Ämne: Byte värmepump. Hur mycket blir besparing?

[Rdx]

Njae... tror Rickard menar att utetemperaturen vid återställandet spelar stor roll för vilken cop återställningen görs med. Det stämmer väl?

[bopakoster]

Undrar om det inte är ett tankefel här. Vinsten med att sänka temperaturen inomhus från t.ex. 20 till 15 grader blir skillnaden mellan värmeförlusten när det är 20 grader inne och X grader ute och värmeförlusten när det är 15 grader inne och X grader ute (jag förutsätter att det råder stabila förhållanden, avkylningsfasen är avslutad). Det spelar ingen roll vad det är för utetemperatur, X försvinner vid beräkningen av vinsten med temperatursänkning.

Jag tycker att det borde vara ett Y på utetemperaturen vid återställningen. Har du tur med beräkningen så är Y=X, men vem har tur? Utetempen kan vara både högre och lägre, så det finns chans till både vinst eller förlust.
Egentligen kanske det går att räkna ut vid vilken återställningsutetemp det lönar sig att nattsänka resp att låta bli?
Resultatet kommer att skilja sig åt beroende på om du bor i slott eller koja och vilken typ av uppvärmning du betalar för.

[Roland]

I samma anda undrar jag hur man dÃ¥ enligt dig skall se pÃ¥ nedkylning av byggnadskonstruktionen.  Jag förstÃ¥r hur du ser pÃ¥ en vägg med en linjär gradient, men anser du att all nedkyld massa har samma värde?  Har den yttersta cm av fasadplankorna samma nedkylande verkan pÃ¥ inomhusluften som boarden som tapeten sitter pÃ¥?

När jag räknade om värmekapaciteten till mängden trä tänkte jag först att här finns det en möjlighet att bestämma hur mycket huset väger. Det är bara att fortsätta försöket till att det blir ett konstant värde på värmekapaciteten och räkna om det till mängden trä.

Men så insåg jag att alla ytterväggar bara kommer att räknas med halva vikten. Det blir ingen temperaturändring på väggens ytteryta. Det är bara innerytans temperatur som ändras lika mycket som nattsäkningsintervallet. Därför bidrar ett kg yttervägg i snitt bara med hälften så mycket värme vid nattsänkning jämfört med ett kg innervägg. Fasadplankans bidrag är litet.

Och om nu detta stt att se pÃ¥ tidigare "synder" är rätt, hur ser du dÃ¥ pÃ¥ ditt eget experiment pÃ¥ julafton?  Om jag förstod din situation korrekt sÃ¥ kom du hem till ett hus som pga otillräckligt aktiverad kapacitet borde vara i ett "odefininierat" läge med ytterväggar som var stigande i temperatur (dÃ¥ det blev mildare temp) och inomhusluften sjunkande, stabil eller ökande?  Innan du pÃ¥började experimentet alltsÃ¥.

Om nu väggen inte hade den jämna fina gradient, sÃ¥ verkar det ändÃ¥ som du räknar pÃ¥ stt Ã¥terställa en sÃ¥dan?  Kanske ett bidrag till den snabbare sänkningen av inomhusluften i början var att ytterväggen inte var i balans redan frÃ¥n början?

Mitt julaftonsexperiment bidrog med starttemperatur, sluttemperatur och tiden för temperatursänkningen. Temperaturer och tid hade blivit andra om förhållandena hade varit annorlunda. Värdet på den beräknade värmekapaciteten hade också ändrats eftersom temperaturgradienterna kommer in där. Ska man vara petig så har jag räknat på ett hus som är något annorlunda än mitt men det hade knappast ändrat resultatet.

Sen räknade jag med att huset läcker 0,23 kW/K och jämna gradienter. Att gradienten inte är jämn under avkylningsförloppet tar beräkningen av värmekapaciteten hänsyn till. Att det inte var någon jämn gradient i ytterväggarna spelar ingen roll för resultatet av beräkingen. Det enda invändning man kan ha är att jag har räknat på ett hus som är något annorlunda än mitt.

[Roland]

Njae... tror Rickard menar att utetemperaturen vid återställandet spelar stor roll för vilken cop återställningen görs med. Det stämmer väl?

Om det är L/V-värmepump stämmer det och det var nog det Rickard syftade på.

[Rickard]

Nattsänkning i ordets rätta bemärkelse kommer med all sannolikhet att bli en förlustaffär just för att utetemperaturen är som lägst när man vill värma upp huset igen på morgonen.
I många fall skulle nog värmepumpen stå helt still i flera timmar under sänkningsperioden, så att räkna med speciellt många timmar med "hög-COP-drift" under nattsänkningsfasen tror jag inte på.
På morgonkvisten, runt 04.00 när man åter skall värma upp huset kommer både den högre kurvan och rumsgivarens kompensering att dra upp börvärdet till skyhöga nivåer (om det är kallt ute i alla fall) för att snabbt kunna ta igen temperaturen - det kan bli dyrt.
Jag tror inte ens att det inte skulle behöva vara jättekallt ute innan vissa värmepumpar fick så höga börvärden att kompressorn stoppar och elpatron går in för fullt för att kunna nå önskad temperatur på frameldningen.
Allt detta hänger ju dock på vilken kurva man har, hur stor kompensering rumsgivaren har, och hur kallt det är ute.
Jag tycker "forumet" i allmänhet gör rätt som varnar för nattsänkning, då jag bedömar att det mycket väl kan kosta mer än det smakar.
Att sänka temperaturen när man åker bort i mer än en vecka borde spara en slant, men det är en annan debatt tycker jag.


Personligen skulle jag aldrig kompromissa med komforten på morgonen, då är man både trött, sur och jag personligen känner inget behov av att dessutom frysa den tiden på morgon.

[Rdx]

Men det finns ju olika sätt att dra ner pÃ¥ temperaturen ocksÃ¥...  vet inte exakt vad jämförbar grej skule vara med luft/luft pumpar, men med bergvärme kan man dra ner börvärdet ganska mycket och lÃ¥ta pumpen gÃ¥ längre tid under natten men producera svalare framledning.  Exakt hur och hur det slÃ¥r beror ju pÃ¥ vilken styr man har.

Sedan vad gäller nattsänkning sÃ¥ känns det som det begreppet främst kommer frÃ¥n kontorsmiljö, där an kan dra ner pÃ¥ tempen pÃ¥ natten när folk inte arbetar.  I hem sÃ¥ känns det som om behoven i olika rum varierar mer för olika tidpunkter, sÃ¥ tror inte just nattsänkning är rätt begrepp där egentligen.