Meningen var att man skulle sätta två slangklammer på inkommande vattenledning med ett par dm avstånd mellan dem, och ansluta dem till flatstiften på apparaten. Det skulle inte spela någon roll om det var plast- eller metallrör, men vid metallrör skulle man isolera med eltejp under åtminstone den ena slangklämman.

Kan det bli mycket mer humbug och bondfångeri?

Vi får kommunalt vatten med 16 °dH, vi tillhör ett mindre vattenverk utanför Uppsala, i Uppsala så har man satt in någon central utrustning som tar ned vattnet till 8 °dH, men vi kommer som sagt ha 16 °dH hos oss.
Vet du vad erat kommunala vatten ligger på, det känns lite som att man har blivit lurad av byggherren då det inte gått att läsa något om vilket avhärdningssystem som de skulle leverera med husen.
Men jag antar att de kommer undan med att leverera den "elektriska" varianten, de kommer förstås hävda att den är tillräckligt funktionell.

Jag bor i Uppsala och får vattnet från den nya anläggningen i Gränby, och avhärdningen där är ett skämt. 

Jag ställde om mitt gamla Culligan-filter så att det regenererades var 6:e dag i stället för var 3:e som vi använt sedan barnen flyttat ut. Det funkade skapligt ett tag, men efter någon månad slutade tvålen löddra, som det brukade göra när man glömt fylla salt. Vid kontakt med Uppsala Vatten sa de att de hade haft problem med avhärdningen, men att det skulle vara fixat. Jag ställde tillbaka till var 6:e, och det gick inte lång tid innan det slutade löddra igen. Jag är nu tillbaka på var 3:e dag och för min del tycker jag de kan kasta ut den centrala avhärdningen och sänka priset på vattnet i stället, vi måste ju i alla fall ha egen avhärdare.  :,v(

Jag bor i ett område där vattnet är rätt hårt mellan 15 - 20 dH,  jag har inte sett ett nytt hus där man inte har satt in saltavhärdare. Det gäller naturligtvis inte dom hushåll som  har kommunalt vatten, utan dom med egna borrade brunnar.

den elektriska "avhärdaren" ändrar kalkens egenskaper under en begränsad tid sedan återgår kalken till ursprunget, har man tex en varmvattenberedare är omsättningen oftast för långsam.
Så det enda som verkligen fungerar bra är en riktig avhärdare, den fångar upp kalken så att den aldrig kommer ut i systemet där den kan förstöra allt från kläder, kranar, köksutrustning, handfat mm mm.
Avhärdare kan man få från ca 10000:- och uppåt och rent generellt håller dom dyrare längre men livslängden brukar vara lång oavsett fabrikat + 15 år

Anledningen till att jag frågar är att jag köpt ett hus där byggherren skall sätta in "elektrisk avhärdning" som har högst tvivelaktig funktion vad jag kan se:  .
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikfragan/article44181.ece
Vi kommer att ha hårdhet 16 i tyska grader (°dH) på vårat vatten enligt Uppsala vattens hemsida.
Jag är lite rädd för att det första man får göra är att sätta in en riktig avhärdare för 15000:-.
Finns det någon som har någon erfarenhet av en "elektrisk avhärdare" jämfört med en traditionell som man fyller på salt i?
Tacksam för kommentarer.